Är hemsidor som Ratsit och Merinfo lagliga?

2019-12-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga om företag som Rätsit ock Merainfo. So fort man googlar för man information om personen - var bor man, vad äger, värdet på egendom, hur gammal, vem bor med, vad är medellöner och dyl. Och all detta i klar text utan ens man behöver registrera sig på sidan. Om man betalar (en obefintlig summa) so får man information om inkomst etc.Dessutom det spelar ingen roll varifrån/vilket land man googlar - so informationen ligger helt oskyddat på nätet för hela världen. Det är nåt som jag absolut inte vill. Jag kontaktade både företag - men svaret är att alt är lagligt. Jag vill jätte gärna veta vad jag kan göra för att soppa detta.Stämmer detta med GDPR lagen?Tack på förhand
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UtgivningsbevisRatsit och Merinfo publicerar information om privatpersoner ur en databas som innehåller uppgifter som är offentliga. Offentliga uppgifter är bland annat sådana uppgifter som du listar i frågan. Hemsidorna har ansökt och beviljats ett så kallat utgivningsbevis för databasen. Vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis men för att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringen av uppgifterna utgår från Sverige, se 1 kap 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (här). Att hemsidorna har ett utgivningsbevis innebär att den har ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera uppgifter som du nämner i frågan.En hemsida som har ett utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att det i huvudsak är tillåtet att publicera uppgifter som dessa. Eftersom hemsidorna har utgivningsbevis omfattas den inte heller av GDPR (dataskyddsförordningen) då förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om hantering av personuppgifter, om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Det är alltså en laglig verksamhet eftersom det finns ett utgivningsbevis.KreditupplysningI september 2013 konstaterade Datainspektionen att Ratsit och Merinfo lämnat ut ekonomisk information om privatpersoner på ett sätt som strider mot kreditupplysningslagen. Företagen hade på sina webbplatser en lönerankning och Datainspektionen ansåg att den rankningen kan användas som en kreditupplysning.Om hemsidor som Ratsit och Merinfo lämnar ut den typen av ekonomisk information om personer, så sysslar de med kreditupplysningsverksamhet och måste då följa reglerna i kreditupplysningslagen (här). Om någon via en sådan hemsida begär en kreditupplysning om dig, så måste den personen eller företaget ha ett "legitimt behov". Det kan vara en hyresvärd som ska hyra ut en bostad eller en mobiloperatör som ska sälja ett mobilabonnemang. Dessutom ska du få reda på att någon begärt en kreditupplysning om dig.Om hemsidor som lämnar ut kreditupplysningar inte följer dessa två regler så måste de sluta lämna ut upplysningar, men Datainspektionen kan alltså inte se till att företaget tar bort information om dig.Vad kan man göra?Det du kan göra är att vända dig själv till webbplatsen ifråga och be att dina uppgifter tas bort. Men om det finns ett utgivningsbevis för webbplatsen så har de alltså rätt att publicera uppgifterna och behöver inte ta bort dem, även om du skulle vilja det. Dina möjligheter är alltså mycket små att själv ta bort uppgifter som visas på exempelvis Ratsit och Merinfo. Det enda möjliga sättet är att kontakta Skatteverket och ansöka om skyddade personuppgifter men det beviljas enbart om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot.Vänligen,

Vad får man egentligen säga på sociala medier?

2019-10-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Vad får jag skriva på sociala medier som är under yttrandefrihet och tillåtet ?
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan kommer jag kommer berätta mer om yttrandefrihet och de begränsningar som finns när man skriver inlägg, kommentarer och liknande på sociala medier.Vad innebär yttrandefrihet?I Sverige regleras informations- och yttrandefriheten i tre av våra grundlagar, närmare bestämt regeringsformen (RF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Yttrandefriheten skyddar medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter offentligt. Samma regler som gäller i verkligheten gäller även på nätet och i sociala medier. Vidare innebär yttrandefriheten en frihet att fritt uttrycka sina åsikter, tankar och känslor utan någon censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Yttrandefriheten innebär däremot inte att man får skriva vad som helst. Att sprida hot, förtala någon, sprida upphovsrättsligt material, hets mot folkgrupp är några exempel på handlingar som inte är tillåtna. Med andra ord är yttrandefrihet ingen absolut rättighet, dvs det får göras begränsningar - mer om detta nedan. Finns det några begränsningar?Yttrandefrihet är alltså en frihet som får begränsas, RF 2 kap. 20 § 1 p. Begränsningen måste däremot vara proportionerlig, vilket innebär att begränsningar enbart får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhället. Yttrandefriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd samt förebyggande och beivrandet av brott, RF 2 kap. 23 §. Vad innebär dessa begränsningar i sammanhanget för sociala medier?På sociala medier kan det till exempel innebära att man inte får förtala någon genom att skriva något om en annan person som får denne att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon. Det gäller såväl inlägg och kommentarer som filmer och bilder. Om man till exempel pekar ut någon som brottslig genom att lägga upp en bild och skriva att personen i fråga har stulit något eller skadat någon, så kan det utgöra förtal. Även om det som man skriver faktiskt stämmer och är helt sant, så kan handlingen klassas som förtal om det får omgivningen att nedvärdera personen. Yttrandefriheten sträcker sig däremot rätt långt eftersom det är en rättighet som är fundamental i ett demokratiskt samhälle. Det är vanligtvis inte olagligt att skriva något otrevligt eller taskigt om någon, även om det är omoraliskt. Jag hoppas du fick vägledning i din fråga. Vänliga hälsningar,

Kan man be Eniro, Hitta m.fl. ta ner information om en själv?

2019-10-06 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hejsan.Jag undrar om man kan be en sida som tex eniro, hitta.se etc ta ner den informationen som finns om en själv.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det står dig fritt att fråga företagen i fråga om de vill ta bort informationen om dig. Däremot har företagen rent juridiskt ingen skyldighet att ta bort informationen.Hemsidor som de du nämner har ett s.k. utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har enligt ovan ett grundlagsskydd och omfattas inte heller av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR eller någon annan lag.Sammanfattningsvis kan du fråga företagen i ifråga om de vill ta bort informationen om dig. Tyvärr har de däremot ingen skyldighet att göra så.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kommer det en lag som förbjuder att domar är offentliga handlingar?

2019-08-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Kommer lagförslaget om att förbjuda domar som offentliga handlingar gå igenom?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Mig veterligen finns det inget lagförslag avseende att domar i framtiden inte ska vara offentliga handlingar. En av offentlighetsprincipens syften är att det ska vara möjligt att kontrollera bland annat hur domstolarna dömer. Däremot har det föreslagits att det ska vara möjligt att hindra publicering av domar genom att man ansöker om ett utgivningsbevis (som t.ex. företag såsom Lexbase och Mr Koll gör).Den 1 januari 2019 ändrades yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen vari det infördes bestämmelser innebärande en möjlighet att genom i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av vissa personuppgifter. Bestämmelsen gör det möjligt att i lag förbjuda att det offentliggörs uppgifter om bland annat etniskt ursprung, hudfärg, hälsa, sexualliv, sexuell läggning m.m. om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som ordnats så det är möjligt att söka efter och sammanställa dem, samt det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildes personliga integritet (jfr 1 kap. 20 § YGL).I den ursprungliga propositionen föreslogs det även att möjligheten att förbjuda ett offentliggörande av vissa personuppgifter skulle innefatta "att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel" (prop. 2017/18:49 s. 11).I konstitutionsutskottets betänkande om ändrade mediegrundlagar uttalade utskottet att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet, men att frågan om grundlagsskyddet ska begränsas bör utredas på nytt (bet. 2017/18:KU16 s. 40). Konstitutionsutskottet föreslog därmed att riksdagen skulle avslå införandet om en begränsning av personuppgifter hänförliga till lagöverträdelser och att riksdagen skulle ställa sig bakom att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 5).Den 30 maj 2018 biföll riksdagen konstitutionsutskottets betänkande (Riksdagsskrivelse 2017/18:336). Lagändringen beslutades sedermera en andra gång den 14 november 2018 (Riksdagsskrivelse 2018/19:16). Beslutet innebar de ändringar som infördes den 1 januari 2019, dock infördes således inte möjligheten att genom lag begränsa personuppgifter om att någon begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar i brottmål.Den lagändring som skedde den 1 januari innefattar inte en möjlighet att genom lag förbjuda publicering av personuppgifter som handlar om lagöverträdelser eller att en enskild förekommer i fällande domar i brottmål. Det är tyvärr omöjligt att besvara vad kommande utredning utmynnar i och om det i framtiden kommer att bli möjligt att förbjuda publicering av brottsmålsdomar eller uppgifter om att en enskild begått brott.Vänligen,

Är det tillåtet att filma på offentlig plats?

2019-10-20 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Om en hundägare är ute med sin hund och denne blir påhoppad verbalt, kan jag då filma detta och använda filmen som bevis till polisen
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att du har filmat hundägaren på en offentlig plats.Vad innebär offentlig plats?Offentlig plats, även kallat allmän plats, är ett område som är avsett för gemensamma behov till exempel vägar, parker, cykelbana och gator. Är filmning på offentlig plats tillåtet?Som huvudregel är filmning på offentlig plats tillåtet. Detta regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att en person, mer eller mindre, får filma vad som helst utan att något tillstånd eller samtycke krävs. Vad gäller i ditt fall?Mot bakgrund av detta och de omständigheter som du skriver, så ser jag inga hinder med att du använda filmen som bevis till Polisen. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Får MrKoll och Lexbase ha kvar min dom sökbar även om den är gallrad från tingsrättens arkiv?

2019-10-06 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag blev 2012 dömd i en Så kallad trekodsdom i tingsrätten och läste någonstans att tingsrätten gallrar tvistemålsdomar efter 10 år vilket innebär att 2022 kommer den inte längre vara sökbar utan att man är målsnunmer. Min fråga är: På lexbase gallras tvistemålsdomar ut efter 20 år vilket innebär att mitt namn fortfarande kommer vara sökbart där och förekommer på sidor som Google och MR koll. Är det lagligt att dem "förvarar" min dom på deras Databas när den inte längre är sökbar i Tingsrättens arkiv?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidor som MrKoll och Lexbase har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har ett grundlagsskydd och omfattas inte heller av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidor som de du nämner inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Bestämmelser om att en allmän handling (t.ex. en dom) gallras ut och inte längre är sökbar hos domstolen regleras i lag. Någon lag för privata aktörer finns däremot inte varför Lexbase och MrKoll får lov att ha din dom kvar sökbar i princip hur länge de vill.Vänligen,

Får man gå ut med information om en politikers skulder i radio?

2019-09-29 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Om en politiker har eller har haft skuld (tredskodom) har radion laglig rätt att gå ut med namn och exakta skuldbelopp
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Frågan som måste besvaras är om det rör sig om förtal att sprida denna information i radio. Enligt 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ska bestämmelserna om tryckfrihetsbrott som listas i 7 kap. tryckfrihetsordningen (TF) tillämpas på t. ex program i radio (YGL gäller för t. ex sändning i radio enligt 1 kap. 1 § YGL). Förtal innebär att man "utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning" (7 kap. 3 § TF). Att någon dömts till att utbetala en skuld kan anses vara att utpeka någon som klandervärd. Dessutom är personen utpekad om dennes namn har nämnts. Huruvida uppgiften är ägnad att utsätta personen för andra missaktning kan diskuteras. Rekvisitet betyder att det inte behöver vara så att personen i fråga faktiskt utsätts för missaktning utan det räcker med att själva uppgiften var ägnad att ha en sådan effekten. Uppgiften ska alltså vara nedsättande. Enligt HD ska uppgiften ha en grad av bestämdhet så att det går att pröva sanningen i den, med andra får det inte enbart handla om rena värdeomdömen. För mig är det inte solklart att rekvisitet är uppfyllt.Hursomhelst kan man säga att det väldigt sällan borde röra sig om förtal när uppgifter sprids om politiker, eftersom dessa är offentliga personer med maktinflytande, varför det ofta är försvarligt att sprida uppgiften. Detta förutsätter dock att uppgiften är sann eller att det finns skälig grund för den. Det gör det i detta fall. Sammanfattningsvis är det försvarligt att sprida denne uppgift, vilket gör att oavsett om det utgör förtal så är det inte olagligt eftersom det är försvarligt.

Hur får jag bort information om mig på MrKoll?

2019-07-19 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej jag vill ta bort alla information som gäller mig på Mrkoll.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen).En hemsida med utgivningsbevis har ett grundlagsskydd och omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Rent juridiskt kan du därför inte begära att företaget tar bort uppgiften med stöd av dataskyddsförordningen GDPR.Som svar på din fråga innebär det att du rent juridiskt inte kan kräva borttagning av uppgifterna varken med stöd av GDPR eller någon annan lag. Det du kan göra är att höra av dig till företaget och be att de raderar uppgifterna om dig. Däremot är de inte skyldiga att ta bort uppgifterna och då hela affärsidén handlar om att publicera uppgifter är det tyvärr tveksamt att det kommer att hjälpa att du hör av dig till dem.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,