Kan man skriva att ett parti fifflar med valsedlarna på sociala medier?

2018-09-26 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, kan man offentligt på Facebook skriva följande:Här i Söderhamn fifflar SD med valsedlarna
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Ja, man kan och får skriva att SD fifflar med valsedlarna i Söderhamn på Facebook. Folk får skriva i princip vad som helst på sociala medier, så länge det inte rör sig om ett ärekränkningsbrott, hets mot folkgrupp eller uppmaning till brott av något slag. Sanningshalten i det som skrivs spelar inte heller någon roll.Ärekränkningsbrott kan det bara bli frågan om när någon sprider kränkande uppgifter om en annan, fysisk person (brottsbalken 5 kap. 1-5 §). SD är en juridisk person, så folk får lov att skriva negativa saker om dem offentligt. Annars hade det till blivit väldigt svårt att till exempel ge kundomdömen om affärer och andra verksamheter. Det rör sig inte heller om någon uppmaning att begå brott och SD är inte en sån grupp av människor som skyddas av reglerna om hets mot folkgrupp (brottsbalken 16 kap. 8 §).Kort och gott är det alltså fritt fram att skriva "Här i Söderhamn fifflar SD med valsedlarna" på sociala medier. Tanken med yttrandefriheten är att det ska vara väldigt svårt att stoppa folk från att uttrycka sig både negativt och positivt i det offentliga. Reglerna som begränsar yttrandefriheten är i allmänhet till för att skydda fysiska personer. Politiska partier som exempelvis SD får försöka hantera negativ publicitet på andra sätt. Jag hoppas att ni har fått svar på frågan.Allt gott!

Kan man kräva att bli borttagen från nummerupplysningssajter med hänvisning till GDPR?

2018-06-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Har jag rätten att bli borttagen från sidor som Ratsit.se ?Är bara 16 år och vill förbli anonym, vad kan jag göra med den nya GDPR lagen?har kontaktat ratsit och dom skriver så häraRatsit är en informationstjänst som publicerar ett utdrag av information hämtat från bl.a. offentligakällor. Tillgången till dessa källor är styrd av den svenska offentlighetsprincipen där var och engaranteras tillgång till offentliga handlingar. Informationen publiceras i en databas med tillhörandewebbplats som Ratsit driver med stöd av Yttrandefrihetsgrundlagen och som innehar ettutgivningsbevis. Detta innebär bl.a. att Ratsit har rätt att publicera alla personuppgifter och övriginformation som man anser vara lämplig. Det finns alltså ingen rätt för den enskilde att begära att man ska bli borttagen på Ratsit.se. Däremottillämpar vi ett frivilligt undantag i vår öppna sökmotor för de som skriftligen ansöker om att bliborttagna, och då gäller detta tills vi beslutar annat (dock minst i 1 år). Man blir dock inte borttagenur kreditupplysningsregistret som finns bakom inloggat validerat läge där vi kan säkerställa vem somhar gjort sökningarna. Ett Kreditupplysningsregister skall omfatta alla över 16 år med undantag för desom har skyddade uppgifter hos Skatteverket. Man kan själv inte bestämma om man skall finnas medi ett Kreditupplysningsregister eller inte.Är detta rätt?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! GDPR medger att medlemsstaterna i EU får göra undantag till skyddet för personuppgifter för att kunna värna om rätten till yttrandefrihet. I Sverige utgörs ett sådant undantag av möjligheten att ansöka om så kallat utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen).Har man ett utgivningsbevis innebär det således att regler om skydd för personuppgifter får ge vika till förmån för den rätt till yttrandefrihet som fastställs i grundlagen. Det är alltså fullt förenligt med GDPR att dessa sidor får fortsätta publicera dina uppgifter eftersom det rör sig om ett tillåtet undantag. Du kan därför tyvärr inte kräva att få din information borttagen med hänvisning till den nya förordningen och Ratsit har således rätt.Vänligen

Vem är ansvarig för inlägg på sociala medier?

2018-03-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Låt säga att jag är "Ansvarig utgivare" för en studentföreningen. Vad innebär det egentligen?Vi är ingen tidskrift och bör därför inte falla under Tryckfrihetslagen.Hur är det om vi publicerar en reklamaffish? Vad gäller om vi startar en facebooksida? Kan man söka utgivningsbevis för en sida på sociala medier? Vad gäller för instagramkonto?Faller det då istället under lagen om elektroniska anslagstavlor ?Funderingarna grundar sig i att ordföranden för vår studentföreningen inte låter oss ha ett eget instagramkonto för vårt utskott. Han säger; "jag är ansvarig utgivare för föreningen och det blir för mycket jobb för mig att kolla på alla utskotts konton på sociala medier" Vi tycker att det är löjeväckande. Ordföranden står som ansvarig utgivare på sektionen, men vad betyder det egentligen i sammanhanget? Hoppas det inte blev för rörigt!Tack på förhand
Jennifer Abdulahad |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tillämplig lagjag tolkar din fråga som att det handlar om publicering av olika meddelanden på sociala medier. Vidare har jag uppfattat det som att det rör sig om en studentförening som inte tillhandahåller tryckt skrift utan endast elektroniska tjänster. Jag kommer därför främst besvara dina frågor utifrån yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Vad gäller om ni startar en facebooksida och instagramkonto?För facebooksidor och instagramkonton finns det ingen utgivare. Någon måste ändå hållas ansvarig för det som publiceras. Det blir därför var och en som publicerar något som får ansvara för det i enlighet med reglerna i brottsbalken (t.ex olaga hot 4 kap 5 § brottsbalken). Den som tillhandahåller facebooksidan eller instagramkontot har dock ett ansvar. Den ska ha uppsikt över sidan och kontot i den mån det krävs och är skäligt. Personen ska ta bort och hindra spridning av inlägg och kommentarer med brottsligt innehåll, 4 och 5 § lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Om reklamaffischen ska publiceras på dessa medier gäller samma regler. Vad innebär det att vara ansvarig utgivare? Som nämnt finns det inte någon utgivare för just facebooksidor och instagramkonton. Men i de fall er studentförening tillhandahåller andra tekniska upptagningar så kan det bli aktuellt med utgivare, 4 kap 1 § YGL. Den som är ansvarig utgivare ansvarar primärt för det som publiceras och är alltså den som kan dömas vid ev. brott, 6 kap 1 § YGL. Sammanfattning:Min tolkning av lagen är att den som tillhandahåller facebooksidan eller instagram kontot inte per automatik måste vara ordföranden. Det kan förmodligen vara alla som har tillgång till inloggningsuppgifter till kontot. Detta eftersom de kan ändra, ta bort och lägga till innehåll. På en facebook-sida blir förmodligen främst den/de som är admin ansvariga eftersom de kan radera och justera innehåll. Det kan finnas fler tolkningar av begreppet tillhandahålla. På din fråga om vad det innebär att vara utgivare blir således svaret att den personen ansvarar för publiceringar. Detta gäller dock inte för facebook och instagram eftersom det inte finns utgivare där. Hoppas att det var svar på dina frågor. Hör gärna av dig igen annars! Med vänlig hälsning,

Vilka lagar har man att förhålla sig till när man uttrycker sig i grundlagsskyddade medier respektive i icke-grundlagsskyddade?

2018-02-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag undrar; vilka lagar reglerar grundlagsskyddade medier respektive icke-skyddade pådet elektroniska/eterburna området?Tack på förhand! Ni är grymma.
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Grundlagsskyddade medierDen lag fastställer vilka regler som gäller för grundlagsskyddade elektroniska och radiosända medier är yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Gränsen för vad man får uttala sig om i offentliga grundlagsskyddade medier, utan att riskera straffansvar, går vid de i tryckfrihetsförordningens (TF) uppradade straffbestämmelser. YGL hänvisar till TF. Listan i TF är uttömmande. Det innebär att sprids integritetskränkande bilder till en större krets via ett massutskick av SMS kan det vara straffbart enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång i brottsbalken, se 4 kap. 6 c §. Sker en spridning av samma bilder genom en databas med utgivningsbevis, ett medium som skyddas av YGL, är gärningen däremot straffri. Detta eftersom olaga integritetsintrång inte finns med i brottskatalogen i TF; en brottskatalog som även gäller för YGL, se 5 kap. 1 § YGL och 7 kap. 4-5 §§ TF. Icke grundlagsskyddade medier För att det ska vara ett brott att sprida vissa uppgifter via ett medium som är grundlagsskyddat krävs "dubbel täckning". Det innebär att alla brott som står med i brottskatalogen i 7 kap. 4-5 §§ TF också går att finna som brott på annat håll i lagstiftningen. Regler finns därmed i bl.a. brottsbalken, personuppgiftslagen (vilken dock upphör 25 maj 2018 och ersätts av dataskyddsförordningen), lag om företagshemligheter samt offentlighet- och sekretesslagen och upphovsrättslagen. Rätten att uttrycka sig sträcker sig längre när det sker i ett grundlagsskyddat medium än via ett medium som inte är det. Många av brotten i TF:s brottskatalog går att återfinna i brottsbalken. I brottsbalken finns även flera andra bestämmelser som är tillämpliga när uttalanden görs via internet eller dylikt men med ett medium som inte är grundlagsskyddat t.ex. det ovan nämnda brottet olaga integritetsintrång, se 4 kap. 6 c § brottsbalken. Hoppas du fick svar på dina frågor och tack för komplimangen!Med vänlig hälsning,

Omfattas hitta.se och andra liknande företag av GDPR?

2018-07-20 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Hur kommer det sig att exempelvis hemsidor som "merinfo", "hitta.se" och liknande kan lagra så pass mycket personuppgifter om folk? Krävs ett visst tillstånd eller hur fungerar det egentligen?Tacksam för svar!/A
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Informationen hemsidorna publicerar är ur en databas (en samling av information lagrad för automatiserad behandling). De hemsidor du hänvisar till (och flera andra) har ansökt om ett s.k. utgivningsbevis för sina databaser. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det krävs ett visst, som du beskriver det, "tillstånd" för att ha möjlighet att lagra och publicera de uppgifter som "merinfo", "hitta.se" m.fl. gör. Tillståndet utgörs av utgivningsbeviset och innebär att nämnda hemsidor inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR. Vill du läsa mer om utgivningsbevis och hemsidor som de du frågar om rekommenderar jag att du läser frågor och svar om utgivningsbevis hos Datainspektionen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Olagligt att sprida en skärmdump av en konversation?

2018-05-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Får man lägga upp en skärmdump av en privat konversation på nätet om man döljer personens namn och profilbild? Eller spelar det ingen roll om man täcker över namn och profilbild innan publicering?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! I Sverige är var och en försäkrad yttrandefrihet. Det springer ur både grundlagen (2 kap. 1 § regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen) och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna Artikel 10; 2 kap. 19 § regeringsformen). Lagarnas inbördes systematik ser jag ingen poäng i att närmare redovisa för här. Det skulle bli onödigt tekniskt och avancerat. Oavsett vilket av regelverken som är tillämpligt gäller att inskränkningar i yttrandefriheten bara kan göras genom lag antagen av riksdagen. Det har skett b.la. genom kriminalisering av hets mot folkgrupp, spioneri, uppvigling och förtal. Det är däremot – som huvudregel – inte olagligt att blott publicera en bild på en konversation, och det oavsett om deltagarnas identiteter framgår eller inte. Endast om bilden utgör ett annat brott, såsom uppvigling eller förtal, är publiceringen kriminell. Notera dock att svaret på din kärnfråga, alltså om det generellt är olagligt att publicera en bild på en konversation, är nej. Om du har ett konkret fall och önskar en individuell bedömning är du välkommen att återkomma! Allt gott,

I vilken utsträckning får man publicera bilder på andra?

2018-02-25 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! 1. vi har en nattklubb i stan och varje helg publicerar dem på sociala medier massa slumpmässiga bilder (typ 50 bilder) på alla som personer som finns där då. Jag undrar om de få göra så med hänvisning till grundlager (tryckfrihetsförordning)?2. Jag läste att om någon har fått något dom t ex. dags böter, får inte denna personen jobba bl a. i kommunen. Jag undrar just det om det finns något i lagen som pratar om det? Tack i före hand!
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Publicerade bilder kan falla under yttrandefrihetsgrundlagen. Detta förutsätter dock att det finns en ansvarig utgivare, vilket jag förutsätter att nattklubben inte har. Därför faller de publicerade bilderna under den vanliga yttrandefriheten i 2:1 p. 1 regeringsformen (här). Den är lite mer begränsad, men går alltid före andra lagar som inte är grundlagar. Yttrandefriheten får bara begränsas om det är stadgat i lag, tillgodoser ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, är proportionerligt och behövs för att skydda enskildas anseende eller privatlivets helgd (se 2:20, 2:21 och 2:23 RF). Det innebär att man får fotografera i princip allt och överallt.En lag som begränsar yttrandefriheten och eventuellt kan vara relevant vad gäller nattklubbens publicering är lagen om namn och bild i reklam (här). Den förbjuder all reklam näringsidkare använder som har annans namn och/eller bild som denna inte samtyckt till. För att den ska tillämpas måste en domstol först avgöra om instagraminläggen är att betrakta som reklam eller inte. I fall någon av bilderna som publiceras är ägnade att sprida missaktning för en person har domstolar angett att detta kan vara förtal enligt 5:1 brottsbalken (här). Det finns även ett förbud mot kränkande fotografering i 4:6 a brottsbalken (här), men regeln är bara tillämplig ifall det sker i någons bostad eller på en liknande plats. Hoppas att svaret är till hjälp och tveka inte att höra av dig ifall du har några fler frågor!

Kan man väcka talan om Hets mot folkgrupp när det framställts i en tidningsartikel?

2018-02-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Jag undrar över det här med hets mot folkgrupp. Idag skrevs en kolumn i Aftonbladet där författaren framställde alla bögar som promiskuösa och intresserade av tillfälliga sexuella kontakter. De som inte sällade sig till den gaykulturen var eg sorgsna över att ha fastnat i den heterosexuella normen. Nu undrar jag om detta, som spär på fördomar och drar alla över en kam, och faktiskt skadar de "radhus"-bögar som hen pratar nedsättande om kan klassas som hets mot folkgrupp. Det finns inget hot i det hela. Och vid en ev sån anmälan, står man då som privatperson och får stå för rättegångskostnader vid en förlust?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Jag tolkar det som att du undrar följande tre frågor: 1. Om en viss kolumn kan räknas som hets mot folkgrupp, 2. om det finns en möjlighet för dig att väcka talan om det. 3. Om du kommer behöva stå för rättegångskostnaderna. 1. Om kolumnen är hets mot folkgruppI Sverige gäller som utgångspunkt alltid yttrandefrihet, vilket betyder att man ska få yttra sig hur man vill. Ett undantag till detta är när det rör sig om hets mot folkgrupp. Eftersom det innebär att man begränsar en mänsklig rättighet är man väldigt försiktig vid att straffbelägga yttranden som hets mot folkgrupp. Dessutom har Sverige åtagit sig att försvara yttrandefriheten genom internationella avtal. Men naturligtvis finns det utrymme för att döma något som om hets mot folkgrupp. Det är däremot väldigt oförutsägbart vad en domstol skulle klassa som hets mot folkgrupp, eftersom det rör sig om en bedömning för just det specifika fallets omständigheter. 2. Möjlighet till talanFör det första måste konstateras att yttrandet har gjorts i en tidning som har en ansvarig utgivare. Att en tidning har en ansvarig utgivare betyder att utgivaren tar på sig ansvaret för det som tidningen ger ut, så kallat "ensamansvar". Av ensamansvaret följer att journalister och andra som jobbar med tidningen inte kan dömas för det som de skrivit, det gör istället den ansvarige utgivaren. Att ha en ansvarig utgivare innebär också att det som skrivs i tidningen endast kan dömas för vissa särskilda brott som är skrivna i grundlag. Om åtal väcks kommer detta med andra ord inte riktas mot författaren av kolumnen men mot den ansvarige utgivaren. Åtal för hets mot folkgrupp som är skrivet i grundlag kan bara väckas av Justitiekanslern. Detta innebär att du som individ inte själv kan ta saken till domstol. Dock finns det en möjlighet för dig att anmäla brottet till polisen eller till Justitiekanslern. 3. RättegångskostnaderEftersom det är justitiekanslern som väljer att väcka talan eller inte behöver du inte stå för några kostnader. SammanfattningsvisFör att sammanfatta är det alltså väldigt svårt att avgöra vad som är och vad som inte är hets mot folkgrupp. Det finns däremot alltid en möjlighet för dig att anmäla saken till polisen eller till Justitiekanslern.Hoppas detta gav svar på dina frågor, Vänligen,