Vad gör jag när Kronofogden inte vill ändra uppgifter om skuld i sitt register?

2020-01-27 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Den 26 maj 2014 förföll en skatteskuld i mitt dåvarande handelsbolag. Skattemyndigheten glömde att lämna ärende för indrivning till Kronofogden till den 19 mars 2015 istället för den 18 juni 2014. Detta har Skattemyndigheten själva skickat yttrande till Kronofogden om. Skatteskulden preskriberades för den solidariske bolagsmannen och för handelsbolaget 20191231. Men pga Skattemyndighetens miss att lämna skatteskulden till KFM för indrivning på mig så kommer skatteskulden inte preskriberas förrän 20201231.Skattemyndigheten har själva intygat samt skickat med tjänsteanteckningar mm och begär att KFM rättar uppgiften på mig. KFM avslår detta om menar att även om Skattemyndigheten gjort fel så är det inte en omständighet som kan ligga till grund för rättelse. Fordran är inte reglerad, varför dem anser att jag inte har fullgjort KFM:s grundläggande krav vad gäller vilja och förmåga att betala.Skulden uppkom enligt Skattemyndigheten exakt samma datum dvs förföll till betalning 2014-05-26 och skulden är preskriberad för den andra bolagsmannen och för bolaget men inte för mig pga miss av handläggare på skattemyndigheten. Skattemyndigheten har inget krav alls mot mig men KFM vägrar ändra uppgiften. Vad kan jag göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill inledningsvis börja med att informera om att mitt svar till dig blir något generellt. Jag har kontaktat dig per e-post med några kompletterande frågor, dessvärre har du inte återkopplat. Du är dock varmt välkommen att återkomma till mig per e-post (se sist i svaret) om något är oklart och du har följdfrågor.Bestämmelser om preskription av skatteskulder finns i lagen om preskription av skattefordringar m.m. En fordran preskriberas som utgångspunkt fem år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning (3 § första stycket). En fordran som påförts enligt skatteförfarandelagen preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning. Om sådant indrivningsuppdrag återtas, upphör beräkningen av preskriptionstid för det belopp som omfattas av återkallelsen (3 § tredje stycket).Som jag tolkar din fråga förföll din skattefordran till betalning den 2014-05-26, innebärande att den skulle ha preskriberats den 2019-12-31. Så har skett för den andre bolagsmannen och för bolaget, men inte för dig på grund av att Skattemyndigheten gjort fel och missat att lämna fordran för indrivning. Som jag förstår det har inte Skatteverket något krav mot dig, däremot vägrar Kronofogdemyndigheten att ändra uppgiften. Om det är så att skatten påförts dig med stöd av skatteförfarandelagen är preskriptionstiden fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning. Lämnades den för indrivning den 2015-03-19 blir skulden preskriberad den 2020-12-31. Tyvärr kan jag i detta skede inte göra någon djupare analys; just för att jag inte vet mer än det som framkommer av frågan.Det finns möjlighet att begära rättelse av uppgifter hos Kronofogden. Som jag förstår det har du begärt rättelse och fått avslag av Kronofogden med motivering att även om Skattemyndigheten gjort fel är inte det en omständighet som kan ligga till grund för rättelse. Enligt skatteförfarandelagen (SFL) ska ett skattebelopp eller avgiftsbelopp som inte betalats i rätt tid lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning (70 kap. 1 § SFL). Frågan är då om den miss Skatteverket gjort innebärande att fordran inte lämnats för indrivning i tid är så grav att uppgiften ska ändras. Det går tyvärr inte att ge ett entydigt svar på det; praxis är sparsam i frågan.Min rekommendation är att du begär rättelse som du gjort. I det beslutet du erhållit finns det instruktioner om hur du överklagar och när så senast ska ske. Det kan hänvisas till att Skatteverket brustit i sina rutiner när ärendet inte överlämnats till indrivning förrän först ett år senare. Tyvärr är det svårt att sia om vad utgången blir när domstolen bedömer ärendet. Om du behöver hjälp med att överklaga beslutet om rättelse är du varmt välkommen att återkomma till mig. Våra jurister på Lawline juristbyrå arbetar inte med skatterätt per se, däremot har vi lång erfarenhet av förvaltningsrättsliga ärenden (vilket detta är) och kan vara behjälpliga med din överklagan. För en offert och vidare kontakt nås jag på dennis.lavesson@lawline.se. För det fall att något är oklart eller du vill komplettera med något till din fråga utifrån det jag skrivit per e-post till dig, är du välkommen att återkomma.Med vänliga hälsningar,

Byte av namn och personnummer

2020-01-18 i Myndigheter
FRÅGA |Har en arbetskamrat som begick en grov våldtäkt i Mariannelund 2011 tillsammans med 6 andra män och dömdes till fängelse i 6 år plus att han dömts för andra brott med. Misshandel och narkotikabrott. Om han byter namn och personnummer syns inte brotten i utdraget från belastningsregister som arbetsgivaren begär in.
Adam Novak |Hej!Tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.Det är inte möjligt att byta personnummer på samma sätt som man byter namn. Personnumren ändras endast för att reflektera informationen som används för att skapa ett personnummer.De omständigheter som tillåter byte av personnummer är: Ändring av registrerad könsidentitet, ändring av registrerat födelsedatum och rättelse vid fel i tilldelningen. Skatteverket har en väldigt pedagogisk sida som går att ta hjälp av i frågan. Det finns också ett mål från Högsta förvaltningsdomstolen i frågan som är vägledande.Eftersom detta föregriper din fråga är svaret att ett byte av namn inte hjälper mycket med utdrag ur brottsregistret, eftersom personnumret inte kan ändras utan vissa specifika anledningar. Din kollega kan därför inte undgå spåren av sina tidigare brott genom byte av indentitetsuppgifter.Även om han lyckas byta personnummer kommer det vara registrerat, och han kommer få det som är registrerat på båda personnumren i utdraget.Jag hoppas detta har bringat lite mer trygghet kring dettaMed vänlig hälsning,

Överklaga 7 § LVU

2020-01-11 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Varför kan man inte överklaga LVU PARAGRAF 7?Mvh Johanna
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline.Jag tolkar din fråga som att du undrar varför man inte kan överklaga beslut om omedelbart omhändertagandet med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eftersom det är det som nämns i 7 § LVU. Jag vill dock påpeka att beslutet fattas enligt 6 § LVU. Anledningen till att du inte kan överklaga Socialnämndens beslut att omedelbart omhänderta någon är för att inom en vecka så ska beslutet underställas rätten, 7 § första stycket LVU. Detta betyder att inom en vecka så ska rätten få ta del av beslutet och efter det pröva frågan. Förvaltningsrätten, som är prövningsinstansen, ska sedan pröva frågan så snart det kan ske och senast inom 1 vecka från att de fick ta del av beslutet ifall de inte finns synnerliga hinder, 7 § andra stycket LVU. Eftersom beslutet kommer prövats inom 2 veckor från att de genomfördes så har lagstiftaren ansett att de inte finns behov av att ge en möjlighet att överklaga socialnämndens beslut. Beslutet av förvaltningsrätten kan såklart överklagas, 33 § Förvaltningsprocesslagen (FPL).Två saker som är värda att nämna är följande. För det första så måste socialnämnden underrätta rätten inom 1 vecka från att de omhändertog barnet, 7 § LVU. Gör de inte detta så måste omhändertagandet upphöra, 7 § tredje stycket LVU. För det andra så kommer frågan om omhändertagande enligt LVU prövas av rätten igen inom fyra veckor, 8 § LVU. Socialnämnden måste nämligen även ansöka om att få vårda barnet med stöd av antingen 3 eller 4 § LVU. Ifall de inte gör detta så måste även här omhändertagandet upphöra, 9 § första punkten LVU. Så sammanfattningsvis så kan inte socialnämndens beslut överklagas då rätten redan ska pröva beslutet inom mycket kort tid. Jag hoppas det besvarar din fråga.Med vänliga hälsningar

Vad händer om min dotter blir påkommen med ecstasy och blir anmäld till Socialtjänsten?

2019-12-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Min dotters vän, 15 år, blev påkommen av sina föräldrar med ett gäng tabletter ecstasy. Tabletter som tillhörde både vännen, min dotter, samt en andra vän (alla 15 år).Ingen av tonåringarna har konsumerat någon narkotika, och endast en av dom hade som sagt tabletterna Vad händer med ungdomarna om de andra föräldrarna väljer att göra en anmälan till tex Socialtjänsten eller liknande?Tack för svar på förhand!
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om någon av föräldrarna väljer att göra en anmälan så kommer Socialtjänsten att göra en utredning för respektive barn för att se om barnen är i behov av någon stödåtgärd. Det kan leda till att socialtjänsten föreslår någon typ av åtgärd som syftar till hjälpa barnen om de har något problem med narkotika. Dessa åtgärder är frivilliga, vilket innebär att barnet och vårdnadshavaren har rätt att tacka nej. Skulle det vara så att socialtjänsten kommer fram till att barnen utsätter sin hälsa och utveckling för påtaglig risk genom missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende så kan även tvångsvård enligt LVU bli aktuellt. Eftersom barnen inte har konsumerat någon narkotika så är min bedömning, utifrån de omständigheter som du har angett, att detta inte kommer att bli aktuellt. Jag förstår att detta måste vara en skrämmande situation, men det kan också vara värt att ha i åtanke att Socialtjänsten måste beakta barnets bästa i sitt arbete och att dem därför inte vill varken föräldrar eller barnet något illa om de föreslår någon form av stödåtgärd. Hoppas detta har givit lite klarhet!Vänligen,

Måste en skola ha tillstånd för att kamerabevaka?

2020-01-20 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Får min gymnasieskola sätta upp övervakningssystem på de allmänna utrymerna, där kamrorna är aktiva under skoltid? Jag känner att det är en kränkning mot personlig integritet?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om tillstånd till kamerabevakning finns i kamerabevakningslagen. Din gymnasieskola måste ha tillstånd för att kamerabevaka, om allmänheten har tillträde till platsen som ska bevakas (7 § kamerabevakningslagen). En skolas reception är ett exempel på en plats dit allmänheten har tillträde. Där krävs alltså tillstånd för att kamerabevaka. En skolkorridor anses däremot inte vara en plats dit allmänheten har tillträde. Där behöver alltså skolan inte tillstånd för att kamerabevaka.För att skolan ska få använda kamerabevakning krävs det att intresset av att bevaka väger tyngre än enskildas intresse av att inte bli bevakade (8 § kamerabevakningslagen). Detta är en så kallad intresseavvägning. Intresseavvägning görs för att bedöma om det finns tillräckligt starka skäl för att kamerabevaka en viss plats. Det kan till exempel vara en plats där flera brott har begåtts den senaste tiden, till exempel att en viss del av en skola har utsatts för flera fall av skadegörelse (8 § andra stycket punkten 1 kamerabevakningslagen). Den som vill kamerabevaka en plats ska dock alltid ta hänsyn till människors personliga integritet.Om du vill läsa mer om kamerabevakning, och vilka krav som gäller, rekommenderar jag att du går in och läser på Datainspektionens hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Måste en myndighet ta emot digitala meddelanden?

2020-01-15 i Myndigheter
FRÅGA |Är inte Försäkringskassan som myndighet skyldig att ha en sk digital myndighetsbrevlåda dit allmänheten kan skriva?. Hur tar man om hand tex synpunkter o klagomål? Sådant av vikt som inkommer en myndighet ska väl också diarieföras?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter med enskildaFör myndigheter finns ett krav på att vara tillgänglig för kontakter med enskilda (7 § förvaltningslagen). En myndighet ska också se till att kontakter med enskilda blir smidiga och enkla (6 § förvaltningslagen). Avsikten är att myndigheterna ska vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Bestämmelserna ska inte tolkas för vidsträckt utan det är i princip upp till myndigheten själv att avgöra i vilken utsträckning den ska vara tillgänglig för allmänheten och på vilket sätt den vill kommunicera.Att ha en digital myndighetsbrevlåda är ett bra sätt för en myndighet att vara tillgänglig och ha kontakter med enskilda. Särskilt för en större myndighet som Försäkringskassan vore det lämpligt att använda sig av en digital brevlåda för att ha kontakt med enskilda på digital väg.En myndighet är med andra ord inte skyldig att kunna ta emot skriftliga meddelanden från enskilda på digital väg, men de bör kunna göra det.Sådant som kan ha betydelse för utgången i ärenden ska dokumenterasMyndigheters skyldighet att dokumentera information och diarieföra samtal gäller bara information som kan ha betydelse för utgången i ett visst ärende som handläggs av myndigheten (27 § förvaltningslagen). Exempelvis ska information som lämnas muntligt dokumenteras, om det är av betydelse för beslutet i ett ärende. Däremot finns det ingen skyldighet för myndigheter att dokumentera allmänna klagomål och synpunkter på myndighetens verksamhet eftersom det saknar betydelse för utgången i ett visst ärende.Klagomål kan göras hos JOOm du är missnöjd med hur en myndighet har handlagt ett ärende eller annars varit behjälplig, kan du istället göra en JO-anmälan hos Justitieombudsmannen. JO tar emot klagomål från enskilda och granskar den offentliga verksamheten, vilket kan resultera i att en myndighet får kritik från JO.Du kan läsa mer om hur man gör en JO-anmälan på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet är klart lämpligt om en myndighet kan ta emot digitala meddelanden från enskilda, men de har ingen absolut skyldighet att göra det.Myndigheten behöver bara dokumentera sådant som kan ha betydelse för utgången i ett enskilt ärende, men inte synpunkter och klagomål i allmänhet eller om det saknar betydelse för utgången i ärendet. Är du missnöjd med hur en myndighet beter sig kan du göra en JO-anmälan.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Är det försent att ansöka om brottsskadeersättning?

2020-01-08 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. 2011 blev min dåvarande pojkvän dömd för grov kvinnofridskränkning och dömdes till fängelse och skadestånd. Han har aldrig betalat skadeståndet till mig och jag undrar om det är för sent att få hjälp av brottsoffer fonden för att få ut skadeståndet?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör huruvida du har rätt till s.k. brottskadeersättning, vilket innebär att brottsskadelagen (2014:322) är aktuell lag. Ersättningen betalas till den som drabbats av en skada till följd av brott, 1 § brottsskadelagen. Den myndighet som prövar ifall du har rätt till brottsskadeersättning är brottsoffermyndigheten, 21 § brottsskadelagen.Enligt 10 § brottsskadelagen betalas brottsskadeersättning ut ifall du inte fått ersättning från ett eventuellt försäkringsbolag och/eller att gärningsmannen inte har betalat skadeståndet.I 15 § brottsskadelagen stadgas det som en ytterligare förutsättning att en ansökan om brottsskadeersättning ska göras inom tre år efter att domen vann laga kraft. I ditt fall har det tyvärr gått över tre år. Om det finns synnerliga skäl får en ansökan ändå prövas av brottsoffermyndigheten, men synnerliga skäl innebär dock att ansökan prövas i särskilda undantagsfall.Enligt 19-20 §§ brottskadelagen samt 2-3 §§ preskriptionslagen (1981:130) är det en tioårig preskriptionstid på skadeståndsfordringen och preskriptionstiden avbryts (dvs. börjar om) ifall den skadelidande framställt ett krav på skadestånd, försäkringsersättning eller brottsskadeersättning.Som svar på din fråga är det alltså försent att ansöka om brottsskadeersättning, men själva skadeståndsskulden är inte preskriberad.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ärende hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

2019-12-29 i Myndigheter
FRÅGA |Ang ett bodelningsbeslut som jag har överklagat till reklamationsnämnden ? så saknar jag fortfarande svar därifrån ? vad skall jag göra ??Tacksam för svar
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du har gjort en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). När du gör en anmälan till ARN ska du inom två arbetsdagar ha fått ett mejl med ärendenummer och inloggningsuppgifter. Du kan med denna inloggning följa ditt ärende på deras hemsida. Handläggningstiden för ett ärende hos ARN kan vara ungefär 6 månader.Det som ska beaktas är att ARN avgör ärenden där konsumenten är i tvist med ett företag. Om ditt ärende inte utgör en sådan tvist, kommer ARN troligen inte att pröva ditt fall. Du kan här läsa vilka tvisteområden som ARN prövar. Inom varje tvisteområde framgår där även ytterligare krav som ska vara uppfyllda för att ARN ska pröva ett ärende.Har du inte mottagit ett ärendenummer per mejl eller har väntat betydligt längre tid än 6 månader utan återkoppling från ARN, rekommenderar jag dig att kontakta dem och fråga hur det ligger till med ditt ärende.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning