Får hemsidor publicera uppgifter som t.ex. personnummer och adress?

2019-01-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Är det lagligt för hemsidor att lämna ut personuppgifter? Tillexempel www.mrkoll.com som lämnar ut allas personuppgifter, din adress din deklaration ditt personnummer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera uppgifterna för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får hemsidor publicera vilka uppgifter som helst om folk?

2019-01-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag hittade en hemsida https://mrkoll.se/ av en slump när jag sökte en person och utan registrering eller annat, får jag fram personens hela person-nummer och andra personliga informationer.Är det verkligen lagligt?Jag tycker faktiskt att det är oroande att dessa upplysningar ligger fritt framme på nätet och går att få fram på 10 sekunder.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera uppgifterna för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Tillgång till personuppgifter i brottsregister

2018-11-30 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej en undran. En arbetskamrat till mig har en son som går jurist linjen i sundsvall på grönborgs skolan..Och på fritiden så sitter dom å kollar folks brottsregister.för dom har tillgång till detta via skolan.Min arbetskompis kom till mig å berättade om en massa grejer som en som hyr hos mig hade gjort..är detta okej att man sitter å kollar sånt. Dom kollade även mitt register.å sedan dom som hyr hos mig.
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om tillgång till personuppgifter i brottsregister.BelastningsregistretBelastningsregistret, vardagligt kallat brottsregistret, är ett register som polisen för enligt lagen om belastningsregister (här). Det innehåller bland annat information om eventuella domar och strafförelägganden. Domarna gallras bort efter bestämda intervall, böter normalt efter fem år och fängelsedomar tio år efter avtjänat straff. Detta framgår av 17§ Lag om belastningsregister. Det är i första hand olika myndigheter som har möjlighet att få uppgifter ur registret, vilket framgår av lagens 6 §. Som privatperson har man rätt att få ut uppgifter om sig själv från belastningsregistret, men inte om andra privatpersoner. Detta framgår av 9-10 §§. Privata företag har inte tillgång till registret som sådant. De kan inte själva göra ett utdrag ur registret rörande en viss person. Däremot är vissa arbetsgivare enligt lagens 9 § skyldiga att begära att en arbetssökande visar upp ett utdrag om sig själv innan personen anställs. Det gäller arbetsgivare verksamma inom dagis- och förskoleverksamhet, vård av unga enligt socialtjänstlagen samt försäkringsförmedling. Skyldigheten gäller både privata och offentliga arbetsgivare. En arbetssökande som inte kan visa upp ett sådant utdrag får inte anställas.Sammanfattningsvis kan sägas att din arbetskamrat och hans son, i sin egenskap av privatpersoner, inte har rätt att få ut personuppgifter om någon annan privatperson från belastningsregistret.LexbaseEn möjlighet för enskilda att få tillgång till personuppgifter om någon annan person är rättsdatabasen Lexbase. I databasen finns domar från svenska domstolar i brott- och tvistemål. Domar utgör allmänna handlingar enligt 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF). Alla har rätt att ta del av dessa handlingar såvida de inte är skyddade av sekretess.Lexbase är Sveriges största nyhetstjänst med rättslig information om personer och företag. Lexbase är en webbtjänst som på ett och samma ställe tillgängliggör rättslig information från samtliga svenska domstolar och en rad andra myndigheter. Lexbase gör det möjligt att ta reda på om en person eller ett företag varit föremål för juridisk prövning.Informationen som är sökbar i Lexbase hämtas in från svenska myndigheter och publiceras på det sätt som myndigheterna har upprättat dokumenten. Dokumenten innehåller samtliga uppgifter som myndigheterna har registrerat om personen eller företaget.I brottmål framkommer vilken typ av brott det rör sig om, var brottet utfördes, vilket straff det blev, adresser samt vilka försvarare och åklagare som varit engagerade i det aktuella ärendet.Detaljer om rättegången, inklusive rättegångsutfall, framgår av de domstolshandlingar som Lexbase tillhandahåller mot en avgift. Lexbase databas innehåller samtliga domar från såväl hovrätterna som högsta domstolen och dessa domar är också sökbara. Det framgår alltså av betaltjänsten om en person som dömts eller friats i lägre instans fått en dom ändrad eller fastställd i högre instans.År 2003 infördes möjligheten för företag och andra enskilda att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innebär. Lexbase har utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR). Det innebär att Lexbase får offentliggöra personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Sammanfattningsvis kan sägas att din arbetskamrat och hans son har rätt att få tillgång till personuppgifter som publiceras på rättsdatabasen Lexbase. De har dock inte möjlighet att få tillgång till belastningsregistret som förs av polisen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Omfattas hitta.se och andra liknande företag av GDPR?

2018-07-20 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Hur kommer det sig att exempelvis hemsidor som "merinfo", "hitta.se" och liknande kan lagra så pass mycket personuppgifter om folk? Krävs ett visst tillstånd eller hur fungerar det egentligen?Tacksam för svar!/A
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Informationen hemsidorna publicerar är ur en databas (en samling av information lagrad för automatiserad behandling). De hemsidor du hänvisar till (och flera andra) har ansökt om ett s.k. utgivningsbevis för sina databaser. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det krävs ett visst, som du beskriver det, "tillstånd" för att ha möjlighet att lagra och publicera de uppgifter som "merinfo", "hitta.se" m.fl. gör. Tillståndet utgörs av utgivningsbeviset och innebär att nämnda hemsidor inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR. Vill du läsa mer om utgivningsbevis och hemsidor som de du frågar om rekommenderar jag att du läser frågor och svar om utgivningsbevis hos Datainspektionen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får en hemsida publicera mitt personnummer utan medgivande?

2019-01-05 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej.Ser att mr.koll lägger ut hela mitt person nrpå nätet.Är detta verkligen lagligt utan mitt medgivande?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera personnummer för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Yttrandefrihet kontra hets mot folkgrupp

2018-12-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Vd innebär detta i lagens mening med tanke på hets mot folkgrupp /Ersätts genom omtryck U:2019-01-01/ 1 kap. Grundläggande bestämmelser 1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.[S2]Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.[S3]Vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i vissa offentliga uppspelningar ur en databas.[S4]Med tekniska upptagningar avses i denna grundlag upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.[S5]Med databas avses i denna grundlag en samling av information lagrad för automatiserad behandling. Lag (2010:1349). https://lagen.nu/1991:1469#K1
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det du refererar till i din fråga är 1 kap. 1 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Lagen är en grundlag innebärande att rätten att framföra sin åsikt är grundlagsskyddad. Däremot är yttrandefriheten inte absolut, det finns inskränkningar. En sådan inskränkning är yttrandefrihetsbrott, vari vilket bland annat hets mot folkgrupp ingår (5 kap. 1 § YGL). Det framgår inte uttryckligen i Yttrandefrihetsgrundlagen att hets mot folkgrupp är en inskränkning, istället hänvisas det till 7 kap. 4-5 § Tryckfrihetsförordningen (TF). Av TF framgår att hets mot folkgrupp är en straffbar inskränkning även enligt YGL och TF (7 kap. 4 § sjunde stycket p11 TF).Den grundlagsskyddade yttrandefriheten är stark, däremot är det inte tillåtet att begå lagbrott och hänvisa till yttrandefriheten. Hets mot folkgrupp är ett lagbrott som inskränker även yttrandefriheten.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man skriva att ett parti fifflar med valsedlarna på sociala medier?

2018-09-26 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, kan man offentligt på Facebook skriva följande:Här i Söderhamn fifflar SD med valsedlarna
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Ja, man kan och får skriva att SD fifflar med valsedlarna i Söderhamn på Facebook. Folk får skriva i princip vad som helst på sociala medier, så länge det inte rör sig om ett ärekränkningsbrott, hets mot folkgrupp eller uppmaning till brott av något slag. Sanningshalten i det som skrivs spelar inte heller någon roll.Ärekränkningsbrott kan det bara bli frågan om när någon sprider kränkande uppgifter om en annan, fysisk person (brottsbalken 5 kap. 1-5 §). SD är en juridisk person, så folk får lov att skriva negativa saker om dem offentligt. Annars hade det till blivit väldigt svårt att till exempel ge kundomdömen om affärer och andra verksamheter. Det rör sig inte heller om någon uppmaning att begå brott och SD är inte en sån grupp av människor som skyddas av reglerna om hets mot folkgrupp (brottsbalken 16 kap. 8 §).Kort och gott är det alltså fritt fram att skriva "Här i Söderhamn fifflar SD med valsedlarna" på sociala medier. Tanken med yttrandefriheten är att det ska vara väldigt svårt att stoppa folk från att uttrycka sig både negativt och positivt i det offentliga. Reglerna som begränsar yttrandefriheten är i allmänhet till för att skydda fysiska personer. Politiska partier som exempelvis SD får försöka hantera negativ publicitet på andra sätt. Jag hoppas att ni har fått svar på frågan.Allt gott!

Kan man kräva att bli borttagen från nummerupplysningssajter med hänvisning till GDPR?

2018-06-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Har jag rätten att bli borttagen från sidor som Ratsit.se ?Är bara 16 år och vill förbli anonym, vad kan jag göra med den nya GDPR lagen?har kontaktat ratsit och dom skriver så häraRatsit är en informationstjänst som publicerar ett utdrag av information hämtat från bl.a. offentligakällor. Tillgången till dessa källor är styrd av den svenska offentlighetsprincipen där var och engaranteras tillgång till offentliga handlingar. Informationen publiceras i en databas med tillhörandewebbplats som Ratsit driver med stöd av Yttrandefrihetsgrundlagen och som innehar ettutgivningsbevis. Detta innebär bl.a. att Ratsit har rätt att publicera alla personuppgifter och övriginformation som man anser vara lämplig. Det finns alltså ingen rätt för den enskilde att begära att man ska bli borttagen på Ratsit.se. Däremottillämpar vi ett frivilligt undantag i vår öppna sökmotor för de som skriftligen ansöker om att bliborttagna, och då gäller detta tills vi beslutar annat (dock minst i 1 år). Man blir dock inte borttagenur kreditupplysningsregistret som finns bakom inloggat validerat läge där vi kan säkerställa vem somhar gjort sökningarna. Ett Kreditupplysningsregister skall omfatta alla över 16 år med undantag för desom har skyddade uppgifter hos Skatteverket. Man kan själv inte bestämma om man skall finnas medi ett Kreditupplysningsregister eller inte.Är detta rätt?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! GDPR medger att medlemsstaterna i EU får göra undantag till skyddet för personuppgifter för att kunna värna om rätten till yttrandefrihet. I Sverige utgörs ett sådant undantag av möjligheten att ansöka om så kallat utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen).Har man ett utgivningsbevis innebär det således att regler om skydd för personuppgifter får ge vika till förmån för den rätt till yttrandefrihet som fastställs i grundlagen. Det är alltså fullt förenligt med GDPR att dessa sidor får fortsätta publicera dina uppgifter eftersom det rör sig om ett tillåtet undantag. Du kan därför tyvärr inte kräva att få din information borttagen med hänvisning till den nya förordningen och Ratsit har således rätt.Vänligen