Lagfart krävs oavsett gåva eller försäljning

2020-01-24 i Köpavtal
FRÅGA |Min nya sambo vill köpa in sig i mitt hus. Hur löser vi det smidigast och helst slippa ny lagfartsavgift? Blir det en försäljning av huset eller kan vi få det till en gåva? Huset är värderat till 3100000 kr och mitt lån är på 2000000 kr.
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ni måste ansöka om lagfart oavsett gåva eller försäljningOm ni vill lösa det genom försäljning eller gåva är en smaksak, och beror på vad du är villig till. En gåva förutsätter att din nya sambo inte betalar för överlåtelsen, medan en försäljning innebär att han betalar för att bli delägare. Beroende på om överlåtelsen ses som ett köp eller en gåva inträffar kan det innebära olika skatterättsliga konsekvenser, och känner ni er osäkra på vilket alternativ ni bör välja är mitt råd att boka tid med en jurist (vi har duktiga jurister ni kan anlita) eller läsa på mer kring ämnet för att själva bilda er en uppfattning. Skatteverket har även bra information i frågan på sin hemsida och tillhandahåller rådgivning över telefon. Oavsett vilket alternativ ni väljer måste ni göra en ansökan om lagfart för din sambo. Att lagfart måste sökas för varje ändring av ägarförhållandet av en fastighet följer av lag (20 kap 1 § Jordabalken). Ansökan ska ske inom tre månader (20 kap 2 § Jordabalken). Om ni inte ansöker om lagfart kan inskrivningsmyndigheten förelägga er att vid vite föra en lagfartsansökan (vilket visserligen är ovanligt eftersom det bygger på att inskrivningsmyndigheten vet om att en gåva/försäljning har skett, men det visar ändå på hur viktigt lagstiftaren tycker att ansökan om lagfart är).Varför lagfarten är så viktigLagfarten fungerar enkelt uttryckt som ett bevis på vem som äger fastigheten, och då din sambo tar över en del av fastigheten är det såklart viktigt ur juridisk synvinkel att han har bevis på att även han är ägare. Det är exempelvis bara den som står som lagfaren ägare som har rätt att göra inteckningar och få ut pantbrev, och din sambo kan med andra ord inte få ut ett lån med fastigheten som säkerhet så länge han/hon inte står som lagfaren ägare. Vad behövs för att söka lagfart?För att kunna söka lagfart krävs att det finns en giltig överlåtelsehandling i form av en köpehandling eller ett gåvobrev. Formkraven för köpehandlingar framgår av 4 kap 1 § Jordabalken och 4 kap 29 § Jordabalken stadgar att sammaformkrav gället för gåvobrev.Kravet på en köpehandling är följande:-Köpehandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av er båda.-Köpehandlingen ska innehålla uppgift om pris och vilken fastighet det gäller.-Köpehandlingen ska innehålla en överlåtelseförklaring.För en gåva gäller som sagt samma krav, med undantag för uppgift om pris som såklart kan utelämnas eftersom ingen betalning sker vid gåva.På lantmäteriets hemsida finns exempel på gåvobrev (se här) och köpebrev (se här).SammanfattningsvisOavsett om ni väljer gåva eller försäljning för att din sambo ska bli delägare till fastigheten måste han/hon ansöka om lagfart. Känner ni er osäkra på hur ni ska gå till väga för att överlåtelsen ska bli riktig är mitt råd att ta hjälp av en jurist. Vill du boka tid med jurist är du välkommen att ringa oss på 08-533 300 04 så hjälper vi er vidare.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Återtagandeförbehåll vid försäljning av fastighet

2019-11-29 i Köpavtal
FRÅGA |Hej, Ska sälja min fastighet. I köpekontraktet § 2 sägs det: "§ 2 Villkor om lån Parterna är medvetna om möjligheten att ta in ett villkor i köpekontraktet att detta köp kan återgå om köparen inte ordnat sin finansiering av köpet senast en viss dag, exempelvis genom upptagande av lån och/eller försäljning av sin nuvarande bostad.Köparen har godtagit att inte ta in ett sådant villkor. Köparen är medveten om att köpet därför inte kan återgå, även om köparen inte har sin finansiering klar på tillträdesdagen, och att utebliven betalning kan medföra att säljaren kan häva köpet och kräva skadestånd".Min fråga lyder, är detta inte bakvänt? Är det inte säljaren, m.a.o. jag, som ska godkänna att ett köp inte kan återgå om ingen betalning sker? Jag vill ju definitivt tvärtom, m.a.o. att utebliven betalning medför att köpet återgår samt ev skadestånd ersätts för all besvär. Eller hur ska detta tolkas? Vet inte om programmet här tillåter att bifoga filer, men om så, önskar jag att ni tittar igenom att där inte finns andra fallgropar? Är det möjligt att ni snabbt kollar detta för mig? Men filerna får ni ju definitivt inte publicera här på nätet.
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur avtalsvillkoret om hävningsförbehåll ska läsas samt om det är förenligt med din vilja att kunna häva köpet om betalningen inte fullbordas av köparen. Jag kan inte se dina filer tyvärr och kommer därmed utgå från den information som givits ovan. Tillämplig lagFör att besvara din fråga kommer jag ta hjälp av bestämmelserna i Jordabalken (JB) som reglerar försäljning av fastigheter.Formkrav i JBSom du säkert är bekant med så måste en affär av fastighet följa JB:s formkrav för att bli giltig. För det första ska avtalet vara skriftligen upprättat. För det andra ska det vara underskrivet av alla berörda parter. Det ska även framgå genom avtalet tydligt vilken fastighet som avses, samt en viljeförklaring att den ska överlåtas. Om detta inte finns med i avtalet är överlåtelsen ogiltig och därmed inte bindande för parterna (4 kap. 1 § JB).ÅtertagandeförbehållEn klausul som innebär att köpets bundenhet eller giltighet kan brytas under förutsättning av vissa villkor som parterna avtalar om i köpehandlingen är uppfyllda. En sådan klausul ska inte bara vara skriftlig utan också finnas med i själva köpehandlingen för att bli bindande för parterna (4 kap. 3 § JB). Ett exempel på en sådan klausul är återtagandeförbehåll, d.v.s. en rätt för säljaren, i ditt fall, att häva köpet vid bristande betalningsförmåga hos köparen. Tas en sådan klausul inte med i köpehandlingen så finns helt enkelt inte rätten att häv köpet för säljaren på den grunden. Detta framgår även av (4 kap. 25 § JB), där det nämns att en klausul är ett krav för att ett återtagandeförbehåll på grund av bristande betalningsförmåga ska gälla.SammanfattningSammanfattningsvis innebär detta att utgångspunkten vid överlåtelse av fastighet är att säljaren inte får häva köpet på grund av utebliven betalning från köparen. Det krävs istället att säljaren uttryckligen uppställer detta som en klausul i köpehandlingen. I ditt fall innebär det att det inte är du som säljare som ska godkänna att hävning inte ska kunna äga rum. Istället är det du som aktivt måste föra in en sådan klausul för att det ska bli möjligt att häva köpet.Jag kan dessvärre inte se mer information kring din överlåtelse, men jag hoppas att du fått lite mer klarhet i frågan. Med vänliga hälsningar,

Skriftligt köpekontrakt krävs vid köp av fastighet

2019-11-04 i Köpavtal
FRÅGA |Hejhåller på att köpa en fastighet, husBudgivningen blev lång och segmellan oss och en annan budgivare mentill sist fick vi den och budgivning låg nere 1 dygn Mäklaren ringde på fredangeen kl1700 och sa att vi var högst och att vi skulle sända våra kontaktuppgifter vilket vi gjorde samma kvällPå söndagen kl halv 3 ringde mäklaren och sa att den andra köparen hade ökat med 50000 och nu var budgivningen igång igenDetta accepterade ej viDen som säljer är arvsfonden och mäklaren ref till en" gode man" som företräder kammarkollegiet. En av deras jurister har sagt att detta är okHar det ngn betydelse att det är en statl myndighet som säljerHur kan de göra så här?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Först och främst vill jag säga att jag förstår jag er frustration. Jag kommer här nedan att redogöra för vad som gäller juridiskt och hur era möjligheter ser ut.Ett skriftligt köpekontrakt krävsNär det gäller avtal i svensk rätt finns som huvudregel inga krav på hur avtalet ska se ut eller upprättas. De flesta avtal blir därför bindande oavsett om de träffats muntligt eller skriftligt. Köp av fastigheter hör dock till ett av de avtal i svensk rätt som inte går att upprätta hur som helst, utan det krävs en skriftlig köpehandling som uppfyller vissa formkrav. Den lag där detta fastslås är Jordabalken (JB). Av 4 kap 1 § JB följer att köpehandlingen måste: 1) ange en specifik fastighet (exempelvis genom fastighetsbeteckning), 2) undertecknas av både köpare och säljare, 3) innehålla priset för fastigheten, och 4) innehålla ett tydligt uttryck för säljarens vilja att överlåta fastigheten till köparen. Om inte köpehandlingen uppfyller alla fyra kraven så är köpet inte giltigt. Som jag förstår det har ni inte hunnit skriva något köpeavtal än, utan endast genom mäklaren fått höra att säljaren accepterar budet och att ni vunnit budgivningen. Eftersom ett skriftligt köpekontrakt som uppfyller alla fyra kraven ännu inte har upprättats anses köpet tyvärr inte vara genomfört än juridiskt sett. Det innebär att ingen part kan åberopa några rättigheter/skyldigheter gentemot den andra och att ingen är bunden att slutföra något. Detta gäller såväl köpare som säljare fram till dess att köpekontraktet skrivits under. Köparen kan med andra ord dra sig ur en budgivning och låta bli att köpa huset fastän han/hon vunnit budgivningen. Säljaren kan å sin sida trots att han muntligt accepterat ett bud därefter ångra sig. Varken säljare eller köpare behöver ange någon orsak till att de drar sig ur en affär.Mäklaren är skyldig att redovisa nya budEftersom bud inte är bindande när det kommer till fastigheter och affären juridiskt sett inte är avslutad förrän kontrakt skrivits under är mäklaren skyldig att framföra alla nya bud som framkommer fram till dess att kontraktet är påskrivet. Teoretiskt sett kan alltså säljare och köpare sitta med det icke påskrivna köpekontraktet framför sig och vara redo att signera när mäklaren får veta och meddelar att en ny budgivare inkommit, och säljaren är då fri att avbryta kontraktskrivningen.Spelar det någon roll att det är en statlig myndighet som säljer?Jordabalkens regler om köp av fastighet är tillämpliga oavsett om det är en myndighet, näringsidkare eller privatperson som är säljare eller köpare. Det innebär i er situation att myndigheten har samma möjlighet som en privatperson hade haft att acceptera ett högre bud till dess att köpekontrakt har upprättats och skrivits under.SammanfattningSammanfattningsvis ger alltså jordabalken tyvärr ett svagt skydd för en köpare innan dess att ett köpekontrakt skrivits. Ni har därför ingen möjlighet att kräva att få köpa huset för det bud ni blivit meddelade att ni vunnit med, utan säljaren har rätt att acceptera ett högre bud så länge det kommit in före dess att köpekontrakt skrivits under. Det spelar i sammanhanget ingen roll att säljaren är en myndighet. Jag förstår att era rättigheter inte var vad ni hade hoppats på, men det är tyvärr så lagen ser ut i er situation. Jag hoppas att ni ändå känner att ni fått svar på er fråga och önskar er ett stort lycka till i den fortsatta budgivningen.Vänligen,

Hur länge får ett fastighetsköp vara villkorat?

2019-09-24 i Köpavtal
FRÅGA |Hej Hur fungerar 2 års regeln vid fastighetsförsäljning?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En fastighet är fast egendom och tillämplig lag vid köp och försäljning av dessa är jordabalken (se vidare 1 kap. 1 § jordabalken). Villkorade fastighetsköp Jag är inte helt säker på vilken tvåårsregel du menar men jag antar att du syftar på regeln om villkorligt köp i 4 kap. 4 § jordabalken. Bestämmelsen tar sikte på om ett köps fullbordan eller bestånd görs beroende av villkor. Det rör sig alltså om villkor som, om de inte blir uppfyllda, gör att köpet ska gå åter. Huvudregeln är att ett köp av fast egendom inte får göras beroende av villkor under mer än två år från dagen då köpehandlingen upprättades. Om ett villkor ändå skrivs på längre tid än två år är köpet ogiltigt. Hela köpet blir alltså ogiltigt, inte endast det specifika villkoret. Om ett villkor är angivet i köpehandlingen och ingen tidsgräns har satts ska den anses vara två år. Allt detta framgår av 4 kap. 4 § första stycket jordabalken. Det finns emellertid undantag till huvudregeln ovan, dessa framgår av 4 kap. 4 § andra stycket jordabalken. Om villkoret i fråga handlar om att köpet görs beroende av att köpeskillingen betalas finns det ingen tidsgräns man måste förhålla sig till. Ett sådan villkor kan man alltså sätta till längre tid än två år. Detsamma gäller ett villkor som innebär att köpet görs beroende av att avsedd fastighetsbildning sker. Slutsats Sammanfattningsvis gäller alltså att ett villkor i en köpehandling om köp av fast egendom inte får sättas till längre tid än två år. Om villkoret gäller att köpet görs beroende av att köparen ska betala köpeskillingen eller att avsedd fastighetsbildning sker finns det dock ingen tidsgräns.Observera för övrigt även att det inte finns någon tidsgräns alls för villkor vid gåva av fastighet (se vidare 4 kap. 30 § jordabalken).Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Medföljer en stege i ett fastighetsköp?

2019-12-05 i Köpavtal
FRÅGA |Hej. Vi har precis sålt vårt hus och köparen tyckte vi skulle lämna kvar vår lösa stege. Det sitter en fast stege på taget för sotning av skorsten men vi hade även en lös stege som vi har använt till väldigt mycket mer än just sotning, vi beskär träd och trimmar häck med den. Vi tycker jordabalken är rätt svår att förstå. Vi anser att den lösa stegen är vår men hon vill ha den. Vad är egentligen rätt? Vi får ingen hjälp av vår mäklare som tycker vi borde lösa detta själva
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor gällande fastighet regleras i jordabalken. Om ni inte har avtalat om något annat gäller följande bestämmelser. Vid köp av fastighet har köparen har rätt att få med sig viss tillhörande lös egendom. I ditt fall måste man göra en bedömning om stegen anses utgöra byggnadstillbehör och därmed ingå i köpet eller inte (2 kap 2 § JB). Som byggnadstillbehör räknas fast inredning och andra föremål som försetts byggnaden för stadigvarande bruk. En lös stege som är särskilt avsedd för annat än rensning av skorsten, som till exempel trimma häck, borde därför inte utgöra byggnadstillbehör. Speciellt eftersom det redan finns en fast stege som är till för sotning av skorstenen. Detta innebär enligt min bedömning att köparen inte har rätt till den lösa stegen, om ni inte har avtalat om det. Du har alltså rätt att ta med dig stegen. Kan nämna att om du ändå vill få frågan prövad får du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Tingsrätten kan då meddela dom om stegen ska betraktas som byggnadstillbehör eller inte. Värt att veta är dock att processkostnaden i tingsrätten troligtvis lär vara högre än kostnaden för en ny stege. Hoppas du fick svar på din fråga!

Är scannat avtal om bostadsrättsförsäljning giltigt?

2019-11-11 i Köpavtal
FRÅGA |Hej, jag besökte ett mäklarkontor och jag signerade min underskrift 3 exemplar på överlåtelseavtal, objektbeskrvning, despositionavtal och ansökan om medlemskap. Säljaren var aldrig på plats och la sin underskrift vilket ledde till att mäklaren gav mig en kopia utan säljarens underskrift och säljaren la sin underskrift dagen efter på mäklarkontoret. Mäklaren sa att han hade postat 1 samling på avtalen som jag skrev ovan på posten. Men jag tror att avtalen som jag skrev under har försvunnit för det har gått 5 dagar sedan han skickade iväg dom. Jag frågade om mäklaren kunde scanna in dom och skicka dom till min E-post och det gjorde han men min fråga är om dessa avtalen om bostadsrätten jag har i min E-post är juridiskt bindande?. Eller måste det vara äkta signiering utan att ha blivit kopierat?.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga skrev du under de aktuella avtalen på mäklarkontoret och fick med dig en kopia av dem (fast utan säljarens underskrift). Säljaren skrev istället under de aktuella avtalen på mäklarkontoret dagen efter. Min utgångspunkt för svaret till dig är att avtalen avser försäljning av en bostadsrätt. Principen avseende skriftlighet och när ett avtal anses ingånget är dock desamma för fastigheter som för bostadsrätter. För bostadsrätter finns det ett formkrav avseende försäljning, innebärande att avtalet om överlåtelsen ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen (6 kap. 4 § bostadsrättslagen). För fastigheter finns formkravet i 4 kap. 1 § Jordabalken.Högsta domstolen har prövat frågan om när avtalsbundenhet uppstår om köpare och säljare undertecknar ett köpekontrakt vid två olika tillfällen (jfr NJA 2000 s. 747 I och II). Det ena fallet gällde köp av fast egendom där köparna undertecknade köpekontraktet hos mäklaren sju dagar innan säljaren undertecknade samma handling. Efter att säljaren skrivit under köpekontrakt skickade denne tillbaka kontraktet till mäklaren. En tid senare fick köparna veta att det fanns planer på att anlägga en väg nära fastigheten och ville inte längre köpa den. Cirka fyra månader senare meddelade köparna säljaren att de inte ansåg att något avtal kommit till stånd, eftersom de inte fått något undertecknat kontrakt från säljaren. Köparna återkallade därför sitt anbud att köpa fastigheten.Tvisten gick i slutändan till Högsta domstolen som slog fast att avtalsbundenhet, när två parter undertecknar samma handling vid olika tillfällen, inträder först när den första undertecknaren mottagit det undertecknade kontraktet från den senare parten med dennes underskrift. Den senast undertecknade parten ska dessutom ha tillkännagett sitt undertecknande på ett tydligt sätt och möjliggjort för motparten (den som först undertecknat handlingen) att ta del av underskriften. Om en fastighetsmäklare, som i det aktuella fallet, är involverad är det tillräckligt att den part som senast undertecknat kontraktet återlämnar det till den förmedlande mäklaren. I det refererade fallet ansågs ett giltigt avtal ha kommit till stånd eftersom säljaren hade undertecknat köpekontraktet och därefter återsänt det till fastighetsmäklaren, hos vilken köparen hade kunnat få veta om köpet hade blivit av eller ej.I ditt fall tolkar jag det, som uppgetts inledningsvis, som att du skrev under kontrakten hos mäklaren och att säljaren dagen efter skrev under och återlämnade det till mäklaren. I det fallet har det skett ett bindande avtal er emellan.Högsta domstolen har i NJA 2012 s. 1095 prövat frågan om just kontrakt som är scannade eller kopierade. Om du hade haft originalet som du undertecknat, scannat det och mailat det till säljaren (eller till mäklaren) för säljarens underskrift hade det inte varit ett giltigt kontrakt. Då hade det istället varit två separata dokument som vardera försetts med ena partens underskrift i original. Enligt Högsta domstolen är det inte tillräckligt att en köpehandling, sedan den undertecknats av sista parten, lämnas i kopia till motparten (eller till mäklaren) för att parterna ska vara bundna av uppgörelsen. För att bundenhet ska föreligga rent juridiskt krävs att handlingen i original mottas av mäklaren eller motparten själv.Eftersom det finns ett kontrakt i original hos mäklaren, först undertecknat av dig, sedan av säljaren, finns det ett bindande avtal er emellan. Bundenhet uppstod när säljaren dagen efter skrev under det.Om jag missförstått något i din fråga, något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

​​Vad ska jag tänka på när jag säljer halva huset till min sambo?​​​

2019-09-30 i Köpavtal
FRÅGA |Hej!Är sambo sedan 2 månader tillbaka. Äger en fastighet sedan 3 år tillbaka. Min sambo har flyttat in i den fastighet jag äger och vi önskar nu äga fastigheten 50% var. Har sökt om lagfart för detta. Har skrivit ett säljkontrakt där jag säljer 50% till min sambo. Min fråga är vad är viktigt att tänka på vid upprättande av ett sådant kontrakt? Behöver jag ange en köpeskilling? Vad är skillnaden om vi anger en sådan el inte? Om vi anger köpeskillingen till exempelvis 2 milj och jag köpte fastigheten för 1,5 milj, behöver jag då betala vinstskatt? Jag vill kunna bo kvar i huset om min sambo skulle gå bort, kan jag det? Eller blir det mindre problematiskt om vi gifter oss? Min sambo har barn sedan tidigare.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Dina funderingar aktualiserar både fastighetsrättsliga, skatterättsliga och familjerättsliga aspekter. Nedan följer en redogörelse av dessa med hänvisningar till jordabalken (förkortad JB), inkomstskattelagen (IL) och ärvdabalken (ÄB).Köpeavtalet är ogiltigt om inte formkraven följsVid fastighetsförsäljningar ställs särskilda krav, sk. formkrav, på köpeavtalets utformning för att det ska anses vara giltigt. Bland annat så ska avtalet upprättas skriftligen och vara undertecknas av både säljare och köpare (4:1 JB). Köpehandlingen ska också innehålla uppgift om köpeskilling och även en överlåtelseförklaring, dvs. en förklaring om att fastigheten överlåts från säljaren till köparen. Ett avtal som inte uppfyller dessa krav är ogiltigt (4:1 3 st. JB), vilket innebär att ni som parter inte är bundna av köpeavtalet. Det krävs dock att någon av er åberopar formfelet för att ogiltigheten ska bli aktuell (dock ligger det av naturliga skäl i både säljarens och köparens intresse att avtalet formuleras från första början i enlighet med formkraven).Tänk också på att det, för att kunna få lagfart på fastigheten, uppställs ett krav på att köpeavtalets undertecknande bevittnas av två personer när du som överlåtare undertecknar köpeavtalet (20:7 JB). Det är däremot bara du som säljare som i denna situation kan hävda hinder mot lagfart genom att väcka talan i domstol, om du mot förmodan skulle anse att förvärvet är ogiltigt på grund av avsaknaden av vittnen (20:8 JB). Säljaren betalar vinstskatt vid avyttring av fastighetNär du säljer fastigheten till din sambo räknas överlåtelsen som en avyttring (44:3 IL) i det fall ersättningen för överlåtelsen uppgår till mer än hälften av fastighetens taxeringsvärde (dvs. att värdet på överlåtelsen inte till större del än hälften utgörs av en gåva, vilket inte aktualiseras i ditt fall). Du kommer att få skatta på kapitalvinsten, vilket utgörs av skillnaden mellan ersättningsbeloppet för hans del av fastigheten och omkostnadsbeloppet, som i sin tur utgörs av anskaffnings- och förbättringsutgifter (44:13–14 IL; observera också den särskilda bestämmelsen för beräkning av omkostnadsbeloppet som gäller vid delavyttringar i 44:25 IL). I det fall avyttringen av fastigheten resulterar i en vinst ska 22/30 av denna tas upp till beskattning (45:33 IL). Om försäljningen exempelvis skulle generera 100 000 kr i vinst (efter det att omkostnadsbeloppet är avräknat), så kommer du att betala skatt på (22/30) x 100 000 = 73 300 kr (här avrundat nedåt). På detta belopp betalar du sedan 30% i skatt (som alltså är gällande skattesats för kapitalvinster), vilket skulle innebära att du i slutändan betalar 0,3 x 73 300 = 21 990 kr i skatt för försäljningen.Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direktI en situation där den ena maken eller sambon avlider och efterlämnar barn, som inte är gemensamma, kan det uppstå särskilda problem om den efterlevande önskar bo kvar på fastigheten. Din sambos barn kallas för hans bröstarvingar (2:2 ÄB) men benämns i förhållande till ditt och din sambos förhållande som särkullbarn, dvs. barn födda utom det nuvarande äktenskapet/förhållandet. Särkullbarn har i stort sett undantagslöst rätt till sin laglott i händelse av en förälders död. När det finns särkullbarn med i bilden spelar det alltså ingen roll om ni gifter er eller inte, åtminstone inte vad gäller barnens rätt till arv, som uppgår till åtminstone laglottens storlek. Laglotten utgörs av halva arvslotten (7:1 ÄB), som enkelt kan förklaras vara halva den avlidnes kvarlåtenskap.Exempel: Om din sambo skulle avlida och ha två barn sedan ett tidigare förhållande/äktenskap och lämnar efter sig 1 000 000 kr, har de tillsammans en absolut rätt till 50% av detta, dvs. 500 000 kr som de i sin tur får dela på (250 000 kr var). Din sambo är – gift eller ogift – fri att testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap till dig. Uppgår fastigheten till mindre än 50% av hans totala kvarlåtenskap, skulle han kunna testamentera hans del av fastigheten till dig.Din sambo kan i och för sig testamentera bort sin del av fastigheten till dig, även om dess värde skulle vara större än hälften av hans kvarlåtenskap. Detta skulle innebära en inskränkning av särkullbarnens rätt till laglott och det är i sådana fall upp till din sambos barn att begära jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7:3 ÄB). Din sambos barn kan också välja att avstå arvet vid arvskiftet och istället ta arv när du avlider (2:9 ÄB); med andra ord innebär det att de "skjuter upp" sin rätt till arv och du ges en möjlighet att få bo kvar på fastigheten, även om din sambo skulle avlida.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är förköpsklausuler bindande vid köp av fast egendom?

2019-09-24 i Köpavtal
FRÅGA |Får en kommun som säljer en fastighet skriva in i köpekontraktet att de för all framtid ska ha förköpsrätt för denna fastighet vid en försäljning. Är det möjligt att avtala något sådant i ett köpekontrakt när lagen om förköpsrätt är borttagen.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En förköpsrätt är en klausul som innebär att en person har rätt att köpa viss egendom före alla andra vid en eventuell försäljning. Den som ska sälja egendomen måste alltså erbjuda personen med förköpsrätt att köpa den först, innan hen kan sälja egendomen till någon annan.I ditt fall rör det sig om en kommun som vill ta in en klausul om förköpsrätt vid en försäljning av fastighet. När det gäller förköpsklausuler vid försäljning av fast egendom (fastigheter) har det i praxis ansetts att de inte är bindande, se till exempel NJA 1994 s. 69 och NJA 1993 s.468. Detta hänger samman med de formkrav som ställs på en fastighetsöverlåtelse (se vidare 4 kap. 1 § jordabalken). Det har emellertid i praxis ansetts okej att ha med en förköpsklausul vid vissa typer av gåva, men då du säger att det här rör sig om en försäljning blir det inte aktuellt i ditt fall.Svaret blir sammanfattningsvis att rådande rättsläge tyder på att förköpsklausulen som kommunen tagit in i köpekontraktet inte är bindande för en eventuell köpare.Om du skulle vilja ha hjälp av en av våra verksamma jurister med att exempelvis upprätta ett köpekontrakt kan du få det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,