Prästers absoluta tystnadplikt
Prästers tystnadsplikt.
Enligt 31. kap. 9 § kyrkoordningen har en präst tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård. Bestämmelsen innehåller inget undantag och framstår enligt ordalydelsen som absolut.
Jag undrar om det finns andra bestämmelser som efter omständigheterna har företräde framför tystnadsplikten enligt kyrkoordningen, t.ex. om den som biktar sig röjer att han har för avsikt att begå ett mycket allvarligt vålds- eller sexualbrott mot ett barn?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Många yrkesgrupper omfattas av tystnadsplikt men i de flesta fallen kan tystandplikten brytas om man misstänker allvarliga brott. Prästers tystnadsplikt under själavård är som du nämner absolut (31 kap. 9 § Kyrkoförordningen). Att tystandplikten är absolut innebär att det inte finns några undantag för när inte tystnadsplikten gäller. Alltså finns ingen skyldighet för en präst att anmäla de brott som du nämner. Präst får inte heller höras som vittne i en rättegång angående information denne har fått i under själavårdande samtal (36 kap. 5 § 5 stycket Rättegångsbalken).
Bryter en präst mot tystnadsplikten kan det få repressalier, sådana påföljder sköts av kyrkan (31 kap. 12 § Kyrkoordningen). I vissa fall har dock präster som brutit mot den absoluta tystnadsplikten gått utan repressalier när informationen de fått höra är särskilt känslig, som det scenariot du nämner.
Den absoluta tystnadsplikten gäller emellertid endast under själavårdssamtal. I sin övriga verksamhet har präster samma anmälningsskyldighet som alla andra yrkesgrupper som har ungdomsinriktad verksamhet (14 kap. 1 § Socialtjänstlagen).
Hoppas att du har fått svar på din fråga.
Hälsningar,
