Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Adoptivbarn är arvsberättigade på samma sätt som biologiska barn. Enligt 2 kap 1 § ärvdabalken är biologiska barn och adoptivbarn bröstarvingar och således först med att ärva från sina föräldrar. mvh

Simon Rydberg |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Om du vill ha hjälp med att fram en lämplig blankett för sitt ändamål rekommenderar jag dig att ta kontakt med en jurist som kan hjälpa dig eller använda någon av våra övriga tjänster som jag listar nedan. Vi erbjuder följande tjänster och du är välkommen att använda den som passar dina behov bäst: - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Den efterlevande maken, din makes mamma i detta fall, har rätt till hela sin avlidnes makes kvarlåtenskap. Det är först när den efterlevande maken har dött som barnen har rätt att få ut sitt arv. Ett undantag till detta är om den först avlidne maken har särkullbarn, vilket är barn från ett tidigare förhållande. Särkullbarn har rätt till att få ut sin arvslott direkt (3 kap.1 § ÄB) Det här innebär dessvärre att din make inte kan få ut sin arvslott av sin pappas arv redan nu (3 kap. 2 § ÄB).Med vänliga hälsningar

Richard Fiskesund |Hej,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Om jag förstår situationen rätt så rör det sig om en moder som inte vill att ett av sina barn A ärver någonting. Hon har gett bort sin bostadsrätt till ett av sina barnbarn på Bs sida genom gåvobrev (möjligtvis i syfte att undanröja den från arvet). Dessutom finns det ett arv från fadern som var gift med modern och far till A och B. Detta arv har inte delats upp ännu trots att fadern redan avlidit. Tolkar jag din fråga rätt så undrar du:ifall det är rättsligt okej för modern att ge bort sin bostadsrätt via gåvobrev till endast någon/några av bröstarvingarna. Vad laglott är och dess roll i denna situationFör att besvara dessa frågor kan ledning hittas i Ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv Se lagen härDet framgår inte riktigt tydligt i beskrivningen huruvida A är barn till modern eller ett särkullebarn. Jag utgår ifrån att A är fadern och moderns gemensamma barn i min analys då inget annat nämns.Svar:Efter faderns bortgång tillfaller faderns kvarlåtenskaper modern enligt 3 kap. 1§ ÄB då de var gifta. Dock innebär detta inte en full äganderätt utan en fri förfoganderätt vilket kan utläsas av 3 kap. 2§ ÄB, dvs att modern inte får testamentera bort den kvotdel som är tillägnad bröstarvingarna. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av moderns totala förmögenhetsmassa vid faderns död. Men för övrigt finns det inga restriktioner över vad modern får göra med kvarlåtenskaperna. Modern får alltså slösa bort och även ge bort dem som gåvor. Av 6 kap. 1§ ÄB framgår det dock att det som arvlåtaren (modern) i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Här dyker frågan upp ifall modern i hennes gåvobrev föreskrev att bostadsrätten inte skulle utgöra ett förskott på arv. Även om det inte fanns ett sådant villkor nedtecknat så kan det möjligtvis ur omständigheterna utläsas att gåvan inte var menad som ett förskott, då modern inte vill överlåta något arv till A. Förskott på arvOm gåvan är menad att vara ett förskott på arv skall en avräkningen enligt 6 kap. 3§ ÄB ske efter bostadsrättens värde (marknadsvärde) vid mottagandet såvida inte omständigheterna säger något annat. Av 6 kap. 4§ samma lag framgår det dock att ifall Bs arvslott på moderns sida inte räcker till att avräkna förskottet så blir B heller inte skyldig att återbära det underskott som Bs andel inte kan täcka. TestamenteOm däremot bostadsrätten inte var menad att ses som ett förskott, uppkommer frågan ifall gåvosyftet mer hade ett testamentssyfte. Om modern är väldigt gammal och ger bort bostadsrätten hon själv bor i, finns det mycket som talar för att gåvans syfte kan likställas med ett testamente. Vid moderns bortgång skall hälften av hennes bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter fadern, detta enligt 3§ kap. 2 ÄB. Av samma paragraf framgår det som tidigare nämt att efterlevande make (modern) inte får testamentera bort egendom som skall tillfalla faderns arvvingar. Om bostadsrättens värde överstiger det värde som modern har rätt att testamentera bort är det förbjudet. Skulle B ändå fått bostadsrätten ska det dras från Bs lott i moderns kvarlåtenskaper. Skulle det inte räcka till skall B som mottar bostadsrätten återbära den eller dess värde, såvida B insåg eller borde inse att A har anspråk i en del i bostadsrätten upp till en viss del av kvotvärdet. Detta framgår av 3 kap. 3§ ÄB och enligt min bedömning utifrån uppgifterna som angetts inser B eller borde inse detta. När det sedan kommer till den andra halvan av moderns bo stadgar 7§ kap. 4§ att ifall arvlåtaren (modern) bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testament gäller 7 kap. 2 och 3§§ ÄB. Av de paragraferna framgår det att B i sådana fall måste avräkna gåvan från sin laglott. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1§ hälften av den arvslott som en bröstarvinge har enligt lag. A har dessutom alltid rätt att få ut sin laglott, och kan alltså jämka den testamentsliknande gåvan i den mån A kan få ut sin laglott. Dvs. A har som totalt alltid rätt till minst 25% av moderns egendom inräknat bostadsrättens värde och andra diverse testament. Kom ihåg att A inom 6 månader efter det att hen erhöll del av testamentet måste påkalla jämkning genom att giva testamentstagaren B sitt anspråk, eller genom att väcka talan mot hen. Annars förloras jämkningsrätten.Bs bortgångAtt B har gått bort förändrar inte situationen mer än att Bs arvingar träder i Bs ställe vad gäller rätten till arv. Anspråket om bostadsrätten får rikta sig till det barnet som fått bostadsrätten. Problemet är att det barnet endast innehar hälften av Bs arvsrätt vilket innebär att avräkningar inte blir lika effektiva. Annars gäller samma principer. Avslutande kommentarSlutligen kan sägas att det är ganska komplicerat. Mycket beror på de verkliga omständigheterna som har en stor påverkan på utsagan. Mitt tips är att kontakta en jurist som kan göra en bättre bedömning utifrån en mer detaljerad beskrivning av omständigheterna. Hoppas det kunde ge en något klarare bild!Vänligen,

|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvinges rätt till laglottI egenskap av bröstarvinge har du rätt till arv (2 kap 1 § ÄB). Du har som bröstarvinge alltid rätt till en laglott som är hälften av din arvslott (7 kap 1 § ÄB). Om du t.ex. skulle ha rätt att ärva 1000 kr är din arvslott 1000 kr och din laglott 500 kr. Laglotten kan inte testamenteras bort, du kan dvs. inte bli arvlös.Vidare finns ett förstärkt laglottsskydd som ger skydd vid situationen att arvlåtaren ger bort sin egendom i gåva (7 kap 4 § ÄB).Jämkning av testamenteIfall din laglott skulle vara inskränkt ska du inom 6 månader från det att testamentet delgivits dig påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB och 14 kap 4 § ÄB). Det innebär att du säger till testamentstagaren att du vill ha ut din laglott. Om du ej gör detta inom 6 månader gäller testamentet trots att din laglott blivit kränkt.SammanfattningDu har rätt till din laglott. Ifall din laglott inskränkts t.ex. genom testamente har du rätt att påkalla jämkning av den som fått arvet. Det skall göras inom 6 månader från att du tagit del av testamentet. Du kan alltså inte missa ditt arv så länge du påkalla jämkning inom rätt tid.Med vänlig hälsning,

|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken. Bodelning med anledning av att make avliderEnligt 23 kapitlet 9 § ärvdabalken ska en bodelning förrättas när ena maken avlider. Enligt 10 kapitlet 1 § äktenskapsbalken ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Alltså all egendom som inte är enskild genom villkor i gåva, arv eller testamente eller som gjorts enskild genom äktenskapsförord, enligt 7 kapitlet 1 § och 2 § äktenskapsbalken. I en bodelning delas makarnas giftorättsgods upp mellan makarna för att de ska få lika andelar. I andelsberäkningen räknas makarnas giftorättsgods ihop och delas sedan lika mellan makarna. Vardera maken får därefter egendom som motsvarar värdet på deras andel. I första hand ska makens egen egendom tillfalla den när egendomen ska delas upp så att det motsvarar värdet på makens andel. ArvDin enskilda egendom och den egendom (snarare värdet av egendom) som du tillskiftas genom bodelningen utgör din kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är det som kommer att ges ut i arv efter att du avlidit.Enligt reglerna om arv ska ditt barn ärva hela din kvarlåtenskap, se 2 kapitlet 1 § ärvdabalken. Din make har ingen arvsrätt efter dig och kommer inte få något av din kvarlåtenskap.Genom testamente kan du testamentera bostadsrätten till din dotter. Det kan leda till att hon faktiskt får bostadsrätten även om ditt dödsbo i bodelningen skulle behöva ge egendom till din make. Då kan annan egendom än själva bostadsrätten ges i första hand.Sammanfattning:All din kvarlåtenskap kommer att gå till ditt barn när du avlider. Kvarlåtenskapen består av det du "fått" genom en bodelning och din eventuella enskilda egendom. Bostadsrätten kan alltså tillfalla din dotter. Värdet av bostadsrätten kan ingå i en bodelning med anledning av att du avlider och en del av värdet av bostadsrätten kan ges till din make efter bodelningen. Detta förutsatt att bostadsrätten utgör giftorättsgods. Även om värdet av din bostadsrätt ingår i bodelningen har du som utgångspunkt att få bostadsrätten på din lott när värdet av era andelar ska delas upp. Genom testamente kan du visa att din vilja är att just bostadsrätten ska gå till din dotter. Det innebär att om egendom ska ges till din make i bodelningen kan det leda till att det i första hand sker med annan egendom än just bostadsrätten. Hoppas att du fick svar på dina frågor, har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa ytterligare frågor eller kommentera nedan!Vänliga hälsningar,

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Av 2 kap. ÄB följer att bröstarvingar, alltså barn till den som avlidit, hör till den så kallade första arvsklassen och därmed ärver i första hand. Eftersom din mor inte har någon make och du är hennes enda barn kommer du ensam ärva din mor om hon inte väljer att testamentera egendom till någon annan. Med andra ord behöver din mor inte upprätta något testamente om hon vill att du, och i förlängningen din son, ska ärva henne. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här sortens frågor regleras i ärvdabalken(ÄB) och föräldrabalken(FB). Om mamman har hemvist i Sverige gäller svensk arvsrätt.Enligt 4:8 FB så ska ett adoptivbarn anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Adoptivbarn ingår alltså i arvsordningen på samma sätt som biologiska barn! Den legala arvsordningen framgår i ÄB men utan att veta mer omständigheter kan jag inte svara på exakt hur arvet kommer se ut i det här fallet. Det beror t.ex. på hur många syskon det finns, om föräldern är gift osv. Men klart är i alla fall att adoptivbarn har samma arvsrätt som biologiska barn trots att barnet inte är svensk medborgare.Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!