1. Narkotikabrott - Vad gäller? 2. Får man filma polisen? Och 3. Vad krävs för att polisen ska få visitera någon?

Question

Hej,
Jag satt i en bil som passagerare när föraren bestämde sig för att köra över en helsträckad linje vilket ledde till att polisen stannade oss och bestämde sig för att visitera alla.

Först visiteras jag av en polis som inte hittar något, sedan visiteras jag en gång till av annan polis som hittar ett(1) ecstacy piller i min plånbok, min fråga är vad kan den eventuella straff följden bli för detta?

Aldrig varit dömd eller misstänkt sen tidigare, har bostad och lägenhet. Med andra ord "laglydig".

Fråga 2:
Jag filmade hela händelsen och fick med på film där polisen säger att vi inte får filma detta, stämmer det?
Har även med på film där polisen som vill visitera mig säger att jag inte är misstänkt för något men ändå måste visitera mig vad gäller här ?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är narkotikastrafflagen (NSL) och rättegångsbalken (RB). 

Din första fråga: Narkotikabrott - Vad gäller? Och vilken påföljd riskerar du för det fall du skulle befinnas skyldig till brott?

Enligt 1 § 6 p. NSL gäller att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen (dvs. avsiktligen), för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Det lägsta fängelsestraffet går inte att utläsa av bestämmelsen, men regler om detta finns i brottsbalken (BrB). I 26 kap. 1 § 2 st. BrB sägs att fängelse på viss tid (vilket det är fråga om i det här fallet) får inte understiga fjorton dagar och inte överstiga tio år. Med andra ord är det lägsta fängelsestraffet som kan utdömas i Sverige fjorton (14) dagar. 

När det gäller själva brottet kan följande anföras. All form av olovlig hantering av narkotika är straffbart enligt den ovan nämnda bestämmelsen och detta alldeles oavsett om det sker i samband med egen konsumtion eller på något annat sätt. Med innehav menas för övrigt att någon har narkotika i sin besittning, dvs. att någon har faktisk rådighet över narkotikan, vilket du tyvärr, i vart fall utifrån din ärendebeskrivning, verkar ha haft i det här fallet. Se även Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2013 not 11. 

Gällande påföljdsfrågan har HD uttalat att narkotikabrott är ett brott som normalt ska leda till fängelse utom i ringa fall, se rättsfallet NJA 1997 s. 522. Men givet den lilla mängd narkotika som påträffades på dig är dock min bedömning att gärningen (ditt innehav) inte kan betraktas som någon annat än just ringa varför ett fängelsestraff också torde vara uteslutet. Som exempel kan domen i NJA 2017 s. 45 nämnas vari HD bestämde påföljden för ett innehav av 0,34 gram heroin till skyddstillsyn med samhällstjänst. I förarbetena anges även att villkorlig dom med samhällstjänst alternativt skyddstillsyn i förening med samhällstjänst (som i det ovan refererade HD-fallet) bör kunna ersätta ett kortare fängelsestraff, se prop. 1997/98:96 s. 96. 

Exakt vilken påföljd du riskerar låter jag dock vara osagt i skrivande stund. Men jag har i vart fall utomordentligt svårt att se att en frihetsberövande påföljd skulle kunna bli aktuell, alltså ett fängelsestraff. 

Din andra fråga: Får man filma polisen? Om ja, vad gäller?

Justitieombudsmannen (JO) har behandlat den här frågan i flertalet ärenden, se t.ex. JO dnr 6506-2017. Nedan har jag valt att citera en del av texten i det aktuella JO-beslutet och av beslutet framgår bl.a. följande. 

”Det finns inte något generellt förbud mot att fotografera någon utan samtycke (se NJA 2017 s. 393 ). Jag har i tidigare beslut framhållit att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv är viktigt att den som upplever att polisen t.ex. använder våld på ett felaktigt sätt har en möjlighet att dokumentera detta. Att enskilda kan filma polisens ingripanden innebär också att allmänheten får möjlighet till insyn i polisens arbete. Samtidigt måste en polis självklart få vidta åtgärder om någon som filmar agerar på ett sätt som hindrar polisens arbete. Jag har även tidigare konstaterat att för att polisen ska få hindra någon från att filma måste det krävas att han eller hon på något konkret sätt hindrar polisens arbete.”.

Det korta svaret på din andra fråga lyder således att du har rätt att filma polisen under förutsättning att du inte stör eller, för att citera JO, på något konkret sätt hindrar polisens arbete. Här är det alltså fråga om en objektiv bedömning varför det inte är tillräckligt att en polis eventuellt upplever sig vara störd och/eller känner viss olust att ingripa om någon filmar. Notera även att JO hänvisar till ett HD-avgörande inom parentes. 

Din tredje fråga: Vad krävs för en kroppsvisitation?

Enligt 28 kap. 11 § 1 st. RB gäller att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller som kan användas för att utföra en genomsökning på distans. Kroppsvisitation får också annars göras för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § BrB. 

Av ovanstående framgår att skälig misstanke krävs. För att någon ska kunna anses vara skäligen misstänkt för ett brott fordras att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att vederbörande (den misstänkte) har begått den gärning som misstanken avser. Omständigheterna behöver alltså vara av sådant slag att de ger upphov till en objektiv och faktabaserad (verklig) brottsmisstanke. En misstanke får aldrig grundas på allmänna utpekanden av en viss person, på andrahandsuppgifter som inte är verifierade, på att någon annan i den misstänktes omgivning är misstänkt och/eller på andra omständigheter som saknar relevans för frågan om brottsmisstanken, exempelvis en polismans uppfattning att det brådskar att genomföra åtgärden.

Sammantaget kan konstateras att polisen inte äger rätt att utföra kroppsvisitationer hur som helst, dvs. slumpmässigt. Mot bakgrund av den information som du har lämnat till oss måste slutsatsen därför bli att polisens agerande i förhållande till dig inte var korrekt (lagenligt). Allt detta bottnar för övrigt i att skyddet mot s.k. påtvingade kroppsliga ingrepp och kroppsvisitation är grundlagsskyddat, se 2 kap. 6 § regeringsformen (vilken är en av våra fyra grundlagar och därmed en del av den svenska konstitutionen). 

Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning 

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,