Särkullbarnets inverkan vid ett nytt äktenskap

2021-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min sambo har tänkt att gifta oss, för de är en bra sak när vi har 2 st gemensamma barn.Men min sambo har ett barn sedan innan ett särkullbarn som han har gemensam vårdnad med fortfarande. Är de ett problem för oss när vi vill gifta oss ?Hur blir de med arv av min sambo om de händer han något när vi är gifta o har vårnad med en annan ?Är de ett krav att jag adopterar särkullbarn barnet när vi har gift oss ?Skriver man äktenskapsord om de finns barn sedan innan?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du och dina sambo kan gifta er oavsett om han har ett särkullbarnen eller inte, du behöver inte heller adoptera hans barn. Särkullbarnet kommer även efter att ni gift er fortsatt ligga under vårdnaden av din sambo och barnets biologiska mor. Det finns flera aspekter att överväga vid ett beslut rörande att skriva ett äktenskapsförord eller inte där särkullbarnet inte har någon påverkan, till exempel om det finns någon egendom som ni vill undanta vid en eventuell skilsmässa och därför göra till enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Särkullbarnet påverkar dig ur ett arvsrättsligt perspektiv eftersom särkullbarn om inte särkullbarnet avstår sitt arv till förmån för dig, alltid har en rätt att få ut sitt arv vid förälderns död. Skulle din sambo gå bort före dig har alltså hans särkullbarn rätt att få ut sin del sitt av arvet direkt. Särkullbarnet kan välja att som ovan nämnt avstå sitt arv till förmån för dig och få ut det först efter din död, men det är upp till särkullbarnet att avgöra och en rätt som varken du eller barnets far kan inskränka (3 kap. 1, 9 §§ ärvdabalken).Särkullbarnet skiljer sig alltså från din och din sambos gemensamma barn på det sätte att era gemensamma barn först ärver efter att ni båda gått bort till skillnad från särkullbarnet som kan få ut sitt arv direkt om din sambo skulle avlida. Din sambo kan om han vill inskränka särkullbarnets arv till att endast omfatta laglotten, men även då kan särkullbarnet få ut arvet direkt om din sambo skulle gå bort före dig (7 kap. 1 § ärvdabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur mycket kan man inskränka ett barns rätt till arv?

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min mor har tre barn (inkl. frågeställaren), barn P, A och D. Barn A har helt brutit kontakten med övrig familj, varför mor i sitt testamente vill följande (kan tilläggas att vår far är avliden). Mor vill att Laglotten, hälften av hennes tillgångar, fördelas lika mellan hennes tre barn. Däremot vill hon att resterande halva av allt, det vill säga Arvslotten skall tillfalla och delas lika enbart mellan P och D. Återstår att skriva ett testamente med en formulering som ej kan misstolkas. Jag gör själv ett försök, och hoppas på återkoppling från er! "Undertecknad XX förordnar härmed såsom min yttersta vilja och testamente följande angående min kvarlåtenskap; Att Laglotten, d.v.s. hälften av alla mina tillgångar skall delas lika mellan mina bröstarvingar/barn enligt lag. Resterande del av min Arvslott, d.v.s. den andra hälften av mina tillgångar skall delas lika mellan P och D". // Mvh "P"
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att bröstarvingarna, delvis föräldrarnas barn ärver sina föräldrar och delar lika på kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Var och en av barnen får då ur sin arvslott. Det är möjligt att inskränka en arvslott till hälften genom ett testamente, detta är vad man kallar för laglott och går inte att testamentera bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om din mor vill att A endast ska få sin laglott kan hon skriva detta i sitt testamente och sen ge P och D resten av kvarlåtenskapen. Jag förtydligar nedan med ett exempel: P, A och D ärver en kvarlåtenskap på 150.000 kr. Skulle var och en av barnen få sin arvslott hade summan blivit 150.000/3 = 50.000 kr vardera. A har dock fått sitt arv inskränkt genom ett testamente till att enbart avse laglotten. Detta betyder att A ska få hälften av sin arvslott, delvis 25.000 kr. Det går inte att minska den summa A ska få till mindre än 25.000 kr. Laglotten är en lagstadgad rättighet för bröstarvingen vilket betyder att A kan jämka testamentet om det inskränker As rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken).Det din mor kan göra är att minska As arv till att enbart avse laglotten. Det som sedan blir över kan hon dela mellan P och D. Utgår vi från exemplet ovan får A 25.000 kr vilket motsvarar laglotten och P och D 62.500 kr vardera. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Går det att välja vilken egendom man ärver?

2020-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Särkullbarns rätt till krav på fördelning av laglott?Jag och min avlidne man är gifta samt har ett testamente där det står,..som vår yttersta vilja och testamente att den som överlever den andre skall ärva den avlidnes egendom med fri förfoganderätt.Vi äger huset tillsammans men en skogsbit samt aktier står på min man.Han har två barn tidigare och vi har ett gemensamt.Kan hans barn kräva i vilken form de vill ha ut sin laglott t.ex i aktier eller skogen?Kan de kräva en försäljning av huset resp. Skogen?Tacksam för svar!
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt när deras förälder avlider. Laglotten är skyddad genom lag och kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom din man har tre barn delas hans kvarlåtenskap på tre. Du som efterlevande maka ärver innan ert gemensamma barn, medans särkullbarnen kan få ut sitt arv direkt. Om din man genom ett testamente har inskränkt särkullbarnens arvsrätt till att enbart avse laglotten, ska särkullbarnen få ut en sjättedel var. Särkullbarnens laglott motsvarar således en sjättedel var av marknadsvärdet vid bouppteckningen av din mans kvarlåtenskap. Oavsett om ni är överens om hur tillgångarna ska fördelas kan särkullbarnen kräva att viss egendom ska säljas om deras laglott kränks. Varje delägare har rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slags egendom (23 kap. 3 § ärvdabalken). Om ni inte kan komma överens om vem som ska ärva vad kan man ärva med samäganderätt. Är samägande inte ett önskvärt alternativ kan en skiftesman utses genom tingsrätten som hjälper till att fördela egendomen mellan er (23 kap. 5 § ärvdabalken). Kan inte skiftesmannen få er att komma överens om hur egendomen ska fördelas kan skiftesmannen besluta detta själv genom ett tvångsskifte. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur lång i efterhand kan man få ut sin laglott?

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min far dog för sex år sedan och skrev då i sitt testamente att hans sambo skulle få bo kvar i huset så länge hon önskar och att hans likvida tillgångar skulle användas för bekostande av reparationer och nyanskaffningar. När hon ej längre ville bo kvar i huset skulle det säljas varvid hon och vi fem syskon skulle få 1/6 vardera. Hon bor dock fortfarande kvar och nu är hans tillgångar slut. Hon önskar nu göra ett ganska omfattande underhåll av huset. Hur ska vi lösa detta? Går det att få ut sin laglott såhär långt efteråt?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bröstarvinge som vill ha sin laglott måste jämka testamentet inom sex månader från det att man blivit delgiven testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Delgivning av ett testamente innebär att en kopia av testamentet ges ut till arvingarna efter testators bortgång. Jämkar man inte testamentet inom sexmånadersfristen är det inte längre möjligt att begära ut sin laglott, då blir testamentet gällande så som det är skrivet. Du kan således inte begära ut din laglott flera år efter att testamentet har delgivits. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar