Rätt att citera ur upphovsrättsskyddade verk - Citaträtten

2019-12-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har funderat på att göra en youtube video där jag använder en annan youtube video vars innehåll jag vill kritisera. Tanken är att visa korta klipp på 15-30sek från originalkällan som är ca 40 min lång och därefter kritisera och kommentera på vad personen i videon säger. Jag vill visa vetenskapliga rapporter, figurer och grafer för att argumentera mot den andra videons position. Den här typen av videor är vanliga att se på youtube när det handlar om politik men jag har inte sett några svenska videor som liknar det jag hade tänkt mig. Här är ett amerikanskt exempel: https://www.youtube.com/watch?v=jb016jqDXJMVideon jag vill kommentera på ligger uppe för alla att se på youtube och självklart kommer jag länka till originalet. Jag kommer inte heller att tjäna några pengar på videon då jag inte kommer acceptera att någon reklam att spelas. Det jag är osäker på är hur upphovsrättslagen fungerar i dessa fall och ifall citaträtten kan appliceras? Tack för hjälpen!
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Precis som du är inne på så är detta en fråga som hamnar inom ramen för vad som kallas för citaträtten. Rätten att citera ur andras upphovsrättsskyddade verk följer av 2 kap. 22 § upphovsrättslagen som säger att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Vad citaträtten rent konkret innebär är att du inte behöver be upphovsrättsinnehavaren om lov för att få använda de delar ur originalverket som citatet ingår i.Vad som är god sed och kan motiveras med ändamålet är en bedömning som får göras fall till fall. Generellt så kan man säga att användningen av citatet ska vara ett verktyg för framförandet av ett eget arbete. Att framföra citatet för att sedan kommentera, utveckla och kritisera det som citerats är ett typexempel på den typen av citering som faller inom ramen för citaträtten.Utifrån vad du har beskrivit om hur du hade tänkt använda citaten är min bedömning att du med alla sannolikhet skulle röra dig inom ramen för vad citaträtten täcker och att du därför inte begår ett upphovsrättsintrång genom att citera ur en annan persons verk.Med vänliga hälsningar

Får man citera meningar ur någon annans översatta verk?

2019-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFår jag, i en bok som ska säljas, använda mig av citat (ca. en mening) från ett annat verk som är översatt? Ska jag även skriva med översättarens namn?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar upphovsrättsliga bestämmelser som återfinns i upphovsrättslagen (URL).Citaträtten är inte obegränsadKort om upphovsrättens grunder: du nämner att du vill använda dig av ett citat från ett verk. Som jag misstänker att du redan vet är litterära och konstnärliga verk som huvudregel upphovsrättskyddade, något som innebär att endast upphovsmannen har rätt att sprida eller mångfaldiga (kopiera) verket (URL 1 kap. 1 och 2 §§). Detta kallas för den ekonomiska ensamrätten. Vad som utgör ett sådant skyddat verk är ibland en knepig fråga (skyddas exempelvis ett vanligt brev?), men om verket du vill citera utgörs av en annan bok eller artikel är det (nästan) utan tvivel ett verk som omfattas av upphovsrätten. Att du endast vill citera en mening spelar i detta avseende ingen roll – det är fortfarande en del av verket. Inte heller att verket är översatt har någon betydelse, upphovsrätten till originalverket går ändå inte förlorad. Fogar du in meningen i en bok – som både kommer kopieras på tryckeriet och sedan spridas genom försäljning till allmänheten har du därför onekligen gjort intrång på upphovsmannens ensamrätt.Som du säkert känner till finns det dock flera undantagssituationer i vilka denna ensamrätt begränsas. I ditt fall skulle citaträtten kunna tillämpas (URL 2 kap. 22 §). Enligt denna regel får var och en citera offentliggjorda verk, om det sker enligt god sed och framstår som motiverat av ett ändamål. Lagtexten är alltså relativt luddig avseende hur mycket och när man får citera, men ur praxis kan man utläsa:1. med "god sed" menas att citering ska göras lojalt. Citatet ska användas som ett verktyg för att förbättra den egna produkten, exempelvis genom att belysa och kritisera en motstående ståndpunkt, eller underbygga sin egen åsikt. Man får inte citera någon annans verk bara för att citatet i sig – helt utan anknytning till ens eget verk – är underhållande.2. Citatet bör absolut inte utgöra mer än 20% av hela din egen text, helst betydligt mindre. Hur mycket man bör citera beror i övrigt på vad som kan motiveras av det konkreta syftet med citatet.Att citera en mening och använda denna i en hel bok bör i regel anses vara helt ok enligt citaträtten. Den ideella ensamrätten kvarstårViktigt att notera – som du själv varit inne på – är att upphovsmannen alltjämt har en ideell ensamrätt, som består av dennes namn och ett skydd verkets litterära/konstnärliga egenart (URL 1 kap. 3 §). Då man citerar måste man därför alltid skriva ut upphovsmannens namn och det verk från vilket citatet hämtats. Dessutom får citatet inte göras på ett sånt sätt som "kränker" upphovsmannen eller verkets "själ", dvs. förvanskar eller "förstör" verkets rykte.SammanfattningsvisDet mesta tyder på att du har rätt att citera på det sätt du tänkt dig. När du gör detta måste du emellertid ange författarens namn. En lite klurig fråga är om du ska ange översättarens eller originalförfattarens namn – båda anses nämligen ha upphovsrätt till sina vardera version av verket (även om översättarens upphovsrätt är osjälvständig i förhållande till originalet). Det juridiskt korrekta bör vara att ange bådas namn, och om inte annat kan det ändå vara lämpligt för säkerhets skull.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Vad händer om någon använder fotografier i marknadsföringssyfte utan lov?

2019-11-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |En artist har använt min bild i marknadsföringssyfte. Hennes bolag har köpt en liknande bild av en fotograf men de har använt min bild. (Jag delade mina konsertbilder med artisten privat efter konserten. Vad kan jag göra?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till bilder och vad som gäller rättigheterna för dessa så hittar man tillämpliga regler i upphovsrättslagen.Det första vi måste göra är att se om bilderna är upphovsrättsskyddadeUpphovsrätt kan finnas för fotografier (1 kap. 1 § 5p URL). Ett krav för att ett fotografi ska få upphovsrättsligt skydd är att det har verkshöjd. Verkshöjd innebär att fotografiet ska ha en viss grad av självständighet och originalitet. Det ställs inget krav på att bilderna ska ha en viss kvalitet men du ska ha uttryckt din kreativa kapacitet genom fria och kreativa val. För att bedöma om ett verk har verkshöjd brukar man utgå från något som kallas för dubbelskapandekriteriumet. Detta innebär att om någon annan, utan att ha sett dina bilder, sannolikt skulle ha skapat identiska bilder så har inte dina bilder verkshöjd. Det enda sättet man kan veta säkert om ens fotografier har verkshöjd är från en domstol i ett tvistemål om upphovsrätten för bilderna.Om fotografierna har verkshöjd så är de automatiskt upphovsrättsskyddad och skyddet gäller till 70 år efter din död. Om dina bilder är upphovsrättsskyddade så erhåller de ett starkt skyddUpphovsrättsskyddet innebär två olika skydd för dina fotografier. 1. Du får ett ideellt skydd för fotografierna vilket innebär att bilderna inte får ändras eller användas på ett sätt som är kränkande för dig. Det ideella skyddet innebär även att du har rätt att namnges vid användning av bilderna. (1 kap. 3 § URL). De ideella rättigheterna går inte att överlåta till någon annan. Ingen av inskränkningarna av din upphovsrätt i 2 kap. URL gäller det ideella skyddet (2 kap. 11 § URL). 2. Du får även ett ekonomiskt skydd för dina fotografier. Detta innebär att du är den enda som har rätt att sprida exemplar av dina fotografier. Du är även den enda som har rätt att kopiera dessa (1 kap. 2 § URL) Andra personer kan ha rätt att använda dina bilder Andra personer kan trots att du har upphovsrätt till fotografierna få använda sig av dina bilder, men då enbart för personligt bruk (2 kap. 12 § URL). Det finns även fler situationer som andra får använda sig av fotografier som du har upphovsrätt till, dessa hittar du i 2 kap. URL.Om någon har gjort intrång i din upphovsrätt så finns det lagstadgade påföjder Om någon har gjort intrång på din upphovsrätt så finns det påföljder som kan aktualiseras i 7 kap. URL. Dessa påföljds sträcker sig från förbud att använda dina bilder till skadestånd, böter och fängelse. För att aktualisera någon av dessa påföljder måste du ta ärendet till domstol.Om dina bilder inte skulle anses ha verkshöjd så finns det ett särskilt skydd för fotografier I det fallet att dina fotografier inte skulle anses ha verkshöjd så erhåller de ändå ett annat slags upphovsrättsligt skydd. I 5 kap. 49 § URL finns ett särskilt skydd för fotografier. Denna rätt är ovilkorad och träder in automatiskt när du tar ett fotografi. Det finns inget krav på kreativitet eller kvalitet. Denna rätt ger dig en exklusiv rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. I 5 kap. 49a § 4st URL framkommer vad för sanktioner som kan bli aktuella vid ett sådant upphovsrättsintrång.Jag gör bedömningen att det har skett ett intrång i din upphovsrättDet låter onekligen som att artisten/hennes bolag har gjort intrång i din upphovsrätt. Jag har lite svårt att förstå vad du menar när du säger att du delade dessa privat med artisten efter konserten. Men så länge du inte uttryckligen gav henne eller hennes bolag tillstånd att nyttja dina bilder i marknadsföringssyfte så har de gjort intrång i både din ekonomiska rätt till bilderna samt din ideella rätt, och i sådant fall att bilderna inte skulle anses ha verkshöjd så inkräktar det på din exklusiva rätt till att framställa exemplar av fotografier och att göra dessa tillgängliga för allmänheten.Mina rekommendationerJag rekommenderar att du hör av dig till artisten/bolaget i fråga och påtala att det har skett ett intrång i din upphovsrätt. Om artisten/bolaget inte går med på att ta ner bilderna/betala dig ett skäligt vederlag för att få använda dom så kan det vara en idé att lämna in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen. Vill du ha hjälp att skriva en stämningsansökan så kan du höra av dig till vår juridiska rådgivning på info@lawline.se. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Användning av någon annans konstverk för kommersiellt ändamål

2019-11-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en säljande konstnär och jag hade en vän som tog mina bilder från nätet och satte de på etiketter för sin egen bryggda öl. Som jag förstod det så skulle han endast sälja ölen till vänner och bekanta men nu flera år senare så har jag fått veta att ölen såldes i butik. Jag har inte fått någon sorts ersättning för att mina konstverk har sålts, som då etiketter på ölen. Jag gav aldrig tillåtelse till allt det här för övrigt, han snodde bilderna från min facebooksida rakt av... Kan jag göra något nu?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrättslagen ger ett skydd för olika typer av litterära och konstnärliga verk, som framgår av 1 § upphovsrättslagen, (URL).Upphovsrätten innebär en uteslutande rätt för skaparen att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, (2 § URL) Framställningen avser "varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis", (2 § 2 stycket URL) Att din vän har använt dina bilder som etiketter på ölflaskor utgör ett olovligt förfogande/framställning enligt 2 § 2 st. URL, då samtycke från dig som skapare saknas. Med andra ord innebär det ett intrång i "din ensamrätt" till verket, vilket din vän står till ansvars för enligt 53 § URL. Han blir skadeståndsskydlig enligt 54 § URL. Vad du kan göra: Du som rättighetshavare kan alltid kontakta vännen som begår intrång för att försöka få till en förhandlingslösning. En optimal lösning skulle ju vara att ni kommer överens om ett licensavtal där du erhåller ersättning mot att han får använda ditt verk.Skulle ni inte komma överens kan du skicka in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen, för att därigenom föra talan om intrång och skadeståndsanspråk.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Använda bilder från internet på instagram

2019-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag funderar på att starta en Instagram-sida som ska handla om fotboll. Vilka bilder får jag lägga upp? Är det okej att till exempel ta bilder från Google och sedan lägga upp dom på Instagram och skriva typ "AIK vann dagens match med 3-0, här på bilden är målskytten"? Spelar det någon roll om man lägger upp det som privatperson för sina vänner eller om man gör det i informerande syfte för allmämheten? Man ser ju folk lägga upp bilder på fotbollsspelare hela tiden och det är ju i 99.9% av fallen inte bilder som dom tagit själva.Mvh
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här frågan handlar om upphovsrätt vilket regleras i lagen om upphovsrätt. Utgångpunkten är att du alltid bör utgå från att musik, alla bilder, texter, filmer et cetera du hittar på nätet är skyddad av upphovsrätten, och att upphovsmannen har ensamrätt att bestämma över hur materialet får användas och spridas. Om du använder en bild utan upphovsmannens tillstånd kan du dömas för böter (https://lagen.nu/1960:729#P53S1), men med det sagt så är det inte speciellt sannolikt att upphovsmannen hittar just ditt instagramkonto och gör en anmälan om intrång, men rent juridiskt har upphovsmannen rätt att göra det. Det du kan göra för att vara säker på att inte göra intrång i upphovsrätten är antingen att be upphovsmannen om lov eller att endast använda de bilder på Google som är "fria" (det kan du ställa in under "användningsrättigheter" i Googles sök-funktion). Lycka till med kontot!

Åtgärder vid varumärkesintrång

2019-11-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan!Det är så att jag har några varumärken som jag tagit patent på. Dessa är kopplade till event och nattklubb och är registrerade i svenska varumärkesdatabasen på mitt företag. Nu har jag inte använt dessa de senaste året men upptäckte att andra restauranger och verksamheter använder dessa namn flitigt. Så min fråga är nu hur jag kan gå tillväga på ett bra sätt för att upplysa om att jag äger dessa? Vad har jag för rättigheter? Kan jag utkräva att de tar bort varumärket och vad händer om de vägrar? Tacksam för svar! :)
Catharina Såmark |Tack för du vände dig till Lawline med din fråga!Genom din varumärkesregistrering har du en s.k. ensamrätt till ditt varumärke, enligt 1 kap 1 § varumärkeslagen (VML). För att varumärkesintrånget ska vara straffbart krävs det att intrångsgöraren antingen har agerat uppsåtligt eller har agerat grovt oaktsamt (8 kap 1 § VML).Jag anser att det bästa är att du personligen hör av dig till dem som använder ditt varumärke, och klargör din ensamrätt, exempelvis via mail. Du kan kräva att de slutar använda ditt varumärke, men du kan givetvis inte själv vidta rättsliga sanktioner om de inte följer din uppmaning. Om de vägrar/ignorerar din uppmaning är min rekommendation att du vänder till till Patent- och marknadsdomstolen. Domstolen kan döma företaget för varumärkesintrång. Domstolen kan även efter yrkande av dig som varumärkesinnehavare vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varumärkesintrång, vilket brukar ha en preventiv effekt, (8 kap 3 § VML) Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om man skapar utbildningsmaterial på sin arbetsplats?

2019-11-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller när jag skapat ett digitalt utbildningsmaterial från grunden på min arbetsplats. Vem äger detta? Är det jag eller min arbetsgivare?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du skapat, å ena sidan utbildningsmaterial, dvs text, bild eller annan framställning samt även knutit detta till ett datorprogram. Reglerna är i stort sätt lika med viss skillnad i den juridiska tillämpningen. Inledningsvis utreder jag förutsättningarna för ensamrätt för att sedan utreda om den tillfaller dig Kan ditt material vara upphovsrättsskyddat och därmed belöna dig med ensamrätt? All framställning av material som sker kan omfattas av upphovsrättsskydd förutsatt att det har verkshöjd. Med det menas att det ska ha viss mått av originalitet, individualitet och självständighet. Det ska alltså vara ett verk som skiljer sig från vad som tidigare är känt, det ska inneha en viss personlig prägel och vara självständigt (får inte vara ett montage etc) (1 § Upphovsrättslagen (URL). Detsamma gäller för datorprogrammet. Huvudregeln är att om ditt verk har verkshöjd får du ensamrätt till verket vilket innebär att ingen annan utan ditt samtycke får sprida, utföra exemplar eller göra tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Men i och med att du upprättat materialet i ett anställningsförhållande kan undantagen vara aktuella. Något jag utreder nedan. Jag kan inte utifrån det du nämner i frågan avgöra om ditt verk har verkshöjd. Vad gäller för datorprogrammet? För datorprogram finns en särskild regel i 40a § URL som säger att Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats. Således är det relevant att konstatera om du skapat materialet som ett led i dina arbetsuppgifter eller av instruktioner från din arbetsgivare. Isåfall erhåller arbetsgivaren ensamrätten. Men som det står i slutet av paragrafen kan även ett avtal mellan dig och arbetsgivaren föreskriva annat. Det kan exempelvis framkomma av ditt anställningsavtal, kollektivavtal eller ett personligt avtal att du ska ha ensamrätt till allt material du skapar inom ramen för din anställning. Vad gäller för materialet du skapat? Här saknas lagstiftning vad som gäller för denna typen av material som skapas i ett anställningsförhållande. Däremot har det i praxis utvecklats något som kallas för tumregeln. Den säger att om inget annat är avtalat så har arbetsgivaren rätt att i sin normala verksamhet använda materialet om det tillkommit under dina normala arbetsuppgifter. Men rätten innebär enbart sådant som kunde förutses av denne när du skapade materialet. Med andra ord kan man säga att tumregeln och 40a § URL bygger på varandra. För att kort sammanfatta så måste materialet ha skapats inom din tjänst, dvs de ska sammanfalla med de arbetsuppgifterna du normalt företar för att arbetsgivaren ska få belönas med ensamrätt. Men det kan som sagt förekomma andra villkor i de avtalen du har med din arbetsgivare. Vad bör du göra nu?Min bedömning är att du bör kontakta din arbetsgivare och försöka få klarhet i om situationen regleras genom avtal på arbetsplatsen. Om inget sådant avtal föreligger är det viktigt att du beaktar de omständigheter jag har belyst i frågan för att kunna avgöra om det föreligger ensamrätt för dig eller din arbetsgivare. Om det är så att din arbetsgivare har ensamrätt, och du nyttjar materialet på ett sätt som är i strid med URL, kan du bli skadeståndsskyldig. Detsamma gäller självklart din arbetsgivare om denne använder material som du har ensamrätt till. Om du önskar att gå vidare med ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister för att få en noggrannare bedömning genom denna länken här. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Är det tillåtet att dela bilder på Facebook utan upphovsmannens godkännande?

2019-11-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en egen sida på Facebook, bara tillgänglig för bekräftade vänner. Det jag lägger upp; mina bilder av egna avareller och egna dikter, går inte att dela vidare från min hemsida.Dagen efter att jag hade publicerat en bild på min sida, hittar jag min bild på en "väns" sida, där hon önskar alla sina vänner trevlig helg. (Vi har inga gemensamma vänner på Fb.) Hon uppger inte var hon hittat bilden eller vem som är upphovsman, bara att hon vill dela den vidare. I dagsläget är min bild visad över 200 gånger och delad vidare över 30 gånger från hennes sida.Innan detta hände, hade jag varit i kontakt med arrangörer som var intresserade av att köpa rättigheterna för bilden inför sitt årligt återkommande evenemang. Nu är man inte längre intresserad av att köpa mitt verk pga. den enorma spridningen som gjort att verket inte längre är opublicerat.Jag är naturligtvis ordentligt kränkt och har nu dessutom också förlorat möjlighet till extra inkomst. Jag skulle vilja veta vad "vännen" har gjort sig skyldig till och hur jag ska agera.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är vad din Facebookvän har gjort sig skyldig till genom att dela dina bilder utan tillåtelse och hur du ska agera. Eftersom dina bilder innehåller egna akvareller och dikter så omfattas de troligen av upphovsrättsligt skydd enligt upphovsrättslagen (URL). Mitt svar kommer därför utgå från den lagen.Är mina bilder skyddade?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Du uppger i din fråga att det rör sig dikter som du skrivit och akvareller som du har målat. För att du ska ha upphovsrätt till dikterna och akvarellerna krävs det att de är att betrakta som verk. Med verk avses bl.a. att det ska vara fråga om en produkt av ett andligt skapande som måste ha viss självständighet och originalitet. Jag kommer i mitt svar utgå från att dina dikter och akvareller är att betrakta som tillräckligt originella för att vara upphovsrättsligt skyddade.Är det upphovsrättsintrång att dela bilder på Facebook? Den som har upphovsrätt till ett verk har en ensamrätt till det verket. Ensamrätten innebär att det enbart är du som har rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten innebär bl.a. att verket överförs till allmänheten på trådlös eller trådbunden väg genom att verket görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (1 kap. 2 § URL). Undantag från ensamrätten finns t.ex. om det rör sig om kopior för privatbruk, men det är inte aktuellt i ditt fall eftersom din Facebookvän har delat bilderna på akvarellerna på sin Facebook. Genom att dela dina bilder av akvarellerna på Facebook har din Facebookvän gjort verket tillgängligt för allmänheten genom överföring och därmed gjort intrång i din ensamrätt.Vad kan jag göra om någon gjort intrång i min upphovsrätt?Upphovsrättsintrång kan bekämpas både på straffrättslig väg (7 kap. 53 § URL) och på civilrättslig väg (7 kap. 54 § URL).En straffrättslig bekämpning innebär att du polisanmäler intrånget och att en allmän åklagare sedan kan välja att föra er talan om intrångsgörarens ansvar och ersättningsskyldighet. En straffrättslig talan kan leda till böter eller fängelse i högst 2 år för Facebookvännen (7 kap. 53 § URL). I ditt fall är det högst otroligt att intrånget skulle leda till fängelse om Facebookvännen skulle fällas för ansvar. Det råder högre beviskrav i brottmål då det måste vara ställt bortom rimligt tvivel varför en civilrättslig talan skulle kunna vara fördelaktig.En civilrättslig talan innebär att du själv stämmer intrångsgörarna inför domstol och kräver skadestånd för intrånget. Du kan även ta hjälp av ett juridiskt ombud att föra din talan i domstolen. En civilrättslig talan kan enbart leda till betalningsansvar och alltså inte böter eller fängelse. Väljer du att anlita ett juridiskt ombud för att lägga fram en skadeståndstalan på civilrättslig väg så måste du bekosta det själv. Om du vinner målet får motparten dock ersätta alla dina rättegångskostnader. Förlorar du däremot målet får stå för både dina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om Facebookvännen fälls till ansvar i en brottmålsprocess finns det en viss risk att det utdömda skadeståndets storlek blir mindre än i en civilrättsligprocess. Detta kan vara negativt för dig som upphovsman som i så fall får en lägre ersättning. En fördel med att föra en civilrättslig talan är att du kan föra talan om förbud att vid vite fortsätta intrånget (7 kap. 53 b § URL). Om en sådan förbudstalan vinner bifall så förbjuds alltså Facebookvännen att fortsätta dela dina bilder och får ta bort den bild hon delat. Om hon trots förbudet fortsätter drabbas hon av vite, alltså avgifter, som tillfaller staten. Avslutande kommentar Mitt råd är att du kontaktar din Facebookvän för att försöka lösa situationen utan rättsliga åtgärder. Framställ vilka krav du har (t.ex hur mycket hon ska betala för din uteblivna vinst, om hon ska ta bort bilden från sin Facebook, etc.). Om hon inte går med på att tillmötesgå dina krav och ni inte kan nå en kompromiss kan du vända dig till domstol. Du kan välja att anmäla henne till polisen men jag råder dig att driva tvisten civilrättsligt då det troligen kommer gå fortare och vara med fördelaktigt för dig dock med reservation för att det kan tillkomma rättegångskostnader om du eller Facebookvännen anlitar juridiskt ombud. Hur du går tillväga för att stämma Facebookvännen hittar du information om här. Om du ska stämma henne är det viktigt att du preciserar vilket skadeståndsbelopp du yrkar och varför, t.ex. för utebliven vinst och ideell skada. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,