Arvsrätt för adoptivbarn som inte är svensk medborgare

2017-12-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, jag har en bekant som blivit svensk medborgare, hon har en adoptivbarn som inte är svensk medborgare. Adoptivbarnet som är vuxet bröt för flera år sen all kontakt med sin adoptivförälder. Det sista vi vet är att hen reste tillbaka till sitt hemland (ett land i Afrika), och lever med stor sannolikhet där sen dess. Detta tror vi i och med att hen endast hade tillfälligt uppehållstillstånd som var påväg att gå ut då hen reste. Nu undrar min bekant om vilken eventuell arvsrätt adoptivbarnet har i Sverige.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här sortens frågor regleras i ärvdabalken(ÄB) och föräldrabalken(FB). Om mamman har hemvist i Sverige gäller svensk arvsrätt.Enligt 4:8 FB så ska ett adoptivbarn anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Adoptivbarn ingår alltså i arvsordningen på samma sätt som biologiska barn! Den legala arvsordningen framgår i ÄB men utan att veta mer omständigheter kan jag inte svara på exakt hur arvet kommer se ut i det här fallet. Det beror t.ex. på hur många syskon det finns, om föräldern är gift osv. Men klart är i alla fall att adoptivbarn har samma arvsrätt som biologiska barn trots att barnet inte är svensk medborgare.Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!

Kan jag göra mina barn arvlösa?

2017-12-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min man är 72 år & har 2 barn och jag 48 år & 3 barn - Inga gemensamma barn, vi är gifta. Jag hade ett hus när vi gifte oss för 6 år sedan. Vilket typ av avtal bör man teckna så att jag skyddar mig OM min man dör före mig. Vi vill inte att våra barn skall få något ting. Även ett avtal som skyddar honom om jag dör först. Vad finns det för möjligheter att skydda eventuella överskott i dödsboet? Min man är 72 år & har 2 barn och jag 48 år & 3 barn - Inga gemensamma barn, vi är gifta. Jag hade ett hus när vi gifte oss för 6 år sedan. Vilket typ av avtal bör man teckna så att jag skyddar mig OM min man dör före mig. Vi vill inte att våra barn skall få något ting. Även ett avtal som skyddar honom om jag dör först. Vad finns det för möjligheter att skydda eventuella överskott i dödsboet?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid dödsfall mellan makar ska det inledningsvis göra en bodelning (23 kap. 1 § ÄB). Det som sedan kvarstår efter bodelningen, även kallad kvarlåtenskap, kan du fritt förfoga över. Om du vill att din make ska ärva all din kvarlåtenskap kan det vara fördelaktigt att ni båda upprättar ett testamente (se formkrav för testamente 10 kap. 1 § ÄB) Ett inbördes testamente innebär att den efterlevande maken ska ärva allt. Dock finns det begränsningar till ett sådant testamente om testatorn exempelvis har barn till.Dina barn är bröstarvingar och tillhör därför den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har de rätt till sin laglott vilket motsvarar hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om du exempelvis har en förmögenhet på 1 000 000 kr, har dina barn som huvudregel rätt till hälften av detta belopp alltså 500 000kr. För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs det att bröstarvingen påkallar jämkning (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Om bröstarvingarna inte påkallar jämkning inom sex månader från att den har delgivits testamentet blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Testamentet anses vara delgivet som huvudregeln när testamentshandlingen har överlämnats till arvingarna. Delgivning behövs dock inte göras för en arvinge som har godkänt testamentet (14 kap. 4 § ÄB)Slutsats Sammanfattningsvis kan ni upprätta ett inbördes testamente som innebär att den efterlevande maken ska ärva allt och att arvet inteska tillfalla barnen. Men om barnen påkallar jämkning av testamentet har de rätt till sin laglott. Det är värt att anmärka att jämkning av testamente gäller endast för den som har begärt det. Det innebär att om endast ett av dina barn påkallar jämkning har dina två andra barn inte rätt till sin laglott (förutsatt att de inte också påkallar jämkning). Om dina barn påkallar jämkning kan de få ut sin laglott direkt på grund av de inte är era gemensamma barn (7 kap. 3 § andra stycket ÄB)Lycka till! Med vänliga hälsningar

I vilken utsträckning får arvlåtaren bestämma över sin kvarlåtenskap?

2017-11-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Frustrerande fråga men jag befinner mig i en sits där jag o min mor håller på att flytta. För bara ett tag sen tala hon om för mig att hon hade lagt mina arvspengar på fastigheten jag kommer att flytta till. Då hade jag inget val för alla papper med fastigheten var klart o jag trodde hon hade använt pengar som vi skulle få ut av huset vi nu bor i men hon hade inte underrättat mig om att hon lagt alla mina arvpengar på den fastighet jag ska flytta till. Det kan ju ses som hon kanske ville hjälpa mig men jag ser det mer som hon behövde mina pengar o tog dem. Min bror däremot får ut sina 3 miljoner i arv men jag får inte ut nåt för de har hon lagt på fastigheten. Får hon göra så. Jag har en diagnos Aspergers o panikattack o behöver verkligen pengarna för att klara mig istället men min bror han kan ju arbeta vilket jag inte kan för jag är helt sjukskriven o kan inte arbet enligt läkare. Min bror har det bra ställt med ekonomin överhuvudtaget, känns lite orättvist, vad gör jag nu. Kan jag göra nåt eller ska jag boka en tid med er. Tack för svar. Kan inte annat än att säga jag tycker det är jobbigt. Svårt att ta mig någonstans pga min diagnos men självklart gör jag det om ni tyvker det är bäst. Råd snälla.
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får din mor bestämma hur arvet ska fördelas?Din mor har rätt att använda sina pengar hur hon vill och ni som barn har dessutom ingen rätt till arv om det inte finns någon kvarlåtenskap. Om det vid er mors bortgång finns kvarlåtenskap har ni som barn dock rätt till er laglott vilket är hälften av arvslotten, dvs. hälften av det som ni skulle erhållit om det inte funnits något testamente. (7 kap. 1 § ÄB) Din mor kan alltså testamentera bort all sin kvarlåtenskap till en av er eller till någon helt utomstående men ni som barn har ändå rätt att erhålla hälften av det som ni skulle erhållit om det inte funnits något testamente. Utifrån din fråga verkar det dock inte röra sig om ett testamente men med det ovan sagda vill jag illustrera att din mor alltså i princip är fri att förfoga över sin egendom hur hon vill så länge ni som barn erhåller er laglott. Din mor har alltså rätt att investera "dina" pengar i en fastighet och låta "din brors pengar" ligga på ett bankkonto. Förutsatt att din mor inte är gift och inte heller har upprättat ett testamente kommer hennes kvarlåtenskap tillfalla dig och din bror till lika stor del. (2 kap. 1 § ÄB) Om du får en fastighet av din mor medan hon fortfarande är i livet utgör dock förskott på arv om inget annat föreskrivs i ett gåvobrev eller liknande vilket innebär att detta kommer räknas av på ditt arv vid hennes bortgång. (6 kap. 1 § ÄB) Om du däremot inte får fastigheten utan endast ska bo där med henne kommer hela hennes kvarlåtenskap, dvs. fastigheten, pengar på bankkonto och övriga tillgångar att tillfalla dig och din bror till lika stor del.Vad kan du göra?Eftersom det utifrån din fråga verkar som att din mor fortfarande är i livet skulle jag råda dig att prata med henne och förklara att du är i behov av pengar snarare än pengar som är låsta i en fastighet. Om du får fastigheten under din mors livstid kommer fastighetens värde vid din mors bortgång att räknas av mot det arv som du skulle erhållit och din bror får då övriga tillgångar till motsvarande värde. Om du däremot inte får fastigheten nu utan endast ska bo där med din mor och din mor inte upprättar ett testamente som föreskriver att du ska erhålla fastigheten så kommer du och din bror dela lika på hela din mors kvarlåtenskap, då finns det alltså inget som säger att du måste erhålla fastigheten och att din bror ska erhålla pengarna på din mors bankkonto. För att besvara din fråga finns det alltså inget utifrån ett juridiskt perspektiv som du kan göra eftersom din mor har laglig rätt att göra såhär. Hoppas mitt svar besvarade din fråga och gav klarhet i rättsläget! Om något är otydligt eller om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning

Hur fördelas arv mellan hel- och halvsyskon?

2017-11-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vår pappa hade 5 barn i sitt första äktenskap. Han och mamma gifte sej och fick mej och min syster. Pappa dog först efterlämnade inget efter sej och nu har även mamma dött. Hur ärver vi vår mamma med tanke på våra halvsyskon?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Den gemensamma nämnaren för er alla syskon är er pappa. Ni har skrivit att er pappa inte efterlämnade något. Innebär det att det inte fanns något giftorättsgods mellan era avlidna föräldrar? Om giftorättsgods funnits, ska dessa ha delats till hälften mellan era avlidna föräldrar. I sådant fall har ni och era halvsyskon rätt till varsin andel i er pappas kvarlåtenskap (1/7). Motsatsvis finns alltså inget att dela från hans kvarlåtenskap mellan er syskon (och halvsyskon) om han inte efterlämnade något efter sig.Vad gäller er mammas (arvlåtarens) kvarlåtenskap, har du och ditt syskon rätt att ärva henne som bröstarvingar. En bröstarvinge är arvlåtarens avkomlingar (2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Vad som följer av ordalydelsen är alltså att era halvsyskon inte är er mammas avkomlingar och de har därför inte rätt att ärva henne. Du och ditt syskon ärver således hälften var av er mammas kvarlåtenskap (2 kap. 1 § 2 st. ÄB)Vill ni ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan ni använda er av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här: http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här: http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Lycka till!

Ärver barn från olika äktenskap vid samma tidpunkt och lika mycket?

2017-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Om en äldre man är ensamstående idag, men varit gift 2 gånger innan, varav det första barnet kom till vid det första äktenskapet och de två andra barnen vid det andra äktenskapet, vilka av dessa barn ärver först efter enna äldre man eller ärver alla en tredjedel var av denna mans kvarlåtenskap? Denna mans före detta fru från det andra äktenskapet lever fortfarande idag men dessa två är skilda sedan många år tillbaka. Den första frun till denna man är avliden sedan flera år tillbaka. Kvar finns då barnen från de båda äktenskapen, varav den första är ifrån det första äktenskapet och de andra två från det andra äktenskapet. Jag undrar som sagt vad som gäller med hans kvarlåtenskap vid denna bouppteckning när den äldre mannen avlider? Ärver alla tre barnen lika mycket eller får det första barnet mer och de andra två måste vänta på sitt arv?
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barn ingår i den första arvsklassen, då kallade bröstarvingar. Barnen har alltid en rätt att ärva sin föräldrar oavsett vad testamenten säger. Alla bröstarvingar har rätt till en viss laglott. Laglotten bestäms utifrån att arvet delas i lika delar på barnen och sedan delat på hälften. Det betyder att de tre barnen i ditt fall ärver som minst 16,7 %, laglotten. (7 kap. 1 § ärvdabalken.)De tre barnen ska ärva lika mycket om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Utan testamente ska barnen ärva 33 % vardera. (2 kap. 1 § ärvdabalken.)Vid skilsmässa försvinner arvsrätten mellan makar. Det jag tror att du tänker på är arvsrätten för särkullbarn. Men den infaller bara om det finns en efterlevande make som ska ärva. Då har särkullbarn från ett tidigare äktenskap rätt att få ut sin laglott direkt, dvs. 16,7 % av arvet. De kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och ta ut arvet när denne gått bort och då får de ut 33 % av arvet. Något att tänka på är att tidigare gåvor till barnen av ansenliga summor kommer räknas bort från arvslotten som förskott på arv om det inte finns ett gåvobrev som stadgar att det inte ska räknas som förskott på arv. (6 kap. 1 § ärvdabalken.)Kort sagt ska de tre barnen ärva vid samma tidpunkt och lika mycket (om det inte finns ett testament som säger annat). De har dock rätt till minst 16,7 % av arvet.Vänligen

Förvaltning av underårigs arv

2017-11-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är skild och min son är 12 år. Måste jag skriva testamente för att min sons mamma ska kunna förvalta min sons arv?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din son är ditt enda barn kommer hela ditt arv tillfalla honom, detta enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken. Skulle din son vara omyndig när arvet tillfaller honom har han inte rätt att själv förfoga över det. Detta eftersom att omyndiga inte har rätt att själv råda över sin egendom, se 9 kapitlet 1 § föräldrabalken. Barnets föräldrar är barnets förmyndare om de har vårdnad om barnet, se 10 kapitlet 2 § föräldrabalken. Om din sons mamma alltså har vårdnad om din son är hon hans förmyndare. Mamman kommer som förmyndare att vara skyldig att förvalta din underåriga sons tillgångar enligt 12 kapitlet 1 §. Arvet som tillfaller din son är att räkna som tillgångar. Alltså kommer mamman att förvalta din sons arv efter dig till dess att han fyller 18 år enligt lag. Värt att ha i åtanke är att förmyndaren (mamman) ska fullgöra sina skyldigheter omsorgsfullt och alltid agera på det sätt som är till bäst nytta för den underårige, se 12 kapitlet 3 §. Sammanfattning:Om din sons mamma har vårdnad om din son är hon hans förmyndare. Som förmyndare har hon en skyldighet att förvalta din sons arv efter dig oavsett förordnande i testamente eftersom att din underåriga son inte själv får förvalta över sin egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rättsverkningar av adoption vad gäller arv. Kan adoption bestridas av adoptantens barn?

2017-11-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Jag är särkullebarn, min far ligger på dödsbädden och vill adoptera mitt styvsyskon. Min far och hans fru har ett gemensamt barn och hon har ett från ett annat äktenskap som han då vill adoptera. Frågan har varit på tapeten när "hen" var yngre men det blev inte av då, då "hen" inte ville. I dag är vi vuxna, för mig känns det som att man vill minska min andel av arvet från min far, genom att jag bara får 1/3 istället för 1/2 del av arvet. Kan man verkligen göra så ?, Känner mig sviken.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag ska gå igenom steg för steg hur samspelet fungerar mellan arv och adoption, och hur du kan påverka de olika delarna.Adoption och testamenteFör att din far ska kunna adoptera barnet krävs att han uppfyller kriterierna i föräldrabalken 4 kap. Enligt 4 kap 3, 4 och 5 §§ kan han med sin frus och "barnets" samtycke adoptera sin frus "barn".Rent rättsligt bör det inte finnas några hinder för adoptionen. Även om det finns eller uppkommer ett sådant hinder är det mycket möjligt att din far istället upprättar ett testamente för ditt styvsyskons fördel.Rättsverkningar av adoptionEnligt föräldrabalken 4 kap 8 § anses barn som adopterats av den ena maken vara makarnas gemensamma barn. Ditt styvsyskon skulle därav i lagens mening behandlas precis som om hen var din fars biologiska barn.Adoptivbarnets rätt till arvEftersom ett adoptivbarn har samma rättigheter som en förälders biologiska barn innebär det att ditt styvsyskon kommer ärva precis på samma sätt som du. Som du säger kommer då ditt styvsyskon att ha rätt till 1/3 av arvslotten efter din fars död. Det finns dock en viktig skillnad mellan er. När din far dör har du som särkullebarn rätt att få ut din del av arvet direkt efter din fars och hans frus bodelning. Ditt då adopterade styvsyskon kommer dock att behöva vänta tills hens mor dör, vilket följer av ärvdabalken 3 kap 1 §. Regeln säger att särkullebarn får ut sitt arv direkt, medan gemensamma barn får vänta tills även modern har dött om arvlåtaren (den som dött) var gift. Det kallas att gemensamma barn får efterarvsrätt.Om din far istället upprättar testamenteDet kan hända att din far väljer att upprätta ett testamente istället för att adoptera. Det som händer då är att du i varje fall har rätt din din laglott, som då skulle utgöra hälften av din arvslott. Eftersom att ni då endast är två bröstarvingar (arvsberättigade barn) skulle din laglott utgöra ¼ av den totala efterlämnade egendomen. Rätten för ett barn att utkräva sin laglott trots ett motsägande testamente finns i ärvdabalken 7 kap 3 §.SlutsatsDet finns i stort tre olika situationer som jag ser som sannolika.1. Att din far adopterar ditt styvsyskon och ni får dela på kvarlåtenskapen med 1/3 var. Det finns tyvärr inget, såvitt jag vet, som du personligen kan göra för att hindra adoptionen.2. Att din far istället för att adoptera upprättar ett testamente till fördel för ditt styvsyskon. Din arvslott blir då fortfarande hälften av hans kvarlåtenskap, men han kan testamentera bort så mycket så att du har rätt till minst ¼ av all hans kvarlåtenskap. Det finns inte heller i denna situation något du kan göra för att hindra att han testamenterar bort så mycket att det inte inkräktar på din laglott.3. Att din far varken adopterar eller upprättar ett testamente. Då kommer hans arv fördelas som vanligt mellan dig och ditt halvsyskon, med hälften vardera.Möjligheterna att styra över ditt fars arv ligger i stort sett helt hos din far.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vuxenadoption och arvsrätt

2017-11-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är på väg att försöka adoptera en ung vuxen person som knytit an till min familj och som blivit som ett syskon till mina unga vuxna barn. Om adoptionen godkänns hur blir det med arvsrätten för mina barn? Kommer den att delas lika mellan bröstarvingar och adopterade?
Hanna Salajin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en adoption gäller den grundläggande principen att ett adopterat barn likställs med ett biologiskt barn (4 kap. 8 § Föräldrabalken). Det innebär att när adoptionen godkänts kommer ditt adopterade barn ha samma arvsrätt som dina biologiska barn. De ses alla som bröstarvingar och ska dela lika på arvet efter dig. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,