Kommer det en lag som förbjuder att domar är offentliga handlingar?

2019-08-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Kommer lagförslaget om att förbjuda domar som offentliga handlingar gå igenom?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Mig veterligen finns det inget lagförslag avseende att domar i framtiden inte ska vara offentliga handlingar. En av offentlighetsprincipens syften är att det ska vara möjligt att kontrollera bland annat hur domstolarna dömer. Däremot har det föreslagits att det ska vara möjligt att hindra publicering av domar genom att man ansöker om ett utgivningsbevis (som t.ex. företag såsom Lexbase och Mr Koll gör).Den 1 januari 2019 ändrades yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen vari det infördes bestämmelser innebärande en möjlighet att genom i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av vissa personuppgifter. Bestämmelsen gör det möjligt att i lag förbjuda att det offentliggörs uppgifter om bland annat etniskt ursprung, hudfärg, hälsa, sexualliv, sexuell läggning m.m. om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som ordnats så det är möjligt att söka efter och sammanställa dem, samt det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildes personliga integritet (jfr 1 kap. 20 § YGL).I den ursprungliga propositionen föreslogs det även att möjligheten att förbjuda ett offentliggörande av vissa personuppgifter skulle innefatta "att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel" (prop. 2017/18:49 s. 11).I konstitutionsutskottets betänkande om ändrade mediegrundlagar uttalade utskottet att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet, men att frågan om grundlagsskyddet ska begränsas bör utredas på nytt (bet. 2017/18:KU16 s. 40). Konstitutionsutskottet föreslog därmed att riksdagen skulle avslå införandet om en begränsning av personuppgifter hänförliga till lagöverträdelser och att riksdagen skulle ställa sig bakom att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 5).Den 30 maj 2018 biföll riksdagen konstitutionsutskottets betänkande (Riksdagsskrivelse 2017/18:336). Lagändringen beslutades sedermera en andra gång den 14 november 2018 (Riksdagsskrivelse 2018/19:16). Beslutet innebar de ändringar som infördes den 1 januari 2019, dock infördes således inte möjligheten att genom lag begränsa personuppgifter om att någon begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar i brottmål.Den lagändring som skedde den 1 januari innefattar inte en möjlighet att genom lag förbjuda publicering av personuppgifter som handlar om lagöverträdelser eller att en enskild förekommer i fällande domar i brottmål. Det är tyvärr omöjligt att besvara vad kommande utredning utmynnar i och om det i framtiden kommer att bli möjligt att förbjuda publicering av brottsmålsdomar eller uppgifter om att en enskild begått brott.Vänligen,

Kan jag begära att Mr Koll tar bort uppgifter om mig?

2019-07-18 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,För 2 och ett halv år sedan dömdes jag för brott Olaga förföljelse i rätten. Sedan dess har jag mått väldigt dåligt vilket gjort så att jag även flyttat helt till en annan stad för att starta om allt på nytt starta ett nytt liv. För cirka 2 veckor sedan blev jag medveten om att det tydligen finns en hemsida som heter ''mr.koll'' där man kan få reda på allt information om tex en persons ålder, adress, nummer och mycket mer, till och med vilket typ av brott personen dömts för (ifall den personen har blivit dömt). Jag mår nu mycket dålig över detta eftersom jag nu vet att mina uppgifter samt det brott jag har dömts för finns på mr.koll där vem som helst kan se och få läsa om det brott jag har begått. Jag är mycket rädd att mina nya relationer som jag idag har skaffat i den nya staden jag bor i ska få del av informationen och bli medvetna om det brott jag tidigare har gjort, vilket kan i så fall påverka min relation med mina nya vänner och kollegor. Finns det något jag kan göra för att få bort det information som finns av mig på mr.koll om just det brott jag har begått? Det gör alltså inget om mr.koll har annat information av mig på deras hemsida, men just informationen om brottet som finns av mig vill jag verkligen få bort på något sätt, så jag inte behöver vara orolig över det i framtiden. Mvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Personuppgifter kan vara t.ex. namn, personnummer, telefonnummer och brottmålsdomar. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Hemsidan får därmed publicera personuppgifter, brottmålsdomar m.m. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR. Som svar på din fråga innebär det att du rent juridiskt inte kan begära borttagning av uppgifterna varken med stöd av GDPR eller någon annan lag. Du kan givetvis höra av dig till företaget och be att de tar bort dem. Däremot är de inte skyldiga att göra det. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kommer det att förbjudas att publicera känsliga uppgifter?

2019-07-07 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Finns det något lagförslag eller liknande som att förbjuda känsliga uppgifter som offentliga handlingar exempelvis var man bor, hur mycket man tjänar och om man är dömd för brott/vilka brott man är dömd för? Oerhört kränkande att vem som helst kan ta reda på sådana uppgifter.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den 1 januari 2019 ändrades yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen vari det infördes bestämmelser innebärande en möjlighet att genom i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av vissa personuppgifter. Bestämmelsen gör det möjligt att i lag förbjuda att det offentliggörs uppgifter om bland annat etniskt ursprung, hudfärg, hälsa, sexualliv, sexuell läggning m.m. om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som ordnats så det är möjligt att söka efter och sammanställa dem, samt det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildes personliga integritet (jfr 1 kap. 20 § YGL).I den ursprungliga propositionen föreslogs det även att möjligheten att förbjuda ett offentliggörande av vissa personuppgifter skulle innefatta "att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel" (prop. 2017/18:49 s. 11).I konstitutionsutskottets betänkande om ändrade mediegrundlagar uttalade utskottet att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet, men att frågan om grundlagsskyddet ska begränsas bör utredas på nytt (bet. 2017/18:KU16 s. 40). Konstitutionsutskottet föreslog därmed att riksdagen skulle avslå införandet om en begränsning av personuppgifter hänförliga till lagöverträdelser och att riksdagen skulle ställa sig bakom att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 5).Den 30 maj 2018 biföll riksdagen konstitutionsutskottets betänkande (Riksdagsskrivelse 2017/18:336). Lagändringen beslutades sedermera en andra gång den 14 november 2018 (Riksdagsskrivelse 2018/19:16). Beslutet innebar de ändringar som infördes den 1 januari 2019, dock infördes således inte möjligheten att genom lag begränsa personuppgifter om att någon begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar i brottmål.Uppgifter om personnummer, namn, adress och eventuella brottmålsdomar är offentliga uppgifter som kan begäras ut från myndigheter. De hemsidor som publicerar sådan information har i regel ett utgivningsbevis innebärande att de har ett grundlagsskydd för publiceringen. Så länge hemsidorna inte begår ett yttrandefrihetsbrott är det lagligt att publicera uppgifterna. Den lagändring som skedde den 1 januari innefattar inte en möjlighet att genom lag förbjuda publicering av personuppgifter som handlar om lagöverträdelser eller att en enskild förekommer i fällande domar i brottmål. Möjligheten att förbjuda publicering av brottmålsdomar ska således utredas på nytt och det kan komma ett nytt lagförslag. Mig veterligen finns det däremot inget lagförslag att förbjuda övriga uppgifter du nämner.Vänligen,

Kan jag kräva att Mr Koll tar bort uppgifter om mig?

2019-07-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejJag googlade på mitt namn och fick upp en ny upplysningstjänst "mr. Koll" där de lämnar ut uppgifter inte bara på mitt namn och telefonnummer utan också om jag är dömd för brott. Jag vet innebörden av offentlighetsprincipen och att domar är offentliga handlingar. DOCK så kanske jag inte behöver förklara vikten av vad det innebär för mig som har en dom att det kommer upp så enkelt. Det är ett gammalt bedrägeri-åtal jag fick böter för några år sedan. Jag hade lämnat in en felaktig hälsodeklaration, ett misstag för en privat sjukförsäkring. Jag hade lämnat uppgift att jag var frisk vid tiden för att jag skrev under den o sedan sökte jag vård för en skada de menade på jag redan haft. Även om det är offentligt så behöver ju företag som kräver utdrag ur belastningsregistret be mig göra det för att se. Så hur kan detta synas så lätt?! Det räcker ju för en arbetsgivare att se det så kommer de som är arbetssökande med domar inte vara intressant vid arbetsintervjuer. För att ta ett exempel. Samma sak om man träffar folk överlag. Det är under all kritik o jag undrar varför inte andra upplysningsföretag gjort detta. Det känns som att det är något de försöker gå runt. För detta drabbar mig som individ o jag vill veta om jag kan hävda något mot dem så de tar bort infon? Att det påverkar en livssituation? Det är inte förtal, men något liknande det? (Inte nu att man ljuger om någon för att smutskasta men att man skadar en person genom att det framgår så lätt)
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). En hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR.Förtal är ett målsägandebrott, innebärande att åklagaren endast driver det till åtal om det är angeläget ur allmän synpunkt. Driver åklagaren inte det själv till åtal har du möjlighet att själv väcka åtal, s.k. enskilt åtal. Då driver du ärendet själv och får stå risken för att betala rättegångskostnader om du förlorar. Även om brottet förtal anges som yttrandefrihetsbrott kommer det sannolikt inte att anses som förtal att publicera en brottmålsdom om dig. I ett rättsfall från 2015 (Stockholms Tingsrätt, Mål nr B 1560-14) prövades om det utgjorde förtal när hemsidan Lexbase (som är en tjänst liknande Mr Koll) publicerade brottmålsdomar i två fall. Utgången i målet blev att det inte utgjorde förtal eller grovt förtal att publicera sådana uppgifter.Som svar på din fråga innebär det att du rent juridiskt inte kan begära borttagning av uppgifterna varken med stöd av GDPR eller någon annan lag. Du kan givetvis höra av dig till företaget och be att de tar bort dem. Däremot är de inte skyldiga att göra det. Sannolikt finns det inte heller tillräckligt för att du ska få ansvarig utgivare för Mr Koll dömd för förtal.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur får jag bort information om mig på MrKoll?

2019-07-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej jag vill ta bort alla information som gäller mig på Mrkoll.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har ett grundlagsskydd och omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR.Som svar på din fråga innebär det att du rent juridiskt inte kan kräva borttagning av uppgifterna varken med stöd av GDPR eller någon annan lag. Det du kan göra är att höra av dig till företaget och be att de raderar uppgifterna om dig. Däremot är de inte skyldiga att ta bort uppgifterna och då hela affärsidén handlar om att publicera uppgifter är det tyvärr tveksamt att det kommer att hjälpa att du hör av dig till dem.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får hemsidor publicera personnummer, adress och telefonnummer?

2019-07-17 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Är det verkligen lagligt att det finns sidor där man endast behöver skapa ett gratiskonto för att kunna se andra privat personers: namn, adress, personnummer, telefonnummer, och kreditupplysningar mfl...? Utan att man själv har godkänt att en sådan information ska existera på allmänna sidor om en själv? Strider det verkligen inte mot personuppgiftslagen? Och kan man stämma att sånna sidor finns utan att man ens vetat om att de faktiskt existerar och tänker jag framförallt en sida som heter Ratsit och några andra sidor.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ratsit, hitta och liknande hemsidor har i regel ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Att publicera personnummer, brottmålsdomar, adress m.m. (vilket är offentliga uppgifter) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.Personuppgiftslagen är numera upphävd och ersatt med dataskyddsförordningen GDPR, som är mer omfattande. En hemsida med utgivningsbevis omfattas däremot inte av GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Eftersom dataskyddsförordningen GDPR inte är tillämplig för den som publicerar något under utgivningsbevis är det dels tillåtet att publicera uppgifterna, dels kan du inte heller begära att få personuppgifter raderade. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Finns det risker med att mina personuppgifter publiceras på nätet?

2019-07-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Idag blev jag uppringd av ett företag som säljer skydd mot ID-kapning. Deras affärsidé går ut på att jag blir kontaktad så fort någon gör en kreditsökning på mig eller liknande. De erbjuder sig, mot ersättning, att kontakta polis, bestrida fakturor mm. Enligt dem gör offentlighetsprincipen att företag som tex Ratsit har rätt att visa hela mitt personnummer vilket då kan hamna i klorna på bedragare som lätt kan ta lån, betala varor och tjänster i mitt namn. Enligt dem är det en lång och dyrbar rättslig process innan jag möjligen kan på rättvisa.Om företag, likt Ratsit, lämnar ut mina personuppgifter utan mitt samtycke - är jag verkligen rättslös?Försäljaren rabblade upp hela mitt personnummer, inklusive de fyra sista..Med vänlig hälsning Orolig
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Företag som det du nämner har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Det går dessutom att få ut någons personnummer, inklusive de sista siffrorna, med stöd av offentlighetsprincipen. Till exempel genom att ringa till Skatteverket.En hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Att någon kan ta reda på dina personuppgifter innebär inte per automatik att du är rättslös eller att du kommer att bli utsatt för bedrägeri. I regel krävs det mer än ett personnummer för att begå ett bedrägeri i någons namn, t.ex. någon form av legitimation i vederbörandes namn och tillgång till dennes post. Du bör ha i åtanke att företag som säljer skydd mot ID-kapning har ekonomiska incitament och i vissa fall kan utnyttja människors rädsla för att bli utsatta för bedrägeri.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får mrkoll.se publicera information om privatpersoner?

2019-06-30 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag undrar angående information som läggs ut offentligt på nätet och nu om mej? Har vem som helst rätt att lägga ut med telefonnummer, adress, intressen, årsinkomst och om jag bor ensam m.m? Undrar om det här "företaget" mrkoll.se är seriöst och/eller har rätt till detta? Känns verkligen obehagligt och kränkande.Hoppas på svarVänliga hälsningar
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella hemsidan publicerar information om privatpersoner ur en databas som innehåller uppgifter som är offentliga. Offentliga uppgifter är bland annat sådana uppgifter som du listar i din fråga. Hemsidan mrkoll.se har ansökt och beviljats ett så kallat utgivningsbevis för databasen. Vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis men för att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringen av uppgifterna utgår från Sverige, se 1 kap 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (här). Att hemsidan har ett utgivningsbevis innebär att den har ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera uppgifter som du nämner i frågan.En hemsida som har ett utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att det i huvudsak är tillåtet att publicera uppgifter som dessa. Eftersom MrKoll har utgivningsbevis omfattas den inte heller av GDPR (dataskyddsförordningen) då förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om hantering av personuppgifter, om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Det är alltså en laglig verksamhet eftersom det finns ett utgivningsbevis. Tillsyn Jag vill dock nämna att datainspektionen i december 2018 inledde en tillsyn mot bolaget som driver hemsidan mrkoll.se. Datainspektionen har nämligen observerat att hemsidan berättar om privatpersoner har betalningsanmärkningar. Detta skulle kunna innebära att MrKoll bedriver upplysningsverksamhet vilket skulle innebära att kreditupplysningslagen (här) gäller även om verksamheten är grundlagsskyddad. Det skulle i sin tur kunna innebära att att GDPR ändå skulle gälla även för hemsidan, vilket skulle ställa höga krav på hur hemsidan får publicera personuppgifter. Datainspektionen har ännu inte fattat beslut i ärendet men det kommer att publiceras på deras hemsida (här).Vänligen,