Vad krävs för att åtal av statsråd ska väckas?
Hej. Jag undrar vad som krävs för åtal av statsråd enligt RF 13:3. Jag undrar bl.a. vem som kan anmäla, men framförallt om det finns något skrivet i förarbeten, doktrin eller rättspraxis om vad som avses med att statsrådet genom "brottet" (rekvisit 1) "grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt" (rekvisit 2)? Tack.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regeringsformen hittar du här.
Åtal av statsråd
Åtal av statsråd regleras i 13 kap. 3 § RF. Paragrafen anger att den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövning av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.
Vem kan anmäla ett statsråd?
13 kap. i RF reglerar i sin helhet konstitutionsutskottets (KU) granskning. Det framgår av 13 kap. 1 § RF att KU ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handling. Det är med andra ord KU som efter utredning beslutar om att att statsrådet ska åtalas. Det innebär alltså att ingen enskild medborgare kan anmäla ett statsråd. Om KU beslutar om åtal, så är det en av riksdagens ombudsmän, JO, som ska väcka och utföra åtalet. Denne är även skyldig att biträda utskottet med förundersökning enligt 10 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Rekvisitens innebörd
För det första måste brottet ha begåtts inom ramen för statsrådets utövning av sina befogenheter. Med rekvisitet "brott" inom ramen för uppdraget avses exempelvis vissa brott som är straffbelagda enligt Brottsbalken, såsom uppror, brott mot medborgerlig frihet, högförräderi, krigsanstiftan, trolöshet vid förhandling med främmande makt och tjänstemissbruk. Ytterligare brott som nämns är anstiftan till olaga frihetsberövande, trolöshet mot huvudman och folkmord. Detta framgår av ett betänkande, SOU 1972:15. Bestämmelsen omfattar inte alla brott som kan begås under tjänsteutövningen. Gärningar som inte har ett typiskt samband med de befogenheter och uppgifter som tillkommer en riksdagsledamot undantas. Enligt propositionen 1973:90 så är det endast sådana gärningar som ingår som led i utövandet av statsrådstjänsten som bör kunna bli föremål för prövning. Detta eftersom dessa kan vara styrda av politiska motiv och värderingar.
"Grovt åsidosättande av sin tjänsteplikt" innebär i sammanhanget att åtal inte ska väckas då tjänsteplikten endast åsidosatt. I praktiken är det alltså ett mycket allvarligt brott som måste ha begåtts inom tjänsten för att bestämmelsen ska tillämpas. Vad som avses med tjänsteplikt är enkelt uttryckt det ansvar som tillkommer ett statsråd, det vill säga, i egenskap av ledamot av regeringen. Rekvisitet är inte närmare kommenterat i förarbetena och inte heller i praxis, då det senast var på 1800-talet som ett statsråd åtalades enligt paragrafen.
Sammanfattning
Om ett statsråd ska åtalas beslutas detta av konstitutionsutskottet och utförs av justitieombudsmännen. Med "brott" avses framförallt allvarligare brott gentemot staten, och med "grovt åsidosättande av tjänsteplikt" avses troligtvis ett åsidosättande av det ansvar som följer av att vara statsråd och därmed representera svenska staten.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
