Frågor & Svar

Avsluta servitut?

Vi är några fastigheter som delat på en brunn. Det finns servitut. Nu har samtliga fastigheter dragit in vatten och avlopp kommunalt och behöver inte dela brunn längre. Vi som har brunnen på vår fastighet vill säga upp servitutet och bygga på den plats brunnen står idag, men en granne vill inte skriva på avslutet trots att dom inte längre är anslutna till brunnen. De menar att de ev vill ha tillgång till vattnet för att bevattna med. Är det en giltigt skäl att ha kvar ett servitut? Kan vi inte avsluta servitutet så länge de inte skriver på?

Jag har väg som grannarna har servitut att köra bil på till sin fastighet. Nu vill dom bygga ytterligare 3 fastigheter på sin tomt betyder det att de 3 nya fastigheterna kan tvinga sig in även på min väg (servitut)?

Hej, vi är intresserade av ett hus att köpa där vi upptäckt att där ligger ett servitut på att grannen får lov att göra en infartsväg genom "vår" fastighets trädgård. Detta servitut är skapat 2002 i samband med avstyckning och har legat sedan dess. Vi misstänker att det kan ha att göra med att de backade ut på en trafikerad väg. Idag är det dock många hus som backar ut på denna väg.

Detta servitut är skrivet med dåvarande ägaren till grannfastigheten, han bor ej kvar och huset är idag uppdelat i 4 lägenheter istället.

Detta servitut gör om det skulle verkställas att 25m2 tomt försvinner på en redan ansträngd tomt på 649m2 med ett stort hus på 211m2 på tomten. Uppställningsplatsen för bilar försvinner och ny uppställningsplats kommer inte att kunna göras då huset ligger på en hörna och du i så fall får backa ut väldigt nära en korsning.

Servitutet har aldrig blivit verkställt och det är 14 år sedan det tecknades.

När kan man säga att ett -"servitut under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet"? Vad är skälig och rimlig tid? Skulle det finnas en rimlig chans att få det hävt om vi ansöker?

Om jag inte kan finna några som helst papper om ett avtal lr servitut på en väg som går över min mark, varken i pappersform lr på "mina sidor" hos lntmäteriet, kan det ändå vara så att den som nyttjar vägen har något gammalt papper som ger hen rätt att köra på vägen som min far brutit på 80 talet över min (på den tiden sin) mark.

Hen som använder vägen, säger att hen har papper på att hen får göra det, men jag får inte se detta papper.

tacksam för svar

Hej!

Vår fastighet har "rätt att taga väg" över grannens tomt. Detta reglerades i en avstyckning 1960. Vägen har aldrig byggts utan innehavarna av vår fastighet har åkt i kanten av grannens gamla åker (idag en stor gräsmatta). Det är också där vägen till vår fastighet är markerad på förrättningskartan.

Hittills har "vägen" använts av båda fastigheterna dock endast sommartid. För två år sedan ändrades detta och vi flyttade till fastheten permanent. Det visade sig ganska snabbt att vi behöver bygga en stabilare väg för att kunna komma fram ordentligt under höst, vinter och vår.

Då stötte vi på några problem. Dels gnäll från en av den tjänande fastighetens delägare om förfulad utsikt osv och dels en diskussion om vem som ska betala vägen.

Vi ansåg att kostnaden för den del som används gemensamt skall delas lika. Grannen anser att det aldrig har behövts någon väg på snart sextio år och att det är vi som har orsakat skadorna på åkern och därmed behovet av vägen och därmed att kostnaden är vår. Vidare anser grannen att de bara använder vägen åtta veckor om året och om de överhuvudtaget ska betala något så är det bara för sin del av året.

Vad gäller? Kan vi kräva att de betalar? Kan vi kräva att de inte kör på vägen om vi betalar vägbygget? De har ju hela åkern att köra på fram till sitt hus på sommaren.

Tillsvidare har vi helt enkelt bestämt att vi fortsätter att köra över åkern och struntar i att den blir lerig och sårig.

Vi har köpt en fastighet som har ett registrerat avtalsservitut på en sjöbod. Nu är det så att det är två andra fastighetsägare som nyttjar sjöboden och säger att de har fått/köpt sjöboden av tidigare ägare av vår fastighet dock finns det inga avtal och servitutet är fortfarande skrivet på vår fastighet. De har under åren stått för diverse kostnader för sjöboden. Vem äger rätt att nyttja sjöboden?

Hej

En fastighet, som har inskrivet servitut på fiskerätt i vatten tillhörigt en grannfastighet, har flera lagfarna ägare. För vilka/vilken gäller fiskerätten ?

Tack.

Om man har servitut på vatten från en granne,ska man vara med o betala för reparationer som vattenpump o dylikt

Kostnader/ersättningar i anslutning till gemensamhetsanläggning /servitut.

Fråga om servitut med anknytning till ert svar ”Ersättningsfråga för servitut 2014-08-22.”

Jag bor i en Brf som har fått en olycklig koppling, genom att den tidigare ägaren till tomtmarken, fick rätt av dåvarande byggherre att skapa en äganderätt på bottenplanet i ett av husen (två huskroppar om totalt 26 lägenheter i Brf) . Äganderätten omfattar bottenplanet (verksamhetsyta och två hyreslägenheter) i ena huskroppen. Fastighetsreglering är genomförd och fastställd av Lantmäterimyndighet.

I samband härmed skapades också en gemensamhetsanläggning, där Lantmäteri också fastställde fördelningsnycklar/andelstal

-Brf är den tjänande fastigheten och äganderätten den härskande.

-servituten omfattar bl a

--kommunikation (avser en grönyta)

Alla med skrivningen ”rätt att behålla, underhålla………”.

Rätt (enl JB 14 kap 6§)enligt deras mening är ingen skyldighet utan mera ett frivilligt åtagande utan hänsyn till kostnader som åsamkas tjänande fastighet. Värt att notera är ägarens advokats brev till Brf citerat bokstavligen i följande avsnitt, så när som att person och fastighet är av-identifierad

”vad gäller kostnader för skötsel av grönytor och häckar föreligger inte någon skyldighet för NN att ta del i dem. Detsamma gäller kostnader för städning av gångytor och asfalt. Detta gäller även för övriga kostnader hänförliga till områden som äganderätten äger rätt att nyttja med stöd av servitut.

Kan en markägare neka oss att gräva/ lägga ned ledningar för vatten och avlopp? Vi vill ansluta oss till en kommunal anslutningspunkt som ligger på dennesmark. Marken i fråga är betesmark.