Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! I 6 kap 15 b § första stycket föräldrabalken kan man läsa att utgångspunkten i de fall då barnet bor tillsammans med endast en förälder är att boendeföräldern ska ”ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Det ska ske efter var som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter.” Av lagkommentaren framgår att bestämmelsen innebär att den förälder som inte bor tillsammans med barnen (dvs du i detta fall) ska ha det huvudsakliga ansvaret för de kostnader som uppstår med anledning av umgänge. Den förälder som bor tillsammans med barnen ska ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt. Skälighetsprövningen görs på samma vis som den prövning som görs när underhållsbidrag till barnen bestäms. En förälder som inte har förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det. För att bestämma hur resekostnaderna ska fördelas kan man alltså jämföra med hur fördelning av underhållsskyldigheten går till. Kort kan man säga att vardera förälders nettoinkomst efter skatt beräknas. Härifrån dras ett förbehållsbelopp för förälderns egen försörjning samt för underhåll åt barn m.m. Det belopp som återstår utgör vardera förälders överskott. Resekostnaderna fördelas därefter proportionellt mellan föräldrarna efter överskottsbeloppens storlek. Den förälder som bor tillsammans med barnet svarar för den del av kostnaderna som faller på honom/henne. Observera att boendeförälderns resekostnadsbidrag inte får inkräkta på det belopp som förbehållits boendeföräldern. Av din fråga framgår att barnens mamma arbetar heltid samt får barnbidrag och underhåll för barnen medan du är arbetslös och betalar fullt underhåll för barnen. Det är svårt att göra en bedömning utan ytterligare information och mer konkreta belopp men det framstår som att barnens mamma bör bidra till resekostnaderna. Hur stort detta bidrag ska vara är omöjligt att avgöra med ledning av endast den information du lämnat. Av lagkommentaren kan man vidare utläsa att det inte endast är ekonomiska faktorer man ska ta hänsyn till när man ska bestämma vilket belopp som är skäligt för boendeföräldern att utge. En annan omständighet som kan beaktas uppges vara om en förälder ”utan någon godtagbar anledning flyttar långt bort.” Utgångspunkten är självklart att en förälder själv får bestämma hur denne vill inrätta sitt liv, men får i så fall samtidigt tåla vissa inskränkningar. Det är dock givetvis ett godtagbart själv att flytta om t.ex. en arbetslös förälder har fått arbete på annan ort. Som du förstår är fördelningen av resekostnader ingen exakt vetenskap. Utgångspunkten i det aktuella fallet är att det är du som får stå för resekostnaderna (eftersom du inte är boendeförälder). Dock ska barnens mamma bidra till kostnaderna i den mån det är skäligt. Det verkar inte sannolikt att du ensam ska behöva bära hela kostnaden i detta fallet. Ni som föräldrar har möjlighet att avtala om fördelning av resekostnader. Om ni inte kan komma överens kan en domstol besluta om hur resekostnaderna ska fördelas. I sammanhanget är också Svea hovrätts avgörande, RH 2000:16 intressant. Det rör kostnadsfördelning i samband med umgängesresor. Du hittar rättsfallet här: https://lagen.nu/dom/rh/2000:16. Hoppas att mitt svar varit till din hjälp. Skriv gärna igen om du har fler frågor. Vänligen, Paulina Nilsson

Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! Sedan den 1 januari 2002 är rätten till underhåll för barn mellan 18 och 21 år endast knuten till den enda förutsättningen att barnet går i skolan. Så länge barnet går i skolan är föräldrarna underhållsskyldiga. Om barnet gör ett uppehåll i sin skolgång, är föräldrarna inte underhållsskyldiga under uppehållet. Men underhållsskyldigheten träder in igen om och när barnet återupptar skolgången. I 7 kap. 1 § andra stycket FB (se här: https://lagen.nu/1949:381#K7P1S2) står att ”till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning”. Frågan är nu om din fästmans dotters kompletteringskurs om 1-2 timmar i veckan innebär skolgång och därmed berättigar henne till fortsatt underhåll. Om jag uppfattat frågan korrekt är den kurs som flickan planerar att komplettera till hösten en kurs som också ingick i gymnasieutbildningen, det är alltså inte fråga om någon fristående kurs utan om en kurs som tillhör grundutbildningen. Det är alltså fråga om ett återupptagande av gymnasiestudierna (jfr här NJA 1990 s. 49). HD har i NJA 1990 s. 49 också konstaterat att underhållsskyldigheten kvarstår även om det skulle vara så att barnet redan fullföljt utbildningen på en gymnasielinje eller att studiemedel utgått. Observera att det avgörande för om föräldern är underhållsskyldig eller inte är om barnet faktiskt går i skolan. Det räcker alltså inte, om barnet har avbrutit skolgången, med ett antagningsbesked eller liknande (jfr NJA 1992 s. 256). Sammanfattningsvis är min tolkning att din fästman är fortsatt underhållsskyldig till hösten eftersom det rör sig om kurs som tillhör gymnasieutbildningen. Det går inte att utläsa varken av förarbetena eller av praxis att underhållsskyldigheten skulle bero av i vilken takt denna gymnasiekurs kompletteras. Hoppas att mitt svar varit till hjälp. Skriv gärna igen om du har fler frågor! Vänligen, Paulina Nilsson

Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! Det är här fråga om ett internationellt privaträttsligt förhållande. Enligt dessa regler skall din vän betala underhåll för sin dotter enligt kanadensiska regler, eftersom det är där hans dotter bor. Hoppas mitt korta svar hjälpte dig!

Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Den som tagit emot underhållet kan inte bli skyldig att betala tillbaka det. Att stämma modern skulle därför inte ge framgång. Däremot finns det möjligheter att få ersättning av staten för utbetalt underhåll när det visar sig att man inte är fader till barnet. Det regleras i Lag (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag (https://lagen.nu/1969:620). Ansökan om ersättning görs hos Länsstyrelsen. Det finns också en liten möjlighet att få ersättning av den "riktiga" pappan, under förutsättning att denne nu är fastställd fader till barnet. Det krävs dock särskilda skäl, exempelvis om det är så att den riktiga pappan misstänkt att han är far, men undvikit att få det prövat. Om jag vore din bror skulle jag ta kontakt med Länsstyrelsen i länet som faderskapstalan väcktes i och tala om att han vill ansöka om ersättning för de utbetalda underhållsbidragen. Tänk även på att preskriptionstiden är tio år, alltså tio år efter utbetalat underhållsbidrag går det inte längre att söka ersättning. Vänligen,

Fanny Olsson |Hej! Gällande föräldrars underhållsskyldighet stadgas i 7 kap. 1 § 2 st. Föräldrabalken att denna upphör när barnet fyller 18 år eller, om barnet fortfarande går i skolan (grundskolan eller gymnasium eller därmed jämförlig utbildning) när barnet fyller 21 år. Då din son är 22 år gammal har du och hans pappa därmed inte längre någon skyldighet att försörja honom enligt lag. Enligt 7 kap. 2 § Föräldrabalken ska visserligen den förälder som barnet inte varaktigt bor med betala underhåll till den förälder som barnet bor med när underhållsskyldighet för barnet finns, men då din och din sons pappas underhållsskyldighet upphört då din son nu är 22 år gammal så bör således inte heller någon skyldighet för din sons pappa att betala underhåll finnas. Varken du eller pappan har alltså någon underhållsskyldighet gentemot sonen utan underhållsskyldigheten för er båda gentemot sonen har upphört sedan han fyllde 18 alternativt 21 år. Vänligen,

Elin Sjörén |Hej, I föräldrabalkens 7 kap. 1 § föreskrivs att underhållsskyldigheten upphör när barnet fyllt 18 år. Går barnet fortfarande i skolan efter denna tidpunkt kvarstår dock underhållsskyldigheten, som längst tills barnet fyllt 21 år. Det är emellertid inte alla former av studier som föranleder underhållsskyldighet enligt ovannämnda bestämmelse. Det föreskrivs nämligen att skyldigheten att betala underhåll, efter det att barnet fyllt 18, främst gäller då barnet inte slutfört sin grundutbildning (alltså grundskolan och gymnasiet). Bestämmelsen omfattar således ungdomar som exempelvis tagit studieuppehåll under gymnasietiden och sedan återupptagit studierna senare. Underhållsskyldigheten inträder då när studierna påbörjas igen, även om ungdomarna fyllt 18 år. Utlandsstudier, som påbörjas efter studenten, har dock inte ansetts föranleda underhållsskyldighet enligt praxis. Detta eftersom sådana studier företas då grundutbildningen redan avslutats. Därmed bör ni rimligtvis inte vara underhållsskyldiga för er dotter längre. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Jag ser att du redan hittat den aktuella lagen och är relativt insatt i frågan. Föräldrabalken (FB) 6:15b anger precis som du säger föräldrarnas ekonomiska förmåga. Den här förmågan utgår från hur mycket man kan bidra till resekostnaderna. Huvudansvaret ligger dock på den förälder som inte bor med barnet, i det här fallet blir det alltså du. Angående den ekonomiska förmågan att bidra till resorna kan parallell dras till underhållsskyldigheten, där sambon till ditt barns mamma kan bli underhållsskyldig till ditt barn om han har barn med mamman, eller är gift med henne. (FB 7:5) Hans inkomst skulle därför kunna räknas med i mammans även vad gäller resekostnaderna. Jag råder dig dock till att vända dig till Försäkringskassan för ytterligare information. Som jag förstår det motsätter sig inte mamman till barnet att ni har gemensam vårdnad. Vill båda föräldrarna att det ska bli gemensam vårdnad kan ni ansöka om detta hos tingsrätten där barnet bor, eller kontakta Skatteverket (FB 6:4 och 6:16-17). Det som huvudsakligen gäller är att man alltid utgår från barnets bästa. Är det inte ”uppenbart oförenligt” med barnets bästa kan man alltså få gemensam vårdnad. Sådant som talar mot gemensam vårdnad är missbruk och övergrepp till exempel. Oftast är det ju faktiskt bäst för barnet att umgås lika mycket med båda sina föräldrar. Samtidigt som ni tar upp saken om gemensam vårdnad kan ni också ta upp frågan om resekostnaderna.

Jimmy Mikaelsson |Hej! Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn regleras i Föräldrabalken (FB) ( https://lagen.nu/1949:381 ). Av 7 kap. 2 § FB, går att utläsa att föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sitt barn så länge barnet studerar på gymnasieskola, dock inte om barnet har fyllt 21 år. D.v.s. i.o.m. att du fortfarande studerar på gymnasiet och inte har fyllt 21 år, är din mamma underhållsskyldig gentemot dig. Den närmre lagregleringen angående underhållsskyldighet tar inte sikte på situationen att barnet lever tillsammans med sina föräldrar. Lever barnet tillsammans med sina föräldrar är dock föräldrarna skyldiga att fullgöra sin underhållsskyldighet inom ramen för familjelivet. I underhållsskyldigheten ingår att föräldrarna ska svara för kostnader för barnets utbildning och uppehälle ( kostnader för; mat, kläder, bostad, förströelse, utbildning etc.). Omfattningen av underhållsskyldigheten bestäms utifrån vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Omständigheter som minskar barnets behov av ekonomiskt stöd från sina föräldrar är sociala förmåner som barnet erhåller ( t ex studiebidrag) och om barnet har egna inkomster. Mindre inkomster som t ex inkomster från ett sommarjobb påverkar dock inte föräldrarnas underhållsskyldighet, utan för att dina inkomster ska påverka din mammas underhållsskyldighet, ska du förvärvsarbeta i större omfattning, än enbart under ferier. Eftersom boende, på samma sätt som mat är ett väldigt grundläggande behov, torde din mamma oavsett hennes ekonomiska situation vara skyldig att bekosta ditt boende, fram till dess att du tar studenten. Har du inte egna inkomster i någon större omfattning kan hon alltså inte kräva att du ska betala hyra för ditt boende, så länge du studerar på gymnasiet. Med vänliga hälsningar