Måste man pixla misstänkta gärningspersoner?

2020-05-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejTänkte på det här med pixling av de som ska dömas eller har dömts. Finns det någon juridisk anledning till att pixla utövaren av ett brott?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Pixling har inget lagstödDet finns ingen specifik lag eller paragraf i svensk rätt som säger att medier ska pixla eller inte pixla misstänkta gärningspersoner. Däremot finns det en del lagrum som kan aktualiseras när pixling diskuteras. Å ena sidan har vi en grundlagsfäst tryck- och yttrandefrihet i Sverige som ger var och en rätt att meddela upplysningar och åsikter i såväl text- som bildform. (2 kap. 1 § regeringsformen). Tryck- och yttrandefriheten är dock inte en absolut rättigheter eftersom de kan inskränkas genom lag om det kan anses vara försvarligt (2 kap. 20-21 § regeringsformen). Å andra sidan har svenska medborgare en stark rätt till privatliv eftersom Sverige har skrivit under konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR (artikel 8 EKMR). Att Sverige ska följa EKMR är även det grundlagsfäst (2 kap. 19 § regeringsformen). Skyddet för privatliv gäller inte bara den misstänkta gärningspersonen utan även dennes anhöriga. Dessutom finns det en presumtion i svensk rätt att en person ska ses som oskyldig ända fram till att den döms av en domstol (artikel 6.2 EKMR).Skäl för att pixlaFlera av Sveriges större nyhetsbyråer har ställt sig bakom Medieombudsmannens publicitetsregler. Av de reglerna framgår att man noga ska överväga om publicering av namn och bild på någon kan riskera att skada denne och om det vägs upp mot allmänintresset att sprida informationen. I de flesta fall gör medierna bedömningen att den potentiella skadan för den enskilde är större än allmänintresset och de pixlar då bilderna och avstår från att ge ut namn. En del medier väljer att publicera namn och bild först efter att personen blivit dömd av domstol, då finns det ingen risk att råka hänga ut någon som sedan visar sig vara oskyldig. Ett annat skäl att pixla gärningspersoner som bara är misstänkta är att minimera risken för lynchning. Dels för att skydda gärningspersonen från att utsättas för brott, men också för att skydda personer som till sitt utseende påminner om den misstänkte. Det finns exempel där personer som påminner om någon som blivit uthängd i media blivit misshandlade därför att förövaren trodde det var personen hen sett i media. SammanfattningDet finns ingen lag som reglerar att medier ska eller inte ska pixla misstänkta gärningspersoner, däremot finns det flera juridiska argument till varför det kan vara bra att göra det.Med vänliga hälsningar,

Inget stopp för inställelse på grund av corona

2020-05-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Min man har fått en inställese datum i juni, hur blir det o vad gäller nu med tanke på corona viruset???
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du i din fråga menar inställelse till anstalt. Om du syftar på något annat är du välkommen att ställa din fråga på nytt.Inget generellt stopp för inställelseDet finns inget generellt stopp för inställelse till anstalt i dagsläget på grund av det rådande läget med anledning av covid-19. Däremot kommer inställelsen att skjutas upp med två veckor i taget om den som ska inställa sig uppvisar sjukdomssymptom. Visar din man inga sjukdomssymptom kan han med andra ord utgå från att hans inställelsedatum fortsatt gäller. Skulle läget ändras och det blir någon ändring kring hans inställelse kommer kriminalvården att informera honom om detta. Mitt råd är dock ändå att hålla er uppdaterade på kriminalvårdens hemsida, för att vara informerade om vad som gäller i övrigt. För att förhindra smittspridningen finns exempelvis i dagsläget vissa begränsningar i besök till intagna i anstalt och häkte. Hoppas att du fått svar på din fråga och ha en trevlig dag!Vänligen,

Europakonventionen i svensk rätt

2020-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar vilket som gäller i första hand, svensk rätt eller Europakonventionen? Konventionen är ju inkorporerad vilket gör att den gäller som svensk lag, men om en lagkonflikt uppstår, dvs att svensk rätt hade dömt på ett sätt och konventionen på ett annat, vad gäller då?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) har tre ställningar i Sverige; den har ratificerats, inkorporerats i svensk lag och gäller inom EU såsom uttryck för en allmän rättsprincip. Som konventionsstat ansvarar Sverige för att ingen svensk medborgare får sina konventionsbaserade fri- och rättigheter kränkta. I 2 kap 19 § regeringsformen anges att en lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av EKMR.Eftersom EKMR är införlivad i svensk rätt ska det antas att den svenska lagstiftningen står i överensstämmelse med det internationella åtagandet. Om det föreligger ett tolkningsutrymme bör utgångspunkten således vara att den svenska regeln står i överensstämmelse med åtagandet enligt EKMR. Vidare följer av allmänna principer att svensk lag ska tolkas i ljuset av EKMR (domstolen ska göra en så kallad fördragskonform tolkning).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får man sälja en ring man hittat?

2020-04-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Vid tömning av min mammas dödsbo, fann jag och min bror en guld ring med inskription med två namn och datum. Har frågat övrig släkt och vänner, men ingen vet vem personerna är vars namn som står i ringen. Tänkte att någon kanske saknade denna ring. Så jag kontaktade polisen,men dom kunde inte hjälpa mig. Om jag nu inte kan finna ut vem som äger denna eller hur den kom i min mammas ägo,kan jag då sälja den för dess guldvärde då den saknar både betydelse och minne för mig och min bror.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ringen ska behandlas som hittegods:Den som hittar något och inte vet vem som är ägare ska anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren är känd ska upphittaren i stället underrätta honom eller henne om fyndet (1 § hittegodslagen). Om ägaren till hittegodset inte blir känd inom tre månader eller om ägaren är känd men inte hämtar ut godset inom en månad tillfaller godset upphittaren (4 § hittegodslagen).Du får sälja ringen då den tillhör dig:Om du inte vet vem som är ägaren och tre månader har gått sedan du anmält fyndet till polisen blir du alltså ägare till ringen. Då är det självklart fritt fram att göra vad du vill med den, till exempel sälja den för dess guldvärde. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis ska den som hittar något anmäla detta till Polismyndigheten och om ingen ägare hittas tillfaller hittegodset upphittaren. Jag rekommenderar att du anmäler fyndet till Polismyndigheten igen ifall polisen eventuellt missförstod dig förra gången och sedan väntar tre månader innan du säljer ringen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Gäller rökförbudet vid servering till medlemmar och vad gäller kring rökrum?

2020-05-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan, jag har en fråga angående nya tobakslagen och förbudet samt vad som gäller. Mina vänner är intresserade av att starta en förening för underhållning, där man till exempel kan komma och spela bordsspel, kort eller titta TV(Sport). I lokalen kommer det även kunna serveras dricka, snacks samt vattenpipor, men endast till föreningens medlemmar och ej till allmänheten. Då är min fråga, strider dem mot den nya lagen ifall vattenpipor servas trots att lokalen har en ventilation? Kan man då servera vattenpipor? Ifall inte, kan man då skapa ett rökrum som motsvarar 25-30% av lokalens totala utrymme samt att rummet är placerat på sådant sätt att man inte måste passera igenom rummet? eller behöver man särskilda tillstånd för att få skapa ett sådant rökrum eller måste man endast följa de två riktlinjerna gällande rummet storlek samt placering?Tack på förhand!
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar regelverket i tobakslagen. Jag kommer först att beskriva kortfattat vad som är förbjudet enligt tobakslagen samt vilka undantag från förbudet som föreligger. Jag kommer därefter att besvara frågan om servering till föreningsmedlemmar och frågan om servering i rökrum.Vad gäller enligt tobakslagen?Enligt 6 kap. 2 § tobakslagen är rökning förbjuden i restauranger och på andra serveringsställen. Med serveringsställen avses ställen där det förekommer servering av mat eller dryck och där förhållandena medger förtäring (prop. 2003/04:65 s. 28). I och med att föreningen du nämner kommer att servera dricka och snacks är det klart att föreningens verksamhet utgör ett serveringsställe och rökningsförbudet är därför tillämpligt.I 6 kap. 6 § tobakslagen finns dock ett undantag från rökningsförbudet i restauranger och andra serveringsställen. Rökningsförbudet undantas om följande krav efterföljs: Rökningen ska ske i separata rum som särskilt avsatts för rökning. Det separata rummet får endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta. Rummet ska vara beläget så att besökare inte måste passera genom dessa. Arbetstagare ska endast tillfälligtvis behöva vistas i rummet när rökning pågår. Servering eller annan liknande verksamhet får inte bedrivas i rummen när rökning pågår. Mat eller dryck får inte föras med in i dessa rum. Rökrummens yta bör inte överstiga 25 procent av den del av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde. Rökrummen bör dock inte heller vara alltför små. (prop. 2003/04:65 s. 23).Vad gäller i dina vänners fall?Angående din fråga om servering till föreningsmedlemmar ska följande uttalande om rökförbudet av Regeringen beaktas: "Förbudet träffar (…) sådana restauranger och serveringsställen som abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap." (se prop. 2003/04:65 s. 28). Med andra ord spelar det ingen roll om dina vänner säkerställer att enbart föreningens medlemmar serveras i lokalen. De har ändå en plikt att följa rökförbudet enligt 6 kap. 2 § tobakslagen.I fråga om rökrummet har dina vänner en möjlighet att träffas av undantaget till rökförbudet om rökrummet överensstämmer med de ställda kraven (se ovan punktlista utifrån 6 kap. 6 § tobakslagen). Som direkt svar på din fråga kan de alltså ordna ett rökrum som täcker 25 procent av serveringsställets yta så länge alla andra krav är uppfyllda.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan lagprövning bli aktuellt?

2020-05-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Apropå "Inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus" se Boverkets länk https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/bygglovbefriade-atgarder/inreda-ytterligare-en-bostad/Finns det någon möjlighet att lagpröva denna del av PBL enligt 11 kap. 14 § regeringsformen, andra stycket: "Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst."då tillkomsten av paragrafen inte gjordes enligt statens riktlinjer dvs en konsekvensanalys/utredning, se https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/forenkling/handledning-for-konsekvensutredning/varfor-konsekvensutreda.html ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningLagprövning framkommer av 11 kap. 14 § regeringsformen (RF) och innebär att om en domstol finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Din fråga gäller sistnämnda mening; dvs om avsaknad av eller undermålig konsekvensanalys kan utgöra skäl för lagprövning. Fallet i bestämmelsen tar sikte på att de bestämmelser som reglerar en föreskrifts tillkomst, t.ex. förfaranderegler för behandlingen i riksdagen inte följts. Om sådana regler har åsidosatts i något väsentligt hänseende ska den aktuella bestämmelsen inte tillämpas. I NJA 2018 s. 743 som handlade om en bristfällig beredning innebär att stadgad ordning i något väsentligt hänseende hade åsidosatts vid tillkomsten av ändringar i vapenlagen, uttalade Högsta domstolen att väsentlighetsprövningen bör innefatta åtminstone en viss bedömning av felets åtverkningar i ärendet, så långt dessa låter sig överblickas i ett enskilt fall. Det som enligt domstolen ställdes på sin spets i fallet var om en bristfällig utredning kan leda till att en föreskrift efter lagprövning inte får tillämpas. Remissförfarandet och beredningen utgör enligt domstolen en central del av stadgad ordning för ett lagstiftningsärende. Vidare uttalade domstolen att bristerna måste vara väsentliga torde innebära att det endast i undantagsfall blir aktuellt och skiljer sig från den bredare granskning Lagrådet utför. Enligt domstolen får lagprövningen när det gäller beredningen anses ta sikte på i vad mån frågor av betydelse för rättssäkerheten har utretts och belysts. Om det tydligt brister i det avseendet samtidigt som det har förekommit ett ofullständigt remissförfarande bör det kunna inverka vid en lagprövning. Lagstiftningsärendets natur och om det har funnits någon reell möjlighet för remissinstanserna att överväga förslagen och tillföra ärendet sakkunskap och synpunkter blir då av betydelse. Om återverkningarna för enskilda i något centralt hänseende framstår som helt outredda eller oöverblickbara, trots att upplysningar rimligtvis hade kunnat hämtas in genom ett mer sedvanligt remissförfarande, skulle detta kunna leda till bedömningen att stadgad ordning har satts åt sidan i ett väsentligt hänseende. I fallet konstaterades att beredningen av ändringarna i vapenlagen varit bristfällig. Remisstiden hade varit alltför kort och motiveringen för avvikelsen hade varit bristande. Stadgad ordning hade därmed inte följts fullt ut. Enligt domstolen saknades dock stöd för slutsatsen att återverkningarna för den enskilde som en följd av den korta remisstiden blivit helt outredda eller oöverblickbara. Bristerna kunde inte heller på någon annan grund bedömas som väsentliga i den mening som avses i regeringsformen.Som synes är kravet om väsentlighet ett uttryck för ett mycket högt ställt krav. Det går inte att ge ett helt klart svar på om avsaknaden av konsekvensanalys/utredning är tillräckligt för att väsentlighetskravet ska vara uppfyllt. Enligt min mening är det sannolikt inte så; kravet är mycket högt ställt. Det du kan göra vid en domstolsprövning är att anföra de omständigheter du anser ligger till grund för din ståndpunkt. Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar på huruvida lagprövning kan aktualiseras eller ej; endast vad som kan ligga till grund för lagprövning enligt ovan.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 12 maj, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man omhändertas enligt LOB om man är berusad i en bostad?

2020-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejsanSatt idag med en vän med långvarig psykiskohälsa i hand brors lägenhet. Han var så pass påverkad att det slutade med att jag fick lob och lvm honom då han var en klar fara för sig själv eller samhället om det skulle snetända för han. Men när polisen väl var på plats så försökte dom vända det till att lob och lvm inte skulle gälla om han hade lägenhetsinnehavarens tillstånd att vara i lägenheten. Men så vitt jag lärt mig så handlar väl lob och lvm framför allt om hurvida man kan vara en fara för sig själv eller allmänheten. oavsett vilken miljö man vistas i.Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du hur lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ställer sig till den situationen att någon är så pass påverkad i en lägenhet.LVM blir inte aktuell i situation du berättar omLVM ger socialtjänsten möjlighet att omhänderta individer som har ett missbruk och riskerar att fara illa till, oberoende av samtycke, s.k. tvångsvård. Beslutet om tvångsvård tas av domstol, en förvaltningsrätt, (5 § LVM). Om vissa förutsättningar i 13 § LVM är uppfyllda t.ex. att man inte kan vänta på ett domstolsbeslut kan socialtjänsten själva ta beslutet att omedelbart omhänderta någon. Socialtjänstens beslut prövas dock av förvaltningsrätten så snart det kan ske (17 § LVM). Jag tolkar det som att varken Socialtjänsten eller domstolen tagit ett beslut i detta fall, alltså är inte LVM tillämplig. LOB blir inte heller aktuell eftersom den berusade personen anträffats i en bostadLOB ger polismän och ordningsvakter möjligheten att omhänderta någon som är så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att personen inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan, (För polismän, 1 § första stycket samt för ordningsvakter, 10 § LOB). Personen får dock inte omhändertas där denne eller annan har sin bostad (1 § andra stycket LOB).Slutsatsen är att den plats man vistas på spelar roll. Är man så pass berusad i en bostad kan man inte med stöd av LOB omhänderta någon. Om det däremot är en berusning orsakad av någonting olagligt exempelvis droger, ska en förundersökning inledas om narkotikabrott och då polisen kan ta in personen för blodprov och relevanta tester.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Skoluppgift

2020-04-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag studerar juristprogrammet och har en fråga ifall ni känner till några exempel på bestämmelser om grundlagsändringar gällande skydd för demokratin som är starkare i andra länder? T.ex. att det behövs kvalificerad majoritet för det andra riksdagsbeslutet för att stifta/ändra/upphäva en grundlag i Finland(6:73 finlands grundlag) till skillnad mot Sverige som endast behöver enkel majoritet enligt 8:14 RF.
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter, jag hänvisar dig därför till relevant kurslitteratur och lagtext för att lösa frågan. För att ge ett litet tips: läs boken "Komparativ konstitutionell rätt" av Anna Jonsson Cornell, där jämförs olika länders konstitutioner. Mvh