Föra patent utomlands

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!Finns det någon lag om patentdata och att dessa inte får tas över lands-gränser?Säg att jag har patent på en datorkomponent, får jag då som ägare av detta patent in lägga det på t.ex USB-minne och ta med mig till andra länder?Är inte för att sälja något utan bara ha data med mig.Hur fungerar det då med Office365, om jag har min patent-data där och den hamnar i annat EU-land. Bryter jag mot någon lag då?Tack för er hjälp.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom detta berör patent får vi vända oss till patentlagen (PL) för att finna våra svar. Vi har då två stycken typer av patent, nationella och EU-patent. Ett nationellt patent beviljas av patentverket, varav de måste uppfylla de olika kraven i 1 kap PL. Om detta genomförs så innebär detta att man endast har patent i Sverige gällande den informationen. Detta medför att du har all ensamrätt gällande nyttjandet av din patent, så som ritningar, framställningar etc. Det återfinns inget förbud från att föra ut patentet från Sverige, speciellt inte om det är ägaren av patentet som gör detta. Det som kan bli problematiskt är om samma uppfinning har patent i ett annat land, registrerat av en annan skapare. Detta kan medföra att du kan åtalas för patentintrång i andra länder m.m. Har du införskaffat dig ett EU-patent 11 kap PL och EU:s förordning om patent, så har du rätt att använda dig av ditt patent i hela EU, varav att föra patentet fritt mellan olika EU-länder inte blir något problem. Detta medför att du fritt kan föra patent fram och tillbaka över alla landsgränser inom EU. Sammanfattat – Om du har ett nationellt patent, så kan du fortfarande resa till andra länder med ditt patent men problem gällande patentintrång kan uppstå om patentet är registerad av en annan person i det andra landet. Har du ett EU-patent så finns det inga problem med att föra patent fritt över gränserna för alla EU-länder. Hoppas det var svar på din fråga!

Är en känd melodi med ny text upphovsrättsligt skyddad?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om upphovsrätt. Jag har nämligen skrivit ett antal (c:a 40 st.) snapsvisor till kända melodier. Jag har ställt samman visorna på små blad och samlat dessa i en folder. Jag funderar på att sälja dessa i liten omfattning på nätet eller på marknader etc. Min fråga är nu: Är det tillåtet upphovsrättsligt att göra så? Melodierna är följande: 1. Värnamovisan2. Brev från kolonien3. Skånska slott och herresäten4. Mors lille Olle5. Blinka lilla stjärna där6. Känner du Fia Jansson?7. Blinka lilla stjärna där8. Nu är glada julen slut9. Nu är det jul igen10. Hej tomtegubbar11. Gubben Noak12. Jag trodde änglarna fanns13. Crying time14. Midnatt råder15. Staffansvisan
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett musikaliskt verk har upphovsrätt till detta (1 § upphovsrättslagen). Detta innebär att personen som skapat melodin på de verk som du anger har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Detta kallas ofta de ekonomiska rättigheterna av verket (2 § upphovsrättslagen). Vad som menas med tillgängligt för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Det kan handla om överföring till allmänheten, detta kan till exempel vara genom internet. 2. Det kan även handla om ett offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Ett tredje fall är när exemplar av verket visas offentligt, detta kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Ett fjärde och sista fall är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen). Ett verk anses därefter offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten i något av de fyra fall som anges ovan. (8 § upphovsrättslagen). Upphovsmannen har således en ensamrätt till sitt verk. Upphovsmannen har denna ensamrätt hela 70 år efter att han eller hon har avlidit (43 § upphovsrättslagen). Om ett exemplar av verket framställs eller gör tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen angivas. Ett verk får inte heller ändras på ett sådant sätt som kan anses kränkande för upphovsmannen. Detta brukar man kalla den ideella rätten (3 § upphovsrättslagen). Det finns dock vissa inskränkningar i denna ensamrätt. Det är till exempel okej för var och en att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Dock får inte dessa exemplar användas för andra ändamål än privat bruk (12 § upphovsrättslagen). Med detta menas att det är helt okej för din del att använda melodin från dessa visor och skriva ny text, så länge du inte gör det för kommersiellt bruk. På grund av detta får du inte sälja samtliga visor utan tillstånd från upphovsmännen. I annat fall kan det leda till intrång i upphovsrätten.Sammanfattningsvis får du inte använda melodin utan tillstånd i kommersiellt syfte, men för privat bruk är detta okej. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Foto från konsert på kläder

2020-03-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja beställa en t-shirt med en bild jag själv tagit på en konsert på en artist. Är det ok att göra?
Camilla Stein |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att du vill beställa en t-shirt med ett foto på. Fotot hade du tagit under en konsert. Jag förstod det även som att t-shirten ska användas för privat bruk. I första hand måste det klargöras ifall du hade tillåtelse att ta fotot under konserten. Utgångspunkten är att det inte är förbjudet att fotografera på konserter. När du köper biljetten till en konsert ingår du ett avtal. Ett avtalsvillkor som ibland finns med när man köper en konsertbiljett är att det inte är tillåtet att fotografera eller filma under konserten. Ifall ett sådant villkor fanns med när du köpte biljetten rekommenderar jag att du inte beställer en t-shirt med fotot på. Det finns inget som hindrar att du beställer en t-shirt med fotot, om det ovan nämnda avtalsvillkoret inte fanns med när du köpte konsertbiljetten. Ytterligare en förutsättning är att du använder t-shirten för privat bruk. Privat bruk innebär att du använder t-shirten själv och inte framställer flera exemplar som du säljer vidare till andra.

Har jag upphovsrätten för en pedagogisk modell jag utarbetat eller kan min arbetsgivare hindra mig från att betrakta den som min i framtiden?

2020-03-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är anställd som pedagog på kommunal verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättningar. Jag har vid sidan av mitt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Modellen har presenterats och flera enheter vill använda sig av den. Mitt önskemål är att kunna utveckla den och sprida modellen till andra kommuner i Sverige. För det behöver jag kunna säkerställa att jag har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Min fråga är nu, om jag erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten, kan kommunen hindra mig från att betrakta det som min produkt i framtiden? I praktiken innebär det att jag erbjuder modellen i kommunens digitala plattformar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga arbetar du som pedagog men har vid sidan av ditt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Din tanke är att utveckla modellen och sprida den till andra kommuner i Sverige. För det behöver du kunna säkerställa att du har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Du undrar nu om kommunen kan hindra dig att från att betrakta det som din produkt i framtiden om du erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten.UpphovsrättenDin fråga är av upphovsrättslig karaktär. För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår s.k. verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (se t.ex. C-145/10 Painer).I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Rena idéer kan inte skyddas upphovsrättsligt. Om du däremot utarbetar material för din metod kan detta vara upphovsrättsligt skyddat. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt, exempelvis kan material skyddas; t.o.m. danssteg för en dans kan ha sådan självständighet och originalitet att det kan skyddas.Verk skapade inom anställningenHuvudregeln är att den som skapat ett verk (som den pedagogiska modell du skapat) innehar upphovsrätten. Den ekonomiska upphovsrätten (dvs. rätten att nyttja den) kan genom avtal eller anställningsförhållande överlåtas till arbetsgivaren. Du bör därför noggrant kontrollera ditt anställningsavtal för att avgöra om det står något om att immateriella rättigheter tillfaller din arbetsgivare om verket är skapat inom tjänsten. Som jag tolkar det är den pedagogiska modellen enligt dig skapad på din fritid och inte inom tjänsten. Det är dock möjligt att vid eventuell tvist arbetsgivaren påstår det motsatta.För verk skapade inom tjänsten men som det inte finns något avtal för är utgångspunkten enligt ovan att det är du som har upphovsrätten. Det finns dock i doktrin och praxis utarbetat något som kallas tumregeln vilken brukar beskrivas: "Arbetsgivaren får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer. I den må verket måste ändras för att ändamålet med dess tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten." (se SOU 2010:24 s. 160 ff.). Det som uttrycks av tumregeln är att om du skapar ett verk inom tjänsten men det inte finns avtalat att upphovsrätten ska tillfalla arbetsgivaren så har arbetsgivaren ändå en rätt att utnyttja verket även när du slutat. Du kan således inte med stöd av din upphovsrätt hindra arbetsgivaren att använda metoden om det anses att den är skapad inom tjänsten. Samtidigt kan inte arbetsgivaren heller hindra dig från att nyttja den, då det är du som har upphovsrätten. Som ett exempel på tumregeln brukar ges att en lärare torde kunna förutse att exempelvis föreläsningsmaterial hen skapat i anställningen, och som arbetstagaren har upphovsrätten till, används av arbetsgivaren även efter att arbetstagaren slutat (förutsägbart för arbetstagaren). Däremot kan arbetsgivaren inte välja att sammanställa materialet och ge ut en bok med materialet (inte förutsägbart för arbetstagaren).Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på torsdag, den 12 mars, klockan 15.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste man bilda företag för att få sälja ett upphovsrättsskyddat verk?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har skapat ett verk, en berättelse. Om jag säljer denna för en stor summa till ett internationellt företag måste jag öppna ett företag, eller kan jag göra detta som privatperson?
Aram Shokor |Hej, Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Inledningsvis är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk tillämplig (till vardags benämnd upphovsrättslagen, hädanefter förkortat URL)Eftersom du skrivit en berättelse (Jag utgår från att det är fråga om en roman, novell, short story eller liknande) så kan det vara fråga om ett litterärt verk som skyddas enligt 1 kap. 1§ 1 st URL.För att ett litterärt verk ska uppnå skydd enligt URL krävs att ett kvalifikationskrav uppnås. Inom upphovsrätten är verkshöjden kvalifikator, som enligt Svensk praxis fastställs vid det då ett verk är höjt till en viss grad av självständighet och originalitet.Ett litterärt verk som uppvisar originalitet är ett verk som upphovsmannen satt sin egna personliga prägel på, vilket är fallet när hen kan uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Kravet på orginialiteten är måttligt ställt och verkets litterära eller konstnärliga kvalitet saknar i princip betydelse för om upphovsrätt föreligger. Jag kommer anta att verkshöjdskravet är uppnåt. Upphovsrätten uppkommer formlöst när verket skapats, vilket innebär att inget formellt registreringsförfarande krävs för att du ska ha upphovsrätten till verket. Det är du, skaparen, som är upphovsrättsinnehavare (se 1 kap. 1§ URL). Ekonomisk ensamrättEnligt 1 kap. 2§ URL medför upphovsrätten ett ekonomiskt, lagligt, monopol för den som skapat alstret. Denna ensamrätt innefattar rätten att framställa emplar.Rätten till försäljning av upphovsrättsskyddade verk är förbehållna upphovsrättsinnehavaren (se 1 kap. 2§ 3 stycket 4 punkten URL)Överlåtelse av den ekonomiska rätten.Enligt 3 kap. 27§ URL kan den ekonomiska ensamrätten överlåtas (säljas) till annan, med den begränsning att den ideella rätten (se 1 kap. 3§ URL) inte kan medfölja i köpet (se 3 kap. 27§ 2 st 1 meningen).Måste man bilda ett företag för att sälja sitt upphovsrättsskyddade verk?Svaret är kort sagt nej. Det finns inget krav på att försäljning av en ekonomisk rätt till ett upphovsrättsskyddat verk måste ske genom ett företag. Det är enligt 1 kap 1§ URL i förening med 1 kap 2-3 §§ URL skaparen som har både den ekonomiska och den ideella rätten till verket, vilket också innebär att det är skaparen som enligt 3 kap 27§ URL har rätt att sälja det.Jag hoppas detta besvarar din fråga och välkomnar alla ytterligare frågor du kan komma på!Med vänlig hälsning,

Upphovsrättsintrång

2020-03-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har 1998 skrivit och utgivit en bok om järnsmide. den är mycket populäroch har sålt i över 20 000 exemplar och säljer fortfarande. Nu erbjuder ett företag utan att fråga nedladdningar denna bok och uppger på sin hemsida att det skett 531 nedladdningar. Faller detta under allmänt åtal eller måste jag stämma företaget för att få ersättning? Vilka är utsikterna att få företaget fällt, och lönar det sig med tanke på andra liknande mål?vänliga hälsningar//K--l-G----r N---n
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De korta svaren är i ordning att båda tillvägagångssätten är bra, samt att jag inte kan svara på den frågan med bara denna information. Vad som har hänt och rättslägetDet är uppenbart att du har utsatts för ett intrång i din upphovsrätt. Denna ger dig rätt till att reglera spridning av verket på det sätt som de har gjort här (1 kap 2 §). Brott mot upphovsrätten är straffbart med upp till två års fängelse (7 kap 53 § Upphovsrättslagen). Du har även rätt till skadestånd (7 kap 54 § Upphovsrättslagen).Vad jag rekommenderar att du görDu bör ta kontakt med Polisen, eftersom detta är ett brott och ska anmälas till dem. Åklagare kommer ta upp målet om de anser att de kan få till en fällande dom.Det kan vara ett alternativ att även kontakta en advokat för att se över möjligheterna att driva även en civil process vid sidan om den straffrättsliga. Denna advokat kan hjälpa dig med att hävda dina rättigheter gentemot denna sida på internet.I båda fallen kommer de(Advokaten/åklagaren) behöva utreda sakomständigheterna närmare för att ge dig det svar på frågan om processens sannolikhet att lyckas.Jag hoppas det går bra för dig, och du får slut på detta intrång i din upphovsrätt.Med vänlig hälsning,

Avtal skyddat av upphovsrätt?

2020-03-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Kan enstaka avtalsvillkor i ett avtal skyddas av upphovsrätten eller är det endast avtalet i sin helhet som kan skyddas?
Jakob Westling |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Som sagt undrar du över om ett enstaka avtalsvillkor skyddas av upphovsrätten. För att ge ett godtyckligt svar, så får vi anförtro upphovsrättslagen och se vad som föresrkivs.§1 Upphovsrättslagen föreskriver att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt oavsett vad det är. Sedan tillför lagrummet ett par exemplar på vad som kan ses som upphovsrättsskyddat. litterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,datorprogram,musikaliskt eller sceniskt verk,filmverk,fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,alster av byggnadskonst eller brukskonst, ellerverk som har kommit till uttryck på något annat sätt.Utöver det ovanstående så har det i praxis utvecklats en kvalitetskontroll som kallas verkshöjd. Kort innebär det att domstolarna inte accepterar ett upphovsskydd om inte "särprägeln" eller "originaliteten" är just det: särpräglad och originell.Det betyder för din rådande situation, att det nog är väldigt svårt att argumentera för att avtalsklausuler, men också avtalet skulle inrymmas i upphovsrättens skydd.Hoppas det besvarade på din fråga!

Krav för registrering av varumärke

2020-03-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad krävs för att man ska kunna registrera ett varumärke?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utreda din fråga blir Varumärkeslagen (VML) tillämplig!För att ett varumärke ska kunna registreras krävs det att varumärket har särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § VML) samt att det tydligt kan återges (grafiskt eller på annat sätt) (1 kap 4 § VML). Vidare kärvs att det inte finns några registreringshinder enligt 2 kap. 7- 10 § § VML. Jag kommer nu att redogöra för dessa rekvisit nedanför. "Särskiljningsförmåga" Med särskiljningsförmåga avses att varumärket kan särskiljas från andra näringsidkares motsvarande varor eller produkter. Det betyder att varumärket måste ha något särdrag. Särdraget ska finnas antingen genom sitt ursprung eller genom att det har uppkommit genom användning av varumärket. Därmed kan inte vanliga ord eller symboler anses utgöra ett varumärke, eftersom de inte kan särskiljas. Vid bedömningen för ett varumärkes särskiljningsförmåga så ska varumärket som helhet beaktas. För denna helhetsbedömning tar man hänsyn till:- Den marknadsandel som varumärket har.- Hur ofta, länge och inom hur stort geografiskt område som varumärket används.- Hur stora investeringar som gjorts vid marknadsföringen av varumärket- Yttranden från handelskammare med mera. Det som sammanfattningsvis menas med särskiljningsförmåga är att varumärket inte ska vara förväxlingsbart med något annat varumärke. "Tydligt kan återges"Med detta rekvisit avses att varumärket ska vara fullständigt klart och kunna ges en exakt identifiering av märket. Vidare ska varumärket vara lättillgängligt och begripligt, beständigt och objektivt. Varumärket ska därmed kunna utpekas och tydligt återges för någon. "Andra registreringshinder"Om något av dess hinder föreligger kan inte ett varumärke registreras eller inarbetas. Dessa registreringshinder är:- Ett varumärke får inte registreras om det utan tillstånd innehåller en statlig eller internationell beteckning, 2 kap. 7 § VML.- Om det föreligger förväxlingsrisk med ett annat varumärke, det vill säga ett äldre varumärke, 2 kap. 8 § VML.- Om varumärket inskränker andra varumärkens rättigheter som företagsnamn och upphovsrätt till exempel, 2 kap. 9-10 § § VML.Observera dock att inget av dess registreringshinder föreligger i de fall den äldre rätten, det vill säga det äldre varumärket, medger registrering för det nya varumärket. Sammanfattningsvis Ett varumärke kan registreras om det inte är förväxlingsbart med ett annat varumärke samt om det tydligt kan återges för någon. Den som vill ansöka om registrering för ett varumärke ska ansöka om det hos Patent- och registreringsverket. Vad ansökan ska innehålla hittas i 2 kap. 1 § VML. Observera att det är sökande som betalar ansökningsavgiften för detta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,