Kan man göra en bodelning när det har gått ett år sedan skilsmässan?

2019-10-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min exman skildes för ett år sedan, kan man göra en bodelning efter så lång tid? Mvh
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) i mitt svar.Det saknas en uttrycklig tidsbegränsning för rätten till bodelningDet finns ingen tidsbegränsning i lag för hur lång tid efter en skilsmässa som det går att göra en bodelning. Däremot finns det vägledande domar som ger en fingervisning om när det anses ha gått för lång tid innan en bodelning har begärts. I de domarna har det handlat om mycket längre tidsperioder än i ditt fall. Till exempel godkände Högsta domstolen en gång att en bodelning gjordes tio år efter att paret i fråga hade skilt sig (rättsfallet NJA 2009 s. 437). I ett annat fall bestämde en hovrätt dock att det ansågs ha gått för lång tid när en av de före detta makarna begärde bodelning efter sju år (rättsfallet RH 2003:41).Varje fall är alltså unikt, men med tanke på att det bara har gått ett år sedan er skilsmässa så tror jag inte att det finns några hinder för att ni gör en bodelning. Svaret på din fråga är därför ja – du och din exman bör kunna göra en bodelning, trots att det har gått ett år sedan ni skilde er.Ni behöver inte bodela saker som ni har köpt sedan skilsmässanDet är bara är sådant som ni ägde den dag då er skilsmässoansökan kom in till tingsrätten som ska ingå i er bodelning (9 kap. 2 § första stycket ÄktB). Ni behöver alltså inte bodela sådant som ni har köpt på varsitt håll sedan ni skilde er. Däremot kan ni välja att sådan egendom ska ingå i bodelningen, om ni är överens om det. Utgångspunkten är att ni själva bestämmer över hur just er bodelning ska gå till (9 kap. 5 § första meningen ÄktB). Ni kan ansöka om en bodelningsförrättare om ni inte skulle kommer överens om bodelningen (17 kap. 1 § första stycket ÄktB).SammanfattningDu och din exman bör kunna göra en bodelning, även om det har gått ett år sedan ni skilde er. Det beror främst på att det inte finns någon formell tidsbegränsning för rätten till bodelning vid skilsmässa. Relevanta vägledande domar talar också för att det inte bör vara problematiskt att bodela i efterhand, så länge det rör sig om en så pass kort tid som i ert fall. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan man sälja giftorättsgods

2019-10-09 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Min pappa gick bort i maj 2019, han bodde på ett vårdboende och led av demens. Han och hans fru (som inte är min mamma) ägde ett hus tillsammans som hon sålde 2018. Hon köpte en bostadsrätt som hon nu säger att det är hennes egendom. Hon har sålt allt som dom hade i hemmet också. Nu undrar jag om inte lägenheten ska ingå i bouppteckningen eller jag ärver bara de pengar min pappa har kvar på banken och där är inga pengar från huset som hon sålt.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!ÄktenskapsskillnadNär ett äktenskap upplöses det vill säga genom äktenskapsskillnad, att man skiljer sig eller att en person dör, ska det göras en bodelning. Det betyder att makarnas egendom ska fördelas dem emellan. Detta framgår av 9 kap 1 § äktenskapsbalken. BodelningBodelning görs efter den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inom till tingsrätten. Detta brukar kallas för "den kritiska tidpunkten". Det betyder helt enkelt att allt räknas från denna tidpunkt, allt som makarna ägde räknas från den tidpunkten, 9 kap 2 § äktenskapsbalken. Därmed räknas vad egendomen var värd och vilka skulder makarna har vid den tidpunkten. Det som sker därefter är att en bouppteckning ska göras där ens tillgångar och skulder räknas upp, 9 kap 7 § äktenskapsbalken. Efter det att bodelning skett med lottläggning 11 kap 1 § äktenskapsbalken, kommer den summan man har i giftorättsgods dras av med de skulder man har. Alltså de tillgångar man har minus de skulder man har, 11 kap 2 § äktenskapsbalken. Av vad som sedan återstår av makarnas giftorättsgods (all gemensam egendom minus de skulder båda har) ska delas i hälften, 11 kap 3 § äktenskapsbalken. När din pappa fortfarande är i livetDin pappas fru har rätten att sälja och spendera deras pengar som hon själv vill. Det är deras pengar, likväl som du kan spendera dina pengar med din man hur du vill. Men att sälja en samägd egendom är någonting helt annat. Enligt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken står det att all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Det framgår vidare av 7 kap 5 § Äktenskapsbalken att en make får inte utan samtycke sälja makarnas gemensamma bostad utan den andre makens tillstånd. Det betyder helt enkelt att hon inte har rätten att sälja huset utan din pappas medgivande. LägenhetenEftersom hon köpte lägenheten under tiden de var gifta, är det giftorättsgods. Dessutom hade hon inte rätten att sälja huset, som jag skrev ovan. All egendom är giftorättsgods om det inte är enskild egendom, vilket denna lägenhet inte är! Av 7 kap 9 § Äktenskapsbalken framgår det att om ett samtycke inte skett eller om detta skett till en nackdel för den andra maken, ska domstolen förklara denna rättshandling ogiltig (det vill säga försäljningen) och egendomen ska återgå. Detsamma gäller för dödsboet, alltså för dig. Men om förvärvaren är i god tro om försäljningen, ska den inte förklarar ogiltig (förmodligen är denna person i god tro). ArvDu har rätt att få ut ditt arv från din pappa, det betyder att hälften som är deras gemensamma giftorättsgods är ditt och lägenheten ingår därmed där också! Din pappas fru har därmed fel. Om du vill ha mer hjälp i denna fråga, är det bara att kontakta mig igen eller våra jurister här på Lawline! Hoppas allt löser sig!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist - Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Formkrav på bodelningsavtal?

2019-10-07 i Bodelning
FRÅGA |Gift sedan 21 år . Make alkoholproblem o sjuk sedan ca 6 år. Jag betalar alla kostnader Lån, mat försäkringar etc då han spenderar sin pension på cigaretter och sprit.Maken har 4 barn i 2 kullar jag har inga barn. Relationen med barnen inte så bra. Har nu bestämt mej för skillsmässa maken begärt 6 månader o dem löpt ut nu. Äktenskapsförord finns o testament. Jag har ärvt mina föräldrar, står som enskild egendom. Hur viktigt o hur ska bodelningsavtalet vara formulerat, bevittnas , skickas etc . Behöver jag ta hjälp av jurist?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har två frågor, (1) hur viktigt är det med ett bodelningsavtal och (2) hur upprättar man ett giltigt bodelningsavtal? Regler om bodelning vid äktenskapsskillnad hittas i 9-13 kap äktenskapsbalken.Hur viktigt är det med ett giltigt bodelningsavtal?För att bodelningen ska vara giltig krävs att ett bodelningsavtal har skrivits. Det är viktigt att bodelningsavtal skrivs och bodelningen görs i så nära anslutning till skilsmässan som möjligt eftersom att möjligheten att kräva bodelning annars finns kvar många år framöver. Det finns egentligen ingen lagstadgad tidsgräns gällande hur länge man kan vänta innan man begär bodelning.Om du och din ex-make inte skriver avtal och gör en bodelning nu kan han alltså komma om flera år och kräva att bodelningen görs. Då kan er ekonomiska situation se annorlunda ut och det kan vara svårt att komma ihåg hur er situation såg ut precis när ni skiljde er.Formkrav?Ett giltigt bodelningsavtal ska vara skriftligt och underskrivet av er båda. Det skiljer sig lite gällande registrering om ni vill bodela innan ni skiljt er eller i samband med skilsmässan.Om bodelning görs medan ni fortfarande är gifta ska bodelningen anmälas till skatteverket för att vara giltigt men själva bodelningsavtalet behöver inte registreras utan blir giltigt vid er underskrift.Om bodelningen görs i samband med er skilsmässa blir bodelningsavtalet giltigt vid er underskrift och ni kan registrera hos skatteverket om ni vill.Det behövs inga vittnen.Gällande innehållet och hur ni ska formulera er i bodelningsavtalet kan jag inte uttala mig då jag inte vet vad ni har för tillgångar och skulder.Jurist?Jag skulle rekommendera att ni tar hjälp av en jurist. Det är viktigt att det blir rätt och en jurist kan hjälpa er så att ni inte missar något. Behöver ni hjälp med bodelning och bodelningsavtal så kan ni boka tid hos en av våra jurister. Ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas du fått svar på din fråga!

Avkastning från enskild egendom vid bodelning

2019-10-07 i Bodelning
FRÅGA |Hejvi ska skiljas och min man har storst andel in firma, enskild egendom då det finns ett gåvobrev (han och hans syster tåg över efter föräldrarna).Nu påstår han att även hans tjänstebilen, lön och utdelningar, som fördes över till hans lönekonto, ska räknas som enskild egendom? Stämmer det eller försöker han lura mig?Vi äger en bostad, där vi står 50/50 som ägare, dock står han som ensam låntagare på lånet. Kommer vi att behöva dela på skulden?
Jakob Westling |Hej och tack för du kommer till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över dels lånet på huset men också om tjänstebil,lön (d.v.s avkastningen) från företaget också anses tillhöra enskild egendom eller giftorättsgods. Till frågan om lånet för huset är principen vid äktenskap att makar står för sina egna skulder, 1:3 ÄktB. Eftersom du är ensam låntagare betyder det att du är den ansvariga maken.Vid en bodelning kommer dina skulder som huvudregel att räknas av från ditt giftorättsgods innan man sedan summerar kvarvarande del av giftorättsgodset och delar det på mitten, 11:3 ÄktBDet innebär att delen som du som din make får som giftorättsgods från dig kommer vara mycket mindre då du räknar bort huslånet. Till din andra fråga om lön o.s.v från företaget också räknas som enskild egendom föreskriver 6:2 2st att avkastning från enskild egendom ses som giftorättsgods. Det betyder att lönen ska ses som giftorättsgods, detsamma kan sägas om bilen om den gavs som en gåva av företaget till din ex-make.Hoppas det svarar på dina frågor!

Vilka möjligheter har makar att bo kvar i den gemensamma bostaden vid respektive makes dödsfall?

2019-10-10 i Bodelning
FRÅGA |Min make köpte en bostadsrätt! Han står som ägare! Vi har tre särkullsbarn! Min make två döttrar jag en! Vad händer vid dödsfall! Har min dotter rätt att kräva arv från bostadens värde? Vi vill helst skydda varandra så att en kvarlevande kan bo kvar i lägenheten!Hans döttrar skulle låta mig bo kvar! Men jag är osäker på min dotter i det motsatta! Min make står som ensam ägare till bostadsrätten som är köpt i vårt äktenskap! Med vänlig hälsning, Ewa G
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!I mitt följande svar utgår jag från bestämmelserna i äktenskapsbalken respektive ärvdabalken. Dessa två lagar reglerar frågor om bland annat makars förmögenhetsförhållanden, bodelningar och arv. Jag utgår vidare från att den bostadsrätt som frågan gäller används som er gemensamma bostad. En kortare sammanfattning med lite råd finns i slutet av svaret.GiftorättsgodsInom ett äktenskap så är utgångspunkten att all egendom som makarna äger utgör så kallat giftorättsgods, oavsett om egendomen ägs av makarna gemensamt eller om någon av makarna är ensam ägare. Detta betyder att den bostadsrätt som din make köpt och står som ägare på har status som giftorättsgods om det inte finns ett äktenskapsförord som säger någonting annat. Innebörden av att egendom utgör giftorättsgods är att den ska ingå i en eventuell framtida bodelning.BodelningNär ett äktenskap upphör så ska det enligt lag ske en bodelning, oavsett om äktenskapet upphör på grund av dödsfall eller skilsmässa. I en bodelning ingår som sagt all egendom inom äktenskapet som har status som giftorättsgods. Något förenklat uttryckt så är utgångspunkten att det totala värdet på giftorättsgodset ska delas på hälften mellan makarna eller, för det fall det skett ett dödsfall, mellan den kvarlevande maken och dödsboet.Viktigt att påpeka är också att vid ett dödsfall så ska bodelning ske innan arvet fördelas.Rätten att få den gemensamma bostaden på sin lottExakt vilken egendomen som ska gå till vem vid bodelningen står det parterna fritt att förhandla om. För det fall man inte kan komma överens finns det dock regler om fördelning av egendom. En sådan regel säger att den efterlevande maken har rätt att få den gemensamma bostaden på sin lott. Skulle bostadens värde vara väldigt högt i förhållande till resten av giftorättsgodset kan den efterlevande maken dock komma att behöva skjuta in pengar för att dödsboet ska ha ett tillräckligt värde kvar efter bodelningen. Men dödsboet kan alltså inte vägra den efterlevande maken att få ta över bostaden förutsatt att den efterlevande maken kan betala för sig om det krävs.Ytterligare en förutsättning är att den efterlevande maken kan ta över eventuella lån på bostaden om sådana finns.Arvsrättsliga frågorEftersom ni inte har gemensamma barn så gäller inte vad som kallas för makes arvsrätt. Vid ett dödsfall går då allting i dödsboet efter bodelningen omedelbart till det eller de barn som respektive make lämnar efter sig.Sammanfattning och rådVid dödsfall inom äktenskap sker alltså bodelningen innan arv fördelas. Det finns dessutom en regel som uttryckligen ger efterlevande make rätt att få den gemensamma bostaden på sin lott i bodelningen oavsett vem som stod som ägare till bostaden innan dödsfallet. För att detta ska vara möjligt krävs dels att den gemensamma bostaden inte gjorts till enskild egendom genom ett äktenskapsförord eller gåvovillkor. Dels krävs att att den efterlevande maken har ekonomisk möjlighet att kompensera dödsboet för det fall bostadens värde är mycket högt i förhållande till makarnas övriga förmögenhet.För att ni ska kunna utnyttja rätten att få bostaden på er respektive lott vid ett hypotetiskt dödsfall bör ni alltså se över era ekonomiska möjligheter att så att säga "köpa ut" dödsboet om detta skulle krävas.Med vänliga hälsningar

Hur kan man kompensera övertagande av gemensamt bohag?

2019-10-09 i Bodelning
FRÅGA |Hej !Jag undrar hur det går till vid en delning av bohag? Tänker vi rätt om vi värdera våra möbler, mattor, tavlor mm kommer fram till ett värde t.ex 250 000 och delar det på hälften? Jag kan då köpa allt ihop för 125 000! Tänker vi rätt då?Vänligen,
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bodelning kan skötas mellan makarna/samborna och på frivillig basis regleras avtalsmässigt om makarna/samborna själva kan komma överens. Om de inte kommer överens kan man anlita en bodelningsförättare, men utgångspunkten är att parterna själva bestämmer och kommer överens om processen. Vid bodelningen räknas makarnas/sambornas giftorättsgods eller gemensamma bohag samman och värdet av detta delas lika mellan dem. Vill någon av makarna/samborna överta bohag (eller bostad) kan detta göras genom avräkning på dennes lott eller genom att betala motsvarande belopp i pengar (11 kap. 10 § ÄktB respektive 16-17 § SamboL). Om ni kommit fram till att bohaget sammanlagt är värt 250.000 kr och detta ska delas lika mellan er äger ni bohag för vardera 125.000 kr. För att överta allt bohag kan du ge 125.000 för att "lösa ut" din sambo/make så som du beskriver i din fråga förutsatt att samtycke till det finns. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer får du gärna skriva en fråga till!Med vänliga hälsningar

Krav på bodelning vid försäljning av fastighet efter äktenskapsskillnad

2019-10-07 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag ska sälja mitt hus som jag tog över av min dåvarande sambo för ca 2 år sen . Nu säger mäklaren att jag måste visa upp en bodelning men vi gjorde ingen . Måste jag ha en sådan ?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.I svensk rätt kan man inte frånta någon av makarnas rätt till bodelning och rätten kvarstår väldigt länge, vilket gör det viktigt att faktiskt få en gjord vid äktenskapsskillnad. Enligt praxis kan rätten kvarstå upp till hela 24 år efter en äktenskapsskillnad. Görs inte en bodelning och äganderätten till en viss egendom är gemensam så kan man inte sälja den, man äger ju 50 % var. Efter en bodelning så delas fastigheten upp ("splittas") och ni kan sälja den. Det är anledningen till att bodelning av ert hus måste göras innan du kan sälja det.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Vad händer med vårt hus som min man äger om vi skiljer oss eller om han dör?

2019-10-02 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har varit gifta i 8 år, två barn var på varsitt håll. Min man äger ensam huset vi bor i som han köpte innan vi gifte oss. Inget äktenskapsförord finns. Behöver jag känna mig orolig att behöva lämna "mitt hem" vid skilsmässa eller dödsfall eller ingår huset i sk giftorätt?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap och äktenskapsförord finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad som händer då någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad är giftorättsgods?En makes egendom är giftorättsgods så länge den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Detta gäller all egendom, oavsett om den införskaffats innan makarna gifte sig. Giftorättsgods kan bli enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Jag utgår ifrån att ert hus inte är enskild egendom på grund av villkor i till exempel testamente, och eftersom ni inte har något äktenskapsförord är huset giftorättsgods. Detta innebär att det ska ingå i en eventuell bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Vad skulle hända om ni skiljer er?Om du och din man tar ut skilsmässa ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Då kommer värdet av allt ert giftorättsgods räknas samman, och era eventuella skulder kommer räknas av från ert eget giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Sedan ska summan av det som återstår efter att skulderna räknats bort läggas ihop, och delas lika mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Denna uträkning ger er hur mycket värdet av egendomen ni har efter bodelningen ska vara. Det kallas för er andel. Andelarna ska sedan fördelas på lotter för att man ska veta vilken egendom varje make ska ha (11 kap. 7 § ÄktB). Varje make har rätt att i första hand få sitt eget giftorättsgods (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att din man i första hand kommer ha rätt att få sitt hus på sin lott, och istället ersätta dig med samma värde i annan egendom eller pengar. Det finns också en rätt för den make som bäst behöver bostaden att få den i avräkning p sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). En förutsättning för detta är att det men hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Man kan här ta hänsyn till exempel ta hänsyn till om den ena maken har gemensam vårdnad om de gemensamma barnen eller om det är mycket svårare för den ena maken att skaffa en ny bostad. Jag kan inte svara på om detta skulle vara aktuellt i ditt fall eftersom jag inte vet exakt hur er situation ser ut. Vad skulle hända om din man avlider?Om din man skulle avlida skulle först en bodelning göras mellan dig och hans dödsbo. Den skulle gå till på samma sätt som jag beskrivit ovan. Det du får i bodelningen är helt och hållet ditt och det din mans dödsbo får utgör hans kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. Jag har i mitt svar utgått ifrån att din man inte har något testamente. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, vilka även kallas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del barnen då har rätt till kallas arvslott. Arvsrätt för efterlevande makeÄven en efterlevande make har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnens rätt. Den efterlevande maken får då ärva, och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den andra föräldern avlidit. Situationen ser dock annorlunda ut i ditt fall, då du och din man har barn sedan tidigare men inga gemensamma barn. Sådana barn som endast är barn till den ena maken kallas särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad innebär detta för dig?Detta innebär att om din man skulle avlida har du inte rätt att ärva efter honom, utan hans barn kommer få hela hans kvarlåtenskap. Du kommer ha kvar din del i bodelningen, men hans del kommer alltså gå till hans barn. Beroende på hur huset delats upp i bodelningen kan detta alltså innebära att hans barn kommer äga hela eller en del av huset. Ditt enda skydd är att du efter bodelningen ska ha åtminstone fyra prisbasbelopp. Vad kan ni göra för att förändra situationen?Om detta inte är den situation ni önskar finns möjligheten att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ni kan skriva ett inbördes testamente tillsammans där ni skriver att den som överlever den andre ska ärva med fri förfoganderätt, och att när ni båda är avlidna ska arvet fördelas enligt lag. Fri förfoganderätt innebär att man kan använda egendomen hur man vill, men man kan inte testamentera bort den. Då skulle du kunna bo kvar i huset, och när även du avlider kan din mans barn få ut arvet efter sin pappa genom så kallat efterarv. Det som kan hända är dock att särkullbarnen väljer att jämka testamentet, och de har då rätt att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,