Vilka lagtolkningsmetoder finns och varför används dem?

2020-01-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min fråga till er handlar om lagtolkningsmetoderna! När man kommer till en park med en varg och det står en skylt där det står inga hundar i parken. Hur tolkar man detta utifrån en objektiv tolkning, subjektiv tolkning, teologisk tolkning samt fri lagtolkning?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!Lagtolkning är processen att tolka en lagbestämmelse när betydelsen inte framgår tydligt i lagtexten självt. Lagtolkningen är en viktig uppgift för domstolar. Den är alltså en metod för att kunna tillämpa lagar på rätt sätt i det enskilda fallet. Jag ger exempel utifrån ditt fall med skylten i parken, men främst är det alltså lagar man tolkar genom lagtolkningsmetoder och ytterligare lagtolkningsmetoder finns som jag inte nämner i just ditt fall eftersom det inte passar sig att göra en tolkning av skylten med hjälp av vissa lagtolkningsmetoder.Restriktiv tolkning innebär att förbudet ges en snäv betydelse. Ex: en hund som går i koppel är förbjuden, men inte en katt i cykelkorgen.Extensiv tolkning är motsatsen till restriktiv tolkning. Här ges förbudet en större betydelse och utvidgas. Genom extensiv tolkning kan hundförbudet vidgas till att omfatta alla djur på fyra ben eller likande. Den teleologiska tolkningen tar sikte på ändamålet med förbudet. Vad vill man uppnå med förbudet? Troligen bland annat för att undvika oljud och hundbajs i parken. Därmed kan också andra djur vara otillåtna i parken, om det finns en risk för liknande konsekvenser.Subjektiv teleologisk tolkning: att tolka lagen utifrån det syfte lagstiftaren hade när lagen stiftades (se förarbeten till lagarna).Objektiv teleologisk tolkning: att tolka lagen utifrån dess funktion i samhället.E contrario tolkning innebär att man gör en slutsats om att det omvända ska gälla. Om hundar är förbjudna, innebär det att alla andra djur är tillåtna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har arrangören för minderåriga som dricker på en lokalfest?

2020-01-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ska ha en 18års fest där människor under 18 år kommer vistas. Vi hyr en lokal som är ägd av en förening. Alla får stå för sin egen alkohol (det kommer inte serveras något på festen. Den som har hyrt lokalen, har denne ansvar över de som är under 18 år och dricker? Vilka skyldigheter har den som står på lokalen?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har arrangören ett ansvar?Under förutsättning att det inte säljs alkohol på själva festen har du som arrangör inget ansvar över minderåriga personer som dricker alkohol. Dock kan du behöva stå ansvarig för om andra saker händer på festen exempelvis om skador uppkommer på lokalen och det är okänt vem som vållat dessa. Vad kan det finnas för andra konsekvenser? Att dricka alkohol är inte olagligt i sig, dock är det förbjudet enligt alkohollagen att lämna ut alkohol till personer under 20 år (och 18 år gällande folköl). Detta föreskrivs i 3 kap. 7 och 9 §§ i alkohollagen. Om det finns personer under 18 där som och som dricker alkohol kan därför polisen komma dit och beslagta eller hälla ut den alkoholhaltiga drickan (12 kap. 1 § alkohollagen). Polisen kan också att börja undersöka hur och genom vem som dessa personer har skaffat drickan, vilket kan leda till straff i form av böter eller fängelse för de som har köpt alkoholen (11 kap. 7 § alkohollagen). Sammanfattningsvis, är det okej att ha en 18-årsfest under förutsättning att det inte serveras alkohol på festen, då i det fallet krävs serveringstillstånd. Du som arrangerar festen och står för lokal är inte ansvarig för andra minderåriga som dricker på festen.Tänk dock på att det kan finnas andra konsekvenser som jag listat ovan. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar. Med vänliga hälsningar,

Kan jag sälja alkohol på en privat fest?

2020-01-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vi funderar på att ha en privat födelsedags fest i en lokal som vi hyrt. Där ca 150 personer kommer, där vi tänker sälja alkohol som vi köpt i Sverige och fått i spons. Vi tänkte att pengarna går för avgift för finansieringen av lokal och underhållning. Eventuell mat och tilltugg tänkte vi däremot att gästerna får köpa från en food-truck om de skulle bli sugna. Är det ok att göra på ovanstående sätt?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta om du kan sälja alkohol på en privat fest. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från alkohollagen (AlkoL).Det finns undantag från kravet på serveringstillståndFör att få sälja alkohol krävs i vanliga fall ett serveringstillstånd (8 kap. 1 § AlkoL). Det finns dock undantag:Serveringstillstånd krävs inte om serveringen1. Avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer2. Sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna3. Äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker (8 kap. 1 a § AlkoL) Du behöver inte servera mat på festen för att få sälja alkoholDu nämner att det kommer finnas en food-truck i anslutning till festen. Jag anar därför att du funderar på om det är okej att inte sälja mat i samband med försäljningen av alkohol på festen. För att få ett serveringstillstånd så krävs att det finns ett kök i lokalen och mat tillhandahålls (8 kap. 15 § AlkoL). Men allt tyder på att du inte behöver ha ett serveringstillstånd för att sälja alkohol på din fest. Därför behöver du inte heller tillhandahålla mat.SammanfattningJag tolkar det som att din fest sker vid ett tillfälle för ett i förväg bestämt antal gäster och att alkoholen kommer att säljas utan vinstintresse (eftersom du enbart vill finansiera lokalhyra och underhållning genom försäljningen). Om festen inte kommer att hållas i en lokal som bedriver yrkesmässig försäljning av alkohol (t.ex. en bar) så behöver du inget serveringstillstånd. Du kan alltså sälja alkohol på födelsedagsfesten förutsatt att din fest uppfyller de tre kriterierna ovan.Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Vägtrafikregistret och placering av registreringsskylt

2019-12-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister, 7paragrafen. 1stycket.Skall en reg.skylt till en snöskoter placeras framtill.Men dagens moderna skotrar gör detta svårt. Huvarna är sällan riktigt släta så regskylten placeras ofta på sidan av skotern på bandtunneln där en slät yta finns.I min mening tillåter lagstiftningen detta om man läser 2stycket i samma paragraf."...får den placeras på någon annan lämplig plats.."Vad anser ni? Är detta prövat? Polisen skriver ut böter om regskylten ej är placerad enligt 1stycket i paragrafen.
Mahdi Sadegh |Svar: Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utredning av förordningen (2001:650) om vägtrafikregisterSom du ovan nämnt, framgår det av 7 kap. 7 § i vägtrafikregistret vart registreringsskylten skall placeras. Jag tolkar det andra stycket precis som du, dvs. att vid avsevärd olägenhet är det ok enligt lagens mening att placera denna på en annan lämplig plats.Frågan här blir då - vad är att anse som avsevärd olägenhet? Detta torde innebära att om placerandet av denna registreringsskylt kan medföra en olycka (som är att se som en avsevärd olägenhet för föraren) måste det vara ok att placera denna på en annan lämplig plats.Mitt tips till dig är att ringa in till transportstyrelsen och fråga vad detta innebär samt när det kan anses vara ok att placera denna någon annan stans på fordonet i fråga.Det vore även smart att få ned detta skriftligt av transportstyrelsen på mail eller något annat typ av underlag i det fall att polisen stoppar dig just pga. Registreringsskylten.Gott nytt år!Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att fotografera med rökbomber?

2020-01-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag fotograferar en del och sett att många fotograferar med hjälp av rökbomber för att få coola effekter i bilderna. Jag har under en tid funderat på att göra detta själv men är osäker på om det är lagligt eller inte? Om så är fallet vad behöver man tänka på för att få använda sig av denna typ av utrustning?Tack på förhand!
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevanta lagar:Rökbomber räknas till pyroteknik, och användning av pyroteknisk utrustning regleras i ordningslagen.Att fotografera med rökbomber är inte olagligt, men då det räknas till pyroteknik så aktualiseras särskilda regler. Detta innebär att du kan behöva tillstånd från Polismyndigheten för att få använda den typen av utrustning enligt ordningslagen 3 kap. 7 §. Vid bedömningen om tillstånd krävs tas hänsyn till tidpunkt, platsens belägenhet samt övriga omständigheter som kan innebära risk för skada.Även kommunen har rätt att ytterligare meddela föreskrifter vid användning av pyroteknik enligt ordningslagen 3 kap. 9 §, så det är även bra att höra med din kommun vad de har för regler kring detta.Om du använder rökbomber utan tillstånd (trots att det krävs) så blir påföljden böter enligt ordningslagen 3 kap. 22 § st 2.Sammanfattning:Då rökbomber räknas till pyroteknisk utrustning så kan det behövas tillstånd av Polismyndigheten. För att vara på den säkra sidan så skulle jag kontakta dem om jag vore dig och förklara var, när och i vilken utsträckning du tänkt att använda rökbomberna. Samt även höra med din kommun om de har särskilda föreskrifter om pyroteknik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur beräknas lagstadgad tid?

2020-01-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I mitt anställningsavtal står det att provanställning kan avslutas med två veckors varsel.Är 2 veckor = 14 dagar eller 10 arbetsdagar?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 31 § lagen om anställningsskydd ska en arbetsgivare ge en arbetstagare besked om att en provanställning ska avslutas i förtid eller utan att övergå i en tillsvidareanställning minst två veckor i förväg.I 1 § lagen om beräkning av lagstadgad tid stadgas, att om det enligt lag eller särskild författning ska räknas efter vecka är slutdagen ansedd som genom sitt namn i veckan från vilken tidräkningen började. Inleds tidräkning med en måndag och tidräkningen utgörs av två veckor, ska alltså den slutliga dagen även vara en måndag.I lagens 2 § 1 st stadgas, att infaller den tid som enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag. Detta innebär att infaller den slutliga dagen på någon av ovan nämnda dagar, ska nästkommande vardag anses vara slutlig dag för beräkningen. Alltså räknas två veckor som minst 14 dagar. Hoppas att du fick svar på sin fråga!Med vänliga hälsningar,

Relevanta rättsområden för olovligt bortförande av barn

2020-01-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Skulle du säga att ämnet olovligt bortförande av barn hör till familjerätten eller ligger tyngdpunkten i ett annat rättsområde? Såsom IP-rätt? Finns det någon koppling till föräldrabalken?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte helt lätt att säga inom vilket rättsområde ett särskilt rättsförhållande hör hemma. Många juridiska frågor hör hemma i flera olika rättsområden. Likaså när det kommer till olovligt bortförande av barn. Det är ett område som sträcker sig över flera rättsområden men som familjerätten definitivt har betydande relevans för. Koppling till föräldrabalkenStår barnet under gemensam vårdnad av två vårdnadshavare ska dessa gemensamt bestämma i frågor som rör barnet personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken (FB). Att ena föräldern för bort ett barn utan den andres samtycke utförs därför i strid mot bestämmelserna i föräldrabalken. Vidare anges att vid beslut om vårdnad, umgänge och boende ska barnets bästa vara avgörande. I en sådan bedömning ska det särskilt fästas avseende på om ett barn olovligen förs bort (6 kap. 2 § andra stycket första stecksatsen FB). Att olovligen föra bort ett barn utgör en uppenbar försummelse och brist i vårdnaden och kan därför medföra att rätten beslutar att ändra vårdnaden (6 kap. 7 § FB). När det gäller frågor som dessa hör absolut olovligt bortförande av barn till familjerätten. Koppling till andra rättsområdenutöver familjerätten kan ett olovligt bortförande också falla in under straffrättens område då brottet egenmäktighet med barn kan ha begåtts (7 kap. 4 § brottsbalken). Om barnet tas till ett annat land blir även, som du säger, IP-rätten aktuell. Det finns där särskilda konventioner som syftar till att internationellt reglera vad som gäller då ett barn olovligen förs bort. Se artikel 10 och 11 i den s.k. Bryssel 2-förordningen och 1980 års Haagkonvention om olovliga bortföranden av barn. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Grundlag, lag och förordning

2019-12-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur skulle ni rangordna följande rättskällor? Kommunallag, Förordning om läroplan för gymnasieskolan, Tryckfrihetsförordning och Skolförordning.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I enlighet med den föreskriftshierarki som råder enligt svensk rätt rangordnas de rättskällor som du räknat upp normalt enligt följande ordning: 1.Tryckfrihetsförordningen (grundlag)2.Kommunallag (lag)3.Skolförordning, förordning om läroplan i gymnasieskolan (förordningar)Undantag kan dock förekomma i hierarkin i vissa fall. Detta gäller främst när det finns lagar som är subsidiära till andra specialföreskrifter. Om en lag är subsidiär till förordning eller annan lag brukar detta tydliggöras i en eller flera paragrafer. Ett tydligt exempel på detta är 4 § förvaltningslagen (FL). Det kan även vara värt att nämna begreppet lex specialis vilket innebär att speciallag trumfar allmän lag. Ett tydligt exempel på det är konsumentköplagen som går före köplagen i fråga om konsumentfrågor eftersom den först nämnda innehåller specifika bestämmelser som gäller i fall mellan konsument och näringsidkare. Vänligen,