Vårdnad av barn

2011-07-16 i Barnrätt
FRÅGA |Jag är gravid och funderar på mina alternativ i framtiden. Fadern är drogfri sedan ett halvår men går på metadonprogrammet för att hålla sig ren. Jag litar inte på att han kan ta hand om ett barn och vill därför gärna veta om det finns någon lag som ger honom rätt att ta barnet från mig. Kan man skriva fader okänd? Om inget alternativ finns funderar jag på adoption. Kan jag adoptera till en familj i Sverige? Tacksam för lite hjälp! :) mvh
Martina Blomberg |Hej, Jag tolkar din första fråga som att du undrar över huruvida du har möjlighet att ensam uppfostra barnet eller åtminstone frånta barnets pappa de rättigheter han har som biologisk föräldern. Bestämmelser om faderskap och moderskap finner du i Föräldrabalken https://lagen.nu/1949:381. Enligt 6 kap 3 § FB skall barnet stå under båda föräldrarnas vårdnad om föräldrarna är gifta. Är föräldrarna inte är gifta gäller istället att mamman har ensam vårdnad om barnet. Är ni gifta och du önskar att ha ensam vårdnad om barnet kan du ansöka om detta hos rätten som då har att ta ställning till om det är lämpligt att du är ensam vårdnadshavare till barnet, 6 kap. 5 § FB, https://lagen.nu/1949:381#K6P5S1. Rätten har då att ta ställning till om det är för barnets bästa att du har ensam vårdnad och skall då särskilt fästa vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I 6 kap 2a § FB står följande om barnets bästa: Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Fadern till barnet har alltså ingen rätt i sig att ta barnet ifrån dig. Frågor om vårdnad och umgänge avgörs som du ser enligt det jag skrivit ovan utifrån barnets bästa. I ditt fall låter det inte som att någon domstol skulle komma fram till beslutet att barnets bästa är att enbart ha fadern som vårdnadshavare. Dock vet jag för lite om omständigheterna för att kunna svara på frågan hur den konkreta vårdnadssituationen skulle kunna lösas i ert fall. Dock kan jag säga att du har en möjlighet att ansöka om ensam vårdnad om barnet, alternativt att ni inte är gifta då du automatiskt får ensam vårdnad om barnet. Att man är vårdnadshavare för barnet innebär att man har det juridiska ansvaret för barnets person. Oftast svarar detta mot den faktiska vårdnaden av barnet. Angående adoption finns det inga regler som säger att du inte skulle kunna adoptera barnet till en familj i Sverige. Ett annat alternativ till adoption är att barnet får en särskild vårdnadshavare tillförordnad åt sig. Detta är också något som rätten har att besluta om. Ett ytterligare alternativ är att barnet får möjlighet att bo och fostras utanför det egna hemmet. Det är socialtjänsten i din kommun som hjälper dig med dessa frågor. Du kan alltså vända dig till dem för att få veta vilka möjligheter du har att få stöd med ditt barns uppfostran. Stort lycka till

Förmyndare

2011-06-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Jag har ensam vårdnad om en pojke på 12 år. Om jag dör, kommer min förre man (pojkens pappa) att få dispositionsrätt till pojkens pengar? Eller gäller det bara ifall han blir vårdnadshavare?
Carina Persson |Hej! Den som är under arton år är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller ingå avtal, 9 kap § 1 föräldrabalken (FB). (Vissa undantag finns dock, se samma paragraf.) När föräldrarna har gemensam vårdnad är båda förmyndare men om enbart den ena föräldern har vårdnaden är denna ensam förmyndare, 10 kap 2 § FB. Förmyndarskapet innebär att föräldrarna bestämmer hur barnets tillgångar skall användas eller placeras om inget annat följer av föräldrabalken eller annan författning, 13 kap 1 § FB. Den förälder som inte är vårdnadshavare och därmed ej heller förmyndare kan inte bestämma över barnets tillgångar. Om den förälder som har ensam vårdnad avlider kan den andra föräldern få överta vårdnaden om barnet genom ansökan hos tingsrätten. Rätten kan även på anmälan av socialnämnden besluta om att ge vårdnaden åt den andra föräldern. Om det anses lämpligare kan rätten istället utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Se 6 kap 9 § FB. När rätten beslutar om vårdnaden skall barnets bästa vara avgörande och hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, 6 kap 2a § FB. Fadern till barnet kan alltså få vårdnaden om barnet om rätten anser att det är lämpligt. Om han inte får vårdnaden kan han inte bestämma över barnets tillgångar. Föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381 Vänliga hälsningar

Barnets förälder försvårar umgänget

2011-05-12 i Barnrätt
FRÅGA |Min sambos barn , 12 år , får inte ta med sig sina egna kläder hem till oss när han är hos oss varannan helg.Detta har hans mamma bestämt. Vi måste köpa kläder som vi tar med hem till hans mamma när vi ska hämta honom. Han får då byta om från sina kläder till de vi har med. Barnet far psykiskt illa utav detta och min fråga är om det finns något sätt att få stopp på detta? Vad säger lagen? Modern är ensam vårdnadshavare. Min sambo betalar 1273 kr i månaden till barnets mor plus delar på vissa andra utgifter.
Maja Karlsson |Hej, När det rör barns kläder och ägodelar finns inget uttryckligen reglerat i lagen, däremot finns mer allmänna regleringar om barnens rättigheter i föräldrabalken, som du finner här: https://lagen.nu/1949:381. I 6 kap 1§ anges att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och fostran och i 2a§ i samma kapitel kan man läsa att barnets bästa ska vara avgörande för beslut om vårdnad, boende och umgänge. Att barnet mår bra såväl fysiskt som psykiskt är något som båda vårdnadshavare har ansvar för och självklart så får ingen vårdnadshavare förhindra eller försvåra umgänge med den andra föräldern. Mitt råd är att försöka prata med mamman om detta igen. Om inte detta hjälper kan din man begära samarbetssamtal enligt 6 kap 18§ föräldrabalken som hänvisar till socialtjänstlagen. Under de samtalen kan de diskutera allt som rör vårdnad, boende och umgänge (inklusive om barnet ska ta med sig sina saker över helgen) och då få hjälp av någon som är utbildad i sådana här frågor. Det ska tilläggas att ingen av föräldrarna är tvingad att delta i sådana samtal, men att ständigt försvåra umgänge etc kan leda till att domstolen ändrar boende eller vårdnadslösningen som den ser ut nu. En vilja att samarbeta kan ju generellt sätt ligga i barnets bästa. För att få veta mer eller ordna med samarbetssamtal så kan ni kontakta socialtjänsten i er kommun som ska hjälpa er med detta. Vänligen, Maja Karlsson

Umgängesrätt

2011-05-02 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Min dotter är 6 år, pappan o jag lämna varandra 6 mån efter födelse. Sen dess har jag kontaktat socialen och advokat för att försöka få ett fungerande umgänge. Vilket aldrig har funkat. Vi har haft med kontaktpersoner så jag har ej närvarat, men har har ändå inte kommit.(har nog haft 5-6 olika kontaktpersoner då det skiljer sig i tid pga att han bryter det och sen vill ha det igen) Eller så har han kommit några gånger sen försvinner han ur bilden. Har har psykiska problem, och har dom fem första åren haft drog, alkohol problem. Hur mycket måste man som mamma hålla på? Det gör våran dotter besviken o ledsen, hur länge ska hon fara i detta? Pappan vill ju bara till o från pga sitt mående enligt honom. Vad ska man göra, detta är inte bra för våran dotter eller någon runtomkring. Tacksam för svar!
Lan Le Huong |Hej! Tack för din fråga! Regler om umgänge mellan barnet och föräldern finns reglerade i föräldrabalken FB 6 kap. Jag ska försöka redovisa de viktiga bestämmelser som kan vara till hjälp i ditt fall. Enligt 6kap 15 Fb skall barnet ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Föräldrarna har gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder tillgodoses så långt som möjligt. Du har gjort ditt ansvar i och med att du gjort allt för att umgänget skulle fungera. I frågan om umgänge är det alltid "barnets bästa" som avgör(6kap 2§ FB). I och med att pappa inte träffar sin dotter enligt avtalet och detta gör dottern ledsen och besviken bör man ta upp umgängesfrågan igen och diskutera vad som är bäst för barnet. Du som mamma och din dotter ska inte behöva fortsätta så här. Det som du ska kunna göra är att ta kontakt med den socialsekreteraren som varit med i detta fall, din advokat och begära prövning av umgängesavtalet. Du bör påpeka problemen för din advokat och socialsekreteraren att umgänget har inte fungerat som det ska. Det är socialnämndens ansvar att se till att umgänget ska fungera enligt avtalet (6 kap 17a FB). Hoppas att socialen och din advokat kan hjälpa dig att hitta den bästa lösningen för problemet! Med vänliga hälsningar

Testamente och förmånstagare

2011-06-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, hej! Jag är ensamstående med en liten son på 3 månader. Jag ska teckna en livförsäkring, hur ska jag göra för att skydda de pengarna om jag dör. Jag vill inte att min sons pappa ska ha något med arvet att göra. Kan jag skriva in i testamentet att någon annan ska förvalta min sons arv, och att han får tillgång till det först vid t.ex 23 års ålder? Kan jag styra över livförsäkringspengarna på det sättet? MVH Carolina
Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! Din son är din bröstarvinge vilket innebär att han ärver all din kvarlåtenskap den dag du dör (förutsatt att du inte har fler barn då, är gift, eller har skrivit ett testamente som säger något annat). Du kan skriva ett testamente där du förordnar att de pengar din son ärver skall förvaltas av en överförmyndare, som finns i varje kommun. Då har din sons pappa ingen tillgång till pengarna. Det gäller även de pengar som din son får via livförsäkringen, förutsatt att du gjort din son till förmånstagare. Det gör du genom att meddela försäkringsbolaget vem som ska vara förmånstagare genom ett egenhändigt undertecknat meddelande. Hoppas mitt svar har hjälpt dig! Med vänliga hälsningar

Flytt med gemensamma barn utan andre förälderns medgivande

2011-05-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har hört att det ska finnas någon lag som säger att man inte får flytta till en annan kommun med gemensamma barn utan den andre förälderns medgivande. Stämmer det och gäller det även grann kommunen isåfall?
Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det finns ingen särskild lag som reglerar just det du efterfrågar. Däremot finns 6 kap. i föräldrabalken (FB) som generellt reglerar frågor om vårdnad, boende och umgänge. Du hittar de bestämmelserna här: https://lagen.nu/1949:381#K6. Du skriver att ni har gemensamma barn, men det framgår inte av din fråga om ni har gemensam vårdnad eller om det endast är en av er som har enskild vårdnad om barnen. Svaret nedan kommer att utgå från att ni har gemensam vårdnad om barnen. Av FB 6 kap. 1 och 2 §§ framgår att den eller de som har vårdnad om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska dessutom behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Rent allmänt gäller att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det anses normalt vara till barnets bästa att barnet får en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I FB 6 kap. 11 och 13 §§ finns regler som säger att vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad, så får dock inte en av vårdnadshavarna ensam ”fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.” Exempel på beslut som anses ha ingripande betydelse för barnets framtid är exempelvis beslut som rör barnets bosättning. Det framgår också av lagförarbetena (prop. 1975/76:170 s. 178) att frågan om var barnet ska bo är ett sådant beslut som föräldrarna måste vara eniga om. Om föräldrarna inte kan komma överens så får barnets bostadsort inte ändras. Om en av föräldrarna flyttar med barnet utan den andres tillåtelse så kan den föräldern dömas för egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 § brottsbalken (se här: http://www.lagen.nu/1962:700#K7P4). Om ni inte kan enas om barnens bosättning så har ni möjlighet att begära att den gemensamma vårdnaden ska upplösas (FB 6 kap. 5 §). För att du ska kunna flytta med barnen utan pappans medgivande krävs alltså som utgångspunkt att du väcker talan om ensam vårdnad. Jag hoppas att mina svar varit till hjälp. Skriv gärna igen om du har fler frågor! Vänligen, Paulina Nilsson

Vad blir följden av en anmälan till socialtjänsten?

2011-05-11 i Barnrätt
FRÅGA |Situation: 10-årig pojke får vredesutbrott i verbal dispyt med sin mamma. Utbrottet eskalerar, de befinner sig i en liten stuga (storleken friggebod) Pojken,hans 8-åriga syskon mamman, särbo är i stugan. När sådana utbrott uppkommer i vanliga bostaden brukar sonen lugna ner sig ifred på sitt rum. I stugan finns inget eget rum och ingenstans att gå undan. Mamman tappar tålamodet och ber särbon att lyfta ut pojken på den inglasade verandan för att lugna ner sig. Det är en solig marsdag, altanen är inglasad och inte direkt kall, pojken är iklädd kalsonger, tröja och strumpor. Mamman ser på pojken genom fönstret och ser att han lugnat ner sig efter någon minut. Hon har hela tiden uppsikt över honom. Han kommer alltså in efter någon minut (men upplever själv att han är ute längre än så) Pojken berättar om detta för sin pappa som polisanmäler mamman och anmäler henne till socialtjänsten. Socialtjänsten sätter igång en utredning, poisen förhör pojken och kommer att förhöra mamman. Vad är det troliga som kommer att hända?
Elin Sjörén |Hej, För det första finns det en skyldighet för socialnämnden att inleda en utredning, om en ansökan inkommit som skulle kunna föranleda ingripande ifrån deras sida. Detta framgår av Socialtjänstlagen (SoL) 11 kap. 1 §. Att det inletts en utredning i det fall som du beskriver är alltså helt i sin ordning och betyder inte nödvändigtvis att socialnämnden ser allvarligt på situationen. När polisen är inblandad är det dock oftast för att klargöra ifall ett brott också begåtts. Polisutredningen kommer därför att löpa parallellt med den socialnämnden företar, för att kunna klarlägga ifall brott förekommit. Vad socialnämnden kommer att göra härnäst är att utreda barnets livssituation, för att klargöra om det finns någonting som talar för att barnet far illa, och ifall det behövs insatser ifrån deras håll. En kartläggning av barnets liv kommer att ligga till grund för detta beslut och det är otroligt svårt att sia om vad som kommer att hända i det specifika fallet. En utredning skulle kunna utmynna i att barnet och föräldrarna inte anses behöva någon form av vård eller hjälp alls. Då avslutas utredningen utan att några insatser görs. Den kan också utmynna i att insatser anses behövligt, men att inte särskilt ingripande sådana krävs. Det skulle då kunna innebära att öppenvård erbjuds familjen, där exempelvis samtalsterapi finns att tillgå. En utredning kan också, men då främst i allvarligare fall och kanske inte i det fall du beskriver ovan, utmynna i mer ingripande åtgärder. I sådana fall skulle en vårdplan kunna upprättas om hur problemen i hemmet bör lösas. Denna kan innefatta sådant som regelbunden kontakt med en stödperson under en längre tid, men även så pass ingripande åtgärder som en placering av barnet i vårdhem. En vårdplan upprättas i första hand med stöd i SoL. Denna lag bygger på frivillighet och på ett samarbete mellan socialnämnd och barnets föräldrar. I värsta fall kan en utredning också utmynna i att barnet behöver tvångsomhändertas med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), vilket gör att föräldrarna totalt avskärs ifrån möjligheten att tycka till om barnets situation. Detta sker enbart ifall det uppkommer konkreta bevis för att barnet far illa i hemmiljön och föräldrarna dessutom motsätter sig vård eller hjälp på frivillig väg. I ditt beskrivna fall kommer troligtvis ”högst” ett beslut om öppenvård att aktualiseras, eller en mildare vårdplan att upprättas, ifall situationen inte är allvarligare än beskrivet och om det inte framkommer någonting mer som talar för att insatser krävs. Socialtjänstlagen hittar du här: https://lagen.nu/2001:453 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga här: https://lagen.nu/1990:52 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Angående yrkande om samtal med barn

2011-04-09 i Barnrätt
FRÅGA |Hej JAg har inte kvar alla mina handlingar från mina vårdnadstvister från Tingsrätten. Har jag rätt att bara ringa och beställa nya handlingar från Tingsrätten.Jag har ett pågående vårdnadstvist mål just nu. Kan man be sitt ombud att jag vill ha beslutat om att jag ska få prata privat med min dotter och tex skypa vi har inte haft eget samtal sedan hon var 7 år och socialen har brustit att stödja mej med det.Hur tänker man kring vittnen i huvudförhandling vilka vittnen är bättre.
Lina Radovic |Du kan ringa till tingsrätten och begära ut handlingar från dina tidigare vårdnadstvister. Du kan be ditt ombud att yrka att du ska få tala/skypa med din dotter ett visst antal gånger i veckan. Då jag inte vet varför du inte har vårdnaden nu är det svårt för mig att bedöma huruvida du har framgång med ett sådant yrkande. Ta upp denna fråga med ditt ombud. Jag kan inte heller svara på vilka vittnen som är "bäst" att åberopa d,å jag inte känner till bakgrunden till vårdnadstvisten. Tips är dock att man ska välja vittnen som har relevanta saker att säga, det ska inte vara fråga om smutskastning av motparten, då detta har en tendens att ge ett oseriöst intryck. Med vänlig hälsning