Lånet har tagits tillsammans men bara den ene av oss står på skuldebrevet, vem ska betala skulden?

2018-12-05 i Fordringar
FRÅGA |Om det upprättats ett skuldebrev på lån som tagits tillsammans och lånen står på gäldenären och man skiljs (äktenskapsförord finns). Om svaranden inte betalar skulden som står nämnt i skuldebrevet har denne då gjort sig skyldig till avtalsbrott? Har han skyldighet att betala skulden?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I de fall man i talar om betalningsskyldighet så betecknas den som är skyldig att betala pengar till någon gäldenär och den som har rätt att kräva pengar för borgenär. Jag har i det följande utgått från att ni i äktenskapsförordet avtalat om att denna skuld inte ska ingå i bodelning.Huvudregeln i de fall flera personer tillsammans ålagt sig att betala en summa pengar genom exempelvis avtal, är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att var och en av gäldenärerna har skyldighet att betala hela den avtalade summan till borgenären (2 § 1 st. skuldebrevslagen och 10 kap. 11 § handelsbalken). Detta gäller oavsett hur gäldenärerna mellan sig kommit överens om fördelningen av betalningsansvaret. Borgenären kan alltså välja att vända sig till vem som helst av gäldenärerna och begära hela sin fordran. Men har borgenären väl fått betalt av någon av gäldenärerna så kan denne inte vända sig till en annan gäldenär och kräva ut samma summa en gång till, utan när borgenären väl fått den avtalade summan så kan inte borgenären kräva mer. Det är möjligt för parterna att avtala bort det solidariska ansvaret och istället komma överens om att så kallad delad ansvarighet skall gälla. Denna överenskommelse måste ske i förhållande till borgenären vid avtalets ingående för att vara gällande. Det är inte tillräckligt att gäldenärerna inbördes har kommit överens om en fördelning av ansvaret.Det som framgår av skuldebrevet är sålunda att stor betydelse. Står ni båda på lånet ansvarar ni solidariskt, förutsatt att ni inte avtalat om delad ansvarighet tillsammans med borgenären. Står enbart den ena gäldenären på lånet, får denne svårt att bevisa att båda ska svara solidariskt för skulden. Denne ska i sådana fall betala skulden. I annat fall begås avtalsbrott.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Hur går jag tillväga för att få fullbetalt av min före detta man?

2018-10-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej2011 skildes jag o min man. Något år senare köpte jag en bostadsrätt o fick då en summa pengar enl äktenskapsförordet av honom.Dock inte hela summan o det som kvarstår skulle jag vilja få honom att betala ut så vi inte har några ekonomiska tvister längre.Hur går jag till väga då? Har påtalat det flera gånger för honom men han vägrar betala ut det sista han är skyldig mej.Är detta nåt ni kan hjälpa mej med??
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns främst två olika vägar:För att kunna få ut de pengar som du har rätt till kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om att de utfärdar ett betalningsföreläggande. Tillämplig lag i ditt fall blir lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). För att få beslut om ett betalningsföreläggande krävs att du ansöker skriftligen och grund till varför du ska få pengar samt uppger belopp, förfallodatum och den ränta som begärs, detta enligt 9–11 §§ LBH. Ansökan kostar 300 kr. Du kan även få ersättning för de kostnader som du haft genom ansökan enligt 17 § LBH. De kostnader du kan få ersättning för är 380 kr, se 48 § första stycket LBH. Underskrift av dig krävs enligt 19 § LBH på din ansökan. Efter du har ansökt kommer din före detta man få svara på ditt krav. Då finns möjliga utfall, antingen betalar han dig. Eller så svarar han inte och då meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag och går då vidare till verkställighet vilket innebär att de börjar driva in skulden. Kostnad tillkommer på 600 kr. Utmätning sker genom 3 kap. 1 § 8 p. utsökningsbalken (UB) och sker genom sakutmätning 4 kap 1 § UB som är ex pengar på banken eller löneutmätning 7 kap. UB.Eller han bestrider din ansökan, enligt 31 § LBH. Om han skulle bestrida ditt yrkande om betalning får du välja att antingen strunta i det eller ta målet vidare till tingsrätten, 34 § LBH. Kostnad för detta är mellan 600–2500 kr beroende på storleken på skulden.Alternativet till detta är att väcka en talan om fullgörelse i tingsrätten enligt 13 kap 1 § 2 p. rättegångsbalken (RB). Du skickar då in en stämningsansökan om att din före detta man ska betala det belopp som är kvar. Detta blir dock en dyrare process än en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!

Skuld och fastighet.

2013-11-01 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag har tidigare skrivit i detta ärende men det blev nog en missuppfattning. Jag skriver igen. En skuld som två makar har till den enes föräldrar och denna skuld skall återbetalas vid ett visst datum och om det inte görs vid ett avtalat datumet står det i avtalet att deras gemensammat ägda hus skall säljas och skulden betalas. I samma veva skrivs ett äktenskapsförord där fastigheten blir den enes enskilda egendom. Därefter har parten med äktenskapsförord/enskild egendom tagit ut äktenskapskillnad. Risken är nu att föräldrarna inte får sina pengar tillbaka.Min fråga är nu om man kan göra så? Kollas det inte upp om det finns någon som har en fordran i fastigheten? Jag menar inte banklån. Detta gör ju det svårare att få tillbaka sina pengar. Det verkar inte som om pengarna kommer att betalas tillbaka, det har redan gått flera år sedan avtalets betalningsdatum passerat och äktenskapsförordet har gjort det omöjligt för den ene parten att påverka försäljningen och därmed regleringen av skulden.
|Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline, igen, med din fråga. Nu tror jag att vi kan bena ut det här på ett bättre sätt.Vad som är viktigt att förstå här är att det faktum att fastigheten är enskild egendom inte gör att äganderätten till huset förändras utan enbart det faktum att huset skall falla på den andre makens lott.Låt oss säga att båda makarna äger huset men det gemensamt ägda huset är den ena makens enskilda egendom. Detta innebär att det vid bodelningen blir så att den make som har huset som sin enskilda egendom får huset på sin lott. MEN huset ägs ändå av den andre maken. Således påverkar inte det faktum att huset är den ena makens enskilda egendom frågan om det föreliggande avtalet som är till för att reglera makarnas avtal. Svaret på frågan kan därför leda till två möjliga resultat:Situation 1: Här måste Ni fråga er, trots att äktenskapsförordet föreskriver att fastigheten är den ena makens enskilda egendom, om den andre maken samäger fastigheten tillsammans med den make som har fastigheten som sin enskilda egendom. Om situation 1 föreligger gäller samäganderättslagen enligt 1§. Då kan den make som vill gå till tingsrätten och kräva att huset säljs. Detta framgår av 6§ samäganderättslagen. På detta sätt tvingas alltså även den make som har fastigheten som enskild egendom till försäljning. Situation 2: Här gäller det omvända. Den make som har fastigheten som enskild egendom äger huset "till 100%". Här blir det emellertid omöjligt att kräva att huset säljs. Anledningen till det här är att lagen kräver, för avyttring av äganderätt till fastighet, skall ske genom köp, byte eller gåva. Det faktum, att de aktuella makarna, avtalat om att huset skall säljas om viss skuld som är gemensam för de båda inte betalas, är alltså inte giltigt eftersom detta avtal inte kan tolkas som ett köp, byte eller gåva. Således kan inte den part som saknar äganderätt i huset kräva att huset säljs på grund av avtalet. Emellertid föreskriver avtalet att även den make som nu har huset som enskild egendom skall betala skulden tillsammans med den make som inte har huset som enskild egendom. Vad skall Ni då göra, rent praktiskt? Eftersom skulden är båda makarnas skuld är skulden "solidarisk". Detta innebär att de föräldrar som innehar skulden exempelvis kan vända sig till den make som har fastigheten som enskild egendom och kräva denne på hela skulden. Möjligen måste denne make då sälja fastigheten, men det är inget som borgenären (föräldrarna) i detta fall kan kräva eftersom borgenären (föräldrarna) inte har panträtt i fastigheten.Om det är så att den make som har fastigheten som enskild egendom betalar hela skulden har denne make sedan regressrätt mot den andre maken. Detta innebär att maken som har fastigheten som enskild egendom får kräva den andre maken på dennes del i skulden.Allt väl,Filip Henriksen

Reglera skuld i ett samboförhållande

2018-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har köpt ett gemensamt hus där vi står som 50/50 på lån och ägandet. Vi har dock renoverat den del, där min sambo haft möjlighet att lägga in mer pengar i renoveringen än mig. Planen är att jag, som har en mer stabil månadsinkomst, ska "betala av" genom att själv betala lån, mat odyl. En tid framåt. Vi har dock tänkt att skriva ett skuldbrev för att trygga upp. Jag har läst att man måste ha skrivit ett samboavtal för att kunna skriva skuldbrev. Stämmer det?I så fall, eftersom jag varje månad kommer att betala av ca 10 000 av skulden, kan vi gemensamt skriva ett eget samboavtal/skuldbrev med våra signaturer samt 2 vittnen för att slippa springa till en jurist tätt och reglera skulden? Skulle detta kontakt gälla, om vi flyttar isär?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamboavtalMed samboavtal antar jag att du åsyftar bestämmelsen i 9 § sambolagen som har samma syfte som ett äktenskapsförord fast för samboförhållanden. Genom ett samboavtal kan ni komma överens om fördelningen av eran egendom vid en eventuell bodelning. Det kan t.ex. gälla att helt undanta all eller viss egendom från bodelningen. Eftersom din fråga handlar om att reglera ett lån förefaller det mer lämpligt att utfärda ett skuldebrev.SkuldebrevDet finns två typer av skuldebrev, löpande och enkla skuldebrev (se 2 kap. 11 § respektive 3 kap. 26 § skuldebrevslagen (SkbrL)). Ett löpande skuldebrev utgör ett värdepapper som måste kunna uppvisas för att ha rätt att kräva betalt (2 kap. 13 § SkbrL). Reglerna kring löpande skuldebrev är utformade för att de enkelt ska kunna överlåtas och med ett omfattade skydd mot invändningar från den som utfärdat det löpande skuldebrevet (se exempelvis 2 kap. 15 § SkbrL). Vid avbetalningar bör detta antecknas på skuldebrevet, och vid full betalning bör det också antecknas och därefter har du rätt att kräva tillbaka skuldebrevet (2 kap. 21 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev å andra sidan utgör inget värdepapper i sig, utan får störst praktiskt betydelse såsom ett bevismedel för föreliggande fordran. Den som utfärdat ett enkelt skuldebrev har rätt att göra samma invändning mot någon övertagit skuldebrevet som mot den som det ställdes till (3 kap. 27 § SkbrL).FormkravEtt löpande skuldebrev kan utfärdas genom att ställas till antingen innehavaren, till viss man eller order eller utan att ange till vem betalning ska ske (2 kap. 11 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev kan utfärdas genom att ange en viss person som mottagare (3 kap. 26 § SkbrL).Gemensamt för skuldebrev är att de ska utgöra en ensidig förpliktelse i form av en penningfordran, det vill säga att det inte får förekomma några motkrav för rätten att kräva in fordran. Vidare bör skuldebrevet åtminstone undertecknas av den som utfärdar det (1 kap. 1 § SkbrL). I övrigt skadar det inte att ni båda undertecknar skuldebrevet samt anger ort och datum.Det kan det vara av intresse att ange ett visst förfallodatum eller avbetalningsplan i skuldebrevet för om inget förfallodatum anges kan hela fordran krävas in när som helst (1 kap. 5 § SkbrL). SammanfattningSamboavtal används för att reglera egendomsförhållanden vid bodelning och är således inte den lösning ni söker. Skuldförhållandet regleras lämpligare genom ett skuldebrev, antingen genom ett löpande eller enkelt. Vilket som är att föredra är upp till er. Ett löpande skuldebrev är främst av intresse för den som erhåller det eftersom det är lättare att sälja vidare.Hoppas mitt svar varit behjälpligt och lycka till!Med vänliga hälsningar

Hur driver jag in en skuld som avtalats om muntligen?

2018-06-18 i Fordringar
FRÅGA |När jag gifte mig för 15 år sen skrev vi ett äktenskapsförord sägande att allt som ägdes av vardera make skulle så förbli. Jag ägde ett hus som jag belånat och genom muntligt avtal om återbetalning delat med min fd fru i ett gemensammt företag. Vi har nu skiljt oss och bolaget ska upphöra. Min fd maka vill dock inte betala tillbaka pengarna som jag lånat ut. Vad göra?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Vad kan du göra med den obetalda skulden? Du kan vända dig till kronofogden och begära hjälp med handräckning. Om din föredetta maka bestrider kravet från kronofogden har du fyra veckor på dig att väcka talan i tingsrätt, annars förfaller ditt krav och du kommer inte kunna kräva de pengarna igen, 34 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ett problem som uppstår är bland annat hur du ska bevisa att skulden finns eftersom att den avtalats muntligen. Mitt råd till dig är låta en jurist titta på din situation för att avgöra om bevisningen kan hålla i tingsrätt eller om juristen kan hjälpa till att driva in din fordran. Boka en jurist här. Vänliga hälsningar