Höjning av SGI under pågående ersättningsperiod

2015-02-05 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej jag har en fråga ang höjning av föräldrarpenning under pågående föräldrarledighet. Min fru är föräldrarledig och har sedan den 1 januari 2015 påbörjat ett helgjobb vid sidan av föräldraledigheten. Hon har idag SGI-skydd då vår son är under 1 år. Min/vår tolkning av hur försäkringskassan skall handlägga ärendet är att sgi skall grunda sig på båda anställningarna och i vårt fall då höjas då min fru nu har högre årsinkomst.Försäkringskassan avslår med motiveringen att min fru inte anses kommer att arbeta på båda arbetsplatserna på samma gång. De menar att hon kan få en höjning först när hon arbetar fysiskt på båda arbetsplatserna samtidigt. De hänvisar till 25 kap 3§ andra stycket samt 26 kap 9§ samt vägledning sgi 2.2 varaktig inkomst av förvärvsarbete.Vi å vår sida hänvisar till text i försäkringskassans vägledning punkt 8.1.6 När kan sgi höjas under pågående ersättningsperiod.Vi hänvisar också till punkt 7.1.2 där man kan läsa hur försäkringskassan skall utforma sin utredning för att kunna utreda om den försäkrade verkligen skulle ha haft den högre inkomsten vid arbete (vilket hon har, jobb nr 2 pågår ju parallellt med föräldrarpenningen.Så min fråga är följande, finns det tidigare domar prövade på just att få höjd sgi under pågående ersättningsperiod när man har skaffat ett extra jobb under förädrarledigheten med avsikt att stadigvarande jobba där (från 2015 och framåt skall hon ha 2 jobb)Er juridiska tolkning av våra 2 olika bedömningar av detta ärende?Patrik
Lawline |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SGISjukpenninggrundande inkomst (SGI) är enligt 25 kap 2 § Socialförsäkringsbalken (SFB) den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen1. som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning), eller2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).Vidare krävs enligt 25 kap 3 § SFB för att den försäkrades årliga inkomst:1. kommer från arbete i Sverige,2. kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och3. kan antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet.SGI-skyddEnligt 26 kap 9 § SFB kan den försäkrade erhålla det som kallas SGI-skydd, vilket innebär att den SGI för tid då den försäkrade gör avbrott i sitt arbete kan beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet. SGI-skyddad tid godkänns endast vid ett antal angivna skäl, nämligen vid studier, periodiskt ekonomiskt stöd eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder, graviditet eller föräldraledighet, plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring eller etableringsinsatser. Ändring av SGI under pågående ersättningsperiodÅ ena sidan finns det inte något uttryckligt stöd i SFB för att höjning skulle kunna ske av ett skyddat SGI under en pågående ersättningsperiod. Å andra sidan finns inte heller stöd för motsatsen, d.v.s. att höjning inte skulle kunna ske. I praxis har höjning främst tillåtits vid icke-planerade uppehåll i förvärvsarbetet så som t.ex. sjukledighet och då höjningen varit avtalad innan frånvaron. Vidare har ställts upp som krav för höjning att den försäkrade kunnat visa att inkomsthöjningen är varaktig (d.v.s. samma krav som ställs upp i 25 kap 3 § p.2 SFB). Även om 6-månadersregeln inte uppfylls kan en höjning tillåtas. Så skedde i Kammarrrätten i Jönköpings dom av den 8 maj 2012 där en kvinnas SGI höjdes trots att hon endast arbetat 3 månader i följd med en högre lön än den som legat till grund för tidigare SGI.När det gäller planerad ledighet, så som föräldraledighet, har domstolarna varit sparsamma med att godta höjning av SGI. I ett fall som refereras i Försäkringskassans handledning, FÖD 1582-1992 nekades en kvinna som under föräldraledighet från sitt ordinarie heltidsarbete, påbörjade ett extraarbete höjning av sitt SGI med motiveringen att hon inte efter föräldraledigheten skulle komma att ha inkomster från båda dessa arbeten. Det finns även ett flertal förvaltningsrättsdomar på området som ger uttryck för att en inkomstökning under pågående föräldraledighet inte medför höjning av SGI.SlutsatsSett till praxis på området är min bedömning att möjligheterna att få din frus SGI till följd av de av dig angivna omständigheterna. Med detta sagt kan dock poängteras att, i och med att denna fråga inte är detaljreglerad i lag, det kan vara värt ett försök att överklaga om ni har möjlighet att bevisa att båda anställningarna kommer att innehas efter föräldraledigheten. Om avtalet om helgjobbet ingicks innan föräldraledigheten är detta något som bör framföras i ett ev. överklagande.Om ni är intresserade av kvalificerat juridiskt biträde vis samband med ett ev. överklagande kan vi erbjuda detta genom vårt professionella juristteam. Skicka i så fall era kontaktuppgifter till radgivning@lawline.se så återkommer vi.

Påverkar bostadstillägg av äktenskap även om man inte bor ihop?

2015-02-02 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. har funderat på att gifta mig, i nuläget bor jag själv och är sjukpensionär och har bostadstillägg ,men undrar då om jag får behålla mitt bostadstillägg då jag och min pojkvän vill bo i varsin lägenhet även om vi skulle gifta oss ???? tack på förhand .....
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Bestämmelserna kring det här finns i kap. 100-103 i Socialförskringsbalken (https://lagen.nu/2010:110#K103). I 100 kap. 4 § står faktiskt följande:"När det gäller bostadstillägg ska en person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med en ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta."Paragrafen innebär just vad det låter som; om ni inte över huvud taget bor ihop påverkar giftermålet inte möjligheterna till bostadstillägg! Särskilda skäl som talar mot detta skulle kanske kunna vara om ni hade en helt gemensam ekonomi, där den ena egentligen betalar bostäderna för båda eller om ni egentligen delade på bostäderna en stor del av tiden. Enligt vad du säger skall det dock inte vara några problem!Kort sagt: Det blir inga problem med bostadstillägget om du gifter dig!Hälsningar,

Närståendepenning

2014-12-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag har en fråga angående närståendepenning/närståendedagar och skulle bli extremt tacksam för svar då jag kanske inte har mycket tid kvar med min pappa. Min pappa är 91 år och har i fyra år haft fel på njurarna och har därför haft kateter från båda njurarna och urinrör. Under hösten har hans hälsa försämrats kraftigt! Senaste månaden har han haft kraftiga infektioner vilket lätt till kraftigt försämrat tillstånd. Han har varit inlagd på sjukhus stor del av tiden då han blir allt sämre och inte svarar på behandlingarna. Det finns en överhängande risk att han inte återhämtar sig från det här. Han äter inte själv då han har liten hungerkänslan kvar, samt är mycket dement. Jag bor tre timmar ifrån min pappas hemstad och har den senaste månaden varit där, ett antal dagar i sträck, vid tre tillfällen när det verkligen behövts, både arbetsdagar och helger. När jag varit där har jag hjälp till att mata honom och sköta allt kringliggande som krävs när en svårt sjuk gammal människa är inlagd på sjukhus eller då han ett fåtal dagar fått komma hem. Jag har en fast anställning på heltid sedan många år tillbaka. Hans läkare hävdar att närståendepenning endast kan ges ut till närstående vid livets slutskede. Jag har läst att det finns 100 dagar att ta ut för att vårda den sjuke. Eftersom min pappa blivit väldigt sjuk på kort tid och inte verkar kunna återhämta sig så känner jag att det är viktigt att ta dagarna att vårda honom nu när han fortfarande finns. Min mor, hans fru kan själv inte ta hand om honom då hon behöver mycket hjälp i vardagen själv. Det jag undrar är alltså vilka rättigheter jag har att ta ut dessa närståendedagar och få ersättning för de dagar då jag inte arbetat utan istället vårdat min far. Väldigt tacksam för svar!
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Närståendepenning kan betalas ut av Försäkringskassan när en person avstår från att arbeta (och därmed förlorar inkomst) för att vårda en närstående som är svårt sjuk. Vem som är närstående är reglerat men det krävs inte släktskap. Barn är utan tvekan närstående sina föräldrar och omvänt. Det är viktigt att veta att närståendepenningen inte är tänkt för att den anhörige ska vårda den sjuke och därmed avlasta sjukvården, utan att bara finnas tillhands och vara ett sällskap för den sjuke är tillräckligt. För att få närståendepenning krävs att den som har en svårt sjuk närstående ansöker hos Försäkringskassan, det krävs även ett läkarintyg. Den som ska vårdas ska samtycka om så är möjligt. Läkarintyget ska avse den sjuke. Precis som du själv tagit reda på kan man i normalfallet få närståendepenning under högst 100 dagar. (I undantagsfall, inget av dessa undantag gäller dock i din situation, kan det medges högst 240 dagar). Försäkringskassan anser att med svårt sjuk menas sjukdom som innebär "ett påtagligt hot mot den sjukes liv", och närståendepenning är särskilt tänkt för just livets slutskede. Din pappas läkare har tolkat det som att ersättningen bara beviljas vid vård i livets slutskede. Till viss del sammanfaller dessa tolkningar, men en person kan vara livshotande sjuk men sedan återhämta sig, det behöver alltså inte enligt Försäkringskassans definition vara enbart i livets slutskede utan även fall där det finns hopp om återhämtning. Om det är så läget är för din pappa kan som du säkert förstår inte jag bedöma, utan det måste behandlande läkare avgöra. Det du kan göra är att prata med läkaren igen och be honom skriva ett intyg, så att du kan skicka in det till Försäkringskassan för en bedömning. I slutänden är det försäkringskassan som avgör om din pappas situation uppfyller kraven, utefter vad som står i intyget om hans hälsotillstånd. I andra hand skulle du kunna höra av dig till Försäkringskassan och förklara situationen och fråga hur de ser på det hela (dvs om de anser att det är ett sådant fall där närståendepenning kan beviljas), och sedan återigen tala med läkaren. Har din far flera läkare kan det kanske vara ide att prata med någon av de andra läkarna som behandlar honom.Rätten till närståendepenning samt rätten att få ledig från sitt arbete för att vid beviljad närståendepenning vårda anhörig regleras i lagen om ledighet för närståendevård och i Socialförsäkringsbalkens 47 kapitel.Jag hoppas att din pappa återhämtar sig!Vänligen,

Vård av barn

2014-09-14 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag är gravid. Jag arbetar på ett hotell men jag har inte fastanställning. Jag undrar vem betalar om barnet är sjuk och jag kan inte arbeta eftersom sörjer för barn. Vart måste gå jag för att få hjälp?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När ditt barn är sjukt och du måste stanna hemma för att ta hand om det kallas det "vård av barn" eller "vab". Du får då en tillfällig föräldrapenning. Pengarna administreras och betalas ut av Försäkringskassan. Du kan läsa mer på Försäkringskassans hemsida: http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_sjukt/. Vänligen

Retroaktivt underhållsstöd?

2015-02-03 i Försäkringskassan
FRÅGA |Min dotter fick en info från fk att hon var berättigat till förlängt underhållsstöd. Hon var vi detta tillfälle 17 år, inte myndig. Hon skickade inte ansökan till fk., trodde det var oviktigt. Jag visste inte om hennes rättighet att få det från fk. tills nu, nio månader senare. Pappan har ingen inkomst och har aldrig betalat. Hon har bara en släkting, det är jag, en lågavlönat mamma. Finns det möjlighet att få det retroaktivt?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Enligt socialförsäkringsbalken (hittas här) 17:2 kan underhållsstöd lämnas till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Förlängt underhållsstöd kan lämnas till ett barn som har fyllt 18 år och som inte har ingått äktenskap om han eller hon bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Detta var något som du har uppgett gällde för din dotter. Enligt socialförsäkringsbalken 18:14 lämnas förlängt underhållsstöd inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Detta betyder alltså att det är möjligt med retroaktiv utbetalning högst en månad före ansökningsmånaden under förutsättning att din dotter fortfarande är berättigad till förlängt underhållsstöd. Du kan höra av dig till försäkringskassans kundtjänst via denna länk: https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/kontakt/kundcenter_privat/ring_ossVänligen,

Rätt till hela vårdbidraget?

2014-12-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag är sedan 2,5 år separerad med mina barns pappa.Barnen är 9 och 15 år. Vi har delad vårdnad. Vi har helt vårdbidrag för 9-åringen pga autism.Jag jobbar ca 80% och är lågavlönad (19500 kr/mån innan skatt)(22000 kr vid heltid)Barnens pappa jobbar heltid och tjänade 36000 kr /mån när vi levde tillsammans och har fortf samma jobb.Han har tjatat till sig hälften av både barnbidraget och vårdbidraget trots att han vet att det knappt går runt för mig. Vet att det finns en "lag" som säger att barn har rätt till ett "lika liv" hos separerade föräldrar. Borde inte jag ha rätt till hela vårdbidraget med tanke på min låga inkomst? Tack på förhand
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Vårdbidrag kan föräldrar få om deras barn har särskilda behov på grund av sjukdom eller funktionshinder. Båda föräldrarna kan få bidraget. Den av föräldrarna som får bidraget, är den föräldern som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av barnet (22 kap. 15 § socialförsäkringsbalken). Föräldrar som har gemensam vårdnad av barnet kan ansöka om att dela bidraget (22 kap. 16 §). Saknas det något övervägande stöd för att den ena föräldern ansvarar för den största tillsynen och vården, så kan folkbokföringen av barnet vara direkt avgörande. Detta framgår av rättsfallet RÅ 2008 ref. 34. Det ovan sagda innebär sålunda att det inte är föräldrarnas inkomster som är i fokus vid bedömningen av fördelningen av vårdbidraget. Tyngdpunkten ligger på tillsynen och vården av barnet. Är det du som har det huvudsakliga ansvaret för tillsynen och vården för ditt barn, har du rätt till hela bidraget. Vänliga hälsningar,

Tillfällig föräldrapenning vid barnets födelse

2014-11-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag är gravid i åttonde månaden, både jag och min sambo studerar på heltid. Nu har min sambo precis skaffat ett nattjobb och min fråga är då om han har rätt till ersättning de 10- dagarna med tillfällig föräldrapenning då barnet är nyfött, trots att han bara kommer hinna arbeta 2 månader innan barnet föds? Tack på förhand!Med vänliga hälsningar 
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Tillfällig föräldrapenning är en arbetsbaserad socialförsäkring enligt 6 kap 6 § 2 p Socialförsäkringsbalken. Det innebär att den som arbetar i Sverige har rätt till denna förmån. Själva reglerna om tillfällig föräldrapenning finns i 13 kap Socialförsäkringsbalken https://lagen.nu/2010:110#K13. Det innebär att din sambo bör ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Du kan läsa mer om tillfällig föräldrapenning och hur man ansöker på försäkringskassans hemsida som du finner här: http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/10_dagar.Vänligen

Föräldrapenning - handläggningstid

2014-02-02 i Försäkringskassan
FRÅGA |Vilken rättighet har man, när Försäkringskassan inte betalar ut Föräldrarpenning i tid. Pga att dom har ett nytt system som inte fungerar? (Skulle betalas ut den 25/1 och är fortfarande inte utbetald) Har dom samma skyldighet som en arbetsgivare?
Lars Bålman |Hej! Rätt till föräldrapenning kan inte helt jämställas med exempelvis löneutbetalning från arbetsgivare då det ena grundas på ett förvaltningsrättsligt beslut om bidrag och det andra på ett civilrättsligt avtal. Bland annat torde således inte ränta enligt räntelagen (1975:635) kunna utkrävas vid försenade utbetalningar av föräldrapenning. Lagen gäller nämligen, enligt dess första paragraf, endast på förmögenhetsrättens område.Reglerna om och villkoren för föräldrapenning återfinns i socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223) ska Försäkringskassan handlägga ditt ärende så enkelt och snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. När du väl fått ett beslut kan du, om du anser att det är felaktigt, antingen begära att beslutet omprövas av myndigheten eller, sedan detta skett överklaga det till domstol, se 113 kap. 7 och 10 §§ SFB. Försäkringskassan vet om sina skyldigheter att handlägga ärendena effektivt, och man kan förmoda att de gör vad de kan för att åtgärda problemet så snart som möjligt. Om det är av stor vikt för dig att processen påskyndas, så kan Försäkringskassan besluta interimistiskt om detta enligt 112 kap. 2 §, hör dig för om detta är möjligt. Nedan följer en nyttig länk för mer information om föräldrapenning.http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/foraldrapenning/om_foraldrapenning/!ut/p/b1/hZDLjqJAGEafxQewqZJLFcvCQu4Md5ENAWQQELAFBXz6cZLZTCc98-_-5ORLzmESJmaSPnvWVTbVQ59df_-JkOIdsCQJEgD4kACCQWjuIQsUDTBHJo6LFdFCm2WNXqLjpTjeEy-uVulTtzo8dfFJVwrz50NeKLJmoieNVshSGaeHHGdQlbKz6OxWexLxue10MoBPvkDc6PXQfU5aI_uHxRX4eA97SuIhK0-o1BbEhUo3X_l-b74gi59DaQnp1KN-u1pq-zgJkfUo7TBP1mV_Px6vtGgMty4vGTeDwJ1gBpdABdKZUxNMxuf6-eA2b9nTWxZ8cwT8r4XOJHXefcxF9wE-EA85wLIIc4DjMLd7l0q-DPwAEBDlAHbgIO1AiL4CCiewb0CXI5UPITbgVwATAQINqgF0bcmjBv8H-IfC6Q2g7yUgEzAx4FK_mW-sOACHqqFdT74jWmLk0we-l83c3tZwGP09NFf8MheQhhdxMIw9b81hGjY0sRwZ7r2AQBAQbLVx4sg6eZ51Mr5cCKmVWm3IOjShdrCugcgS6ac3E95-nOO_I0IM4bsd5lkesaKAWSaKi3GhozZTLb6MbDDvrrXVG_4cKai5trWu5u3RyAvVuB0lVPbBFltuXqVsWYVybrAw8-_inUSzCdvdrAwZ8S1-m40rZ7xqU0KPRaxEStN8q05OkJqG2LaxXXx6yNW41u3Rw2iQEGaRlxhjdbgrzjzxKB_YAzqP92qzYWx16Erm1j1NXpc9DDFbkc3mF5HxKY0!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?Om%20f%C3%B6r%C3%A4ldrapenning