Fastighetsbestämning
Hej!
Vår fastighet har "rätt att taga väg" över grannens tomt. Detta reglerades i en avstyckning 1960. Vägen har aldrig byggts utan innehavarna av vår fastighet har åkt i kanten av grannens gamla åker (idag en stor gräsmatta). Det är också där vägen till vår fastighet är markerad på förrättningskartan.
Hittills har "vägen" använts av båda fastigheterna dock endast sommartid. För två år sedan ändrades detta och vi flyttade till fastheten permanent. Det visade sig ganska snabbt att vi behöver bygga en stabilare väg för att kunna komma fram ordentligt under höst, vinter och vår.
Då stötte vi på några problem. Dels gnäll från en av den tjänande fastighetens delägare om förfulad utsikt osv och dels en diskussion om vem som ska betala vägen.
Vi ansåg att kostnaden för den del som används gemensamt skall delas lika. Grannen anser att det aldrig har behövts någon väg på snart sextio år och att det är vi som har orsakat skadorna på åkern och därmed behovet av vägen och därmed att kostnaden är vår. Vidare anser grannen att de bara använder vägen åtta veckor om året och om de överhuvudtaget ska betala något så är det bara för sin del av året.
Vad gäller? Kan vi kräva att de betalar? Kan vi kräva att de inte kör på vägen om vi betalar vägbygget? De har ju hela åkern att köra på fram till sitt hus på sommaren.
Tillsvidare har vi helt enkelt bestämt att vi fortsätter att köra över åkern och struntar i att den blir lerig och sårig.
Lawline svarar
Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör omfång av ett vägservitut. För att besvara frågan kommer jag att fastställa gällande rätt och därefter applicera detta på din situation.
Gällande rätt
Det nu aktuella servitutet är ett officialservitut eftersom det bildades genom fastighetsreglering. Det problem du beskriver är vanligt förekommande och har sin grund i servitut på 60-talet skrevs in utan att definieras särskilt väl.
Knäckfrågan är om den servituttext som nu finns enbart täcker den typ av torftiga väg du beskriver eller om även en bättre väg som är anpassad för året runt boende omfattas.
Om det andra alternativet stämmer så har du en rätt att förbättra vägen till det skick som krävs.
Vad gäller kostnaderna för servitutet så framgår förhållandet mellan tjänande och härskande fastighet i 14 kap 6 § jordabalken:
”
Ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.
Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis.”
Innebörden av detta är att det normalt sett är härskande fastigheten som ska stå för kostnaderna. I detta fall nyttjar emellertid både tjänande och härskande fastigheten servitutet och min bedömning är att kostnaderna, för den del av vägen ni båda använder, ska delas mellan er enligt allmänna avtalsrättsliga principer.
Det är svårt att se att bara det faktum att grannen inte är där lika ofta som ni skulle medföra att ansvaret för kostnaderna skulle begränsas. Det skulle då krävas någon form av avtal att grannen inte får använda vägen mer än vissa månader eller veckor.
Min bedömning är därmed att ni bör få rätt vid ett fastställande av servitutets omfång genom en fastighetsbestämning. Lantmäteriet kan, enligt 14 kap 1 § Fastighetsbildningslagen (FBL) göra en fastighetsbestämning. Fastighetsbestämning är en egen förrättningsåtgärd som syftar till att bringa klarhet i oklara förhållanden och få till ett för framtiden rättsligt bindande avgörande i vissa fastighetsindelnings- och servitutsfrågor. Dessa är:
1. hur fastighetsindelningen är beskaffad,
2. om en ledningsrätt eller ett servitut gäller och vilket omfång rätten har,
3. om byggnader eller andra anläggningar utgör fastighetstillbehör eller är lös egendom, och
4. vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.
Enligt 14 kapitlet 3 § FBL ska Lantmäterimyndigheten vid förrättningen klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna och därvid noga ange vilka frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen. Resultatet av utredningen skall framläggas för sakägarna.
Efter en fastighetsbestämning ska det med andra ord inte finnas några oklarheter om de frågor som lantmäteriet haft att besvara vid prövningen.
Alla som har rätt att överklaga beslutet, vilket är kända sakägare och andra beslutet berör, ska skriftligen underrättas om beslutet enligt 4 kap 33 a § FBL. Den sakägare som vill överklaga Lantmäterimyndighetens beslut har fyra veckor på sig att lämna in överklagandet till mark- och miljödomstolen, se 15 kap 6 § FBL. Om ingen överklagar fastighetsbestämningen vinner den laga kraft och fastighetsbestämningsbeslutet registreras i fastighetsregistrets allmänna del, se 19 kap 2 § FBL. När det har gjorts är fastighetsbestämningen fullbordad och bindande, se 1 kap 2 § FBL.
Fastighetsbestämning tar tid och är dyrt både för dig och för grannen eftersom båda sakägarna delar på kostnaden. Dessa priser framgår av lantmäteriets hemsida:
” Avgiften beräknas efter den tid det tar att handlägga förrättningen. • Timpriset för förrättningslantmätare är normalt 1375 kr/h och ibland 1550 kr/h, beroende på ärendets komplexitet. Ibland kan även taxan 1750 kr/h användas. Timpriset för en biträdande lantmätare är 975 kr/h. Utöver tidsersättningen kan tillkomma avgift för t ex anlitad sakkunnig mm. (Priser år 2016)
Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnader.”
I praktiken innebär detta att du kan använda detta som en hävstång för att tvinga grannen att komma överens med dig.
Min bedömning är att det troligast kommer gå din väg vid en fastighetsbestämning vilket innebär att vägen kan förbättras och ni får dela på kostnaderna.
Då är det bättre att komma överens, skriva ett avtalsservitut som ersätter det gamla servitutet och komma igång med arbetet.
Rekommendationen är därmed att upplysa grannen om att du kommer få rätt om ni vänder er till lantmäteriet och att det enbart tar onödig tid och blir dyrt för er båda om denne motsätter sig detta.
Med vänlig hälsning,
