Får en hemsida sälja information om brottmålsdomar?

2019-03-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Kan vem som helst publicera uppgifter som är relaterade till belastningsregistert? Jag tänker t.ex. på www.mrkoll.se där man se om personer förekommit i brottmål. När man söker på en person så kan t.ex. följande information komma upp: "NN har varit åtalad vid en domstol i ett rättsfall som avsett brottmål." På samma sida säljer sedan mrkoll.se information om vad som står i domen för 99kr. Har de verkligen rätt att göra så här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information som är offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för företagets databas. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt för hemsidan att publicera såväl personuppgifter som information om brottmålsdomar då uppgifterna är offentliga, det finns en ansvarig utgivare och ett beviljat utgivningsbevis.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ändringar i mediegrundlagarna

2019-01-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejKan inte tolka lagar så jag undrar har riksdagen fattat beslut om begränsning av grundlag skyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter ?
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!År 2003 infördes möjligheten för företag och andra enskilda att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (här) innebär. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR).Från den 1 januari 2019 föreslås en bestämmelse införas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i annan lag begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär (prop. 2017/18:49 s.144). Tanken är att reglera om förbud mot offentliggörande av personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Följden av lagändringen blir att databaser som t.ex. Lexbase inte längre kan skyddas av utgivningsbevis, med följden att t.ex. Dataskyddsförordningens regler avseende personuppgiftsbehandling ska gälla för en sådan databas/söktjänst. Begränsningen av grundlagsskyddet utformas genom införande av delegationsbestämmelser i 1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL. Enligt dessa bestämmelser ska, utan hinder av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, vad som följer av lag gälla om förbud mot offentliggörande av särskilt angivna personuppgifter i vissa uppgiftssamlingar. Sammanfattningsvis kan sägas att genom grundlagsändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2019, kan begränsas grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär. Därigenom gäller reglerna i GDPR som skyddar den enskildes personliga integritet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Får en hemsida publicera mitt personnummer utan medgivande?

2019-01-05 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej.Ser att mr.koll lägger ut hela mitt person nrpå nätet.Är detta verkligen lagligt utan mitt medgivande?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera personnummer för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Yttrandefrihet kontra hets mot folkgrupp

2018-12-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Vd innebär detta i lagens mening med tanke på hets mot folkgrupp /Ersätts genom omtryck U:2019-01-01/ 1 kap. Grundläggande bestämmelser 1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.[S2]Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.[S3]Vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i vissa offentliga uppspelningar ur en databas.[S4]Med tekniska upptagningar avses i denna grundlag upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.[S5]Med databas avses i denna grundlag en samling av information lagrad för automatiserad behandling. Lag (2010:1349). https://lagen.nu/1991:1469#K1
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det du refererar till i din fråga är 1 kap. 1 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Lagen är en grundlag innebärande att rätten att framföra sin åsikt är grundlagsskyddad. Däremot är yttrandefriheten inte absolut, det finns inskränkningar. En sådan inskränkning är yttrandefrihetsbrott, vari vilket bland annat hets mot folkgrupp ingår (5 kap. 1 § YGL). Det framgår inte uttryckligen i Yttrandefrihetsgrundlagen att hets mot folkgrupp är en inskränkning, istället hänvisas det till 7 kap. 4-5 § Tryckfrihetsförordningen (TF). Av TF framgår att hets mot folkgrupp är en straffbar inskränkning även enligt YGL och TF (7 kap. 4 § sjunde stycket p11 TF).Den grundlagsskyddade yttrandefriheten är stark, däremot är det inte tillåtet att begå lagbrott och hänvisa till yttrandefriheten. Hets mot folkgrupp är ett lagbrott som inskränker även yttrandefriheten.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Rätt att filma polisen

2019-02-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Får polisen under bil kontroll stänga av min kamera? har jag rätten att filma polisen?
Emma Rönnqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte kriminaliserat att filma på allmän plats, varför det är tillåtet att filma polisen. Dock om filmandet hindrar polisens arbete eller stör den allmänna ordningen kan polisen ha rätt att avvisa dig från platsen, 13 § polislagen. Sammanfattningsvis har polisen ingen rätt att stoppa dig från att filma dem ifall du inte bryter mot lagen. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om polisen gör fel när de använder våld eller tvång, så har du ingen rätt att göra motstånd mot ett polisingripande. Detta följer av att det inte finns en nödvärnsrätt mot polisen. Du kan då göra dig skyldig till brottet våldsamt motstånd, vilket är kriminaliserat i 17 kap. 4 § brottsbalken. Förhoppningsvis har du fått mer klarhet i vad som gäller!Vänligen,

Får hemsidor publicera uppgifter som t.ex. personnummer och adress?

2019-01-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Är det lagligt för hemsidor att lämna ut personuppgifter? Tillexempel www.mrkoll.com som lämnar ut allas personuppgifter, din adress din deklaration ditt personnummer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera uppgifterna för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får hemsidor publicera vilka uppgifter som helst om folk?

2019-01-01 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag hittade en hemsida https://mrkoll.se/ av en slump när jag sökte en person och utan registrering eller annat, får jag fram personens hela person-nummer och andra personliga informationer.Är det verkligen lagligt?Jag tycker faktiskt att det är oroande att dessa upplysningar ligger fritt framme på nätet och går att få fram på 10 sekunder.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information ur en databas med offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för databasen. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR).Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera uppgifterna för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Tillgång till personuppgifter i brottsregister

2018-11-30 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej en undran. En arbetskamrat till mig har en son som går jurist linjen i sundsvall på grönborgs skolan..Och på fritiden så sitter dom å kollar folks brottsregister.för dom har tillgång till detta via skolan.Min arbetskompis kom till mig å berättade om en massa grejer som en som hyr hos mig hade gjort..är detta okej att man sitter å kollar sånt. Dom kollade även mitt register.å sedan dom som hyr hos mig.
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om tillgång till personuppgifter i brottsregister.BelastningsregistretBelastningsregistret, vardagligt kallat brottsregistret, är ett register som polisen för enligt lagen om belastningsregister (här). Det innehåller bland annat information om eventuella domar och strafförelägganden. Domarna gallras bort efter bestämda intervall, böter normalt efter fem år och fängelsedomar tio år efter avtjänat straff. Detta framgår av 17§ Lag om belastningsregister. Det är i första hand olika myndigheter som har möjlighet att få uppgifter ur registret, vilket framgår av lagens 6 §. Som privatperson har man rätt att få ut uppgifter om sig själv från belastningsregistret, men inte om andra privatpersoner. Detta framgår av 9-10 §§. Privata företag har inte tillgång till registret som sådant. De kan inte själva göra ett utdrag ur registret rörande en viss person. Däremot är vissa arbetsgivare enligt lagens 9 § skyldiga att begära att en arbetssökande visar upp ett utdrag om sig själv innan personen anställs. Det gäller arbetsgivare verksamma inom dagis- och förskoleverksamhet, vård av unga enligt socialtjänstlagen samt försäkringsförmedling. Skyldigheten gäller både privata och offentliga arbetsgivare. En arbetssökande som inte kan visa upp ett sådant utdrag får inte anställas.Sammanfattningsvis kan sägas att din arbetskamrat och hans son, i sin egenskap av privatpersoner, inte har rätt att få ut personuppgifter om någon annan privatperson från belastningsregistret.LexbaseEn möjlighet för enskilda att få tillgång till personuppgifter om någon annan person är rättsdatabasen Lexbase. I databasen finns domar från svenska domstolar i brott- och tvistemål. Domar utgör allmänna handlingar enligt 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF). Alla har rätt att ta del av dessa handlingar såvida de inte är skyddade av sekretess.Lexbase är Sveriges största nyhetstjänst med rättslig information om personer och företag. Lexbase är en webbtjänst som på ett och samma ställe tillgängliggör rättslig information från samtliga svenska domstolar och en rad andra myndigheter. Lexbase gör det möjligt att ta reda på om en person eller ett företag varit föremål för juridisk prövning.Informationen som är sökbar i Lexbase hämtas in från svenska myndigheter och publiceras på det sätt som myndigheterna har upprättat dokumenten. Dokumenten innehåller samtliga uppgifter som myndigheterna har registrerat om personen eller företaget.I brottmål framkommer vilken typ av brott det rör sig om, var brottet utfördes, vilket straff det blev, adresser samt vilka försvarare och åklagare som varit engagerade i det aktuella ärendet.Detaljer om rättegången, inklusive rättegångsutfall, framgår av de domstolshandlingar som Lexbase tillhandahåller mot en avgift. Lexbase databas innehåller samtliga domar från såväl hovrätterna som högsta domstolen och dessa domar är också sökbara. Det framgår alltså av betaltjänsten om en person som dömts eller friats i lägre instans fått en dom ändrad eller fastställd i högre instans.År 2003 infördes möjligheten för företag och andra enskilda att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innebär. Lexbase har utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR). Det innebär att Lexbase får offentliggöra personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Sammanfattningsvis kan sägas att din arbetskamrat och hans son har rätt att få tillgång till personuppgifter som publiceras på rättsdatabasen Lexbase. De har dock inte möjlighet att få tillgång till belastningsregistret som förs av polisen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar