Får en förening granska inlägg innan de publiceras på deras facebook-sida?

2020-12-21 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Är med i en förening som har en Facebooksida.Alla inlägg granskas av administratören först.Är dom kritiska eller ifrågandesättande mot styrelsen tas dom inte med.Även kommentarer som inte passar tas bort.Det är inga inlägg som som är nedsättande på nåt vis.Tycker att detta verkar vara censur.Får det vara så här?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.CensurförbudDe svenska grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innehåller ett förbud mot censur. Censurförbudet innebär att det allmänna, det vill säga staten, kommunerna och övriga offentliga sektorn inte på förhand får granska eller förbjuda publicering av till exempel skrifter eller TV-program (1 kap. 8 § TF samt 1 kap. 11 § YGL).Det betyder att en ansvarig utgivare för en tidning eller webbplats som vägrar att publicera visst material inte kan anklagas för censur. Enbart när det allmänna förhandsgranskar eller förbjuder publicering är det tal om censur.SammanfattningsvisEn privat aktör som driver en facebook-sida har därmed rätt att granska inläggen innan de publiceras samt att välja att inte publicera vissa inlägg alls.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till Lawline igen om du har fler frågor eller funderingar.Vänliga hälsningar,

Kan ni ta bort uppgift från en hemsida?

2020-10-05 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Kan ni tar bort min uppgift från hemsidan Mrkoll tack
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lawline.se är en annan hemsida än Mrkoll, och Lawline kan tyvärr inte göra något åt vad som står på andra hemsidor eller be dem ta bort information. Därför rekommenderar jag att du tar kontakt med hemsidan Mrkoll och frågar om de kan ta bort uppgifterna som du inte vill ska finnas på deras hemsida. Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Ta bort information från Mrkoll

2020-09-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejMin man vill inte vara på internet synlig av privata skäl och alla info som finns om honom angående domstol och åtal. Varför inte respekterar mrkoll privat?????De borde först fråga om man samtycker ha information på nätet annars har man rätt klaga och anmäla detta vidare!!!!Tacksam för svar och förståelse
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om Mrkolls verksamhet är laglig och om man kan ta bort information om sig själv från deras hemsida.Är Mrkolls verksamhet laglig?Mrkoll publicerar information som är offentlig och förmedlar handlingar som är allmänna. Domar är allmänna handlingar vilket innebär att vem som helst kan begära att ta del av dessa. MrKoll har ansökt och beviljats ett så kallat utgivningsbevis.Vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis men för att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringen av uppgifterna utgår från Sverige, se 1 kap 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (här). Att hemsidan har ett utgivningsbevis innebär att den har ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera offentlig information och förmedla allmänna handlingar. Det är alltså en laglig verksamhet eftersom Mrkoll bedriver.Kan jag ta bort mina uppgifter från Mrkoll?I dagsläget kan man inte ta bort sig själv från Mrkoll utan enda möjligheten att bli borttagen är om Mrkoll själva raderar domen/domarna från deras databas, men det kan vara bra att känna till att dessa handlingar alltid kommer finnas att begäras ut direkt från domstolen som meddelade domarna.SammanfattningDen verksamhet som Mrkoll bedriver är laglig och deras affärsidé går ut på att tillhandahålla offentlig information och allmänna handlingar till allmänheten. Jag förstår såklart att detta inte var det svar du hade hoppats på och att det är besvärligt för din man att dessa uppgifter finns publicerade på deras hemsida, men det finns tyvärr inte mycket att göra i och med att Mrkolls verksamhet är laglig. Vänligen,

Ok att kommentera vad man vill på annans sociala medier?

2020-06-29 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Under dessa Corona tider händer det mycket med oss alla. Jag är en av dom som är väldigt rädd för att bli smittad då jag tillhör riskgruppen. I förra veckan var det manifestation på Sergels torg med anledning av att en svart man blivit dödad av polis i USA. Jag blev otroligt chockad och rädd och delade då ett inlägg på Facebook, dör personen ifrågasätter hur man kan utsätta sig själv och andra för detta i Coronatider. Jag arbetar som boendestödjare och anser att vi har ett ansvar att skydda våra klienter och följa häsovårdsmyndighetens riktlinjer. En kollega till mig ( som är mörkhyad )valde då att kommentera detta offentligt. Se nedan: "Du väljer att vara knäpptyst när det bokstavligt talat pågår ett folkmord på svarta. Men väljer att uttala dig negativt om folk som protesterar mot ett av de största strukturella problemen vi har i världen. Ett övervåld som har tagit mer liv än vad Coronan någonsin kommer att göra. Om något så är det du som pissar på mig och alla andra svarta som konstant behöver kämpa. Så skamligt av dig att dela detta"Jag blev väldigt ledsen och kränkt! Så min fråga är : Har hon rätt att skriva så?VänligenMarie
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din kollega har gett uttryck för sin åsiktJa, din kollega har rätt att kommentera ett Facebook-inlägg som du har delat offentligt. Jag uppfattar det som att du har gett uttryck för din åsikt på din Facebook och din kollega har i sin tur uttryckt sin åsikt. Detta faller i sådant fall under er respektive yttrandefrihet (2 kap. 1 § regeringsformen). Det är dock inte okej att kommentera vad som helst på sociala medierYttrandefriheten är dock inte ens absolut rättighet utan får lov att inskränkas genom lag. Exempel på yttranden som är uttryckligt förbjudna enligt lag är hets mot folkgrupp, förtal, förolämpning och olaga hot. Min bedömning är dock inte att din kollega har gjort sig skyldig till något av detta genom sin kommentar.Du kan radera hennes kommentarJag förstår om du uppfattade hennes ord som ett personligt påhopp, det du kan göra isåfall är att radera hennes kommentar från ditt inlägg eftersom att du själv bestämmer vad som ska få stå kvar på din Facebook.Sammanfattningsvis har hon alltså inte begått något brott eller liknande genom att uttrycka sig så.Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka regler finns angående meddelarfrihet?

2020-12-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Vilka regler finns det angående meddelarfrihet i TF och YGL?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MeddelarfrihetenMeddelarfriheten innebär att varje medborgare har rätt att lämna uppgifter om vad som helst till den som kan offentliggöra uppgifterna i media, t.ex. författare, nyhetsbyråer eller radioredaktioner. Meddelarfriheten får även endast begränsas på det sätt som anges i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen.I Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) framkommer meddelarfriheten främst i 1 kap. 1 § och 1 kap. 10 § YGL.I Tryckfrihetsförordningen (TF) framkommer meddelarfriheten främst i 1 kap. 1 § och 1 kap. 7 § TF.Om du vill läsa på lite mer själv så kan jag hänvisa till denna text. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

När måste en ansvarig utgivare vara angiven?

2020-09-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Frågan gäller kravet på ansvarig utgivare. Vårt företag genomför digitala kundträffar och på vår hemsida kan man även ta del av intervjuer där en expert inom olika områden intervjuas av en moderator. Vi har även för avsikt att lägga ut klipp på Youtube. Vad gäller i dessa fall - finns det krav på att ansvarig utgivare är angiven?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansvarig utgivare innebär den person som är ansvarig enligt grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetslagen (YGL). Genom att ha en ansvarig utgivare så kan det som publiceras därmed uppnå grundlagsskydd. Ibland kan det även krävas en ansökan om utgivningsbevis.Vad grundlagsskydd innebär:Grundlagsskyddet innebär bland annat att särskilda ansvarsregler gäller för yttrandefrihetsbrott, samt att utgivaren ansvarar för det som publiceras. Myndigheter får heller inte förhandsgranska eller försvåra publicering, och meddelare har rätt till att vara anonyma. Även YGL sätts ur spel, och dataskyddsförordningen och dess regler om personuppgiftsbehandling gäller inte då grundlagar gäller före andra lagar och regler.Direktsändningar:Jag tolkar din fråga som att klippen ni lägger ut inte sänds direkt. För direktsända videos som riktar sig till allmänheten krävs nämligen alltid att en ansvarig utgivare är registrerad. En sändning räknas som direktsänd om det är material som spelas upp på en tid som bestäms av sändaren. Detta gäller oavsett vilket medium sändningen sker på (exempelvis YouTube, Facebook eller egna webbplatser). För att registrera en sändning går ni till Myndigheten för press radio och tv:s sida för e-tjänster, och väljer kategorin TV.Vad som gäller för hemsidor:En hemsida/webbplats är en databas som kan omfattas av grundlagsskyddet i YGL, nämligen databasregeln i YGL 1 kap. 9 §. Det görs en uppdelning i lagen mellan databaser som tillhandahålls av någon som även driver annan grundlagsskyddad verksamhet, massmedieföretag, och databaser som tillhandahålls av någon som inte driver någon annan grundlagsskyddad verksamhet.Massmedieföretag:Massmedieföretag innebär "sammanslutningar och enskilda vilkas huvudsakliga verksamhet består i att på yrkesmässiga grunder framställa eller sprida massmedier". Hit räknas bland annat redaktioner för tidningar och radioprogram samt förlag, tryckerier och nyhetsbyråer. Massmedieföretag kan ha ett automatiskt grundlagsskydd, och de är i dessa fall skyldiga att anmäla utgivare och namn på sin databas. Av din fråga tolkar jag det emellertid inte som att er verksamhet hör till denna kategori, och för att få grundlagsskydd för era databaser måste ni ansöka om utgivningsbevis.För webbsidor på Internet är det annars frivilligt att utse en ansvarig utgivare. Ert företag kan dock inte uppnå grundlagsskydd om ni väljer att inte utse en ansvarig utgivare. Ett krav för att åtnjuta skyddet är även varje inlägg eller meddelande kontrolleras och godkänns innan det blir tillgängligt för andra användare av tjänsten.Vad som gäller för YouTube:Det är YouTube själva som bestämmer vad som får publiceras på deras hemsida och inte, och de förbehåller sig rätten att ta bort material om de strider mot deras villkor. I och med detta så kan YouTube aldrig omfattas av YGL då det inte är er verksamhet som beslutar vad som får publiceras och inte. Det straffrättsliga ansvaret för brott som kan begås i ett massmedium ligger istället hos den som fäller yttrandet, och inte hos er. Ni kan däremot ange en publiceringsansvarig om ni vill, men det är inte samma sak som det juridiska begreppet ansvarig utgivare, och ni har därmed inte samma ansvar.Sammanfattning:Första frågan för att reda ut om ansvarig utgivare krävs är om era klipp ni visar direktsänds eller inte. Om det direktsänds så krävs det alltid ansvarig utgivare, samt att sändningen måste registreras vid Myndigheten för press radio. Om ert företag uppfyller kriterierna för ett massmedieföretag så är ni också skyldiga att anmäla utgivare och namn på er databas.Om ni varken sysslar med direktsändning eller är ett massmedieföretag så behövs det inte någon utgivare, såvida ni inte vill att ert material ska uppnå grundlagsskydd. Grundlagsskyddet innebär både ansvar, då endast en person (den ansvarige utgivaren) ansvarar enligt lag för eventuella brott som innehållet i publiceringarna kan utgöra. Det innebär dock också att ingen myndighet eller annat allmänt organ får förhandsgranska innehållet före publicering, och meddelare har rätt att vara anonyma. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig på ebba.thor@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det lagligt att webbsidor lägger ut domar?

2020-07-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hey,Varför står det att man har blivit dömd överallt på nätet när man söker upp en viss person? Borde inte detta vara en privat sak så slipper folk bli uthängd för deras förfluten? Hur kan man bli av med det? Till exempel siter som "Mr.koll o Rasit" etc som ger ut all info och att folk kan köpa in sig på dessa filer.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är domar offentliga?Utgångspunkten för domar är att de är så kallade allmänna handlingar, vilket innebär att de är offentliga. Att det förhåller sig på detta sätt är en följd av offentlighetsprincipen (vilken regleras i tryckfrihetsförordningen, 2 kap 1 §). Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet (i den mån handlingarna inte begränsas av sekretess). Man vill alltså främja att allmänheten kan få insyn i stat och kommuns verksamhet. UtgivningsbevisBåda webbsidorna Mr Koll och Ratsit har så kallade utgivningsbevis. Utgivningsbevis regleras i 1 kap 5 § i Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1649) och medför att webbsidornas publicering och databaser omfattas och skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. För att ett utgivningsbevis ska utfärdas krävs bland annat att en utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige. Det ska även tilläggas att GDPR inte gäller för dessa siter då de har ett utgivningsbevis, i och med att förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Kan man kräva att uppgifterna tas bort?Är det så att du vill att dessa uppgifter tas bort från siter som Ratsit eller Mr Koll är svaret tyvärr att du inte kan kräva att de måste göra detta. Har de ett utgivningsbevis för webbplatserna har de rätt att publicera uppgifterna och behöver inte ta bort dem. Det jag skulle rekommendera dig att göra (om det finns uppgifter publicerade som du skulle vilja tas bort) är att du tar kontaktar webbsidorna i fråga och ber dem att ta bort informationen. Ha dock i åtanke att de inte måste göra det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Kan en internetplattform stänga av användare eller kan användare åberopa yttrandefrihet?

2020-03-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, jag undrar huruvida privata svenska plattformar (säg en svensk version av Youtube) har rätt att stänga av en användare om den brutit mot platformspolicyn eller om användaren kan yrka på yttrandefrihet?Givetvis utgår jag från att inget brott begåtts vid nedstängningen utan bara policybrytning.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida en svensk plattform på internet där man t.ex kan ladda upp videoklipp har rätt att plocka ner innehåll och stänga av användare, eller om detta bryter mot användarens yttrandefrihet. Vad säger lagen? Yttrandefriheten följer av våra grundlagar, regeringsformen (RF) samt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). i 2:1 RF kan man utläsa att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet. Yttrandefrihet definieras i RF som rätten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I YGL framgår slås yttrandefriheten fast i 1:1 och innebär att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i olika tekniska upptagningar (radio, tv, film, klipp) offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor eller lämna upplysningar om vilket ämne som helst. Betydelsen av orden "gentemot det allmänna" Yttrandefriheten är alltså mycket vidsträckt, den är emellertid inte obegränsad. Den kan om det finns legitima syften tilld det, begränsas genom lag. Vidare framgår av lagtexten att yttrandefriheten gäller gentemot "det allmänna". Något förenklat kan man säga att det alltså är staten och organ som uppfyller offentliga funktioner som ska se till att yttrandefriheten efterlevs. Yttrandefriheten påverkar inte privata aktörers rätt att själva bestämma över vilken typ av innehålla eller användare som får verka på deras plattformar. Det står alltså plattformen fritt att själv välja om den vill stänga av en användare eller inte, om den gör det har plattformen generellt sätt inte brutit mot några yttrandefrihetsregler. Antagligen kommer en avstängd användare alltså inte att komma någonstans med en invändning om att yttrandefriheten kränkts eftersom den egentligen inte har det. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,