Vilken värderingstidpunkt gäller för bostadsrätter vid en bodelning till följd av en äktenskapsskillnad?

2020-10-07 i Bodelning
FRÅGA |Min son genomgår skilsmässaSjälva skilsmässan är klar men inte bodelningenBrytdagen är maj2017Han o xet delade en bostadsrätt som sonen hela tiden efter skilsmässan betalat till 100% både hyra ränta amortering försäkring mm o dom är överens att han bor kvar o köper ut henneNu har mer än tre år gått o xet tror att värdet man kommit överens om från maj 2017 skjutit i höjden någotSka inte alla tillgångar o skulder räknat från brytdagen ?Samma gäller en lägenhet barnbarnet o sonen äger gemensamt ( xet är inte mamma till barnbarnet) är det brytdagens värde som gällerDet mesta är fd makarna överens om men dock inte lägenheterna
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din son ska separera ifrån dennes hustru och dom på äktenskapsskillnad har redan vunnit laga kraft. Brytdagen, även kallad den kritiska tidpunkten, är (var) någon gång under maj 2017, men själva bodelningsförfarandet är dock ännu inte avslutat. Såvitt jag förstår är de före detta makarna i mångt och mycket överens om värderingen av den egendom som kommer att bli föremål för bodelningen. Däremot råder meningsskiljaktigheter i fråga om två bostadsrätter och vilka värden som ska åsättas dessa i den kommande processen. Du undrar därför huruvida utgångspunkten för beräkningarna ska göras på grundval av de i maj 2017 då gällande marknadsvärdena eller om det är nuvärdet på bostadsrätterna som ska utgöra beräkningsunderlaget. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är:Äktenskapsbalken (ÄktB).Några inledande hållpunkterInledningsvis förtjänas det att säga att du delvis har rätt när du påpekar att brytpunkten ska fungera som något sorts riktmärke i den här typen av situationer. I 9 kap. 2 § 1 st. ÄktB sägs att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, vilket annorlunda uttryckt betyder att brytpunkten helt enkelt blir den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till rätten (domstolen) och detta oaktat om denna skulle ha varit gemensam eller om en av makarna eventuellt ansökte om äktenskapsskillnaden på egen hand. Men det nu sagda talar endast om vilka tillgångar som ska beaktas vid bodelningen, vilket är makarnas giftorättsgods enligt 10 kap. 1 § ÄktB, men inte hur själva värderingen ska gå till. Denna fråga har lagstiftaren helt överlämnat åt rättstillämpningen att lösa. Det finns således inga lagstadgade värderingsregler i äktenskapsbalken utan vägledning på det här området måste sökas i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) och då framförallt i den praxis som har utarbetats av Högsta domstolen (HD). Vissa uttalanden i de så kallade förarbetena kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Men märk väl att ett bodelningsavtal i grunden är ett privat avtal varför det egentligen inte föreligger några hinder för parterna, de före detta makarna, att efter eget gottfinnande komma överens om vilka värden som ska åsättas det ifrågavarande giftorättsgodset (bostadsrätterna). Det sistnämnda förutsätter dock att det inte finns några borgenärer (fordringsägare) som riskerar att lida skada till följd av den separata överenskommelsen.För att knyta an till din faktiska fråga – Värderingstidpunkten, vad gäller?I förarbetena sägs att det saknas tydliga motivuttalanden och att det i doktrinen, den rättsvetenskapliga litteraturen, delvis har rått olika uppfattningar i det här avseendet. Men det framhålls ändå att den dag då boet är utrett i stor utsträckning borde väljas som värderingstidpunkt, se prop. 1986/87:1 2. 159 f. Det innebär att värderingen, i vart fall när det gäller fast egendom och bostadsrätter (som med andra ord inte utgör egendom som på kort sikt kraftigt kan fluktuera i pris), ska ske i samband med att bodelningsavtalet upprättas, något som sedermera också har bekräftats i rättspraxis, vilket bland annat följer av HD:s avgörande i NJA 1997 s. 674. Det nyss refererade rättsfallet rörde en bostadsrätt och hur denna skulle värderas vid en separation inom ramen för ett samboförhållande, vilket enligt HD skulle bestämmas med ledning av prisförhållandena vid bodelningsförrättningen (alltså blev nuvärdet utgångspunkten). Här handlade det förvisso om ett upplösande av ett samboförhållande, men principerna som kommer till uttryck i den aktuella domen är likaledes applicerbara på situationer som rör en äktenskapsskillnad. Det ovan anförda talar således för att det är dagens marknadsvärde på respektive bostadsrätt som ska ligga till grund för de kommande beräkningarna. Notera dock att HD i ett äldre avgörande, i NJA 1975 s. 288, slog fast att en fastighets värde vid bodelningen ska beräknas till summan av marknadsvärdet minskat med utgifter för avyttringen (typiskt sett eventuella mäklararvoden) och den latenta kapitalvinstskatten. Utgångspunkten är alltså att värdet av den fasta egendomen i en bodelning ska anses uppgå till den nettoförtjänst som hade gjorts om fastigheten hade sålts omedelbart. Här ska dels tilläggas att detsamma torde gälla vid bodelning avseende viss lös egendom (som exempelvis en bostadsrätt) och dels att någon exakt beräkning av kapitalvinstskatten inte lär krävas utan snarare att en förenklad sådan utifrån vissa givna antaganden istället borde accepteras. Detta gagnar naturligtvis din son eftersom lösenpriset för respektive bostadsrätt i den förevarande situationen kommer att bli lägre. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Det är egendomsförhållandena som rådde på brytdagen i maj 2017 som utgör beräkningsunderlaget inför den kommande bodelningen. Däremot saknas det uttryckliga värderingsregler stipulerade i lag. Mot bakgrund av den rättspraxis som har redovisats ovan är det enligt min mening de aktuella nuvärdena på bostadsrätterna som gäller. Däremot får som sagt din son göra avdrag för såväl antagna utgifter för mäklare som för den förmodade kapitalvinstskatten som skulle ha uppstått om bostadsrätterna hade avyttrats per dagens datum.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Fråga om arv och särkullbarn

2020-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vår fråga:Min pappa har gått bort och lämnar efter sig fru och 3 döttrar.2 av döttrarna är särkullbarn.I dödsboet finns en lägenhet som ägs 50 % av min pappa och 50 % av hans fru.Hur fördelas arvet efter försäljning av lägenheten?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Eftersom din pappa tillika make gått bort innebär det att hans äktenskap därmed upplösts. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.Bestämmelser i ärvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom din pappa har två döttrar som är hans särkullbarn är de inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din pappas särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Låt oss för enkelhets skull säga att lägenheten är värd 900 000 kr. Giftorättsgodset delas då mellan din pappas dödsbo och hans efterlevande fru. Det innebär att din pappas kvarlåtenskap kommer uppgå till 450 000 kr vilket sedan ska delas upp mellan hans bröstarvingar i enlighet med (2 kap. 1 § ärvdabalken). Av de 450 000 kr ska dessa fördelas på hans tre döttrar vilket innebär 150 000 kr vardera. Eftersom endast två av döttrarna är särkullbarn kommer dessa kunna få ut sin del direkt eftersom särkullbarn ärver före efterlevande make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den tredje dotterns rätt till arv kommer därmed tillfalla henne när hennes mamma går bort. För hennes del innebär det att hon kommer få 150 000 kr från sin pappa och 450 000 kr från sin mamma.Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet var värt 900 000 kr när din pappa gick bort. Bodelningen kommer då ge hans fru 450 000 kr med full äganderätt (innebär att hon kan göra vad hon vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din pappas barn- och särkullbarn 450 000 kr. Din pappas särkullbarn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvmor som då har 450 000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1 200 000 kr. Boet ska då delas mellan hennes arvsberättigade och din pappas särkullbarn vilket resulterar i att din pappas särkullbarn får 200 000 kr vardera och den tredje dottern kommer ärva 200 000 kr + 600 000 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisNär din pappa gick bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. Särkullbarnen kan då välja att erhålla sin del av kvarlåtenskapen - alternativt avstå från sin arvsrätt till förmån för deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur gör vi en bodelning när vi ska skiljas?

2020-09-26 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag vill skilja mig och undrar hur det blir med huset som jag köpte innan vi gifte oss. Dock bodde vi tillsammans innan. Jag står ensam på lånet och på huset. Det är jag som har betalat allt då det bara är jag som har arbete. Jag vill bo kvar om jag skiljer mig. Har i dagsläget lån på huset på ca 500.000 samt två blanco lån på runt 500.000 vardera. Dessa innefattar renoveringar och bilar och traktorer och div redskap. Slår man ihop dessa tre lån blir summan 1,5miljoner i lån som jag står ensam på. Huset är idag värt en miljon säger vi. Övrig egendom skulle ej komma upp i 500 tusen vilket betyder att även om jag säljer allt så står jag kvar med en skuld. Min fru har ärvt en tomt som är värd ca 200 tusen min fråga är nu får jag behålla huset och mina fordon utan att behöva lösa ut min fru ekonomiskt med tanke på alla lån? Jag tänker att jag tar på mig allt och att hon behåller sin tomt. Och att hon inte behöver ge mig några pengar? hur blir det igentligen när läget ser ut så här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEnligt äktenskapsbalkens regler råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Det stadgade innebär att all egendom (som inte är enskild egendom, se nedan) utgör giftorättsgods. Giftorätten är en latent rätt som aktualiseras vid en bodelning och innebär att det ska delas mellan makarna. Att varje make svarar för sina skulder innebär att skulder är personliga, en make blir inte betalningsskyldig för den andre makens skulder.När ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer t.ex. genom att makarna upprättar ett äktenskapsförord eller genom att en make, av annan än den andre maken, fått en gåva eller ett arv med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda. Min utgångspunkt i svaret till dig är att det inte finns någon enskild egendom då det inte framgår att det finns exempelvis något äktenskapsförord. Vid bodelning beräknas först makarnas andelar i boet, innebärande att vardera makens tillgångar läggs samman (jfr 11 kap. 1 § ÄktB). Från det giftorättsgods en make går in med ska vederbörandes skulder räknas bort, en s.k. skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, efter skuldtäckningen, ska läggas samman och värdet delas därefter lika mellan makarna. Om en make har större skulder än tillgångar blir andelen i boet noll kronor. Anledningen är att om en make skulle kunna gå in med ett minusvärde skulle det annars innebära att den andre maken hade blivit betalningsskyldig för vederbörandes skulder.I ert fall skulle detta kunna innebära att du går in med giftorättsgods om 1 Mkr men har 1,5 Mkr i skuld = din andel i boet är noll. Din fru går in med giftorättsgods om 200.000 kronor (och jag utgår från att hon inte har några lån). Om så är fallet ska era andelar i boet läggas samman (0+200.000) och delas er emellan (200.000/2). I exemplet innebär det din fru måste betala dig 100.000 kronor i bodelningen. Om tomten hon ärvt skulle vara enskild egendom på grund av villkor enligt arv/testamente ingår den inte i bodelningen. I det fallet går ni båda in med noll kronor och det finns inget att dela upp. Då behåller du det du äger och dina skulder.Ärvdabalkens bestämmelser är till för det fall att ni inte kan komma överens. Det står er därför förhållandevis fritt att komma överens om annat. Om tomten är giftorättsgods och egentligen skulle ingått i en bodelning kan ni ändå komma överens om en annan bodelning (t.ex. att du tar ditt och hon tar sitt). Enda undantaget är att en make inte får avstå egendom som ska ingå i bodelningen om det är till skada för dennes borgenärer (13 kap. 1 § ÄktB). Detta kommer främst att aktualiseras om du är på obestånd och inte kan betala dina skulder; i det fallet skulle det kunna argumenteras för att du avstått egendom (din rätt till hälften av tomten om den inte är enskild egendom).Sammanfattningsvis ska allt som är giftorättsgods delas upp er emellan. Om en makes skulder är större än dennes tillgångar går maken in med noll kronor i bodelningen. För er del innebär det att du går in med noll (eftersom dina skulder är större än tillgångarna) och din fru går in med 200.000 kronor, om tomten är giftorättsgods. Är tomten inte giftorättsgods och det inte finns några andra tillgångar kommer även hon att gå in med noll kronor. Då en make har rätt att på sin lott få det den redan äger torde det inte vara något problem för dig att behålla fastigheten om inte din fru begär att få ta över bostaden och hon anses vara den som bäst behöver den (och då får lösa ut dig). Det förefaller dock inte som att ni tvistar om vem som ska bo kvar i bostaden.Observera att mitt svar endast är skrivet utifrån de omständigheter du presenterat i frågan. Ibland kan det vara en god idé att konsultera en jurist inför bodelningen, framförallt om ni har svårt att komma överens. För det fall att du vill ha hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt till fastigheten efter separation?

2020-09-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! En bekant till mig har separerat från sin sambo för över ett år sedan. Av olika anledningar har ingen bodelning gjorts. De äger hälften var av gården där han bor kvar. Kan hon begära bodelning nu? Hur kan hon agera för att få ut sin del?Tacksam för svar
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningI 8 § 2 st sambolagen regleras att när sambor separerar ska en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Det finns ingen skyldighet för sambor att förrätta bodelning vid separation.Om varken din vän eller hennes sambo begär bodelning inom ett år från separation behåller alltså var och en av dem sin egendom.Att få ut sin delHar de köpt gården tillsammans föreligger dock samäganderätt. Om de då inte har kommit överens internt om hur samäganderätten ska ordnas gäller samäganderättslagens regler. Om det inte finns något bevis för att en part äger en större andel än någon annan, anses tillgången innehas med lika stor andel för varje delägare. Detta är endast ett utgångsläge som varje delägare får motbevisa. Parterna får också avtala om någon annan fördelning av ägandet.Delägarna kan komma överens i förväg om hur de ska lösa eventuella kommande konflikter om hur egendomen ska användas. Har man inte gjort upp om något, har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att den samägda egendomen ska säljas på auktion. Tingsrätten utser då en god man för att genomföra auktionen och fördela köpeskillingen mellan delägarna.Då den samägda egendomen är en fastighet kan någon av delägarna kräva att fastigheten ska klyvas istället för att säljas på auktion. Den av delägarna som vill att fastigheten ska klyvas måste ansöka om klyvning och anmäla detta till tingsrätten innan man har fattat beslut om försäljning.SammanfattningEftersom det har gått mer än ett år sedan separationen mellan din vän och hennes sambo kan hon inte längre bodelning. Men om de har köpt gården tillsammans äger de den tillsammans med samäganderätt, och då har hon viss möjlighet att ta till vara på sin rätt. Hon kan då begära att fastigheten ska försäljas och sedan få ut värdet av sin del. Eftersom det rör sig om en fastighet kan hon också hos Tingsrätten begära klyvning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När måste bodelningen vara genomförd?

2020-10-05 i Bodelning
FRÅGA |Om jag skiljer mig. Och vi gör en gemensam skilsmässa.Hur lång tid har man på sig innan man måste skriva på om vem som skall tex ta över huset och lånet.?När måste bodelningen vara genomförd.?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap finns stadgade i äktenskapsbalken (ÄktB). När måste bodelningen vara genomförd?En bodelning ska som utgångspunkt förrättas när äktenskapet har upplösts. Om någon av makarna begär bodelning under tiden som ett äktenskapsmål pågår ska dock bodelningen förrättas genast (9 kap. 4 § ÄktB). Det finns emellertid inga lagstadgade tidsgränser för när bodelningen måste vara genomförd. Vad gör vi om vi inte kommer överens?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem. Om makarna kan komma överens om hur bodelningen ska göras behöver de inte anlita någon för att hjälpa dem utan kan göra bodelningen på egen hand. Om makarna inte kommer överens kan de anlita en bodelningsförättare som bistår dem i bodelningen och prövar de tvistiga frågorna (17 kap. 1 § ÄktB). SammanfattningDet finns ingen lagstadgad tidsgräns för när en bodelning måste vara färdig, men det är många enklare för er om den förrättas i närtid till äktenskapsskillnaden och inte drar ut alldeles för lång tid. Om ni skulle känna att bodelningen skulle dra ut på tiden på grund av att ni inte kommer överens om hur den ska gå till kan ni anlita en bodelningsförättare som kan hjälpa er så att bodelningen kan ändå färdigställas. Om ni är överens kan ni själva förrätta bodelningen.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har jag rätt att få min egendom vid en bodelning?

2020-09-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vid skilsmässa så skall Vi ju dela lika av Det ekomiska värdet i en bodelning. Men om jag tex hade med mig ett köksbord in i äktenskapet, kan jag då ha förtur på det vid skilsmässan? Men självklart att värdet räknas in. Finns inget skrivet om tex enskild egendom.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Till att börja med ska det poängteras att i ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § ÄktB). Det händer alltså ingenting med äganderätten över egendom när man ingår ett äktenskap. Däremot uppkommer genom äktenskapet ett latent anspråk på att vid en bodelning få en viss andel av all egendom som är giftorättsgodsPrecis som du säger ska makarnas egendom när ett äktenskap upplöses fördelas lika mellan dem genom en bodelning (se 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen såsom giftorättsgods.Efter att makarnas andelar i boet beräknats följer den så kallade lottläggningen. Vid denna har varje make rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom (se 11 kap. 7 § ÄktB). Du har således rätt att i första hand få till exempel ditt köksbord på din lott vid en eventuell äktenskapsskillnad.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en gåva inte ska ingå i bodelningen?

2020-09-25 i Bodelning
FRÅGA |Jag håller på att separeras från min man, vi har inget äktenskapsförord och varit gifta i 3 år. Förra året fick jag gåva av min morbror på 490.000kr, nu vill han ha hälften har han rätt till det? I gåvobrevet är det bara till mig han finns inte med, har han rätt till hälften ändå? Mvh
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss med din fråga! Reglerna om bodelning finns i Äktenskapsbalken (ÄktB). I samband med att ni ska separera ska era egendom fördelas mellan er genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I bodelningen ska era giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Om gåvan är att betrakta som giftorättsgods ska den ingå i bodelningen och då kommer din f.d. make att kunna få ut en del av gåvan genom bodelning. Av lagen framgår det att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom som en make fått i gåva av någon med villkoret att egendomen ska vara dennes enskilda är enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket andra punkten ÄktB). Du nämner i din fråga att det framgår av gåvobrevet att gåvan är till dig. Det är tveksamt om detta är att ses som ett villkor om att gåvan ska vara din enskilda egendom. Jag skulle därmed råda dig att ta en extra titt i gåvobrevet och se över dess innehåll, huruvida det framgår tydligt att gåvan ska vara din enskilda. Om det bedöms inte finnas något förbehåll om att gåvan ska vara din enskilda kommer den att räknas som giftorättsgods och ingå i bodelningen mellan dig och din f.d. make. Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Fråga om arvsrätt för särkullbarn

2020-09-20 i Bodelning
FRÅGA |HejJag är gift med en man som har2barn ett tidigare äktenskap,själv har jag inga barn.Vi har köpt lägenhet tillsammanMin fråga är vad som gäller om min man skulle gå bort och hur mycket ska barn få? Vi säger så1 .jag ska få min del 50% av lägenten .och får dela med av 50%(min man del av lägenheten.??Jag ska få total 75%av lägenheten.?Och barn 1 ska få 12.5 % Barn 2ska få 12.5??förstår jag rätt???Eller ska jag få bara min del 50% av lägenheten?2.pengarna som min man har på banken vad som gäller?Vi säger såAtt han har 1,000.000 krHur delar man då??Tack på förhandSuphatta rattanaphet
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Om din man går bort kommer ert äktenskap därmed upplösas. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Bestämmelser i ärvdabalkenVid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du och din man inte har gemensamma barn är din mans särkullbarn inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din mans särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken). Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 100 kr när din man dör. Bodelningen kommer då ge dig 50 kr med full äganderätt (innebär att du kan göra vad den vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din mans barn 50 kr. Din mans barn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för dig som då har 50 kr med fri förfoganderätt (innebär att du kan fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När du går bort är egendomen värd låt säga 120 kr. Boet ska då delas mellan dina arvsberättigade och din mans särkullbarn vilket resulterar i att din mans särkullbarn får 60 kr och de eller den som är arvsberättigad efter dig kommer ärva 60 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). En annan möjlighet är att din man testamenterar bort hälften av sin kvarlåtenskap till förmån för dig (9 kap. 1 § ärvdabalken). Anledningen till att han bara kan testamentera bort halva kvarlåtenskapen har att göra med att man inte kan göra sin barn arvslösa genom testamente. Bröstarvingar har nämligen alltid en rätt att erhålla hälften av laglotten, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs däremot att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader annars blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken) SammanfattningsvisOm din man går bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och dig som efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. För att kringgå denna bestämmelse kan ni upprätta ett testamente enligt vilket du erhåller upp till 50 % av din mans kvarlåtenskap - alternativt att hans särkullbarn avstår från sin arvsrätt till förmån för dig som är deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga!