Hur kan grundlagsstadgade fri- och rättigheter begränsas?
Hej. Frågan är, är inte en svensk medborgares skyldigheter och rättigheter grundlagsskyddat? Följdfråga, om detta i någon del ska tas bort från en medborgare är det inte föremål för svenskt rättsväsende att avgöra detta? Exempelvis, har en myndighet rätt att ta ett sådant beslut utan rättslig prövning?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Grundläggande fri- och rättigheter finns i 2 kap. regeringsformen (RF), som är en av Sveriges fyra grundlagar. Du skriver inte exakt vilken rättighet du menar, men det stämmer alltså att grundläggande fri- och rättigheter är grundlagsstadgade.
Hur kan grundlagsstadgade fri- och rättigheter begränsas?
Din fråga handlar om hur grundlagsstadgade rättigheter kan begränsas. Eftersom du inte frågar om en specifik fri- eller rättighet kommer jag att skriva övergripande vad som gäller.
Förutsättningar för begränsning av fri- och rättigheter finns i 2 kap 20-24 § RF för svenska medborgare. Flera fri- och rättigheter som får begränsas genom lag (2 kap. 20 § 1-5 punkterna RF). Det gäller exempelvis de positiva opinionsfriheterna: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations- och föreningsfriheten (dock inte religionsfriheten), samt skyddet mot vissa kroppsliga ingrepp och rörelsefrihet. Att rättigheter kan begränsas genom lag innebär att det bara är riksdagen som får besluta, eftersom det är riksdagen som stiftar lagar (1 kap. 4 § andra stycket RF). Regeringen kan även besluta om begränsningar av mötes- och demonstrationsfriheten genom bemyndigande i lag (2 kap. 20 § andra stycket RF). Däremot är det inte det svenska rättsväsendets uppgift – domstolarnas uppgift är rättsskipning: att tillämpa lagen (1 kap. 8 § RF). Vad gäller myndigheter är de en del av den offentliga förvaltningen (1 kap. 8 § RF), och den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 § tredje stycket RF). Det innebär att en myndighet inte kan begränsa en rättighet, om det inte är tillåtet enligt lag i den specifika situationen.
När en fri- och rättighet som nämns i 2 kap. 20 § 1-5 punkterna RF ska begränsas genom lag måste särskilda krav vara uppfyllda. Gemensamt för fri- och rättigheterna är att begränsning får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Till sist får det inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF).
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
