Får arbetsgivare inhämta uppgifter från företagshälsovård?

2017-10-26 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Sekretess inom Hälso- och sjukvården.Vår kommun menar att offentlighets- och sekretesslagen medger att kommunen har rätt att inhämta uppgifter om den enskilde hos Företagshälsovården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och andra myndigheter."samtycket omfattar endast uppgifter som är nödvändiga för rehabiliteringen"Man vill även ha listor med namn och personnummer på de personer som varit på läkarbesök/sjukgymnastbesök etc. Jag vet att det är synnerligen sträng sekretess och vi delger inte kommunen detta pga tystnadsplikten. De får statistik på vad som utförts utan namn på arbetstagaren.Jag tror inte de anställda är så medvetna om sina rättigheter så en del arbetstagare kommer säkerligen skriva på ett sådant dokument. Men journaluppgifter ska inte läsas och tolkas av lekmän. Dessutom kan journalen innehålla sakuppgifter som den enskilde absolut inte vill att arbetsgivaren (kommunen) ska veta.Hur gör jag när och om kommunens företrädare kommer med krav på uppgifter från oss och man har ett påskrivet dokument om samtycke? Vi strider om detta och vi har helt olika uppfattning. Man hänvisar till tidigare företagshälsovård två stycken som lämnat ut uppgifter. Har de rätt att kräva namn och personnummer på vilka som besökt vem på Företagshälsan?
Soroosh Parsa |Hej,Tack för er fråga.SammanfattningHar den enskilde inte lämnat samtycke till att sekretessbelagd uppgift utlämnas, bör ni vägra lämna ut namn, personnummer och övriga uppgifter till kommunen, trots att kommunen pressar er. Om kommunen har inhämtat samtycke, är ni skyldiga att lämna ut sekretessbelagda uppgifter i den mån den enskilde har lämnat ett tillräckligt klart samtycke. Vill kommunen få ut uppgifter som ni inte är skyldiga att lämna ut, får den kräva uppgifterna via allmän förvaltningsdomstol. Lawline jurstbyrå företräder er gärna i en eventuell domstolsprocess. Hör av er om det blir aktuellt eller om något är oklart i svaret. Nedan finner ni en kortare utredning om rättsläget.UtredningSekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess gäller inte mot den enskilde själv (12 kap. 1 §). Den enskilde kan samtycka till att sekretessbelagd uppgift utlämnas till annan (12 kap. 2 §).Utgångspunkten är sekretess för namn, personnummer och övriga uppgifter, dvs. uppgifter får endast ges ut till arbetsgivaren om det står klart att arbetstagaren inte kommer att lida någon skada. Arbetstagare lider i regel skada av att dessa uppgifter lämnas ut. Det är därför sekretessbelagda uppgifter som ni inte utan samtycke får lämna ut. Ni kan i stället, som ni har föreslagit, lämna ut generella uppgifter om arbetstagarnas samlade utveckling, t.ex. i form av statistik. Om sekretess hävs av den enskilde själv genom samtycke, måste ni emellertid utlämna de uppgifter som krävs med stöd av samtycket. Detta gäller för samtliga uppgifter.Justitieombudsmannen (JO) har tidigare riktat kritik när uppgifter har utlämnats med stöd av ett alltför generellt eller otydligt samtycke från den enskilde. JO har uttalat att ett samtycke inte under alla förhållanden kan läggas till grund för utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Samtycket måste vara tillräckligt klart så att risk för missförstånd och felbedömningar kan undvikas (t.ex. JO 2011/12 s. 563 och JO 2011/12 s. 557). Uppgifter som är "nödvändiga för rehabiliteringen" framstår emellertid som tillräckligt precist samtycke. Personal på företagshälsovården kan sannolikt göra en bedömning av vilka uppgifter som bör lämnas ut med stöd av samtycket i fråga.Vänliga hälsningar,

Hur anmäler jag brott mot tystnadsplikt?

2017-08-10 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Var anmäler kunden/patienten brott mot tystnadsplikten ?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En patient som misstänker att vårdgivaren brutit mot tystnadsplikten kan anmäla det till antingen polisen eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Polisen: Ring 114 14 eller besök ditt närmaste poliskontor.IVO: http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Läkares tystnadsplikt

2016-04-22 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej! Jag har vart sjukskriven från mitt arbete i snart 2 månader, inga konstigheter, tills en ny läkare tog över min sjukskrivning och nu kräver han att jag ska lämna blod och urinprov för att jag åt smärtstillande år 2008 och de var pga min rygg. Jag slutade äta dom efter 7 mån.. Min tidigare läkare brydde sig inte om detta då de inte är relevant för min sjukskrivning. Han har även berättat för min chef att jag vägrar lämna dessa prover. Vad får en läkare yttra sig om egentligen?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej,Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Jag har förstått det som att din fråga handlar om vad en läkare får och inte får säga till andra om en patient. Lagreglering för detta återfinns huvudsakligen på två olika ställen, beroende på om det är vård som sker i offentlig eller privat regi. Eftersom jag inte vet vilket av vårdalternativen som gäller i ditt fall, kommer jag kort redogöra för båda regelverken. Reglerna ser dock stort sett likadana ut. Relevanta lagar är:Offentlighet- och sekretesslag (OSL)Patientsäkerhetslag (PSL)Brottsbalken1. AllmäntAll personal inom hälso-­ och sjukvården, i såväl offentlig som privat verksamhet, har tystnadsplikt. Det innebär att alla uppgifter som rör patienters personliga förhållanden, t.ex. sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess och får som regel bara lämnas ut till andra än de som vårdar patienten om patienten har lämnat sitt samtycke. Bestämmelser om sekretess finns till för att skydda patienters personliga integritet. Alla patienter ska kunna tala fritt med sin läkare, och andra inom vården, om sitt hälsotillstånd och sina personliga förhållanden. 2. Vård i offentlig regi2.1 Huvudregeln: Tystnadsplikt och sekretessHuvudregeln om sekretess innebär att uppgifter i den offentliga hälso- och sjukvården om en patients hälsa eller personliga förhållanden inte får lämnas ut, om det inte är helt klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller någon närstående lider men (25 kap 1§ OSL). Begreppet personliga förhållanden avser vanligtvis uppgifter om en persons karaktär, sinnestillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbetsförmåga. Begreppet men har i detta sammanhang en mycket vid innebörd och omfattar främst allt som kan kränka den enskildes integritet. Det kan också röra sig om uppgifter som innebär att personen utsätts för andras missaktning på grund av att de personliga förhållandena som blir kända.2.2 Undantag: Sekretessbrytande bestämmelserSekretess gäller inte vissa beslut, bland annat beslut enligt smitsskyddslagen och patientsäkerhetslagen (se vidare 25 kap. 10 § OSL). Vidare hindrar inte sekretessbestämmelser att uppgifter lämnas till någon enligt t.ex. lag om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen och lag om blodsäkerhet (se vidare 25 kap. 11 § OSL). Utifrån informationen du lämnat i frågan så är inga av dessa undantag aktuella i ditt fall, varför jag inte kommer att gå in närmare på dem. 3. Vård i privat regi3.1 Huvudregeln: Tystnadsplikt och sekretessBestämmelserna i OSL gäller inte för privat vård. De regler om tystnadsplikt som gäller för privat verksam hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 12-16 §§ PSL. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom den privata hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (6 kap. 12 § PSL).3.2 Undantag: Sekretessbrytande bestämmelserUtöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket eller om uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning. De ska också lämnas ut när Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor behöver de för sin verksamhet samt om uppgifterna behövs för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen (se vidare 6 kap. 15 § PSL).4. Samtycke och sekretessprövningUppgifter om en patient får lämnas ut om patienten lämnar sitt samtycke. Om samtycke inte finns och om uppgifter är skyddade av tystnadsplikt och sekretess, måste en sekretessprövning göras innan uppgifterna lämnas ut till någon annan. Att misstag vad gäller samtycke uppstår kan ske. Se till exempel fallet som omnämndes i denna artikel, se här.5. Brott mot tystnadspliktRöjer någon uppgift, som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag kan han eller hon dömas för brott mot tystnadsplikt. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (20 kap. 3 § brottsbalken). Brott mot tystnadsplikten ska anmälas till åtal av Inspektionen för vård och omsorg eller av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Ett brott mot tystnadsplikten kan också leda till att legitimationen dras in efter prövning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (8 kap. 3 och 13 §§ PSL).6. TillsynHälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Efter en anmälan från t.ex. en patient, ska IVO pröva klagomål mot hälso- och sjukvårdspersonalen. IVO ska då göra den utredning som behövs för att kunna pröva klagomålet. Om IVO anser att det finns skäl för om återkallelse av legitimation ska inspektionen anmäla detta till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (7 kap. 30 § PSL).Ett klagomål bör anmälas skriftligen. I anmälan bör följande anges (7 kap. 14 § PSL):1. den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet riktar sig mot,2. den händelse som klagomålet avser,3. tidpunkten för händelsen, samt4. anmälarens namn och adress.Om hälso- och sjukvårdspersonal är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet, ska IVO anmäla detta till åtal (7 kap. 29 § PSL). Så är fallet om IVO misstänker att det är fråga om brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Mer information om hur ett klagomål går till finner du här.7. Kommentar avseende blod- och urinprovI regel kan ingen tvingas lämna blod- och urinprov mot sin vilja. Att en läkare ber en göra det är dock inte underligt eller förvånansvärt. Skälen till att en läkare ber om detta kan var allt ifrån att läkaren behöver ställa en diagnos, till att läkaren behöver ta reda på om man är drogfri och därför får lov att ta körkort. De få gånger en person kan tvingas lämna blod- och urinprov är när det finns lagstöd för detta, alternativt om man gått med på det i sitt anställnings- och/eller kollektivavtal. Se bland annat svaret på denna fråga: http://lawline.se/answers/112128. Avslutande rekommendationer och synpunkterVad får då en läkare egentligen yttra sig om? Kort uttryckt, får en läkare inte yttra sig rörande dig, såvida du inte lämnat ditt samtycke. Det finns dock inte något som hindrar en läkare från att prata om sådant som inte på något sätt skadar dig. Det ska dock sägas att det är högst olämpligt att din läkare diskuterar dig och din hälsa med din arbetsgivare, om du inte lämnat ditt samtycke till detta. Om du inte har lämnat ditt samtycke har läkaren inte respekterat tystnadsplikten. Om din läkare har brutit mot tystnadsplikten kan han dömas i domstol och han kan också bli av med sin legitimation.Jag vill tipsa dig om att kontakta IVO avseende detta, men först genom att ställa generella frågor som du kan tänkas ha, som de sedan besvarar. Det gör du här https://ivo.custhelp.com/app/ask. Därefter är mitt råd till dig att försöka ta ställning till hur du vill gå vidare med detta. Ett första steg vore förmodligen att ta kontakt med din läkare och prata med honom om den uppstådda situationen. Kanske är det så att din läkare har uppfattat det som att du har lämnat ett samtycke till att dessa uppgifter lämnas ut, fastän så inte är fallet? Jag hoppas att du känner att din fråga är besvarad. Har du några funderingar kring detta svar är du välkommen att kontakta mig via mail: mikaela.pizevska@lawline.se. Dyker nya frågor upp får du gärna använda dig av Lawlines expresstjänst igen. Med vänlig hälsning,

Tystnadsplikt på Facebook

2015-10-16 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej Har en fråga som jag inte hittar bra och samlade svar på.Sekretess och tystnadsplikt I sociala medier, vi tar nu Facebook som ett exempel.På Facebook kan man skapa olika typer av grupper. Öppen, Sluten och Hemlig.Öppen kan alla se gruppen, alla kan läsa det som skrivs i gruppen och se vilka som är medlemmar.I en Sluten grupp är gruppen sökbar så man kan ansöka till den.Ingen utanför gruppen kan tillgodogöra sig information från gruppen.Hemlig grupp. Gruppen är inte sökbar.Om man är medlem i en sluten grupp där man delar information tex en stödgrupp för någon typ av sjukdom/diagnos anser jag att man har tystnadsplikt eftersom gruppen är sluten och vem som helst inte kan komma in i gruppen och heller ej läsa i den.Om en medlem gör skärmdumpar eller kopierar material ur gruppen och för det med sig för att diskutera detta i andra forum. Ex i en styrelse som är till för denna sjukdom/ diagnos eller för andra syften.Man diskuterar alltså information med människor som inte är medlemmar i gruppen.Det är ofta av personliga och privat art.Vad säger lagen?Kan jag sprida information om andra personer från slutna grupper utan att det kan få påföljder?
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tystnadsplikt är något som till exempel läkare, psykologer, lärare och poliser har enligt lag. Tystnadsplikten regleras i Offentlighets- och sekretesslagen. Tystnadsplikten kan vara av olika grad: Ibland får tystnadsplikten brytas till exempel då en kurator misstänker att ett barn far illa. Absolut tystnadsplikt får dock aldrig brytas. De enda som har absolut tystnadsplikt i Sverige är präster, enligt Rättegångsbalken 36:5. De får inte kallas för att vittna om någonting som faller under deras absoluta tystnadsplikt. Inom den privata sektorn kan det också finnas viss form av tystnadsplikt. Se till exempel Lag om skydd för företagshemligheter. Privatpersoner har inte tystnadsplikt. Om en vän till dig berättar en hemlighet när ni två är ensamma, upplever du det säkert som att du har tystnadsplikt. Moraliskt sätt så stämmer det säkert, men inte enligt lagens mening. Det finns ingen lag som säger att du, i egenskap av vän, måste hålla det som du får höra hemligt. Om några vänner gått ihop och skapat en grupp på sociala medier för att stötta varandra och dela sina erfarenheter omfattas detta inte av den lagstadgade tystnadsplikten. Med andra ord ska man vara försiktig med att dela med sig av privat information på internet. Bara för att en Facebookgrupp är hemlig för oinbjudna användare medför det alltså inte att inläggen i gruppen blir sekretessbelagda. Däremot kan tilläggas att om en läkare (eller lärare, psykolog, eller annan som omfattas av tystnadsplikt) skulle avslöja något som omfattas av sekretessen i en sådan Facebookgrupp så är det ett brott. Deras tystnadsplikt gäller överallt, även i sociala medier, och även om det är i en hemlig grupp som uppgiften röjs.Hoppas att mitt svar var till hjälp, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Bryta sekretess

2017-08-29 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej!Vår kommun har av misstag publicerat sekretessbelagda uppgifter på sin hemsida. Nu JO-anmäler kommunen sig själv.http://www.nsk.se/2017/08/09/osby-kommun-jo-anmaler-sig-sjalv/Min fråga är: Är det tillräckligt i ett rättssamhälle att anmäla sig själv, beklaga händelsen och kalla det för ett misstag? Som jag ser det så är det ett allvarligt brott mot Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).Vad gör då den som vill att rättssamhället ska återupprättas och stärkas?
Elin Gustavsson |Hej! Vad roligt att du hör av dig till Lawline med din fråga! Att bryta sekretessI 20 kap. 3 § Brottsbalken står det föreskrivet att en person som jobbar inom det offentliga begår ett brott om hen röjer en sekretessbelagd uppgift, läs här. Brottet kallas för "brott mot tystnadsplikt" och man kan få upp till ett års fängelse. Vad är justitieombudsmannen (JO)?JO är det offentliga organ som ska granska att statliga och kommunala myndigheter sköter sig. Om jag förstår situationen rätt så har de alltså startat sin utredning nu. Hoppas allt får ett bra slut! Vänligen,

Tystnadsplikt inom vården

2017-02-11 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Gäller tystnadsplikt för de som arbetar inom vården även om de inte skrivit under ett Tystnadsplikt avtal?
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga!Reglerna om tystnadsplikt och sekretess inom vården finns till för att skydda patientens integritet och förtroende för vården. Sekretessen regleras i två olika lagar beroende på om det rör sig om offentlig eller privat verksamhet. Sekretessreglerna för offentlig verksamhet hittar man i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och för privat verksamhet i Patientsäkerhetslagen (PSL). Trots att det är två olika lagar så ser sekretesskyddet ungefär likadant ut för alla patienter. Sekretessen innebär att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt rörande alla uppgifter om patientens personliga förhållanden Som anställd inom vården får man aldrig lämna ut uppgifter till någon utan att patienten själv har godkänt det. Tystnadsplikten gäller för all personal som patienten kommer i kontakt med, oavsett om det är läkare, sjuksköterskor, administrativ personal eller andra uppdragstagare inom vården. Endast de som som deltar i vården av en patient får dela med sig av uppgifter rörande patienten till varandra. Man har som patient själv rätt att bestämma vem som ska få ta del av uppgifter om sitt hälsotillstånd. Att sekretess gäller som huvudregel inom den offentliga vården framgår av OSL 25 kap. 1 §, som säger att sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Liknande regel för den privata vården finner man i PSL 6 kap. 12 §. Det finns dock vissa fall då sekretessen kan brytas utan patientens medgivande. Det kan till exempel gälla om en domstol eller polismyndighet begär att få reda på om en person befinner sig på en vårdavdelning, eller om det rör sig om misstanke om brott som kan ge straff på minst ett års fängelse, då sjukvårdspersonal har rätt att göra en polisanmälan. Vid misstanke om att ett barn är utsatt för brott får polisanmälan göras utan hinder av kravet på att brottet kräver ett straff på ett års fängelse. Personal inom hälso- och sjukvården har dessutom en plikt att anmäla till socialtjänsten om de genom sitt arbete får kännedom om att ett barn far illa, Socialtjänstlagen 14 kap 1 §. För att sammanfatta mitt svar så har alltså alla som arbetar inom vården tystnadsplikt som innebär att sekretessen kring patientens uppgifter endast får inskränkas vid ett fåtal undantag samt med patientens eget samtycke.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Tystnadsplikt för vårdpersonal

2015-11-07 i Tystnadsplikt
FRÅGA |HejsanHar en fråga angående tystnadsplikt.Min x-fru som jobbar som sjuksköterska får hon berätta om vad jag äter för mediciner och har för några sjukdomar till andra personer ex socialen/familjerätten kompisar mm?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du skriver att din f.d. fru är sjuksköterska och känner till vilka mediciner du äter och vilka sjukdomar du har. För en sjuksköterska som arbetar i offentlig sektor regleras tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagens 25 kap. 1 § stadgar att för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den enskilde eller någon närstående. För en sjuksköterska som arbetar inom privat sektor regleras motsvarande tystnadsplikt i 6 kap. 12 § i patientsäkerhetslagen. Dessa sekretessbestämmelser tillämpas för uppgifter som sjukvårdspersonal fått kännedom om genom sitt arbete. Jag utgår från att din f.d. fru inte har behandlat dig i sin roll som sjuksköterska, utan att hon istället har fått information om dina mediciner/sjukdomar i sin roll som närstående. I så fall råder ingen tystnadsplikt. Sammanfattningsvis kan man säga att huvudregeln är att vårdpersonal omfattas av tystnadsplikt. Om din f.d. fru har fått kännedom om dina mediciner/sjukdomar genom sin roll som sjuksköterska, d.v.s. genom att ha behandlat dig eller på annat sätt fått reda på uppgifterna genom sitt arbete (t.ex. genom att läsa dina journaler eller prata med kollegor), har hon tystnadsplikt. Om din f.d. fru har fått kännedom om dina mediciner/sjukdomar på något annat sätt än genom sitt arbete, exempelvis genom att du berättat om dem för henne, har hon ingen tystnadsplikt. Sekretessen gäller ju för uppgifter som vederbörande tagit del av genom sitt arbete som vårdgivare.Om det skulle vara så att ingen tystnadsplikt hindrar din f.d. fru från att röja uppgifter om ditt hälsotillstånd, gör du nog ändå klokt i att berätta för henne att du inte vill att hon för uppgiften vidare.Hoppas att du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig igen om du undrar något mer!Med vänliga hälsningar,

Intern sekretess

2015-06-28 i Tystnadsplikt
FRÅGA |HejHar ett sekretessavtal som anställd.Delger sekretessbelagd information till part som skretessen gäller, då har man väl inte brutit mot sekretessen?Part A vet information om part B. Informationen delges part B:s anställda. Har då skretessen brutits av part A? Eller gäller inte sekretesslag internt?Med vänlig hälsning,Anders
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att om två anställda har tillgång till uppgift x och båda har skrivit under varsitt sekretessavtal där det framgår att de inte får röja x för utomstående, hindrar inte dessa sekretessavtal att de pratar om x med varandra. Dock blir situationen annorlunda om anställd nr. 1 har fått ta del av uppgifterna x, anställd nr. 2 har fått ta del av uppgiften x och y samt båda har skrivit under varsitt sekretessavtal. I så fall får anställd nr. 2 diskutera uppgift x med anställd nr. 1, men inte diskutera uppgift y med hen. M.a.o. kan sekretessbegränsningarna skilja sig åt för olika anställda på ett företag. Vänligen,