Kan en internetplattform stänga av användare eller kan användare åberopa yttrandefrihet?

2020-03-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, jag undrar huruvida privata svenska plattformar (säg en svensk version av Youtube) har rätt att stänga av en användare om den brutit mot platformspolicyn eller om användaren kan yrka på yttrandefrihet?Givetvis utgår jag från att inget brott begåtts vid nedstängningen utan bara policybrytning.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida en svensk plattform på internet där man t.ex kan ladda upp videoklipp har rätt att plocka ner innehåll och stänga av användare, eller om detta bryter mot användarens yttrandefrihet. Vad säger lagen? Yttrandefriheten följer av våra grundlagar, regeringsformen (RF) samt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). i 2:1 RF kan man utläsa att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet. Yttrandefrihet definieras i RF som rätten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I YGL framgår slås yttrandefriheten fast i 1:1 och innebär att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i olika tekniska upptagningar (radio, tv, film, klipp) offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor eller lämna upplysningar om vilket ämne som helst. Betydelsen av orden "gentemot det allmänna" Yttrandefriheten är alltså mycket vidsträckt, den är emellertid inte obegränsad. Den kan om det finns legitima syften tilld det, begränsas genom lag. Vidare framgår av lagtexten att yttrandefriheten gäller gentemot "det allmänna". Något förenklat kan man säga att det alltså är staten och organ som uppfyller offentliga funktioner som ska se till att yttrandefriheten efterlevs. Yttrandefriheten påverkar inte privata aktörers rätt att själva bestämma över vilken typ av innehålla eller användare som får verka på deras plattformar. Det står alltså plattformen fritt att själv välja om den vill stänga av en användare eller inte, om den gör det har plattformen generellt sätt inte brutit mot några yttrandefrihetsregler. Antagligen kommer en avstängd användare alltså inte att komma någonstans med en invändning om att yttrandefriheten kränkts eftersom den egentligen inte har det. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Utgivningsbevis och personuppgifter

2020-02-15 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej jag vill ta bort alla information som gäller mig på Mrkoll. Och Personnummer
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hemsidan Mrkoll.se har ett så kallat utgivningsbevis. Jag kommer börja med att förklara vad ett utgivningsbevis innebär för att sedan gå vidare till vilken betydelse det har för din fråga.Vad innebär utgivningsbevis?Innehavare av en databas kan få grundlagsskydd för detta genom att ansöka om utgivningsbevis. Detta innebär att reglerna om personuppgiftsbehandling inte gäller i den mån det skulle inkräkta på den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Stöd i grundlagen finns i 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Utgivningsbeviset utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv och gäller i tio år. För att ett det ska utfärdas krävs bland annat att en utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige. Dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar inte verksamheter med utgivningsbevis. Detta eftersom GDPR tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Vad har det för betydelse för dig?Att Mrkoll.se innehar utgivningsbevis framgår av myndighetens tillståndsregister, se här. Detta innebär att de har ett särskilt grundlagsskydd. De har därför rätt att publicera personnummer.Bra sidor att läsa mer på finns här och här.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att filma på offentlig plats?

2019-10-20 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Om en hundägare är ute med sin hund och denne blir påhoppad verbalt, kan jag då filma detta och använda filmen som bevis till polisen
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att du har filmat hundägaren på en offentlig plats.Vad innebär offentlig plats?Offentlig plats, även kallat allmän plats, är ett område som är avsett för gemensamma behov till exempel vägar, parker, cykelbana och gator. Är filmning på offentlig plats tillåtet?Som huvudregel är filmning på offentlig plats tillåtet. Detta regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att en person, mer eller mindre, får filma vad som helst utan att något tillstånd eller samtycke krävs. Vad gäller i ditt fall?Mot bakgrund av detta och de omständigheter som du skriver, så ser jag inga hinder med att du använda filmen som bevis till Polisen. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Får MrKoll och Lexbase ha kvar min dom sökbar även om den är gallrad från tingsrättens arkiv?

2019-10-06 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag blev 2012 dömd i en Så kallad trekodsdom i tingsrätten och läste någonstans att tingsrätten gallrar tvistemålsdomar efter 10 år vilket innebär att 2022 kommer den inte längre vara sökbar utan att man är målsnunmer. Min fråga är: På lexbase gallras tvistemålsdomar ut efter 20 år vilket innebär att mitt namn fortfarande kommer vara sökbart där och förekommer på sidor som Google och MR koll. Är det lagligt att dem "förvarar" min dom på deras Databas när den inte längre är sökbar i Tingsrättens arkiv?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidor som MrKoll och Lexbase har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har ett grundlagsskydd och omfattas inte heller av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidor som de du nämner inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Bestämmelser om att en allmän handling (t.ex. en dom) gallras ut och inte längre är sökbar hos domstolen regleras i lag. Någon lag för privata aktörer finns däremot inte varför Lexbase och MrKoll får lov att ha din dom kvar sökbar i princip hur länge de vill.Vänligen,

Hur länge får sidor som Lexbase och Mr Koll ha kvar uppgifter om domar?

2020-03-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, Jag har blivit dömd för över tio år sedan och idag finns inget information om detta i något register. Men jag jag förkommer idag hos olika sidor som Lexbase och mr Koll. Frågan är bryter inte dom mot grundlagen för att dessa uppgifter är inte längre offentliga ? Mvh
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Varför får sidor som Lexbase och Mr Koll publicera personuppgifter som till exempel domar?Sidor som till exempel Lexbase och Mr Koll innehar så kallat utgivningsbevis, vilket innebär att dessa sidor skyddas av den svenska grundlagen. Detta grundlagsskydd innebär bland annat att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Det finns en rad olika yttrandefrihetsbrott, till exempel förtal. Brottet förtal kan till exempel, i vissa fall, bli aktuellt när någon sprider uppgifter om att en viss person/vissa personer har begått brott, även om dessa uppgifter är sanna. I en dom från Stockholms tingsrätt, där två män hade väckt enskilt åtal mot Lexbase ansvariga utgivare för att ha lämnat ut uppgifter om dessa två mäns brottsregister och därmed enligt de två männen begått brottet förtal, kom domstolen fram till att Lexbase inte kunde hållas ansvariga för förtal. En slutsats som man förmodligen kan dra av den här domen är att det verkar vara svårt att hålla Lexbase, och även andra sidor med utgivningsbevis så som Mr Koll, ansvariga för brottet förtal när de publicerar sanna uppgifter om exempelvis brottsregister.Får Lexbase och Mr Koll ha kvar domar som inte finns kvar i offentliga register?Enligt lagar och föreskrifter gallras offentliga handlingar, till exempel domar, efter en viss tid. Här kan du till exempel läsa om när en dom gallras ur belastningsregistret (https://polisen.se/tjanster-tillstand/belastningsregistret/gallringsregler/). De lagar som reglerar gallring av offentliga handlingar gäller för den offentliga sektorn. Några lagar eller regler för gallring av information när det kommer till privata aktörer finns inte, och därför kan de i stort sett själva välja hur länge de vill ha kvar uppgifter, som till exempel domar, i sina register och på sina hemsidor. Det innebär att Lexbase och Mr Koll själva bestämmer hur länge de vill ha kvar uppgifter om dig, och det bryter inte mot grundlagen så som lagstiftningen ser ut idag. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är hemsidor som Ratsit och Merinfo lagliga?

2019-12-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga om företag som Rätsit ock Merainfo. So fort man googlar för man information om personen - var bor man, vad äger, värdet på egendom, hur gammal, vem bor med, vad är medellöner och dyl. Och all detta i klar text utan ens man behöver registrera sig på sidan. Om man betalar (en obefintlig summa) so får man information om inkomst etc.Dessutom det spelar ingen roll varifrån/vilket land man googlar - so informationen ligger helt oskyddat på nätet för hela världen. Det är nåt som jag absolut inte vill. Jag kontaktade både företag - men svaret är att alt är lagligt. Jag vill jätte gärna veta vad jag kan göra för att soppa detta.Stämmer detta med GDPR lagen?Tack på förhand
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UtgivningsbevisRatsit och Merinfo publicerar information om privatpersoner ur en databas som innehåller uppgifter som är offentliga. Offentliga uppgifter är bland annat sådana uppgifter som du listar i frågan. Hemsidorna har ansökt och beviljats ett så kallat utgivningsbevis för databasen. Vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis men för att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringen av uppgifterna utgår från Sverige, se 1 kap 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (här). Att hemsidorna har ett utgivningsbevis innebär att den har ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera uppgifter som du nämner i frågan.En hemsida som har ett utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att det i huvudsak är tillåtet att publicera uppgifter som dessa. Eftersom hemsidorna har utgivningsbevis omfattas den inte heller av GDPR (dataskyddsförordningen) då förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om hantering av personuppgifter, om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Det är alltså en laglig verksamhet eftersom det finns ett utgivningsbevis.KreditupplysningI september 2013 konstaterade Datainspektionen att Ratsit och Merinfo lämnat ut ekonomisk information om privatpersoner på ett sätt som strider mot kreditupplysningslagen. Företagen hade på sina webbplatser en lönerankning och Datainspektionen ansåg att den rankningen kan användas som en kreditupplysning.Om hemsidor som Ratsit och Merinfo lämnar ut den typen av ekonomisk information om personer, så sysslar de med kreditupplysningsverksamhet och måste då följa reglerna i kreditupplysningslagen (här). Om någon via en sådan hemsida begär en kreditupplysning om dig, så måste den personen eller företaget ha ett "legitimt behov". Det kan vara en hyresvärd som ska hyra ut en bostad eller en mobiloperatör som ska sälja ett mobilabonnemang. Dessutom ska du få reda på att någon begärt en kreditupplysning om dig.Om hemsidor som lämnar ut kreditupplysningar inte följer dessa två regler så måste de sluta lämna ut upplysningar, men Datainspektionen kan alltså inte se till att företaget tar bort information om dig.Vad kan man göra?Det du kan göra är att vända dig själv till webbplatsen ifråga och be att dina uppgifter tas bort. Men om det finns ett utgivningsbevis för webbplatsen så har de alltså rätt att publicera uppgifterna och behöver inte ta bort dem, även om du skulle vilja det. Dina möjligheter är alltså mycket små att själv ta bort uppgifter som visas på exempelvis Ratsit och Merinfo. Det enda möjliga sättet är att kontakta Skatteverket och ansöka om skyddade personuppgifter men det beviljas enbart om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot.Vänligen,

Vad får man egentligen säga på sociala medier?

2019-10-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Vad får jag skriva på sociala medier som är under yttrandefrihet och tillåtet ?
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan kommer jag kommer berätta mer om yttrandefrihet och de begränsningar som finns när man skriver inlägg, kommentarer och liknande på sociala medier.Vad innebär yttrandefrihet?I Sverige regleras informations- och yttrandefriheten i tre av våra grundlagar, närmare bestämt regeringsformen (RF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Yttrandefriheten skyddar medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter offentligt. Samma regler som gäller i verkligheten gäller även på nätet och i sociala medier. Vidare innebär yttrandefriheten en frihet att fritt uttrycka sina åsikter, tankar och känslor utan någon censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Yttrandefriheten innebär däremot inte att man får skriva vad som helst. Att sprida hot, förtala någon, sprida upphovsrättsligt material, hets mot folkgrupp är några exempel på handlingar som inte är tillåtna. Med andra ord är yttrandefrihet ingen absolut rättighet, dvs det får göras begränsningar - mer om detta nedan. Finns det några begränsningar?Yttrandefrihet är alltså en frihet som får begränsas, RF 2 kap. 20 § 1 p. Begränsningen måste däremot vara proportionerlig, vilket innebär att begränsningar enbart får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhället. Yttrandefriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd samt förebyggande och beivrandet av brott, RF 2 kap. 23 §. Vad innebär dessa begränsningar i sammanhanget för sociala medier?På sociala medier kan det till exempel innebära att man inte får förtala någon genom att skriva något om en annan person som får denne att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon. Det gäller såväl inlägg och kommentarer som filmer och bilder. Om man till exempel pekar ut någon som brottslig genom att lägga upp en bild och skriva att personen i fråga har stulit något eller skadat någon, så kan det utgöra förtal. Även om det som man skriver faktiskt stämmer och är helt sant, så kan handlingen klassas som förtal om det får omgivningen att nedvärdera personen. Yttrandefriheten sträcker sig däremot rätt långt eftersom det är en rättighet som är fundamental i ett demokratiskt samhälle. Det är vanligtvis inte olagligt att skriva något otrevligt eller taskigt om någon, även om det är omoraliskt. Jag hoppas du fick vägledning i din fråga. Vänliga hälsningar,

Kan man be Eniro, Hitta m.fl. ta ner information om en själv?

2019-10-06 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hejsan.Jag undrar om man kan be en sida som tex eniro, hitta.se etc ta ner den informationen som finns om en själv.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det står dig fritt att fråga företagen i fråga om de vill ta bort informationen om dig. Däremot har företagen rent juridiskt ingen skyldighet att ta bort informationen.Hemsidor som de du nämner har ett s.k. utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har enligt ovan ett grundlagsskydd och omfattas inte heller av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR eller någon annan lag.Sammanfattningsvis kan du fråga företagen i ifråga om de vill ta bort informationen om dig. Tyvärr har de däremot ingen skyldighet att göra så.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,