Gammal mor ger bort bostadsrätt via gåvobrev till ena bröstarvingen
Fadern i ett äktenskap dör, och barnen (A och B) godkänner att modern ska få sitta i "orubbat bo". Modern tycker inte om barnet A av olika skäl. Barnet A har 1 eget barn. Barnet B har 2 egna barn (halvsyskon). Barnet B dör dock innan modern, och dess barn blir nu bröstarvingar istället. Modern är nu gammal, och har gett sin bostadsrätt till ena av barnet Bs barn (den äldsta) via gåvobrev. Modern har inte velat ha kontakt med barnet A och dess barn i princip sedan faderns död. Hon vill på alla vis se till att barn A inte ärver någonting.
Är detta lagligt att ge bort på det viset via gåvobrev? Arvet efter fadern har inte delats ännu. Hur gör man med laglott osv?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!
Om jag förstår situationen rätt så rör det sig om en moder som inte vill att ett av sina barn A ärver någonting. Hon har gett bort sin bostadsrätt till ett av sina barnbarn på Bs sida genom gåvobrev (möjligtvis i syfte att undanröja den från arvet). Dessutom finns det ett arv från fadern som var gift med modern och far till A och B. Detta arv har inte delats upp ännu trots att fadern redan avlidit.
Tolkar jag din fråga rätt så undrar du:
ifall det är rättsligt okej för modern att ge bort sin bostadsrätt via gåvobrev till endast någon/några av bröstarvingarna.
Vad laglott är och dess roll i denna situation
För att besvara dessa frågor kan ledning hittas i Ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv Se lagen här
Det framgår inte riktigt tydligt i beskrivningen huruvida A är barn till modern eller ett särkullebarn. Jag utgår ifrån att A är fadern och moderns gemensamma barn i min analys då inget annat nämns.
Svar:
Efter faderns bortgång tillfaller faderns kvarlåtenskaper modern enligt 3 kap. 1§ ÄB då de var gifta. Dock innebär detta inte en full äganderätt utan en fri förfoganderätt vilket kan utläsas av 3 kap. 2§ ÄB, dvs att modern inte får testamentera bort den kvotdel som är tillägnad bröstarvingarna. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av moderns totala förmögenhetsmassa vid faderns död. Men för övrigt finns det inga restriktioner över vad modern får göra med kvarlåtenskaperna. Modern får alltså slösa bort och även ge bort dem som gåvor.
Av 6 kap. 1§ ÄB framgår det dock att det som arvlåtaren (modern) i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Här dyker frågan upp ifall modern i hennes gåvobrev föreskrev att bostadsrätten inte skulle utgöra ett förskott på arv. Även om det inte fanns ett sådant villkor nedtecknat så kan det möjligtvis ur omständigheterna utläsas att gåvan inte var menad som ett förskott, då modern inte vill överlåta något arv till A.
Förskott på arv
Om gåvan är menad att vara ett förskott på arv skall en avräkningen enligt 6 kap. 3§ ÄB ske efter bostadsrättens värde (marknadsvärde) vid mottagandet såvida inte omständigheterna säger något annat. Av 6 kap. 4§ samma lag framgår det dock att ifall Bs arvslott på moderns sida inte räcker till att avräkna förskottet så blir B heller inte skyldig att återbära det underskott som Bs andel inte kan täcka.
Testamente
Om däremot bostadsrätten inte var menad att ses som ett förskott, uppkommer frågan ifall gåvosyftet mer hade ett testamentssyfte. Om modern är väldigt gammal och ger bort bostadsrätten hon själv bor i, finns det mycket som talar för att gåvans syfte kan likställas med ett testamente. Vid moderns bortgång skall hälften av hennes bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter fadern, detta enligt 3§ kap. 2 ÄB. Av samma paragraf framgår det som tidigare nämt att efterlevande make (modern) inte får testamentera bort egendom som skall tillfalla faderns arvvingar.
Om bostadsrättens värde överstiger det värde som modern har rätt att testamentera bort är det förbjudet. Skulle B ändå fått bostadsrätten ska det dras från Bs lott i moderns kvarlåtenskaper. Skulle det inte räcka till skall B som mottar bostadsrätten återbära den eller dess värde, såvida B insåg eller borde inse att A har anspråk i en del i bostadsrätten upp till en viss del av kvotvärdet. Detta framgår av 3 kap. 3§ ÄB och enligt min bedömning utifrån uppgifterna som angetts inser B eller borde inse detta. När det sedan kommer till den andra halvan av moderns bo stadgar 7§ kap. 4§ att ifall arvlåtaren (modern) bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testament gäller 7 kap. 2 och 3§§ ÄB. Av de paragraferna framgår det att B i sådana fall måste avräkna gåvan från sin laglott. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1§ hälften av den arvslott som en bröstarvinge har enligt lag. A har dessutom alltid rätt att få ut sin laglott, och kan alltså jämka den testamentsliknande gåvan i den mån A kan få ut sin laglott. Dvs. A har som totalt alltid rätt till minst 25% av moderns egendom inräknat bostadsrättens värde och andra diverse testament. Kom ihåg att A inom 6 månader efter det att hen erhöll del av testamentet måste påkalla jämkning genom att giva testamentstagaren B sitt anspråk, eller genom att väcka talan mot hen. Annars förloras jämkningsrätten.
Bs bortgång
Att B har gått bort förändrar inte situationen mer än att Bs arvingar träder i Bs ställe vad gäller rätten till arv. Anspråket om bostadsrätten får rikta sig till det barnet som fått bostadsrätten. Problemet är att det barnet endast innehar hälften av Bs arvsrätt vilket innebär att avräkningar inte blir lika effektiva. Annars gäller samma principer.
Avslutande kommentar
Slutligen kan sägas att det är ganska komplicerat. Mycket beror på de verkliga omständigheterna som har en stor påverkan på utsagan. Mitt tips är att kontakta en jurist som kan göra en bättre bedömning utifrån en mer detaljerad beskrivning av omständigheterna.
Hoppas det kunde ge en något klarare bild!
Vänligen,
