Brott mot lagen om företagshemligheter - Vad gäller och vilka åtgärder kan vidtas av den som lidit skada?

2020-10-28 i Immaterialrätt
FRÅGA
Hej!Har en fråga om hur jag ska kunna gå vidare med när jag köpte ut min kollega ur vårt gemensamma AB.Vid försäljningstillfället så skrevs det även ett enkelt samarbetsavtal där dealen var att han skulle koncentrera sig på försäljning och jag skulle driva firman för hans skull då hans försäljning var av dålig kvalitet då han blev störd av annat runt bolaget.Lång historia kort, samarbetsavtalet avbröts av den part som blev utköpt och jag har i efterhand fått information om att företagets kunddatabas och känslig företagsuppgifter har används, och används än idag av den utköpte fastän han inte får.Har fått information om att han anser att det är hans då han har delvis byggt upp den.Vad kan jag rent konkret göra då bolaget har lidit hårt av detta samt att viss personal också blivit rekryterad.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du arbetade tillsammans med en tidigare arbetskollega (X) i ett aktiebolag som ni även ägde tillsammans och såvitt jag förstår hade ni både formellt varsin anställning i det ifrågavarande bolaget. X:s andel förvärvades sedermera av dig och du uppträder idag som bolagets enda aktieägare. I samband med detta slöts ett samarbetsavtal med X i vilket denne förpliktigades att koncentrera sig på bolagets försäljning. Hur begreppet samarbetsavtal ska tolkas bereder dock vissa svårigheter. Om ett nytt anställningsavtal träffades med X eller om denne via egen näringsverksamhet skulle utföra sitt nya uppdraget är med andra ord för mig något ovisst. Samarbetsavtalet existerar i vart fall inte längre och X verkar numera bedriva en egen rörelse till vilken X har knutit ett antal medarbetare som tidigare var verksamma i ert gemensamma bolag. Härutöver nyttjar X en kunddatabas och andra känsliga uppgifter hänförliga till den förra verksamheten (ditt bolag) och detta sker olovligen (du skriver "fastän han inte får", vilket jag tolkar som att det fanns någon sorts konkurrensklausul i X:s ursprungliga anställningsavtal alternativt i det ovannämnda samarbetsavtalet). Du undrar därför vilka åtgärder du kan vidta för att begränsa de uppkomna skadorna och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.

Lagen om företagshemligheter (företagshemlighetslagen, FHL).

Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).

Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar.

Några allmänna hållpunkter

Begreppet företagshemlighet har en tämligen vidsträckt innebörd och omfattar sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares verksamhet som näringsidkaren har vidtagit åtgärder för att hemlighålla och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende, 2 § FHL. Den aktuella informationen kan avse dokumenterade uppgifter, som exempelvis ritningar, men också kännedom om specifika förhållanden i en rörelse och detta oaktat om dessa har dokumenterats. Det ska dock redan här uppmärksammas att brottslig verksamhet som eventuellt kan ha förekommit inom ramen för en näringsverksamhet inte omfattas av något skydd och därmed inte heller kan utgöra en företagshemlighet i lagens mening. Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon utan innehavarens samtycke (ditt bolag) bereder sig tillgång till företagshemligheten, utnyttjar denna eller röjer densamma, 3 § FHL, och det är endast obehöriga angrepp som skyddas av rättsordningen varför exempelvis en arbetstagare som kopierar material som denne på legitima grunder har fått del av i sin anställning för att sedan använda materialet inte kan anses ha röjt eller utnyttjat en företagshemlighet, se bland annat Arbetsdomstolens (AD) avgörande AD 2015 nr 39. Mot bakgrund av lydelsen i 2 § FHL ska det vidare noteras att näringsidkaren i princip godtyckligt kan avgöra vilken information som ska utgöra en företagshemlighet. Det finns nämligen ingen generell och uttrycklig regel härom, men utgångspunkten är att information som hålls relativt skyddad och inte framstår som lättåtkomlig för envar, det vill säga att kretsen av personer är begränsad, definierbar och någorlunda sluten, bör per automatik utgöra en företagshemlighet.

Notis: AD styr rättspraxis på arbetsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser informellt har att följa.

För att knyta an till din faktiska fråga - Vad kan du göra i den uppkomna situationen?

I 26 § FHL regleras straffansvaret och där sägs att den som uppsåtligen och olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet ska dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Utifrån din ärendebeskrivning är det av förklarliga skäl svårt att i skrivande stund dra några säkra slutsatser avseende den straffrättsliga bedömningen varför vårt kommande telefonsamtal utgör en välkommet och viktigt inslag härvidlag. Men det korta och första delsvaret på din fråga enligt ovan är naturligtvis att en polisanmälan kan (ska) göras för att på sätt, genom en förundersökning, kunna utröna huruvida det verkligen är någon brottslig gärning begången av din före detta kompanjon X.

Bestämmelsen om arbetstagares skadeståndsansvar står att finna i 7 § FHL i vilken det stadgas att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Av lagrummets (lagparagrafens) andra stycke framgår det dock att om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret endast om det föreligger synnerliga skäl. Men synnerliga skäl avses i allmänhet då arbetstagaren tagit anställning i syfte att komma över hemlig information eller om denne under sin anställning har förberett ett överförande av sådan information till en konkurrerande verksamhet. Ett förhållande där företagshemligheten har missbrukats med hjälp av dokumentation i någon form (exempelvis ett kundregister) talar ofta för att det föreligger just synnerliga skäl. Skadans storlek för också bäring på den rättsliga bedömningen varför ett utnyttjande eller röjande som endast i liten utsträckning har påverkat arbetsgivaren inte kommer att tas i beaktande, se prop. 2017/18:200 s. 62 f. Inledningsvis nämndes en viss osäkerhet kring huruvida X var att betrakta som en arbetstagare eller uppdragstagare (alltså om denne har bedrivit egen näringsverksamhet), men utifrån ett scenario där denne hade en anställning går det mot bakgrund av det ovan sagda förmodligen att argumentera för att det föreligger synnerliga skäl varför det inträffade skulle kunna utlösa en skyldighet för X att utge skadestånd.

För det fall X, genom samarbetsavtalet, istället har agerat uppdragstagare stadgas i 6 § FHL att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Det andra delsvaret på din fråga är således att du på civilrättsliga grund för ditt bolags räkning kan väcka en talan i domstol och yrka ersättning för den skada som bolaget har lidit till följd av X:s handlande. I det här sammanhanget och som ett tredje delsvar på din fråga förtjänas det att säga du även kan yrka att domstolen interimistiskt (tillfälligt innan saken slutligt har avgjorts) vid hot om vite beslutar att din före detta kompanjon ska upphöra med angreppet på ditt bolags företagshemligheter (vitesförbud). Det nu sagda fordrar dock att du som sökande visar att det finns sannolika skäl för att en företagshemlighet har angripits och det skäligen kan befaras att motparten, X, genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten, 12 § och 14 § 1 st. FHL. Vidare finns det möjlighet för rätten (domstolen) att besluta att handlingar och/eller ett föremål som X som har i sin besittning och som innefattar företagshemligheten ska återlämnas, förstöras ändras eller utsättas för någon annan typ av åtgärd som är ägnad att förebygga det pågående missbruket, 17 § 1-2 st. FHL.

Din före detta kompanjons invändning om att denne delvis har svarat för upparbetningen av kundregister och annat material, vad gäller?

I den här delen kommer jag att utgå ifrån ett scenario där X betraktas som arbetstagare och generellt kan då sägas att det resultat som en medarbetares arbetsinsats ger tillkommer arbetsgivaren (ert tidigare gemensamma bolag eller rättare sagt numera ditt bolag). Arbetsgivares rätt till arbetsresultat gäller inte enbart fysiska föremål. Kundregister och annan kundinformation som en arbetstagare har samlat in utgör arbetsgivarens egendom och det inkluderar även sådant material som kan ha sammanställts på arbetstagarens egen dator, jfr AD 1982 nr 42. Däremot förhåller det sig annorlunda beträffande upphovsrättskyddat material, vilket emellertid ett kundregister inte utgör i det här fallet. När anställningen sedan upphör är arbetstagaren skyldig att lämna ifrån sig alla register som eventuellt har förts under anställningstiden, vilket är en skyldighet som har kommit till uttryck i rättspraxis, se AD 2010 nr 90. Givet att X var att anse som arbetstagare kan det sammanfattningsvis konstateras att dennes invändning inte på något sätt kan tillmätas någon nämnvärd betydelse.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande anföras. Du kan mot bakgrund av det inträffade göra en sedvanlig polisanmälan. Härutöver går det eventuellt att föra en skadeståndsprocess och jämte detta begära att domstolen ska meddela ett intermistiskt vitesförbud för att skyndsamt kunna få till adekvata skadebegränsande åtgärder. Och slutligen framstår det enligt mening som osannolikt att de ifrågavarande uppgifterna, som bland annat inkluderar ditt bolags kunddatabas, skulle vara något som kan tillfalla din före detta kompanjon. Den rättsliga regleringen i fråga om konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL, men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig väljer jag att hänskjuta alla eventuella spörsmål kopplade till sådana klausuler till vårt kommande telefonsamtal.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 30/10 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll