Får en väktare gripa personer?

2020-05-20 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Var får en säkerhetsvakt eller väktare frihetsberöva en Om en Securitas vakt är anställd på coop eller Ica får den vakten då frihetsberöva mig på en plats som inte tillhör Coop eller Ica
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst skulle jag vilja reda ut terminologin en aning. Det är nämligen både meningsfullt och viktigt att kunna skilja på tre vanligt förekommande begrepp som många gånger blandas ihop. Anledningen till att detta är meningsfullt är att de tre begreppen är väsentligen väsensskilda i vilka befogenheter och lagrum som yrkeskategorin rör sig inom. 1. Ordningsvakter. Delar i vissa delar befogenheter med polisen och ska fungera som ett komplement till myndigheten och har som huvudsaklig uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Ordningsvakterna är tjänstemän och arbetar inom ett förbestämt område, det innebär att de enbart är att se som tjänstemän inom sitt förordnande område och sin kompetens som anges på deras förordnande från polisen. Det är polismyndigheten som ytterst ansvarar för utbildning, fortbildning, förordnande och utövande. Så är fallet trots att en ordningsvakt kan arbeta för ett bevakningsföretag t ex Securitas, Nokas eller liknande. Det framgår att personen är ordningsvakt av uniformens färg samt beteckning på bröstet och armarna. Tillämpliga lagar är t ex lag om ordningsvakter, ordningslagen, polislagen, lagen om omhändertagande av berusade personer m.fl. 2. Väktare. Väktare är en grundutbildning för många yrkessorter. Det finns parkeringsvakter, butikskontrollanter, rondväktare, värdetransportörer, hundförare, personskyddsväktare m.fl. Gemensamt är att alla delar samma grundutbildning, alltså väktarutbildningen och sedan byggs kompetensen på med fortbildningar av olika slag. Väktare har alltså ett väldigt brett spektrum av arbetsuppgifter men de är alltid knutna till ett bevakningsföretag och har ingenting med polismyndigheten att göra. Tillämplig lagstiftning är lag om bevakningsföretag, rättegångsbalken m.fl. 3. Vakt. Med detta uttryck avses oftast trygghetsvärdar, entrévärdar och andra som inte passar in i kategorierna ovan för att man inte har en särskilt utsedd utbildning eller befogenheter som kommer från en myndighetsutövning. Detta är alltså ett hittepåord som inte har någon särskild ställning och som ofta används i mannamun för att beskriva allt möjligt man kan lägga in i ordets bemärkelse.Så med det sagt ska vi reda ut din fråga. Det handlar alltså inte om en säkerhetsvakt eftersom sådana inte anställs av Securitas. Troligtvis handlar det om en ordningsvakt eller en väktare. Väktaren kommer inte att vara anställd av en butikskedja utan är anställd på bevakningsföretaget som i sin tur har ett avtal med olika kunder. Hur de avtalen ser ut varierar kraftigt beroende på kundernas behov. Det kan till exempel vara så att många affärer i en galleria går ihop och betalar för en eller flera väktare eller ordningsvakter som de alla har att tillgå när de behöver. Både ordningsvakter och väktare har precis som alla andra medborgare enligt rättegångsbalken 24 kap 7 § 2 st. rätt att gripa en person på bar gärning eller flyende fot om de gjort sig skyldig till brott på vilken fängelse kan följa i straffskalan. Så det beror helt enkelt på om du gjort dig skyldig till ett brott som är belagt med fängelse i straffskalan. Om du gjort det så har personen haft rätt att gripa dig oavsett om du befunnit dig på Coop, ICA, parkeringen eller 2 km bort. Så länge de har ett kontinuerligt efterföljande på dig som kan utgöra "flyende fot" i lagtexten så har de rätt att gripa dig för brottet de sett dig begå. Om väktaren sedan befunnit sig hos en annan kund än vad de skulle gjort enligt det avtal som finns mellan bevakningsföretaget och kunden i fråga är något som varken du eller jag har kunskap om eller tillgång till och är något som ska hanteras av parterna i avtalet och har ingen betydelse för din situation. Hoppas du fått svar på din fråga!

När kan en ordningsvakt använda våld?

2020-04-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Om någon hotar en vakt. Får vakten brottar ner personen?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar när en ordningsvakt har rätt att använda våld, då specifikt om de kan göra detta då de blir utsatta för hot. Nedan kommer jag att redogöra för några situationer där ordningsvakten skulle kunna ha rätt att använda våld. När kan ordningsvakter använda våld? Ordningsvakter har i vissa fall rätt att använda våld. För att de ska kunna göra detta krävs det att det finns stöd i lag (exempelvis polislagen). En ordningsvakt ska i sitt arbete inte använda strängare medel än vad förhållandena kräver när denne verkställer en åtgärd, utan de ska i första hand istället försöka ge upplysningar eller uppmaningar. Alltså, en ordningsvakt ska alltid försöka lösa uppgiften med minsta möjliga användande av våld eller tvång (se 8 § i lagen om ordningsvakter). Det ska tilläggas att ordningsvakter har befogenheter att göra vissa ingripanden, som exempelvis att använda handfängsel och att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som stör den allmänna ordningen (se 10a § och 13 § i Polislagen). Rätt till nödvärn I detta fall skulle även nödvärn kunna bli aktuellt. Nödvärn regleras i 24 kap 1 § BrB och kan beskrivas som ett självförsvar som typiskt sett blir aktuellt när någon utsätts för ett brottsligt angrepp. I dessa fall kan man använda våld för att försvara sig, utan att bli straffad för det, trots det våld man använt egentligen skulle kunna vara ett brott (exempelvis misshandel). För att man ska ha rätt till nödvärn får man för det första inte använda mer våld än vad som behövs i den aktuella situationen. Gör man det kan följden bli att man har gjort sig skyldig till ett brott. För det andra finns det vissa situationer då nödvärnsrätt anses föreligga, bland annat då det är fråga om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. Alltså man har rätt att försvara sig om någon precis ska eller håller på att angripa en. Har personen gått därifrån, eller finns det inget hot kvar har man inte längre rätt till nödvärn. Envarsingripande Ett envarsingripande regleras i 24 kap 7 § i Rättegångsbalken och innebär en rätt för var och en att frihetsberöva någon som nyss har begått ett brott eller är efterlyst. Det ska vara då vara fråga om ett brott på vilket fängelse kan följa och personen ska ha påträffats på bar gärning eller flyende fot. Då man gör ett envarsingripande har man viss rätt att använda våld (se 29 § som hänvisar till10 § i Polislagen) men det ska bara användas om det verkligen behövs. I första hand ska man använda sig av andra medel. Om vakten som du beskriver har blivit utsatt för hot, skulle det kunna vara fråga om ett olaga hot (4 kap 5 § Brottsbalken), för vilket man skulle kunna göra ett envarsingripande. Sammanfattning Då jag inte har några specifika omständigheter i den situation som du beskriver blir det svårt att ge ett entydigt svar på din fråga. Det kan helt enkelt bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan handla om att ordningsvakten handlade utifrån de befogenheter denne har och därmed har viss rätt att använda våld, att det var fråga om en nödvärnssituation eller ett envarsingripande. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Mvh,

Skyddsvaktens befogenhet att ingripa utanför skyddsobjekten

2020-03-22 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga om en skyddsvakt som bär vapen, påvägen mellan olika skyddsobjekt stannar på en affär för att köpa snus och bevittnar ett rån med exp tillhygge. Har då skyddsvakten rätten att använda sitt tjänstevapen även om skyddsvakten inte utgör någon myndighetsutövning?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Skyddsvaktens befogenheter i lagSkyddsvaktens befogenheter regleras främst i skyddslagen (2010:305). En skyddsvakt har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig (13 § skyddslagen). Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Vad gäller just din fundering kan man alltså lägga extra märke till uttrycket "inom skyddsobjektet och i dess närhet". Med detta innebär det alltså att skyddsvaktens befogenhet sträcker sig utöver skyddsobjektets gränser. Lagen anger inte vad som exakt omfattas av uttrycket, men i förarbetena kan man utläsa att om skyddsobjektet exempelvis är beläget i stadsbebyggelse med kvartersstruktur och flervåningshus tätt inpå, är det naturligt att tolka uttrycket förhållandevis snävt. Det beror alltså på vart affären är lokaliserad i förhållande till skyddsobjektet för att avgöra om den anses vara inom skyddsobjektets närhet. Om det skulle anses att affären är belägen inom skyddsobjektets närhet måste man fortfarande ta hänsyn till att bestämmelsen tar sikte på grova brott (spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott). Det brott som du beskriver i ditt exempel hade möjligtvis kunnat passa in på grovt rån (8 kap. 6 § brottsbalken).Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas: 1. Om våldet har varit livsfarligt,2. Om gärningsmannen har tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars har visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning, eller 3. Om gärningen har varit av särskilt farlig art.Ett rån som begås med skarpladdat skjutvapen är typiskt sett att rubricera som grovt. Även rån som riktas mot exempelvis äldre eller barn rubriceras ofta som grova. Ingripande genom nödvärnÄven om 13 § skyddslagen inte anses vara tillämplig i ditt fall finns det fortfarande en rätt att ingripa genom att handla i nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken). Denna rätt gäller för vilken människa som helst, oberoende om man är i tjänst eller ej. Rätten att handla genom nödvärn föreligger om det uppstår en av följande situationer: 1. Om du bevittnar ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. Om du bevittnar någon som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. Om någon olovligen har trängt in sig i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. Om någon vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.Ingripandet som en skyddsvakt bärandes på vapen utför med stöd av nödvärn får inte vara uppenbart oförsvarligt. Vad som är uppenbart oförsvarligt är i slutändan en bedömning som görs av domstolen. Handlingen som begås med stöd av nödvärn måste alltså stå i proportion till brottet och omständigheterna i övrigt. Exempel på vad som kan antas vara en försvarlig handling genom nödvärnOm en skyddsvakt parkerar sin bil utanför en mack för att gå in och köpa snus och bevittnar en maskerad man som hotar kassören (som till synes verkar panikslagen av situationen) med en laddad pistol, kan det ses som en försvarbar handling om skyddsvakten använder en batong och slår ner den maskerade mannen för att stoppa rånet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan Med vänliga hälsningar,

Våld vid gripande

2020-01-28 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag och en vän var på Coop och jag hade tagit ett par mat proudukter för värde av 500kr , på väg ut stoppade en väktare/ordningsvakt mig och sa att vi har stulit saker och lagt i väskan , han bad mig öppna väskan o jag vägrade och började gå ut då skrek han stanna och jag fortsatte ut då drag han batongen och försökte slå mig jag gick mot gan och försökte skydda mig mot slaget sen när jag vände mig om så slog han mig rakt över smalbenet och jag fick skenbenet och smalbenet avslagen och fick en öppen fraktur . Vad kan jag anmäla han för och vad gjorde han för fel
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! BrottetFörst och främst kan nog konstateras att du begick ett brott enligt brottsbalken (BrB), närmare bestämt, med beloppet i åtanke, ringa stöld enligt 8 kap. 2 §. Påföljden för detta brott är böter eller fängelse i upp till sex månader.EnvarsgripandeI rättegångsbalken (RB) 24 kap. 7 § 2 st. står att envar (vilket betyder alla) får gripa personer som gjort sig skyldiga till brott på vilket fängelse kan följa (vilket det brottet du begick gör) OM det kan gripas på bar gärning eller flyende fot. Det innebär alltså att väktaren/ordningsvakten hade rätt att gripa dig och din kompis om han såg att ni stal maten eller när ni var på väg från platsen. VåldsanvändningEnligt polislagen (PL) 29 § får även den som med stöd i lag ska verkställa ett frihetsberövande (vilket ett envarsgripande är) använda sig av det våld som föreskrivs i PL 10 § vilket är försvarligt våld. Det innebär att väktaren/ordningsvakten hade rätt att använda sig av det våld som kan anses försvarligt för att gripa er och även för att kvarhålla er på platsen när ni väl blivit gripna enligt BrB 24 kap 2 §. PåföljderHur situationen sedan utspelar sig är svårt att uttala sig om eftersom det kommer att finnas en uppfattning om situationen även hos väktaren/ordningsvakten. Har hen använt sig av mer än försvarligt våld utan att rätten till nödvärn enligt BrB 24 kap 1 § förelegat så kan det bli påföljder även för väktaren/ordningsvakten. Vad det skulle kunna bli för påföljder beror dels på huruvida personen faktiskt är väktare eller ordningsvakt. Ordningsvakterna har även skyldighet att känna till och tillämpa proportionalitetsprincipen, alltså att deras agerande ska stå i rimlig proportion till det de ingriper emot och åsidosättande av skyldigheter som följer med tjänsten kan t ex leda till ett tjänstefel enligt BrB 20 kap. 1 §. Väktare är dock inte tjänstemän utan möjliga påföljder för att ha använt för mycket våld blir i så fall misshandel enligt BrB 3 kap 5 §. Detta kan dock även ordningsvakten dömas till. Kanske finns det kameraövervakning och/eller vittnen som kan hjälpa till att bevisa vad som skedde i situationen då väktaren/ordningsvakten skulle gripa er. Det du gör är att du gör en polisanmälan, t ex via 114 14. Hoppas du fått svar på din fråga!

Får en entrévärd fysiskt avlägsna en person som är för full för att få komma in på klubben/baren?

2020-05-12 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en entrevärd avlägsna någon från en klubb/bar om personen är exempel för full? Eller måste polis kontakats för att genomföra de?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en entrévärd har rätt att fysiskt avlägsna en person som han eller hon anser är på påverkad. Vad säger lagen? Vissa yrkeskategorier har i lag fått särskilda befogenheter för att upprätthålla ordning och säkerhet på vissa platser. Exempel på sådana yrken är polis och ordningsvakt. Polisen hämtar många av sina befogenheter ur polislagen och ordningsvakter ur lagen om ordningsvakter. Entrévärdar av den typ jag tolkat det som att du syftar på är typiskt sett anställda av den som äger klubben/baren för att kolla ID på gästerna och för att se till klubbens/barens åldersgräns upprätthålls. Inom ramen för det jobbet har entrévärdar som huvudregel ingen särskild befogenhet att bruka våld mot enskilda, de är med andra ord "civila" precis som vem som helst och får därför bara bruka våld under samma förutsättningar som andra civilpersoner. Det kan till exempel röra sig om att bruka nödvärn enligt 24:1 brottsbalken eller att utföra ett så kallat envarsgripande på någon som ertappas på bar gärning i utförandet av ett brott (24:7 2 st rättegångsbalken) Sammanfattning Svaret på din fråga blir i princip att en entrévärd inte har rätt att bruka våld för att avlägsna en person som är berusad. Som huvudregel måste entrévärden tillkalla ordningsvakt eller polis. I vissa situationer får dock entrévärden bruka våld, till exempel för att försvara sig själv eller någon annan som håller på att utsättas för brott (nödvärn) eller för att gripa någon som han eller hon tog på bar gärning i utförandet av ett brott (envarsgripande). Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Kan man bli ordningsvakt om man inte blivit dömd för brott men däremot varit misstänkt för brott och även blivit åtalad?

2020-04-16 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej, min sambo har tidigare "kriminell" bakgrund där han varit åtalad vid ett flertal tillfällen för grova brott men aldrig blivit dömd, inte ens för en liten sak. Nu har han bytt bana helt och vill utbilda sig till ordningsvakt, dock funderar han på om det ens är möjligt med tanke på att han varit åtalad för ett tiotal brott men aldrig blivit dömd, oskyldig tills annat bevisas tänker jag och anser att han borde ses som oskyldig för dessa brott? Jag vet att länsstyrelsen ställer krav på laglydnad för att bli ordningsvakt, vad innebar det i praktiken? Beställer han hem ett belastningsregister är det ju tomt och han har aldrig blivit dömd för något, är det då okej för länsstyrelsen att neka honom? Tacksam för svar på min kanske otydliga fråga!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vem som får bli ordningsvakt, samt vad Länsstyrelsens krav på laglydnad innebär. Därefter kommer jag att försöka utreda vad som gäller i din sambos fall, och ge råd om vad du och din sambo kan göra nu. Vem får bli ordningsvakt?För att få bli ordningsvakt ska man vara minst 20 år, och man ska med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter vara lämplig för uppdraget, se 4 § Lag om ordningsvakter (här). Det är Polismyndigheten som förordnar ordningsvakter, se 5 § 1 st Lag om ordningsvakter (här). Vad innebär Länsstyrelsens krav på laglydnad?Laglydnad kontrolleras genom utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Väktarskolan, som ordnar utbildningar för att bli bland annat väktare eller ordningsvakt uppger på sin hemsida (här) att om man har dömts för brott under de senaste fem åren anses man inte lämplig. Vad gäller i din sambos fall?Eftersom din sambo inte har blivit dömd för brott så kommer belastningsregistret inte visa något. Men för att kunna bli ordningsvakt krävs även utdrag ur Polisens misstankeregister. I misstankeregistret finns uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott, se 1 § Lag om misstankeregister (här). Vilka brott som omfattas framgår av 3 § Lag om misstankeregister (här). En uppgift i registret skall gallras om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken, om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned, om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken eller när en begäran om överlämnande eller utlämning har avslagits eller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts. Detta framgår av 13 § Lag om misstankeregister (här). Eftersom din sambo har varit åtalad för brott flera gånger kan det hända att han därför inte är lämplig, eftersom utdrag ur misstankeregistret krävs. Dock beror det på vilka brott det gäller och hur lång tid tillbaka i tiden det ligger. Vad du och din sambo kan göra nuJag skulle rekommendera att din sambo försöker kolla om hans bakgrund kan bli ett problem. Han kan kontakta polisen och ställa frågor rörande misstankeregistret. Han kan även ta kontakt med Länsstyrelsen och fråga hur bedömningen av laglydnad går till, alternativt fråga någon anordnare av ordningsvaktsutbildning hur de skulle ställa sig till detta. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Ordningsvakt som agerar på misstanke

2020-02-07 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej, jag undrar om en ordningsvakt på en krog/nattklubb har rätt att kroppsvisitera dig om dem misstänker att man innehar droger? Jag blev personligen intagen i ett rum där ordningsvakten anklagade mig för att ha brukat droger och kände därefter igenom mina kläder.Vakten påstod att jag var misstänkt för att ha tagit droger efter ett toalett besök. När dem inte hittade några illegala preparat så blev jag istället ombedd att lämna nattklubben. Frågan är då om denna vakt har befogenhet till att göra på det här viset?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det är förbjudet att både inneha och att bruka narkotikaklassade preparat enligt narkotikastrafflagen 1 § och belagt med fängelse i straffskalan. Det innebär att envar (alla) får gripa en person som begår brottet med stöd av rättegångsbalken 24 kap. 7 § 2 st. om gärningen begicks på bar gärning (om man ser personen). Ordningsvakterna har här ett svårt uppdrag. Självfallet får man inte vistas på krogen och vara drogpåverkad men svårigheten blir hur ordningsvakterna ska veta detta. Även om de trott sig se något eller går på ett vittnesmål så vet de ju faktiskt inte vad det är du satt i dig för preparat och huruvida det är narkotikaklassat eller inte, därför vet de inte huruvida du begått ett brott som är belagt med fängelse i straffskalan. Ordningsvakterna får utföra en så kallad skyddsvisitation då någon är frihetsberövad vilket framgår av polislagen (PL)19 § (och PL 29 § som säger att det även gäller ordningsvakter). Frihetsberövad är man antingen om man är gripen enligt RB 24 kap. 7 § 2 st. men även om ordningsvakten utför ett omhändertagande eller ett avlägsnande enligt PL 13 §. Man söker då igenom personen i syfte att leta efter vapen eller farliga föremål som kan skada antingen ordningsvakten eller personen som är omhändertagen eller ska avlägsnas. Visitationen ska enbart utföras om det är nödvändigt och innefattar endast att klappa ovanpå kläder och känna utanpå det som inte är bar hud. Det innefattar t ex inte väskor.Som du ser finns det inga lagliga skäl till att ordningsvakterna skulle ha genomsökt dig på de grunder de angav. Om du skulle avlägsnas från krogen skulle ordningsvakterna meddelat dig detta. Ordningsvakterna skulle dessutom förklarat för dig att de skulle utföra en skyddsvisitation och att syftet var att säkerställa att du inte har något på dig som kan skada dem eller dig under transporten ut från krogen, det framgår av de allmänna skyldigheterna i lagen om ordningsvakter 8 §. Att be dig lämna krogen låg inom deras befogenhet men såvitt jag kan se utifrån det du berättat så nej. Ordningsvakterna har agerat enbart på misstanke, något de ska överlåta till polisen som har laga stöd för detta och de har dessutom utfört en skyddsvisitation på något lösa grunder i alla fall utifrån vad de delgett dig för information om varför de vidtog den åtgärden. Hoppas du fått svar på din fråga!

Fråga om biljettkontrollanters befogenheter

2020-01-28 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej! Såg en tråd om kontroller i tunnelbanan från 2008 och undrar om samma regler gäller fortfarande. Får kontrollanter kräva legitimation? Har jag rätt att stiga av om jag vill gå av på nästföljande station vid kontroll? Vad förändras när ordningsvakter finns med? Med vänlig hälsning
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till fråga om kontrollanters befogenhet till Lawline.Du har ställt tre frågor. Får kontrollanter kräva legitimation? Har en person rätt att stiga av på nästföljande station vid biljettkontroll? Vad förändras när ordningsvakter finns med? Jag antar att du syftar på den här tråden när du hänvisar till tråden från 2008, https://www.lawline.se/answers/5498.Om en person åker färdmedel genom utan att lösa in biljett och påträffas på bar gärning är det som att betrakta som ringa bedrägeri enligt BrB 9:2 st 2. Enligt RB 24:7 har alla rätt att gripa en person som påträffas på bar gärning för brott på vilket fängelse kan följa (envarsgripande). Det innebär att om X (gärningsmannen) hoppar över spärrarna till tunnelbanan, gå bakom någon annan eller befinner sig på buss utan att ha löst in biljetten osv, kan denne gripas av alla, inklusive väktare (biljetkontrollanter). Detta gäller även om gripandet inte sker på plats, exempelvis om man följer efter gärningsmannen och griper denne på en annan plats än där brottet begicks. Det ovansagda gäller inte om väktare eller annan påträffar X på tunnelbana utan biljett. För att ha rätt till envarsgripande måste det vara på bar gärning.På tunnelbanan får väktare med stöd av lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik skriva ut en administrativ avgift till en person som inte uppvisar en giltig biljett enligt 1 §. Undantag finns enligt 2 § när en person vid avsaknad av biljett kan ursäktas med hänsyn till ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållande eller annan omständighet. Undantaget tillämpas restriktivt. Om en resenär vägrar lösa biljett eller betala tilläggsavgiften får denne avvisas från färdmedlet, 5 §. Avvisningen får inte verkställas av biljetkontrollanterna utan måste ske av Polismyndigheten, eller ordningsvakter som lyder under Polismyndigheten, 5 § 2 st. Du frågade om biljettkontrollanter får kontrollera ID. De kan fråga dig om ID, men de kan inte tvinga dig att uppvisa det eftersom sådana befogenheter endast är förbehållna Polismyndigheten och ordningsvakter. Om du inte visar giltig biljett och de inte kan identifiera dig för att skriva ut avgift bör du stiga av tåget vid nästföljande station. Om du vägrar stiga av lär ordningsvakter bli tillkallade och tåget stoppat tills avvisningen är verkställd. Om ordningsvakter finns på plats med biljetkontrollanter kan ordningsvakter begära ID i syfte att verkställa den administrativa avgiften eftersom en ogiltig eller avsaknad av biljett stör den allmänna ordningen enligt 4 kap. 6 § 1 st. 4 pt. ordningslagen som föreskriver att det är förbjudet att skaffa sig tillträde till ett område innanför ingångspärren till tunnelbana utan att kunna uppvisa giltigt färdbevis. Avvisningen från tunnelbanan sker med stöd av 4 kap. 9 § ordningslagen. Sammanfattningsvis har biljettkontrollanter inte rätt att tvinga fram ID. Biljettkontrollanter får inte heller kvarhålla dig på tåget för att du vägrar identifiera dig. Du får stiga av vid nästa station självmant. Ordningsvakter har större befogenheter eftersom de jobbar för polisen och kan omhänderta dig från stationen utanför spärrarna. De får även omhänderta dig för att få reda på din identitet om du inte kan uppvisa giltig legitimation när du inte har giltig biljett på tåget. Med vänlig hälsning,