Är man underhållsskyldig till myndigt barn som studerar?

2020-02-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej min son som aldrig bott hos mig gick ut gymnasiet juni 2019 då var han 19 år han börjar prata om att börja studera igen måste jag betala under håll igen till honom ??? Mvh han fyller 20 år i juni 2020
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom frågan rör underhåll från dig till din son omfattas du av reglerna i Föräldrabalken. När är man skyldig att betala ut underhåll?Du som förälder är underhållsskyldig fram till att din son fyller 18 år. Om han efter sin 18:de födelsedag fortfarande studerar på gymnasiet eller annan jämförlig grundutbildning (exempelvis studier på Komvux eller Folkhögskola för att nå gymnasiekompetens) har du som förälder skyldighet att försörja din son tills han fyller 21 år (7 kapitlet 1 § 2 stycket Föräldrabalken). I ditt fall:Din son är 19 år gammal vilket kräver att han fortfarande studerar på grundnivå för att han ska få underhåll utbetalat från dig. Eftersom du skriver att din son har gått ut gymnasiet tolkar jag det som att hans funderingar på att börja studera igen handlar om studier på högskola eller universitet. Om så är fallet är studierna inte på grundnivå och du har ingen skyldighet att betala ut underhåll till honom. Jag hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Varför tillämpas inte ordre public i fråga om underhåll till barn i utlandet?

2020-02-03 i Underhåll
FRÅGA |Ordre public och dess tillämpning under Rådets förordning (EG) NR 4/2009.Hej Jag fick svar på en fråga om innebörden av en exekvaturs förfarande gällande underhåll med stöd av den här förordning.Det känns väldigt konstigt att det skall kunna ge så olika utfall(till min nackdel) om ett annat EU land(Spanien) tillämpar sin rätt på mig som bor i Sverige,Och Sverige inte kan göra nånting för att man inte vill inskränka annat lands suveränitet,men våran blir inskränkt istället.eller kränker man aldrig varandra?Det är här; jag frågar mig om artikel 24 i EG 4/2009 om skäl till att vägra erkännande,och det känns som att här strider mot vår ordre public.I svensk lag står det att man betalar ett max belopp i underhåll och till max ålder 21 (gymnasiala studier) I Spanien tillämpades på mig väldigt höga belopp tredubbel mer än svensk max,obegränsat lång tid,och till högskolestudier,Frågan är: strider inte det här mot vår ordre public? Det enda som inte strider är att jag skall betala underhåll ,det känns som att det här med ordre public är en sorts sista skyddsbarriär för att stoppa nåt som inte är fullt ut förenligt med våra lagar.det används väldigt restriktivt verkar som . Man skall kunna dömas från annat land,men det är inte mening att den dömande skall få större fördelar genom att flytta till annat land och göra sin anmälan därifrån,då är det nånting helt fel i rättsapparaten. i annat fall ;Varför kan det inte verkställas fast med stöd av vad svensk lag har som gräns?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBegreppet ordre public är något som ofta förekommer inom den internationella privaträtten. Ordre public är en beteckning på en allmän princip som på olika sätt handlar om att ge nationella domstolar möjlighet att undvika att tillämpa utländska regler som strider mot grunderna i domstolslandets rättsuppfattning. Som exempel skulle en utländsk lag som inte tillåter äktenskap mellan makar med olika etniskt ursprung inte accepteras i Sverige. Tillämpningen av en sådan lag skulle kunna hindras med stöd av ordre public. Ordre public kan uppnås antingen genom att man vägrar tillämpa en utländsk regel (negativ ordre public) eller genom att man ger det egna landets regler företräde (positiv ordre public).Det som vanligen avses med ordre public i allmänna diskussioner är negativ ordre public; dvs. att vägra att tillämpa en regel som strider mot grunderna i domstolslandets rättsuppfattning. Att principen kan tillämpas innebär dock inte att så sker; det är sällan svensk domstol gett stöd för ordre public i privaträttsliga sammanhang. Det finns några få exempel i svensk rättspraxis. Ett exempel är att Sverige vägrade att tillämpa finsk rätt då den finska rätten vid tidpunkten för tvisten inte gjorde det möjligt att fastställda faderskap för ett utomäktenskapligt barn (jfr NJA 1969 s. 301). Det samlade intrycket av negativ ordre public är att principen finns för att det ska finnas möjlighet att undvika tillämpningen av vissa stötande regler. Med positiv ordre public handlar det istället om att det egna landet har regler som är så viktiga att dessa måste få tillämpas även när ett annat lands regler är tillämpliga på tvisten. En svårighet med tillämpningen är att det trots att EU-domstolen har sista ordet när det gäller tolkningar av EU-regler är det upp till domstolen i domstolslandet att avgöra vilka regler som anses vara internationellt tvingande i det landet. Varje land avgör själv vilka regler som anses vara så viktiga att de ska vara internationellt tvingande. Det kan därmed vara skilda typer av regler i olika länder. EU-domstolen har kommit med viss vägledning och bland annat konstaterat att det måste vara regler som av lagstiftaren i det specifika landet markerats som grundläggande och viktiga. Det kan även konstateras att det krävs mer än att reglerna är vanliga indispositiva regler. Med svenska mått mätt skulle eventuellt generalklausulen i avtalslagen (36 § avtalslagen) kunna ses som en regel som kan vara internationellt tvingande. Särskilda regler till skydd för svagare parter (konsumenter, arbetstagare etc.) skulle kunna vara andra typer av regler som kan bli internationellt tvingande.Anledningen till att ordre public inte tillämpas i ditt fall handlar således inte om att länderna inte vill stöta sig med varandra. Det handlar om att ordre public är en sista utväg som används i rena undantagsfall. När det gäller underhåll regleras bestämmelserna i underhållsförordningen och tillämplig lag i ditt fall har på grund av omständigheterna blivit spansk lag. Förfarandet anses sannolikt inte uppenbart strida mot svensk rättsordning varför det inte finns skäl att tillämpa ordre public. Anledningen till att det är det andra landets lag (i förevarande fall Spanien) och det landets regler som tillämpas är för att underhållet är till barnets bästa. Det blir i regel mer korrekt att underhåll utgår enligt reglerna för det land där barnet är boende sett till vilket skydd i övrigt som finns i landet (socialförsäkringar, andra förmåner m.m.).Om något är oklart i svaret är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur lång tid måste man betala underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej min sons far har ej betalat underhåll sedan maj-19 Pga att försäkringskassan tyckte att vi skulle komma överens. nu skrev jag ett brev och bad att han skulle börja betala iallafall från dec-19 och till han slutar skolan alltså till juni det året han fyller 20. Nu skickar han ett avtal (utskrivet från försäkringskassan) att han ska betala från januari (trots att jag bad om från december iallafall)och till sonen fyller 18år. Betyder det att min son måste bråka och be om underhåll själv när blir 18år? Han har aldrig träffat sin far fadern har aldrig hört av sig och velat träffat honom. Kan jag gå vidare genom tex tingsrätten och försöka få till ett avtal/dom att sonen ska ha sitt underhåll tills han går ut skolan? Med vänlig hälsning,
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag kommer endast beakta den information jag fått i mitt svar, finns annan information så kan utfallet bli ett annat. Eftersom detta berör vårdnad om barn rör vi oss till Föräldrabalken (FB). En förälder är skyldig till underhåll för sitt barn fram tills barnet är 18 år gammal eller fram till dess att barnet i fråga har gått ut skolgången, dock längst till att barnet fyllt 21 år, 7 kap 1 § FB. Vid skolgång ska man räkna in grundskola och gymnasiet, 7 kap 1 § FB. Bor man inte stadigvarande med barnet eller har gemensam vård ska man betala underhåll, 7 kap 2 § FB. Som förälder då.Detta innebär att barnets far har en skyldighet att betala underhåll till sin son, fram tills den dagen att han är 21 eller fram till dess att sonen har gått klart gymnasiet. Självklart kan avtal om detta skrivas, om de ska vara längre tid som underhållsskyldighet ska råda, men minimumtiden är enligt lag fram tills barnet är 21 år eller går ut gymnasiet. Detta bör du visa för barnets fader och få honom till den insikt att han är skyldig att betala underhåll. Hjälper inte detta så har du rätt att väcka en talan i närmsta tingsrätt då han vägrar betala underhåll, vilket han är skyldig till.Hoppas att detta svar var till hjälp! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Rätt till underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |Jag har delad vårdnad tillsammans med pappan till 2 barn. Vi mestadels haft varannan veckas boende för barnen.Ekonomin har alltid varit ett problem och det är sällan som han bidrar till gemensamma utgifter för vinterkläder, skor etc. Barnförsäkringar har jag stått för. Nämner man att han bör vara med och dela går han alltid i taket. För att hålla lugnet har jag valt att inte ta upp ekonomi för barnens skull. Jag har under alla år varit samarbetsvillig då han bytt jobb en del. Under en tid var hans schema så att jag hade barnen ca 20 dagar av en månad då han jobbade skift. Sen bytte han och det blev 14 dagar 14 dagar. Sedan 2 månader tillbaka måste han jobba 3 v och kan ha barnen 1 v. Jag har därför sökt underhållsstöd via försäkringskassan. Jag har på sms att detta kommer troligtvis att vara så under 6 månader. När han får brevet från F-kassan blir han arg och att jag bara "ställer till det" och att han inte har råd. Han tjänar idag dubbelt så mycket som mig. Detta resulterar i att jag får ett sms på hans barnvecka och meddelar att barnen kommer till mig en vecka senare än sagt. Alltså blir det åter igen 14 dagar. Men, hans schema kommer inte ändras. Det jag tror kommer ske är att han anlitar barnvakt under den veckan han jobbar enkom för att han inte vill betala underhåll. Vilka rättigheter har jag om det visar sig att barnen är med barnvakt och inte hos mig?Jag vill bara barnens bästa...och dem mår inte bra i det här!(Barnen är 12 och 14 år.)Mvh
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag vill påpeka att jag kommer endast att utgå från den information jag blivit given i mitt svar, finns det andra omständigheter så kan slutresultatet bli ett annat. Då detta berör vårdnad av barn så kommer vi att vända oss till föräldrabalken för att få svar. Barn har rätt att erhålla underhåll från föräldrar, utifrån barnens behov och vad som är att se som skäligt, 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Vanligen skall endast underhåll utgå när enbart en av föräldrarna har vårdnad om barnen eller endast en av föräldrarna sambor tillsammans med barnen ( 7 kap 2 § FB). Dock framkommer det i NJA 2013 s 955 (ett rättsfall från Högsta domstolen) att när barnen bor växelvis mellan två föräldrar som har gemensam vårdnad av barnen så ska den person med högst ekonomisk standard betala underhåll för barnen, så att barnen kan leva på samma eller snarliknande ekonomiska/materiella nivå som den ekonomiskt starkaste föräldern. Stöd för detta återfinns i 7 kap 6 § FB.Detta innebär att om underhållet för barnet, alltså barnets försörjning, betalning av aktiviteter, försäkringar, och liknande utgifter som behövs för att garantera ett bra liv för barnet försummas av den ena föräldern, ska denna betala underhåll till barnet (i praktiken den andra föräldern), enligt NJA 2013 s 955. Ytterligare alternativ för att trygga barnens situationAlternativ är att du får ensam vårdnad om barnen, varav man får driva frågan om vårdnad i tingsrätt eller avtala om vårdnad (6 kap 6 § FB). Vid bedömning om enbart en förälder ska få vårdnad bedömer man om den andra föräldern är villig att samarbeta kring barnens bästa ( 6 kap 5 FB), om den ena föräldern gör sig skyldig till missbruk eller försummelse av barnen (genom vanvård av barnen, missbruk av alkohol eller narkotika eller om ena förälderns omsorg innebär fara för barnets liv eller utveckling) (6 kap 7 § FB) och slutligen bedömer man om den ena föräldern är förhindrad att kunna utöva vårdnaden ( 6 kap 8 § FB). Uppfylls något av dessa krav, alltså att den ena föräldern inte kan samarbeta, försummar barnet, utsätter det för fara etc. eller är förhindrad att utöva vårdnad av barnet, så får den andra föräldern ensam vårdnad om barnet. Att ge sig in i en vårdnadstvist kan dock bli en lång och dyr historia, vilket man ska ha i åtanke. Effekten av detta blir dock att du får rätt att ta hand om dina barn och du får rätt till bidrag enligt 7 kap 2 § FB.Hoppas det här var till hjälp!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Hur länge är förälder underhållsskyldig till sina barn?

2020-02-08 i Underhåll
FRÅGA |Min son som aldrig bott hos mig gick ut gymnasiet juni 2019 och fyllde 19 år under sommaren. Nu säger han att han har tänker börja.studera igen. Måste jag igen betala igen till honom?? Måste jag igen betala underhåll till honom??? Mvh
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om föräldrars skyldigheter gentemot sina barn finner vi i Föräldrabalken (1949:381). Här framkommer det att utgångspunkten är att föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn. Dock upphör denna underhållsskyldighet när barnet fyller 18 år. Skulle barnet efter det att denne fyllt 18 år fortfarande gå i grundskolan, gymnasiet eller annan motsvarande grundutbildning. Det längsta som denna underhållsskyldighet kan sträcka sig är tills det att barnet fyller 21 år. (7 kap. 1 § Föräldrabalken)Vad blir utfallet i din situation?Från din fråga framkommer det inte om din son planerar att studera vidare på eftergymnasiala utbildningar eller om det rör sig om ett studerande som motsvarar grundutbildningen. Skulle det vara eftergymnasiala studier är du som förälder inte underhållsskyldig. Är det ett studerande som motsvarar grundutbildning så är du som förälder underhållsskyldig tills dess att din son fyller 21 år, eller tills studierna upphör om det sker innan.Jag hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Kan förälder neka till vårdnad av sjukt barn på överlämningsdagen?

2020-01-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej . Om man har barn varannan vecka , och dom är lite förkylda och hostiga överlämningsdagen. Kan föräldern neka att ta barnet då pga att den är lite förkyld?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall ni har avtalat/överenskommit om vilka dagar barnet ska bo hos i förväg är det inte en giltig anledning att inta ta emot barnen på grund av att barnet är förkyld. Det finns ingen rättslig bestämmelse som reglerar just detta utan ni får helt enkelt gå på er överenskommelse och följa den.Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Vägran att betala underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |HejJag har 2 barn på heltid hos mig, även fast vi står som delad vårdnad. Pappan har betalat underhåll alla år och har kommit överrens utan avtal. Nu har han kommit på att han ska vägra betala, och hänvisar mig att söka via fk. Så han ska kunna få betala lägsta möjliga. Han har heltidsinkomst. Jag en sjukpenning. Jag står för alla utlägg och som sagt all tid med barnen. Jag erbjöd ett web möte med fk, eftersom han tror jag luras när jag visar kalkulerings verktygets resultat på fk. Han påstår att jag luras, men samtidigt går han inte själv in och kollar.Han tror att allt över en underhållsstöd via fk är lurendrejeri. Jag har även försökt få till ett samarbetssamtal på familjerätten, men ansökan signerar han inte. I tron om att om han vägrar så slutar det med att jag kommer söka via fk. Min fråga är, kan man stämma honom med mål att fastställa ett underhåll. Eller måste det vara paralellt med att jag måste söka ensam vårdnad? Han bestrider inte att barnen bor hos mig. Samt vilka kostnader kan det bli med rättslig hjälp? Samt får man efter en dom retroaktivt betalt för de månader som går innan dom är ställd? Eller ska man söka via fk, fram tills dom är ställd?Det är så oerhört frustrerande att fk har ett verktyg, som visar exakt vad barnet har rätt till. Men en förälder kan vägra att ens titta på det/höra en tredje part om det. Vad gör jag bäst?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag vill påpeka att jag kommer endast att utgå från den information jag blivit given i mitt svar, finns det andra omständigheter så kan slutresultatet bli ett annat.Då detta berör vårdnad av barn så kommer vi att vända oss till föräldrabalken för att få svar. Barn har rätt att erhålla underhåll från föräldrar, utifrån barnens behov och vad som är att se som skäligt, 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Underhåll ska utgå när enbart en av föräldrarna har vårdnad om barnen eller endast en av föräldrarna sambor tillsammans med barnen ( 7 kap 2 § FB). Detta råder i ditt fall, vilket innebär att inte betala något underhåll alls är en försummelse av 7 kap 1 § och 2 § FB. Du behöver inte ansöka om ensam vårdnad, det är tillräckligt med att barnen bor hos endast en av er. Vad gällande kostnader för rättsligt hjälp och rättegångskostnader beror dessa helt på tvistens längd, varav att höra sig för till en juridisk firma eller jurist som är van att hantera liknande fall för att få en eventuellt kostnads kalkyl, eller hör av dig till FK om de har någon sådan information, alternativ den rådgivning som kan finnas i den kommun. Hoppas det här var till hjälp!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Hur delar vi på kostander för barn som bor växelvist hos båda föräldrarna?

2020-01-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Jag har frågor kring kostnader för barn som bor växelvis, dvs, lika mycket hos pappan och mamman. Barnbidraget delas. Den ena föräldern är sjukskriven och har knappt pengar till mat medan den andra jobbar och bor tillsammans med en annan vuxen som också jobbar. Den sjukskrivna föräldern står för barnets mobilräkning och försäkring. Den andra står för fritidsaktiviteter. Barnbidraget delas lika. Den sjukskrivna har sagt ifrån att hen inte har råd med kostnader för fritidsaktiviteter och vill att den andra föräldern ska dela på kostnader för försäkring och mobil. Den andra föräldern vägrar då den menar att fritidsaktivitetens kostar lika mycket och betalar dessa kostnader trots att den sjukskrivna sagt att hen inte har råd. Dessutom begär den andra föräldern att den sjukskrivna nu ska betala halva bosparandet, något som den andra föräldern startade upp efter att de separerade för många år sedan, på eget initiativ. Vad säger juridiken kring detta, vem ska betala vad? Försäkring och mobil var något som båda var överens om att barnet behövde.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar hur föräldrar ska bidra till underhåll av barn som bor växelvis hos båda föräldrarna. Jag förstår det även som att föräldrarna har gemensam vårdnad. De aktuella bestämmelserna finns i 7 kap. Föräldrabalken(FB).Vad ingår i underhållsskyldigheten och vilka är underhållsskyldiga?Utgångspunkten är att föräldrarna båda ska bidra till underhåll av barnet efter barnets behov och egna ekonomiska möjligheter (7 kap. 1 § första och tredje stycket FB). Barnets behov beräknas normalt efter socialstyrelsens gamla riktlinjer som numera egentligen är upphävda. De inkluderar kläder, mat och annat som kan klassas som "driftskostnader". Den som är gift med ena föräldern och bor tillsammans med denna och barnet kan även vara underhållsskyldig, men endast i den mån dennes maka eller make inte kan betala (7 kap. 5 § FB). Detta innebär att man normalt inte räknar med en ny partners ekonomi när man beräknar en förälders underhållsskyldighet till barnet.Hur fullgör de sin underhållsskyldighet?Utgångspunkten är att föräldrar med gemensam vårdnad fullgör sin underhållsskyldighet genom att ta hand om barnet. Detta innebär att huvudregeln är att den som tar hand om barnet, exempelvis genom barnet bor växelvist hos båda, inte är skyldig att betala underhållsbidrag till barnet (7 kap. 2 § FB). Föräldrarna kan dock särskilt avtala om underhåll utöver detta. Ett sådant avtal om underhållsbidrag är giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer, dessutom ska det vara godkänt av socialnämnden om barnet är under arton år (7 kap. 7 § andra stycket FB).SpecialfallDet kan dock vara så att levnadsstandarden mellan föräldrarna skiljer sig väsentligt åt. Barnet har som huvudregel rätt att leva i en nivå som inte skiljer sig allt för mycket från den bäst ställda förälderns levnadsstandard. I dessa fall kan en domstol ålägga den bättre ställda föräldern att betala lite mer för barnets underhåll, i form av ett standardtillägg (7 kap. 6 § FBoch NJA 2013 s. 995). Det är inte helt klart hur ett sådant tillägg ska beräknas, men det kan göras utifrån barnets specifika (mer kostsamma) behov, som dyrare fritidsaktiviteter, eller genom att jämföra med den levnadsstandarden barnet hade när föräldrarna levde ihop. Detta måste dock göras genom en domstol.SammanfattningsvisEftersom det rör sig om växelvist boende så är utgångspunkten att barnets underhåll uppfylls genom att just barnet bor hos båda. Det finns ingen specifik regel som anger exakt vad som ingår i vad barnet behöver som underhåll, eller vem som ska betala detta. I dessa fall finns det möjlighet att avtala. I specialfall kan en domstol på basis av barnets levnadsstandard. I ditt fall skulle jag tro att det innebär att föräldern med sämre ekonomi inte kan tvingas betala för bosparandet eftersom det inte, rent strikt, ingår i barnets behov av underhåll. Jag hoppas detta svar hjälper dig!