Kan jag gå ut trots regeringens rekommendationer pga corona?

2020-04-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min fru har begärt skilsmässa och tingsrätten begär att jag ska komma in med yttrande nu.Jag är 73 år och ska enl. regeringen inte träffa några personer pga corona.Kan jag på laglig grund begära anstånd till myndigheterna upphäver karantänen.Jag kan inte gå ut och skaffa ett jur. ombud.
Karin Pihl |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har du inte corona, dvs. sjukdomen covid-19, utan följer regeringens rekommendationer och därför stannar inne på grund av din ålder. Är det dock så att jag tolkat din fråga fel och du är sjuk i covid-19 så kommer jag kort besvara vad som gäller även i den situationen.Om du inte är sjuk i covid-19Är du inte sjuk utan istället håller dig hemma i enlighet med regeringens rekommendationer så är mitt svar på din fråga att du inte behöver söka något anstånd eller liknande hos någon myndighet. Är du frisk men är hemma på grund av din ålder så följer du just nu helt enkelt en rekommendation. Det är väldigt bra att du noga följer regeringens rekommendationer. Det är dock inte olagligt för dig att gå ut, trots att du är över 70. Ännu en gång vill jag bara poängtera att det är väldigt bra att du följer rådande rekommendationer. Jag vill inte heller uppmuntra dig att bryta mot dessa. Det jag säger är helt enkelt att du inte bryter mot någon lag eller regel om du ändå går ut. Därför kan du också skaffa ett juridiskt ombud utan hinder av covid-19.Om du är sjuk i covid-19Om du däremot har sjukdomen covid-19 ska du inte gå ut. Har du dessutom satts i karantän får du inte gå ut, du får inte lämna bostaden eller ta emot besök. Det är smittskyddsläkaren i din region som beslutar om karantän, och har du fått ett beslut om karantän mot dig så bör du veta det. Beslutet om karantän är ett individuellt beslut och kan överklagas.Är du sjuk i covid-19 kan du alltså inte gå ut och t.ex. bestämma möte med ett juridiskt ombud.Vill du läsa mer än vad jag skrivit till dig i mitt svar råder jag dig att gå in på följande länk: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att täcka ansiktet på allmän plats?

2020-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det olagligt att gå runt med en skidmask på stan/allmänna platser/affärer? Förstår att det går under denna lag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2005900-om-forbud-mot-maskering-i-vissa_sfs-2005-900 men förstår inte riktigt om det bara gäller demonstrationer eller hur stora folk samlingarna måste vara.
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall det är tillåtet att bära en skidmask på allmän plats samt om lagen (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall blir tillämplig på den situationen.Det finns ingen lag idag som förbjuder personer att maskera ansiktet på allmän plats. Precis som du framförde så gäller lagen om förbud mot maskering i vissa fall endast vid demonstrationer och liknande sammankomster. Det blir förbjudet att täcka ansiktet under sammankomsten först när det uppstår störningar, så som våld, skadegörelse eller annan kriminell verksamhet, i samband med sammankomsten. Polisen ska uppmärksamma folksamlingen när maskeringsförbudet blir tillämpligt. Se 1 § lagen om förbud mot maskering i vissa fall. Det är även förbjudet att maskera ansiktet vid brottslig verksamhet i övrigt, se 3 § lagen mot maskering i vissa fall. Slutsatsen är att det är tillåtet att använda en skidmask på allmän plats, så som affärer och i stan.

Vad är en ramlag?

2020-04-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad kännetecknar en ramlag?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En ramlag är en speciell typ av lag som inte i detalj reglerar vad som ska gälla utan mer på ett övergripande plan slår fast allmänt hållna regler, riktlinjer och principer. En ramlag ställer upp de yttre gränser(ramar) att hålla sig inom, men lagen reglerar inte i detalj hur ramen ska bedrivas. Detaljregleringen överlämnas åt andra som t.ex. myndigheter, regeringen eller kommuner. Dessa får utifrån ramlagen utforma mer precisa regler på området. En ramlag karaktäriseras ofta av att den inte direkt inriktar sig mot en individ, utan snarare mot den som ska utföra en verksamhet. Detta innebär att ramlagar oftast inte innehåller några rättigheter som en enskild individ kan kräva ut vid domstol. Ett exempel på en ramlag är Hälso- och sjukvårdslagen. Där uttrycks exempelvis en skyldighet för samhället att tillhandahålla vård, men ger inte patienten något direkt rätt att vid domstol utkräva vård. Ett annat exempel på en ramlag finns i 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen "Tillförsäkras skälig levnadsnivå". Man kan säga att det har satts upp ett mål där varje människa har rätt till en skälig levnadsnivå, för att nå dessa "mål" får kommuner, staten eller regeringen utarbeta en egen strategi. Ramlagstiftningen är nödvändig för att den skapar flexibilitet. Det gör att man kan rikta in budgeten på vad som är behövligt, dvs man tvingas inte till något. Nackdelen blir att exempelvis kommunerna har olika förutsättningar för att nå de ramar som finns.

Varför beviljas jag inte resning?

2020-04-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Varför får jag aldrig resning i mina mål? Jag förstår det inte.
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer i mitt svar gå igenom var reglerna finns och vad resning faktiskt är. Om du bara söker ett snabbt svar med din fråga finner du det längst ner i texten.Var finns reglerna?Resning kallas inom rättsvetenskapen för ett extraordinärt rättsmedel. Det regleras i 11 kap 13 § Regeringsformen och 58 kap Rättegångsbalken. Om en rättegång inte borde ha ägt rum till att börja med regleras det i 59 kap 1 § Rättegångsbalken.58 kap 1 § reglerar resning för domslut där saken som prövades inte var en straffrättslig fråga.58 kap 2 § reglerar resning där domslutet där saken var ett åtal för brott och resningen sker i syfte att gynna den tilltalade.58 kap 3 § reglerar resning där domslutet där saken var ett åtal för brott och resningen ämnar att missgynna den tilltalade.Vad är resning egentligen?Resning kallas inte extraordinärt utan anledning. Den är ett rättsmedel som existerar vid sidan om det svenska rättsystemet för att rätta det när rättsystemet har misslyckats grundligt i sitt uppdrag. Exempel på detta kan vara att någon som är oskyldig har dömts för brott, eller rätten misslyckats med att vara opartiska i sin bedömning av saken som bringats framför den.I fråga om dömda oskyldiga måste det framkomma starka skäl att misstänka att den tilltalade är oskyldig, det räcker inte med att någon hävdar att den tilltalade dömts oskyldig, såvida inte denna bevisligen borde ha varit en del av den ursprungliga rättegången. Sist så finns resning i syfte att det ska vara möjligt att överklaga regeringens beslut i enskilda ärenden där beslut tas av regeringen själv, och inte av dess underordnade myndigheter. Miljörätten är ett återkommande tema i denna fråga. Egentligen var inte syftet med resning att ge möjlighet att överklaga regeringens beslut, men denna procedur infördes eftersom Artikel 6 i Europakonventionen kräver det. Det är artikel 6 som kräver rättvisa rättegångar, och möjlighet att överklaga är ett av kraven detta medför.Resning i perspektivResning är svårt att förstå omfattningen av utan att sätta det i perspektiv. I denna del ska jag försöka göra det.I länder som har presidentiella system, där regeringchefen tillsätts oberoende av den lagstiftande församligen och innehar positionen som statschef, brukar ämbetet ofta medföra en rätt att benåda enskilda som dömts för brott. Den amerikanska presidenten har exempelvis denna möjlighet. Benådning av denna typ eliminerar inte deras skuld i lagens ögon dock, bara deras straff. Det var meningen i USA att detta skulle vara samma makt som dåtidens kungar hade.I Sverige har vi ett parlamentariskt system, vilket innebär att vår regeringschef tillsätts av den lagstiftande församlingen, och en statchef, kungen, som inte har någon formell makt. Detta innebär att instutionen med kungliga kungörelser, dekret och beslut från förr, där kungens ord var lag, behövde ersättas med något annat. Där kommer resningar in i bilden. Förvisso har regeringen möjlighet att minska någons skyldighet att avtjäna straff, men de har inte möjlighet att upphäva domslutet. Därför finns resning, så att även domslutet kan undanröjas, samt att icke-straffrättsliga ämnen kan hanteras om det har blivit fel.Kort om din fråga och sammanfattningAnledningen till att du inte får din resning beviljad är troligen att det inte finns något som motiverar den. Det har t.ex. inte funnits domare som hyser ett personligt agg mot dig i domtolen, och det har inte förekommit falska bevis eller allvarliga avsteg från korrekt rättegångsordning.Man måste komma ihåg att resning inte handlar om resultatet av domstolens arbete, utan processen med vilken den kommit fram till sitt beslut. I regel räcker det med överklagan för att rätta till eventuella fel, men i de få fallen där det inte räcker finns resning för att garantera rättvisan.Om du har fler frågor hjälper vi dig gärna med de också. Annars hoppas jag att jag har svarat på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Visa upp biljetten till kontrollanter i kollektivtrafik!

2020-04-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejHar väktare rätt att kontrollera dig fast du har stämplat med kollektivt kortet?Det händer gång på gång att dem dyker upp på samma hållplats som jag och fastän jag tar fram biljetten. Mot spårvagnens apparat och får min biljett giltig så vill väktare ÄNDÅ kontrollera min biljett. Kan du ge mig exakt vart i lag böckerna det står att jag som resenär är skyldig att visa dem min biljett fast jag har fått den giltig av apparaten
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Det lagen som är aktuellt för din fråga är lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Om du som resenär saknar giltigt biljett kan kontrollanten ta ut en tilläggsavgift, 1§ lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Ett undantag till denna bestämmelse är att om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktligt med hänsyn till den resandets ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller andra omständigheter, 2 § lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. I dagligt tal kallas tilläggsavgiften för böter, detta är fel då böter är kopplat till straffrätt och tilläggsavgiften är en så kallad administrativ sanktionsavgift. Om en person vägrar att lösa biljett eller tilläggsavgiften får kontrollanten avvisa personen från färdmedlet, 5 § lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Detta ses som en uppmaning av tjänsteman och skulle personen i fråga inte följa denna uppmaning kan polis eller ordningsvakt tillkallas till platsen för att avisa personen, 4 kapitel 9 § Ordningslagen.Jag skulle säga att om du har ett giltigt färdbevis bör du visa upp detta. Att enbart säga att du har ett giltigt färdbevis räcker inte. Väljer du att inte visa upp din giltiga biljett kan det då sluta med att du inte får fortsätta åka. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning/

Vilka villkor måste man uppfylla för att få ersättning från a-kassa?

2020-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får ingen a-kassa pga att jag slutade mitt jobb september 2018. Har jobbat I 30 år.
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utan att känna till de konkreta omständigheterna i ditt fall; orsaken till du att slutade arbeta, om du under tiden varit sjukskriven eller liknande, kommer jag i mitt svar förklara om de villkor som behöver vara uppfylla för att man ska kunna få ersättning från A-kassan.A-kassa - vad krävs för att få ersättning?A-kassa är pengar som man kan få utbetalt när man blir arbetslös. En förutsättning för att man ska få ersättning är att man skriver in sig hos arbetsförmedlingen samma dag man blir arbetslös. Att vara inskriven hos arbetsförmedlingen innebär i praktiken att du förväntas vara aktiv i jobbsökandet och kunna ta emot ett jobb du blir erbjuden direkt. Anmäler man sig däremot inte samma dag man blev arbetslös, förlorar man alltså rätten till ersättning från A-kassa: därför är det jätteviktigt känna till regelverket.Förutsatt att du samma dag som du slutade arbeta - också ansökte om ersättning från din a-kassa samma dag. Eller om du inte var medlem - blev medlem i någon arbetskassa. Vidare krävs att man under sex månader har arbetat totalt 80 timmar per kalendermånad under det senaste året eller arbetat 480 timmar totalt under de senaste sex månaderna (ska vara sammanhängande period) med minst 50 timmar per kalendermånad under denna period. Av din fråga framgår att du arbetat i 30 år, sannolikt uppfyller du dessa krav.Sammanfattningsvis kräver A-kassa dels att du samma dag du blev arbetslös anmälde dig till arbetsförmedlingen och var aktivt sökande och dels ansökte om ersättning från A-kassa/eller blev medlem i någon A-kassa. Mitt tips till dig vore att ta kontakt med arbetsförmedlingen (om du inte redan har gjort det).Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Du kan även ringa direkt till Lawline i det fall du skulle ha ytterligare funderingar. Telefonrådgivningen hos Lawline kostnadsfri, värt att tillägga är att operatörskostnader kan tillkomma beroende på vilket abonnemang du har. Öppetider för telefonrådgivningen är måndag-fredag kl.10.00-16.00. Telefonnumret är följande: 08-533 300 04Vänligen,

Om rättskällehierarkin

2020-04-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad betyder rättskällehierarki? Hur kan man förklara
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns olika former av rättskällor, såsom grundlagar, lagar, regeringens förordningar, myndigheters föreskrifter och vägledande domar från exempelvis Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen – så kallade prejudikat. Rättskällehierarkin avgör vilken rättskälla som ska ges företräde i den utsträckning rätt i olika rättskällor strider mot varandra.Låt mig förklara med ett exempel: Tänk dig att regeringen har utfärdat en förordning, men att en bestämmelse i förordningen strider mot den yttrandefrihet som tillerkänns var och en i regeringsformen, alltså en grundlag (yttrandefriheten skyddas av 2 kap. 1 § först stycket första punkten regeringsformen). Eftersom grundlagar står högre i rättskällehierarkin än förordningar, kan bestämmelsen i förordningen inte tillämpas.Vänligen,

Var framkommer objektiva rekvisit i lagboken?

2020-04-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Var framkommer objektiva rekvisit i lagboken?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är ett objektivt rekvisit?Ett objektivt rekvisit är ett rekvisit som anger vad som ska ha skett för att t.ex. ett brott ska föreligga. Att någon dödar en annan människa är ett objektivt rekvisit, men huruvida detta skedde med uppsåt eller av slarv kan leda till olika straff men det utgör subjektiva rekvisit. Var framkommer objektiva rekvisit i lagboken?Det finns ingen avdelning i lagboken som innehåller alla objektiva rekvisit. Man får helt enkelt titta på den eller de paragrafer som är av ditt intresse och utläsa vilka rekvisit som ställs upp. Som hjälp när du ska försöka hitta ett objektivt rekvisit kan du tänka på hur en filmkamera skulle sett på situationen. Oavsett vilken människa som bedömer situationen så kommer alla bedöma det likadant, och vad en person kände i situationen är irrelevant eftersom filmkameran bara beskriver själva handlandet.Vill du ha hjälp att tyda någon särskild paragraf så är du välkommen att skicka in en fråga till oss, så hjälper vi dig!Hoppas du fått svar på din fråga!