Kan bakfall på badrumsgolvet anses vara ett dolt fel?

2021-08-26 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag köpte en bostadsrätt i november 2020. Jag har märkt att det är bakfall på mitt golv och undrar ifall det kan gå som ett dolt fel? 40% av vattnet rinner bakom toaletten istället för att rinna ner i brunnen. Det bildas alltså en stor pöl som inte har någon chans att rinna tillbaka i brunnen. Blir orolig ifall det kan ha uppstått en fuktskada i golvet. Säljaren har inte upplyst varken mig eller mäklaren och säger att hon inte vet något om det.I mina ögon är det omöjligt att hon inte kan ha sett/märkt felet då hon bott där sedan 2007 och ett bakfall är inte något som kommer över en natt. Pölen är väldigt synlig, ca en halv kvadratmeter stor och 20mm djup. När jag flytta in så stod det ett badkar i badrummet men det var tejpat med silvertejp och började läcka. Märkte även då att vattnet samlades bakom toaletten när man duschade i badkaret och bildade en pöl. Det var väldigt svårt för mig att skrapa golvet torrt och få det lufttorkat så bestämde mig för att ta bort badkaret. Kan det gå som ett dolt fel? Hur mycket ska säljaren stå för i denna situationen isf?
Doorsa Salehy |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med kan vi konstatera att en bostadsrätt anses vara en lösegendom i lagens mening. Därmed kommer vi att använda oss av köplagen (1990:931) [KöpL]. För att ett dolt fel ska föreligga krävs det att bostaden avviker från vad som är avtalat eller vad köparen med fog kunde förutsätta (17 § KöpL). Du som köpare har däremot en undersökningsplikt som innebär att du ska undersöka bostaden och titta efter fel innan ni ingår ett avtal (20 § KöpL). Ett bakfall uppfyller rekvisiten i 17 § KöpL då det innebär att badrumsgolvet avviker från avtalet och även från vad du som köpare kunde med fog ha förutsätt. Därmed kan vi konstatera att bakfallet anses vara ett fel i lagens mening. Ett bakfall är dessutom ingenting som är synligt utåt. Detta innebär att du har inte haft någon anledning att misstänka att ett fel föreligger. Med denna anledning anser jag att bakfallet är ett s.k. dolt fel. Vid fel i egendom har du rätt att kräva avhjälpande, prisavdrag, häva köpet och även i vissa fall skadestånd (30 § KöpL). För att detta ska vara aktuellt krävs det att du meddelar säljaren om felet inom en skälig tid från det att du upptäckt felet eller borde ha upptäckt felet (32 § KöpL). Du har som sagt rätten att kräva att säljaren avhjälper felet. Däremot är detta endast aktuellt om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren (34 § 1 st. KöpL). Om säljaren inte avhjälper felet, har du som köpare rätt till att avhjälpa felet själv och därefter kräva ersättning för de extra kostnaderna som har uppstått (34 § 2 st. KöpL). Fråga om skadestånd kan också vara av relevans i fallet. Säljaren kan bli skadeståndsskyldig för de s.k. direkta förluster som har uppkommit på grund av felet. Skadestånd på grund av fel i egendom omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad samt utebliven vinst (67 § 1 st. KöpL). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bakfall i badrummet kan anses vara ett dolt fel. Därför har du som köpare rätt att kräva säljaren på avhjälpande av felet och eventuellt skadestånd om felet har orsakat några direkta förluster. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Fel som visar sig efter sex månader

2021-08-21 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Jag har köpt en säng på möbelföretaget MIO i november 2020. Sängen blev hemleverad till mig ifrån möbelföretaget och har sedan dess stått på samma plats. Jag upptäckte för ett par veckor sedan att tyget i underbädden höll på att spricka upp och sprickan växte snabbt. Jag meddelade detta till MIO´s reklamationsavdelning som relativt fort meddelade mig att detta inte var ett reklamtionsärende utan mitt fel så därmed kunde det inte hjälpa mig. Någon dag efter att jag skickat in de första bilderna på sprickan i tyget på underbädden upptäckte jag även att det fanns ytterliggare en spricka i tyget på underbädden fast på ett annat ställe inte långt ifrån den större sprickan. Jag fotograferade detta och skickade till MIO och fick återigen svaret att detta inte faller under reklamtionsrätten och att jag borde hört av mig inom skälig tid. Jag har hört av mig direkt när jag upptäckt felet och jag har inte åsamakat sängen någon yttre påverkan utan jag har endast sovit i sängen och dessa skador är inte på den övre bädden (Sängen har en underbädd och överbädd samt en bäddmadrass, så tre lager madrasser) utan på underbädden. MIO s reklamationsavdelning föreslog att jag kunde få köpa en ny undermadrass för ett rabatterat pris, vilket verkar helt orimligt då jag inte gjort något fel och betalat nästa 40´SEK för sängen för mindre än ett år sedan. Vad gäller i detta ärende? Hur kan jag agera för att få en ny underbädd?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kommer att besvaras med hjälp av konsumentköplagen eftersom du som privatperson har köpt en vara av ett företag, 1 § Konsumentköplagen (KKöpL).Reklamation vid fel i varaVid fel på vara har du rätt att reklamera varan i tre år (23 st. 3 § KköpL). Det förutsätter att det är fel på varan vilket till exempel kan vara att varan inte fungerar som den ska eller inte stämmer överens med den information som du har fått. Felet ska dessutom vara ursprungligt. Ett ursprungligt fel behöver dock inte visa sig direkt. Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet (20 a § KköpL). Företaget ansvarar inte för fel som du har orsakat.Du som konsument måste reklamera inom skälig tid från det att felet upptäcktes eller från det att du borde upptäckt felet. Reklamerar du inom två månader räknas det alltid som skälig tid. (23 § KköpL)Vid fel på vara har du vissa rättigheter och möjlighet att göra gällande vissa påföljder. Du har rätt att hålla inne betalningen (25 § KköpL), du har rätt till avhjälpande och omleverans (26 § KköpL), rätt till prisavdrag (28 § KköpL), eller hävning (29 § KköpL).I ditt fallFel i varaI ditt fall stämmer varan inte överens med vad du förväntade dig eftersom varan är sönder. Det verkar inte heller vara ditt fel att madrassen har gått sönder eftersom du bara har sovit i den. Felet har dock visat sig efter sex månader vilket betyder att det är du som köpare som ska bevisa att felet funnits från början.Skälig tidEftersom du hörde av dig direkt när du upptäckte felet har du reklamerat inom två månader, alltså måste det anses vara inom skälig tid. Vidare har det inte gått mer än tre år sedan du köpte sängen. Du ska därmed ha rätt att reklamera sängen samt ha rätt till någon av ovan nämnda påföljder.PåföljdDu vill ha en ny vara alltså omleverans vilket du enligt lag har rätt till enligt 26 § KköpL. Det är dock under förutsättning att det kan ske utan oskälig kostnad för säljaren. Du ska alltså inte behöva köpa en ny madrass till rabatterat pris. SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan du alltså fortfarande reklamera varan om du bevisar att felet är ursprungligt, därefter har du rätt till vissa påföljder vid fel på varan. Du har rätt till omleverans av en ny vara. Om du och företaget inte skulle komma överens kan du göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). De bedömer ditt ärende och lämnar en rekommendation om hur tvisten ska lösas.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur fungerar reklamationsrätten?

2021-08-18 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vad innebär reklamationsrätten exakt på varor man köper i butiker/affärer? Om produkten går sönder för lätt eller inte levererar kvalite som den ska till exempel? Vad har kunden rätt till då enligt reklamationsrätten? Har han rätt till pengarna tillbaka för produkten? Har han rätt till ny och likadan eller liknande produkt? Eller får kunden välja vad han vill ha? Hur fungerar det?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reklamationsrätten ser lite annorlunda ut beroende på vilken lag som tillämpas. Eftersom du specificerar att du vill veta hur den fungerar när man köper varor i butik är det konsumentköplagen (KköpL) som gäller. För att reklamationsrätten ska aktualiseras krävs att varan är felaktig (KköpL 22§). En vara kan vara felaktig på flera grunder. De vanligaste är följande: varan stämmer inte överrens med vad som avtalats (t.ex vad gäller kvalitet eller egenskaper); varan stämmer inte överrens med vad säljaren sagt; säljaren har inte upplyst om förhållanden som skulle påverkat köpet; varan avviker från vad kunden rimligen kunnat förutsätta (KköpL 16§). Ifall varan är felaktig eller inte bedöms utifrån när varan överlämnades, dvs i butik i detta fall (KköpL 20§). Uppstår felet inom sex månader från denna tidpunkt anses varan varit fel vid överlämnandet (KköpL 20a§). Garantier är ett sätt att förlänga denna period (KköpL 21§). Har varan konstaterats felaktig inom den relevanta tidsperioden har man rätt till reklamation om man meddelar säljaren inom "skälig tid" efter man upptäckt/borde upptäckt felet. Man har alltid två månader på sig men ibland längre (KköpL 23§). Reklamation innebär att man har rätt till något av följande beroende på omständigheterna i det enskilda fallet: Avhjälpande,Omleverans,Prisavdrag,Ersättning för avhjälpande,Hävning (KöpL 22§). Avhjälpande och omleverans är de första åtgärderna som ska väljas i första hand. Du som kund kan kräva någon av dessa så länge det inte innebär en orimlig kostnad för säljaren. Avhjälpande innebär att säljaren fixar felet (t.ex byter ut en trasig del) medan omleverans innebär att du får ett annat exemplar av varan (KKöpL 26§). Även om du kräver en annan åtgärd än dessa kan säljaren ändå välja dem så länge det inte orsakar dig väsentlig olägenhet eller tar för lång tid (KköpL 27§). Prisavdrag blir aktuellt om avhjälpande och omleverans inte kan lösa problemet, inte sker inom rimlig tid eller utan väsentlig olägenhet för köparen. Vidare har köparen rätt till ersättning för vad det kostar att avhjälpa felet så länge denna inte är orimligt hög (KköpL 28§). Den sista utvägen är hävning, dvs att köpet återgår - kunden får sina pengar och säljaren sin produkt. För att hävning ska aktualiseras ska det röra sig om ett fel som är av väsentlig betydelse för köparen (KköpL 29§). För att bedöma om felet är väsentlig gör man en helhetsbedömning utifrån den individuelle köparen. Man beaktar bl.a möjligheten till andra lösningar. Förutom dessa sätt att lösa problemet med självaste varan kan man som köpare ha rätt till skadestånd. Det förutsätter att felet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som han inte kunde räkna med vid köpet och vars följder hen inte kunde undvikit eller övervunnit - något som är ytterst svårt att uppfylla för en säljare (KköpL 30§). Man kan dock bara få ersättning för skada på sådant som inte hör till näringsverksamhet (KköpL 31-32§§). Det innebär att t.ex skada på en arbetsdator inte ger rätt till skadestånd. En köpare kan få skadestånd för utgifter, inkomstförlust eller prisskillnad vid s.k täckningsköp (dvs att du köpt en ersättningsvara) (KköpL 32§). Som köpare har man dock en skyldighet att begränsa sin skada om man kan göra detta med rimliga åtgärder (KköpL 42§).Slutligen vill jag nämna att konsumentköplagen är tvingande i konsumentens fördel. Det innebär att kunden och säljaren kan avtala om annat än vad som står i lagen men bara om det är till kundens fördel (KköpL 3§). Ett exempel är som sagt garantier där man ger köparen en längre ovillkorlig reklamationsfrist.Jag hoppas detta har förtydligat reklamationsrätten. Har du fler frågor är du varm välkommen att vända dig till oss på Lawline!

Kan köp av jeans hävas eftersom måtten inte stämde?

2021-08-17 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag har sålt ett par jeans på appen plick. I annonsen skrev jag att jeansen var storlek 28x32 och det står det även i jeansen. Köparen bad mig mäta jeansen jag mätte och hon ville köpa det. Hon betalade frakten då vi inte möttes upp. Nu när hon fått hem jeansen mätte hon dom och det visade sig att jag mätt fel. Har hon rätt att häva köpet? Isåfall ska jag betala tillbaka priset hon betalade på varan och de 66kr extra hon betalde för frakten. Eller är jag bara skyldig att återbetala summan hon betalade för själva varan?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om köparen har rätt att häva köpet och vilken summa som du isf ska återbetala till henne används köplagen (KöpL). Köplagen används eftersom ni ingått avtalet om köpet i egenskap av privatpersoner. Eftersom köplagen inte är tvingande kan privatpersoner avtala om att annat ska gälla och vara bindande mellan dem (KöpL 3 §), men jag kommer i detta svar utgå från att ni inte har avtalat om att annat ska gälla än köplagens bestämmelser. Föreligger fel i varan?Först måste det utredas om det föreligger fel i varan, alltså om byxorna är felaktiga. Det måste de vara för att köparen ska få göra en påföljd som hävning gällande. Byxorna är felaktiga om de inte överensstämmer med sådana uppgifter om deras egenskaper eller användning som säljaren lämnat vid marknadsföring av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet (KöpL 18 §). Eftersom hon fick uppgifter om byxornas mått som sedan visade sig vara felaktiga och det kan antas att hon inte hade köpt dem om de inte passar henne så kommer jag anta att fel i varan föreligger i detta fall. Frågan är om det förändrar något att byxorna är begagnade. Begagnade varor säljs ofta i "befintligt skick". Det kan ses som en typ av friskrivning som innebär att man får räkna med att varan inte är felfri. Varan kan dock vara felaktig ändå. Även om varan har sålts i "befintligt skick" ska den anses felaktig, om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet (KöpL 19 §). Därmed får byxorna förmodligen anses vara felaktiga trots att de är begagnade, eftersom uppgifterna om måtten var felaktiga. Därmed kan olika påföljder bli aktuella, och här under ska jag utreda om påföljden hävning kan bli aktuell. Har hon rätt att häva köpet för att byxorna inte hade de mått som sagts? Köparen får häva köpet på grund av fel, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta (KöpL 39 §). Hävning är den mest ingripande påföljden, och andra kan bli aktuella innan tex avhjälpande eller omleverans. Men jag antar att ingen av dessa blir tillämpliga i detta fall, eftersom detta gäller begagnade jeans som inte kan omlevereras och knappast är värda att tex sy om. Därmed kvarstår hävning och prisavdrag. Utgångspunkten för att avgöra om felet är av väsentlig betydelse, som krävs för hävning, kan sägas vara att köparen inte har möjlighet att använda varan till den huvudsakliga anledningen som den kunde förvänta sig av avtalet. Felet kan anses vara väsentligt eftersom köparen i detta fall förmodligen inte kan använda byxorna. Därmed kan hävning vara aktuellt i detta fall. Hur mycket ska du betala tillbaka?Vid hävning ska du alltså skicka tillbaka pengarna som hon betalat för byxorna. Om hon gör gällande att hon även vill ha tillbaka pengarna för frakten så kan detta vara relevant. Att häva ett köp innebär att du betalar tillbaka pengarna som konsumenten har betalat, mot att konsumenten lämnar tillbaka varan. De olika prestationerna ska återgå. Inom detta ingår även frakten. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Dolt fel i bostadsrätt

2021-08-24 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt en bostadsrätt och där var kyl o frys gamla , nu har jag köpt nytt och installations killen som bar upp varan och skulle installera det , tog bort den gamla kylofrysen och under fanns inget golv alls han påpeka att det inte får vara så och att det är ett dolt fel han tyckte jag skulle ta kontakt med mäklaren . Det fanns inget droppskydd heller . Vad är det som gäller
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller det bostadsrätter så gäller Köplagens (KöpL) regler istället för jordabalken eftersom det handlar om lös egendom.Dolt fel och undersökningspliktFör att det ska anses föreligga ett dolt fel så krävs det att rekvisiten i 17 § KöpL är uppfyllda. Det kan till exempel handla om att bostadsrätten inte stämmer överens med vad som är avtalat och vad du med fog kunnat förutsätta. I det här fallet fanns det inget golv under vitvarorna vilket avviker från vad du förväntade dig. Det bör därför bedömas som ett dolt fel.Du som köpare har dock en undersökningsplikt enligt 20 § KöpL. Du som köpare får inte åberopa fel som du måste ha känt till vid köpet. Du måste därför undersöka varan för att se så att det inte finns några fel. Din undersökning bedöms utifrån vad en normal person i ditt ställe borde ha upptäckt. Det framgår inte av frågan om du har undersökt bostadsrätten eller inte men jag utgår ifrån att det har gjorts.ReklamationDu får inte åberopa att varan är felaktig, om du inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att du märkt eller borde ha märkt felet. Du måste alltså reklamera köpet i tid enligt 32 § KöpL.Påföljder vid dolt felOm det föreligger dolt fel på bostadsrätten har du rätt till vissa påföljder. Du har rätt att kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Du har även rätt att hålla inne betalningen, 30 § KöpL.Avhjälpande och omleverans regleras i 34 § KöpL. Säljaren har rätt att i första hand avhjälpa felet utan kostnad för köparen. Säljaren har rätt att avvisa kravet om avhjälpandet skulle medföra svårigheter eller oskäliga kostnader. Istället får då säljaren utföra omleverans enligt 36 § KöpL.Rätt att kräva prisavdrag regleras i 37 § 1 st. KöpL. Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag enligt 38 § eller häva köpet enligt 39 §.Det kan även bli aktuellt med skadestånd. Du kan få ersättning för utgifter, prisskillnad och utebliven vinst eller liknande, 67 § KöpL.SammanfattningsvisI ditt fall verkar det föreligga ett dolt fel. Det är viktigt att du lämnar även säljaren ett meddelande om detta, alltså reklamerar. Det räcker inte med att du pratar med mäklaren. Sammanfattningsvis skulle jag sedan rekommendera dig att kräva att felet åtgärdas. Om det inte går att åtgärda felet kan du kräva prisavdrag som motsvarar själva felet. Du kan även begära skadestånd för de utgifter som du har haft till följd av detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Min hund har dött och hunddagiset kräver mig på en tre månader lång uppsägningstid trots att någon uppsägningstid inte är avtalad - Vad gäller?

2021-08-19 i KÖPRÄTT
FRÅGA |HejJag har en fråga angående betalning till hunddagis efter hundens dödsfall. Hunddagiset kräver mig fortfarande på betalning i 3 månader som uppsägningstid. I avtalet finns ingen information om detta. Jag har flera gånger haft kontakt med hunddagispersonalen, både muntligt och skriftligt. Min hund har avlivats på djurkliniken den 16/6-21, men det kommer fortfarande fakturor varje månad med betalningspåminnelse. Enligt mig dog hunden och kan inte komma till hunddagiset och det finns ingen uppsägningstid.Vad ska man göra, betalning?Tacksam för svar.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin fråga rör avtalstolkning och vad som gäller när parter har glömt att avtala om vissa saker, något som inte är reglerat i lag. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Konsumenttjänstlagen (KTjL) är inte tillämplig eftersom den inte gäller förvaring av levande djur, 1 § 1 st. 3 p. KTjL.Avtalstolkning generellt, vad gäller?Det finns ingen lagstadgad metod för avtalstolkning. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har istället utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg.Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare avtalet vilken samtliga kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den så kallad oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Ditt ärende gäller dock inte ett köp. Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se även NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Hur ska det aktuella avtalet tolkas?I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Eftersom avtalet saknar en bestämd uppsägningstid går det naturligtvis och utifrån avtalets ordalydelse att argumentera för att du har rätt att frånträda avtalet med omedelbar verkan. Man kan också tänka sig att oklarhetsregeln möjligen kan åberopas av dig och att den i så fall ska drabba motparten då jag utgår ifrån att hunddagiset har formulerat avtalstexten. Men samtidigt är gängse praxis på de allra flesta områden att avtalsparter har rätt till viss uppsägningstid. Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten och då gäller i allmänhet att motparten har rätt till skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr NJA 2009 s. 672. Men precis som tidigare påpekats finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. vad som är brukligt i den aktuella branschen. Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar ska villkoret enligt min mening vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument tolkas till konsumentens förmån, dvs. till din förmån. I NJA 2011 s. 600 anförde HD ungefär följande. Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som en konsument inte har getts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på att näringsidkaren vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten om dessa. Framförallt om det kan finnas bestämmelser i ett avtal som objektivt sett skulle kunna framstå som överraskande eller särskilt betungade. Mot den bakgrunden är min uppfattning att villkoret om tre månader kan ses som överraskande för dig som konsument. Dessutom verkar hunddagiset inte ha ansträngt sig tillräckligt mycket för att uppmärksamma dig på att uppsägningstiden är tre månader. Slutsatsen blir därför att skälig uppsägningstid i det här fallet bör vara en månad.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Dröjsmål med leverans

2021-08-17 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Den 31 juli så beställde jag en jättesöt robothund på en sida som heter Sverilo.se och nu har det gått några veckor och min beställning har inte dykt upp. Jag har inte spårningsnummret så jag kan inte spåra den. Jag börjar bli väldigt orolig att den inte ska dyka upp. Jag har inte fått något melj om att dom har skickat den heller. Dom skickade ett melj där det stod: "Vi behandlar din beställning och meljar dig när den har skickats men inget har hänt. På deras hemsida så står det såhär: Leveranserna tar 4-10 arbetsdagar.Endast i sällsynta fall mer än 30 arbetsdagar. I vissa länder är tullen ofta ansvariga för förseningar. Jag har meljat dom flera ggr men dom svarar aldrig och ändå så står det på deras hemsida att dom svarar i 24/7. Jag känner mig så lurad men det kanske är bäst att jag bara väntar på att min beställning ska komma fram. Jag vill verkligen ha den asså. Vad ska jag göra? Jag kan inte kontakta dom eller nåt sånt. Om den är beställd utanför Europa så förstår jag iaf varför det tar sån himla tid. Mvh Amanda Eklund
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då du i egenskap av en konsument har köpt en lös sak från en näringsidkare är konsumentköplagen (KKöPL) tillämplig på förevarande situation. Konsumentköplagen gäller när företag säljer varor till konsumenter. Lagen är tvingande till konsumentens förmån. Det innebär att du inte får ge konsumenten sämre villkor än de som står i lagen. Lagen föreskriver påföljder som kan uppstå vid dröjsmål orsakat av säljaren, bland annat fullgörelse av köpet. Den avgörande frågan i detta fall är därför om det föreligger dröjsmål med avlämnandet på säljarens sida. I 9 § KKöPL stadgas att dröjsmål på säljarens sida föreligger om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida. Huvudregeln för tidpunkten när varan ska avlämnas är inom rimlig tid från köpet. Varans art och beskaffenhet får ge ledning till vad som kan ses som rimlig tid. Det kan svårligen avgöras vad en rimlig tid för den specifika leveransen ska vara, men ledning bör kunna sökas från stadganden på webbsidan. Om det står att leveransen vanligtvis tar 4-10 dagar är det en bra utgångspunkt att definiera vad som anses vara en skälig tid för en ett vanligt avlämnande av vara. Detta utesluter dock inte att "skälig tid" i vissa fall bör vara längre. Enligt 10 § KKöpL kan tre påföljder aktualiseras vid dröjsmål på säljarens sida: 1. som köpare har du rätt att får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge dig säkerhet för hans krav på grund av dröjsmålet (11 §) , 2. du får hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör köpet (12 §) eller 3. du får häva köpet, om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för dig (13 §). Därutöver har du även rätt till ersättning för den skada du lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (14§). Det är svårt att avgöra om denna fördröjning kan likställas med "dröjsmål" från säljarens sida. Det krävs mer detaljinformation kring varans art, beskaffenhet och den sedvanliga leveranstiden för en sådan vara. Men det framgår av bakgrundsinformationen att du önskar ta emot varan trots fördröjningen. Om du anser att en rimlig väntetid har passerats sedan köptillfället och det därmed uppstått dröjsmål på säljarens sida bör du kräva att säljaren fullgör köpet enligt 12 §. Du kan även kräva säljaren på skadestånd enligt 14 §. Får att få skadestånd krävs dock att du reklamerar i god tid, dvs. meddelar säljaren om att du vill få ersättning får dröjsmålet. Om varan inte levereras bör du häva köpet med hänvisning till 13 § KKöPL och få pengarna tillbaks. Om du inte kan nå kundtjänsten alls och du saknar framgång att kräva fullgörelse eller kräva pengarna åter finns det möjlighet att polisanmäla företaget. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

När ska man senast få sina pengar tillbaka efter ångrad immateriell tjänst?

2021-08-17 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag anmälde mig till en gitarrkurs på en skola, men bokade dagen efter av mig från kursen. Betalt för kursen gjorde jag vid anmälan. Nu väntar jag på återbetalning. Skolan hänvisar till att den som jobbar med detta är på semester. Nu har jag snart väntat tre veckor och inte fått tillbaka pengarna. Finns det någon lag på när pengarna senast ska återbetalas?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du bokade en gitarrkurs och betalade för den, varpå du dagen efter avbokade kursen. Du väntar på att få dina pengar tillbaka och undrar nu när du senast ska ha fått dina pengar tillbaka utan att ett lagbrott sker från skolans sida. Immateriella tjänster saknar egen lag, flera lagar får därför pusslas ihop I ditt fall är det fråga om ett köp av en immateriell tjänst. Dessa tjänster kännetecknas av att de inte utförs på en vara, men istället av att de är intellektuella och personliga. Exempel av immateriella tjänster, förutom kurser, är bl.a. konsultuppdrag, juridisk rådgivning och andra sådana tjänster som inte utförs på något man kan "ta på". Immateriella tjänster regleras inte i någon av konsumentlagarna. Inte ens Konsumenttjänstlagen (KTjL), som man med det blotta ögat kan tycka är tillämplig, reglerar sådana tjänster. För att den ska kunna tillämpas krävs att en tjänst utförs på en lös sak, eller fast egendom eller att tjänsten rör förvaring av en lös sak (1 § 1 st. KTjL). Eftersom det saknas en lag som behandlar immateriella tjänster, gäller det att tillämpa regler från angränsande lagar analogt. Det innebär att man kan kolla på hur lagar som reglerar köp och tjänster, t.ex. Konsumentköplagen (KKöpL); Distansavtalslagen (DistAvtL) och Konsumenttjänstlagen (KTjL), reglerar en viss fråga och fundera om samma sak borde gälla för immateriella tjänster. I ditt fall ska därför undersökas vad dessa lagar säger i frågan om när en konsument senast ska ha fått sina pengar tillbaka efter att ha ångrat sitt köp. Vad säger konsumentlagarna? "Utan onödigt dröjsmål". Flera lagar behandlar frågan om återbärandet av prestationer, bl.a. återbärandet av pengar efter ett hävt eller ångrat köp. Av 43 § 2 st. KKöpL framgår det att en köpare får kräva att säljaren "utan onödigt dröjsmål" lämnar tillbaka de pengar som har tagits emot. På liknande sätt framgår det av 2 kap. 14 § 1 st. DistAvtL att om en konsument utnyttjar sin ångerrätt, säljaren ska göra återbetalningen "utan onödigt dröjsmål". I dem andra konsumentlagarna framgår inget om den tiden återbäring av prestationer får ta. Det kan, även med tanke på EU-lagstiftningens användning av "without undue delay", vara möjligt att det kan anses vara en allmän konsumenträttslig princip att en konsument, vid ett återköp, har rätt att få tillbaka sina pengar just utan onödigt dröjsmål. Bedömning i ditt fall och rekommendation Det är troligt att du, med stöd av det jag har redogjort för ovan, har rätt att få tillbaka dina pengar utan onödigt dröjsmål från skolan. Med andra ord kan skolans dröjsmål med återbetalningen endast ursäktas om det finns en acceptabel och skälig anledning till att du ännu inte har fått tillbaka dina pengar. Skolans ursäkt är att personen, vars uppgift det är att administrera återbetalningar, är på semester. Huruvida detta är onödigt dröjsmål eller inte är svårt att avgöra. Det kan argumenteras för att skolan borde ha någon på plats som kan administrera återbetalningar även när ordinarie personal är på ledighet. Ett motargument mot detta skulle kunna vara att skolan inte har behov, och därmed inte råd, med vakanspersonal. Som du ser är det svårt att dra en slutsats åt något håll. Min rekommendation är att du kontaktar skolan och säger att du anser att återbetalningen inte sker utan onödigt dröjsmål och att du har rätt till just återbetalning utan onödigt dröjsmål. Du kan hänvisa till det jag ovan har redogjort för om analogierna med andra konsumentlagar. Gör det klart för skolan att du anser att de borde ha någon på plats under sommaren som kan administrera återbetalningar och att skolans anledning till dröjsmålet inte är acceptabel. Förhoppningsvis sätter detta tillräckligt med press på skolan för att de ska lösa situationen åt dig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,