Får en hemsida publicera information om privatpersoner?

2019-05-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Jag har hittat en site som heter mrkoll.se, där finns allt om alla svenska människor. Det är så väl skrivet om hela min person, om jag har begått brott, vilken bli jag har osv. Jag har hemligt mobilnummer, men med stora siffror jag jag läsa det på deras sida. Företaget går inte att nå, det verkar hemligt. Får man ge vem som helst upplysningar på ett sånt här sätt? Jag skrev till Datainspektionen och fick svaret:Datainspektionen har mottagit ett stort antal klagomål beträffande Nusvar AB:s webbplats www.mrkoll.se Datainspektionen har den 18 december 2018 inlett tillsyn mot Nusvar AB. I dagsläget kan vi därför inte svara på frågor om webbplatsen.När utredningen är färdig kommer Datainspektionen att fatta beslut i tillsynsärendet. Beslutet kommer att läggas upp på Datainspektionens webbplats. Vi kan inte ge något besked om när beslut kommer att fattas.
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den aktuella hemsidan publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter kan vara brottmålsdomar, adresser m.m. Hemsidan har ansökt om och beviljats ett så kallat utgivningsbevis för databasen. För att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen).Om en hemsida har ett utgivningsbevis har man därför ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera uppgifter som dessa, förutsatt att man inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Ett sådant brott är aktuellt om det är särskilt angivet i grundlagen att något är förbjudet. Exempelvis är hets mot folkgrupp ett yttrandefrihetsbrott. Om det skulle röra sig om ett yttrandefrihetsbrott ska den ansvariga utgivaren åtalas. En hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av GDPR då förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR)Sammanfattningsvis är det alltså lagligt för hemsidan att publicera uppgifterna om man har ett utgivningsbevis. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Går det att förbjuda hemsidor som publicerar personuppgifter?

2019-03-25 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag har mer en allmän fråga. Det skapas fler och fler sådana här hemsidor som lägger upp väldigt mycket personinformation om Sveriges befolkning. En sådan sida som startades nyligen är den som heter mrkoll.se. Där syns till och med information om ifall du bor ensam och vilken dörr i lägenhetshuset som leder till dig. Min första tanke när jag såg all information om mig själv var vilken säkerhetsrisk det är för mig, jag är en ung kvinna som bor själv på första våningen med en rätt så bra årsinkomst. Sedan började jag istället tänka på vilken risk det är för våra äldre. Där anges ålder, vilken lägenhet de bor i, ungefärlig förmögenhet och framförallt om de bor själva. Det ger en sannolikhet att sådana här "hembesök" ökar bland rånare hos pensionärer. Det vägrar jag acceptera.Jag och en vän kontaktade hemsidan med GDPR som anledning och ville då få vår information borttagen. Vi fick då till svar att företaget sitter på en licens som ger de all rätt att öppet publicera all den här informationen. Min fråga är då, stämmer det verkligen? Vad kan man göra för att få bort sådana h hemsidor? Jag tänker framförallt på all rånrisk mm som ökar mer och mer i Sverige idag...Tack på förhand för hjälpen!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information som är offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för företagets databas. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Vad innebär ett utgivningsbevis?Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer, adress m.m. (vilket är offentliga uppgifter) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.Hemsidor med utgivningsbevis omfattas inte av GDPREn hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt för hemsidan att publicera såväl personuppgifter (namn, adress m.m.) som information om brottmålsdomar då uppgifterna är offentliga, det finns en ansvarig utgivare och ett beviljat utgivningsbevis. I nuläget går det dessvärre inte att förbjuda hemsidorna.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får Lexbase publicera mitt personnummer?

2019-03-17 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hur kan lexbase ha mitt fullständiga personnummer ute för vem som helst att se? Jag är sjuksköterska
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter, personnummer m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera uppgifter såsom bland annat personnummer för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Rätt att filma polisen

2019-02-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Får polisen under bil kontroll stänga av min kamera? har jag rätten att filma polisen?
Emma Rönnqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte kriminaliserat att filma på allmän plats, varför det är tillåtet att filma polisen. Dock om filmandet hindrar polisens arbete eller stör den allmänna ordningen kan polisen ha rätt att avvisa dig från platsen, 13 § polislagen. Sammanfattningsvis har polisen ingen rätt att stoppa dig från att filma dem ifall du inte bryter mot lagen. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om polisen gör fel när de använder våld eller tvång, så har du ingen rätt att göra motstånd mot ett polisingripande. Detta följer av att det inte finns en nödvärnsrätt mot polisen. Du kan då göra dig skyldig till brottet våldsamt motstånd, vilket är kriminaliserat i 17 kap. 4 § brottsbalken. Förhoppningsvis har du fått mer klarhet i vad som gäller!Vänligen,

Får en hemsida publicera information om privatpersoner eller strider detta mot GDPR?

2019-05-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering om en hemsida som heter mrkoll.seDet jag undrar är om inte en sådan sida bryter mot gdpr då väldigt mycket information om privatpersoner syns där. Ska inte gdpr vara något skydd mot detta? Har inget att dölja men är tveksam till hur detta kan få förekomma.Med vänlig hälsning
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den aktuella hemsidan publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter kan vara brottmålsdomar, adresser m.m. Hemsidan har ansökt om och beviljats ett så kallat utgivningsbevis för databasen. För att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen).Om en hemsida har ett utgivningsbevis har man därför ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera uppgifter som dessa, förutsatt att man inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Ett sådant brott är aktuellt om det är särskilt angivet i grundlagen att något är förbjudet. Exempelvis är hets mot folkgrupp ett yttrandefrihetsbrott. Om det skulle röra sig om ett yttrandefrihetsbrott ska den ansvariga utgivaren åtalas. En hemsida med utgivningsbevis omfattar inte av GDPR då förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR)Sammanfattningsvis är det alltså lagligt för hemsidan att publicera uppgifterna om man har ett utgivningsbevis. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Vart går gränsen för yttrandefriheten?

2019-03-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Är detta en anklagande kommentar?- varför säger du att jag är dålig på ( på media)? Tycker det känns som en påhoppade kommentar. Undrar hur det är med yttrandefriheten på media? Får man svara för sig ifall man blir anklagad på falska grunder? Där man hänger ut den personen också. Får man försvara sig på något sätt?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaJag tolkar din fråga som att du undrar vart gränsen går för yttrandefrihet då du frågar om det är en anklagande kommentar, hur det är med yttrandefrihet i media och hur du kan uttrycka dig i media. I mitt svar kommer jag först att berätta allmänt om yttrandefriheten för att sedan förklara vad som är otillåtet att göra.Inledningsvis ska påpekas att frågan om vart gränsen för yttrandefriheten går har alltid varit en mycket omdiskuterad fråga som det inte finns ett klart svar på. Det här är alltså ett ämne som man skulle kunna skriva väldigt mycket om, men jag ska försöka hålla mig så kortfattad som möjligt.Vad innebär yttrandefrihet?Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet som finns fastslagen i Sveriges grundlag. I regeringsformen definieras yttrandefrihet som en "frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor". Yttrandefriheten värderas högt och de allra flesta uttalanden är tillåtna trots att de ibland kan vara provocerande eller radikala.Huvudregeln är alltså att du får uttrycka dina åsikter hur mycket du vill och i vilken form du vill. Du kan alltså försvara dig genom att berätta via media hur du känner, tänker eller tycker. Yttrandefriheten innebär troligtvis också att det är okej med kommentaren "varför säger du att jag är dålig". Det finns dock ett flertal regler gällande hur man får uttrycka sig, det är nämligen inte okej att säga vad som helst.Vad är otillåtet att uttrycka?Det finns en hel del lagregler som begränsar yttrandefriheten. Jag kommer inte kunna ta upp alla lagar och olika brott här, men några av de viktigaste ska ändå nämnas.Det finns ett flertal yttrandefrihetsbrott som hittas i tryckfrihetsförordningens 7 kap 2-20 §§. Bland yttrandefrihetsbrotten hittas till exempel förbud mot: Olaga hot, det är brottsligt att hota en person. Hets mot folkgrupp, det är ett brott innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck Förtal, det är brottsligt att "sprida rykten" om en person som innebär att han/hon blir utpekad som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Det är också förtal att sprida uppgifter med syfte att utsätta personen för andras missaktning. Detta är bara några av de yttrandefrihetsbrott som finns, vill du läsa om flera kan du klicka här.Till detta kan tilläggas (bland mycket annat) regleringen i GDPR (dataskyddsförordningen som reglerar hur man får hantera personuppgifter) och upphovsrättslagen (där finns bestämmelser som skyddar en persons texter, bilder och liknande)SammanfattningHur vidsträckt yttrandefriheten är i Sverige är alltså väldigt omdiskuterat. Svaret på frågan beror mycket på omständigheterna i varje enskilt fall, så att rent generellt svara på frågan om exakt vart gränsen för yttrandefriheten eller vad du kan säga och inte säga, är närmast omöjligt.För att ändå försöka ge dig ett svar på din fråga kan sägas att yttrandefriheten ger dig rätten försvara dig genom att uttrycka dina egna tankar/känslor/åsikter. Du får dock inte uttrycka dig på ett sätt som är hotfullt, utgör förtal eller liknande.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får en hemsida sälja information om brottmålsdomar?

2019-03-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Kan vem som helst publicera uppgifter som är relaterade till belastningsregistert? Jag tänker t.ex. på www.mrkoll.se där man se om personer förekommit i brottmål. När man söker på en person så kan t.ex. följande information komma upp: "NN har varit åtalad vid en domstol i ett rättsfall som avsett brottmål." På samma sida säljer sedan mrkoll.se information om vad som står i domen för 99kr. Har de verkligen rätt att göra så här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information som är offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för företagets databas. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt för hemsidan att publicera såväl personuppgifter som information om brottmålsdomar då uppgifterna är offentliga, det finns en ansvarig utgivare och ett beviljat utgivningsbevis.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ändringar i mediegrundlagarna

2019-01-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejKan inte tolka lagar så jag undrar har riksdagen fattat beslut om begränsning av grundlag skyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter ?
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!År 2003 infördes möjligheten för företag och andra enskilda att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (här) innebär. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR).Från den 1 januari 2019 föreslås en bestämmelse införas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i annan lag begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär (prop. 2017/18:49 s.144). Tanken är att reglera om förbud mot offentliggörande av personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Följden av lagändringen blir att databaser som t.ex. Lexbase inte längre kan skyddas av utgivningsbevis, med följden att t.ex. Dataskyddsförordningens regler avseende personuppgiftsbehandling ska gälla för en sådan databas/söktjänst. Begränsningen av grundlagsskyddet utformas genom införande av delegationsbestämmelser i 1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL. Enligt dessa bestämmelser ska, utan hinder av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, vad som följer av lag gälla om förbud mot offentliggörande av särskilt angivna personuppgifter i vissa uppgiftssamlingar. Sammanfattningsvis kan sägas att genom grundlagsändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2019, kan begränsas grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär. Därigenom gäller reglerna i GDPR som skyddar den enskildes personliga integritet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar