Frågor & Svar

Min sambo dog i januari 2014. Han efterlämnar 5 egna barn varav 1 barn dog 2 dagar efter honom. Hon i sin tur efterlämnar 4 barn. Min sambo och jag hade skrivit ett testamente," den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt ärva all den avlidnes egendom. Den av våra arvingar som efter den först avlidna gjort anspråk på sin laglott skall emellertid ej erhålla ytterligare arv". 1 barn och 1 barnbarn vill ha ut sin laglott. Har nu fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket som registrerat den och dödsboet har en förlust med ca 6000 kr. Hur gör jag, begravningsbyrån kunde inte utan hänvisar till en jurist för arvsskifte. Behövs det, dödsboet är ju på minus.

Hejsan. Min farmor har avlidit och har två barn, min far och hans syster. Min fråga min far och vår familj vill ha bodelning. Kan hans syster neka bodelning?

Blivit kallade till Bouppteckningsförrättning på Torsdag. Vi har ej godkänt Testamentet, bror dog 28 Maj-2014, vi har hela tiden överklagat Boupptecknaren som vi anser jävig, har bevis. Överklagade till Hovrätten, senast datum 13 Okt, ej hört av dom, kallelsen kom daterad 10 Okt. Hur gör vi, vi behöver nu en Jurist/advokat?- Hur kan ni hjälpa oss. Vi är 4 st syskon mot en i vårt tycke mycket ojust person

Har vi fortande rätt till vår mors saker?

Hejsan

För 4år sen dog våran mamma. Hon var då gift, hon och hennes make har inga genensamma barn men har 4st var från sina tidigare äktenskap. Redan när mamma blev sjuk så började vi prata om hur vi skulle göra med hennes saker och huset som hon och hennes man ägde ihop. Hon ville att vi, hennes barn skulle få hennes saker (saker som hon hade innan hon var gift, möbler osv) och att vi barn inte skulle som hon sa ”kasta ut” hennes make utan att han skulle få bo kvar. Detta såg vi alla, alltså vi barn och maken detta som en självklarhet då. Detta är tyvärr bara sagt muntligt vi har inget skrivet.

När mamma sen dog så träffades vi alla, hennes barn och maken och pratade lite om hur vi skulle göra med mammas del av huset och hennes saker. Maken berättade att huset inte var värt något då och att det var mycket skulder. Vi barn som då var i åldrarna 19-25år sa väl ungefär ”jaha” och frågade inget mer om detta då vi inte förstod våran rätt till hennes del av huset. Vi började istället prata om hennes saker. Vi bestämde att vi skulle tömma förrådet på hennes saker och att möblerna och alla köksartiklar och porslin skulle få stå kvar tills att maken köper nytt. Detta är också bara muntligt sagt.

2år efter vår mors död så kom maken med ett papper som han ville att vi skulle skriva på, enligt honom så var det om huset. Att vi barn inte skulle sälja mammas del om jag inte minns fel. Vi fick i alla fall inga kopior på detta.

Nu 4år senare så fick vi ett sms av maken där det står att han ska flytta ihop med sin särbo sen 2år tillback och sälja huset. Vi frågar då när vi ska komma och hämta resten av mammas saker och får då till svar att det inte finns nått mer att hämta och att han ska ta med sig mammas möbler. Min syster hörde då av sig till maken med en påminnelse om hur det var sagt, att vi barn skulle ha hennes saker men fick inget svar alls. Hon har också hört av sig till honom ang. pappret vi skrev på för 2 år sen men inte fått nått svar på detta heller.

Vi hade en väldigt bra kommunikation med maken efter mammas död men detta har vi tyvärr inte längre, all kommunikation dom senaste 2åren har varit via sms på sin höjd.

Min fråga är alltså det som står i rubriken, har vi fortfarande rätt till våran mammas saker samt möbler efter så här lång tid? Jag och mina syskon är inte intresserade av huset och de saker som mamma och maken köpte tillsammans under tiden som dom var gifta utan vi vill bara ha mammas saker och möbler som hon hade innan hon var gift alltså saker som vi barn växte upp med.

Hej! Jag vill att Filip Henriksen besvarar nedan ställda frågor:

Då det är en värld fylld av lagar och paragrafer och ett språk som för mig som novis är svårt att förstå, behöver jag få bekräftat att det jag uppfattade av vårt samtal igår är korrekt samt ställa några följdfrågor. Enligt dig är vår största chans är att trycka på köparens undersökningsplikt, "tänjer på 4 kap.19 paragrafen." (se nedan utdrag från mobilkonversationen). Vår sida har större chans att vinna och därmed går den andra sidan (köparen) med på en förlikning vilket kan innebära att min syster och jag slipper betala. Som jag uppfattade ditt resonemang; Eftersom KÖPAREN FÖRSUMMAT SIN UNDERSÖKNINGSPLIKT är det högst troligt att köparen förlorar målet i en huvudförhandling (du nämde att det troligen fanns PRAXIS på tidigare liknande mål - vet du var vi kan hitta det isf?). Domaren vet att det blir dyrt för den som vill driva målet till en huvudförhandling därför föreslår domaren i fall som typ detta, en förlikning. Det kan innebära att man från köparen ställer in krav om betalning. Domaren kommer troligt bevilja jämkning då det finns särskilda skäl att beakta i fallet. Vi bröstarvingar som inte haft någon som helst insyn och varit helt i avsaknad av denna typ av kunskap vad gäller försäljning, arvskifte etc, har inte haft någon annan möjlighet än att lita på inhyrd experthjälp samt till sambon som tillika intygat på heder och samvete att hon lämnat korrekta uppgifter om boet. Därmed blev vi av med hela fadersarvet. Köparen har fortfarande inte inkommit med en stämning mot dödsboet. Vad anser du ska ske i nästa steg? Att vi avvaktar stämning från köparen? Eller att dödsboet agerar dvs att jag och min syster ber vårt ombud ta vår sak till förhandling? Sist men inte minst viktig. Du nämnde initialt något om regressrätt, om vi trots tvingas betala - och sambon kan inte betala sin del - då måste vi in med hela beloppet om 182´. I det sammanhanget nämnde du något om att vi kan stämma sambon dvs att vi har "regressrätt". Förstod nog inte till fullo vad det egentligen innebär och vad det skulle kunna generera? Stämmer vi då henne på mellanskillnaden 182 000-131 000= 51 000kr X 2 (jag och min syster)= 102 000Kr? Eller på hela beloppet 182 000 X 2 (jag och min syster)= 364 000Kr, eftersom vi anser oss förda bakom ljuset och arvsfördelningen baserats på felaktiga uppgifter? Hoppas än en gång på din experthjälp och emotser dina svar. Tack på förhand! 

Hej. Min sambo har gått bort nyligen. Vi hade inga testamenten utan ville att allt skulle tillfalla våra barn. Det ena barnet är 15 år, eftersom jag inte är arvinge, får jag företräda henne i dödsboet eller ska god man utses?

Bäste jurist! Jag är delägare i ett dödsbo efter min mor som avled i våras. Hon blev 92 år. Jag har även en syster som lever men som inte träffade sin mor under de senaste 28 åren (!). Jag har dock upprätthållit kontakten med modern och besökt henne 2-4 gånger per år. Jag bor 29 mil enkel väg i förhållande till moderns boplats. Efter dödsfallet ska många saker uträttas bl.a. röjning av moderns lägenhet (62 m2) inkl. städning. Min syster fick reda på moderns bortgång dagen efter dödsfallet. Hon har ej visat prov på att ta några som helst initiativ efter moderns död. När jag (och min hustru) tog ledigt för att ordna begravningsarrangemang, tömma och städa lägenheten m.m. så fick vi en mängd direkta kostnader för detta. Bl.a. resekostnader med bil. Totalt 3 st tur o returresor totalt 174 mil, resekostnader till återvinningscentral (skänka möbler,slänga möbler o annat), en övernattning i staden, p-avgifter samt hyra av släpkärra. Själva städningen gjorde vi själva utan att anlita en städfirma. Frågor: 1) är jag berättigad till att få mina omkostnader enl. ovan betalda/ersatta av dödsboet före bodelning? 2) har jag även rätt till en "schablonersättning" för antalet nedlagda städtimmar? Här finns ju ingen faktura från ngt. städbolag som ska betalas.

Tacksam för Ert svar.

mvh Åke

Hej! Om en person avlider och har skrivit testamente och testamentet klandras av bröstarvingar, så kan ju inte bouppteckning göras i tid (beroende på hur långt tid det tar innan tingsrätt tar upp ärende). Vad händer då med bouppteckning, den måste väl göras inom 3 månader från dödsfall? Ska man skriva de personer som är dödsbodelägare legalt i bouppteckningen eller de som är dödsbodelägare enligt testamentet?

Vi, min syster och jag har hamnat i en Kafka liknande situation och behöver verkligen hjälp!

Ärende: Köparens ombud har meddelat att de kommer stämma dödsboet. Det finns en skuld i dödsboet om 524 000 kronor. Vår fars sambo säger sig inte ha kvar några pengar och enligt vår jurist finns då en stor risk att vi, min syster och jag tvingas betala hela beloppet?!

Bakgrund: Pappa gick bort i juli 2011, huset såldes ett år senare oktober 2012, i augusti 2013 ringer en mäklare från Bjurfors oss och berättar att man hittat ett belånat pantbrev om 524´och augusti 2014 meddelas dödsboet om stämning.

Hänt i korthet: • Pappas sambo underlåtit att meddela att där fanns ett pantbrev (uttaget av far och sambon slutet av 2009, för att investeras i en kapitalförsäkring som ställdes till sambon) • Pappas sambo undertecknat bouppteckningen på heder och samvete trots att inte skulden finns med • Familjens jurist som vi anlitade för att vara oss behjälpliga i ärendet ”glömmer/missar” inteckningen (borde ha uppdagats om inte förr så när familjens jurist gör deklarationen men inte då heller!) • Bjurfors som vi anlitar gör ingen kontroll över fastighetens pantbrev • Danske bank, köparens bank gör samma misstag, dvs kollar inte heller de upp om huruvida det finns någon skuld på fastigheten Frågor: 1. Om sambon givit bort pengarna till sina barn och barnbarn för att slippa betala sin del av panten, haft gott om tid för det, är inte det straffbart? 2. Sambon har fått fri förfoganderätt men det finns väl begränsningar vad gäller att skänka bort arvet? (I testamentet står det att de medel som återstår vid hennes frånfälle ska återgå till bröstarvingarna) 3. Swedbank borde väl kunna kräva tillbaka pengarna som utbetalats till barn och barnbarn? 4. Om inte borde ju banken begära att hon löser in kapitalförsäkringen för att betala skulden?

Vi har diskuterat Swedbanks passivitet och tror de "skor" sig på den uppkomna situationen. Sambon betalar runt 2´varje månad till banken, en ren vinst! Swedbank har med stor sannolikhet kollat upp dödsboets förmåga att lösa panten om det skulle ske sambon något! Men kan de verkligen tvinga oss, min syster och mig att betala hela skulden om 524`?

Vi känner oss stressade av situationen. Vi har med specialisters "hjälp" hamnat i en prekär situation där vi inte ”bara” hotas med att bli arvslösa – vi kan också pga av deras ansvarslösa hantering ärva en SKULD!!!

Vi är tacksamma för all hjälp och råd vi kan få och ser fram emot en snar kontakt.

Hej, Jag och min sambo har ett bolån , och jag undrar vad kommer att hända med bolånet om en av oss dör? och vad händer om båda två avlider kan våra barn behålla bostaden?

mvh,