Hur bestrider man en faktura?

2020-06-01 i Fordringar
FRÅGA |Hur går det till när man vill bestrida en faktura?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att bestrida en faktura som du tycker är felaktig kontaktar du företaget som står bakom fakturan skriftligen och meddelar att du vill bestrida fakturan och varför du bestrider den.Ditt meddelande ska innehålla:ditt namndin adressditt telefonnummere-postadress (om du har en sådan)kundnummer eller fakturanummerbeloppet på fakturandatumet på fakturanKom ihåg att spara en kopia på meddelandet du skickar till företaget.Om du bestridit en faktura men ändå får krav från ett inkassobolag eller Kronofogden bör du bestrida de kraven på samma sätt. På det viset undviker du betalningsanmärkningar.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Vad menas med säljarens borgenärer?

2020-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Vad menas med säljarens borgenärer?
Chantal Kryou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gäldenär är någon som har en skuld till en annan person. En borgenär är någon som har en fordran gentemot gäldenären och är således den som ska få betalt. Gäldenären ska alltså betala till borgenären.I din fråga är säljaren gäldenär och har en skuld till sina borgenärer. En säljares borgenär kan exempelvis vara säljarens leverantör som ännu inte fått betalt för levererade varor. Leverantören är då en borgenär i förhållande till säljaren. När säljaren betalat av sin skuld till leverantören upphör skuldförhållandet (borgenär-gäldenär).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan vi säga upp ett lån till direkt betalning eller kraftigt höja räntan för att gäldenären inte betalar?

2020-05-22 i Fordringar
FRÅGA |Vi är ett fastighetsföretag som har en hyresgäst som fått ett lån av oss för drygt ett år sedan. Dom är sena med räntebetalningen, drygt 4 månader, och dessutom har dom inte lämnat den företagsinteckning som anges i skuldebrevet ska utgöra säkerhet för låneskuld samt räntor. Så det är två problem. Räntan avser vi att kräva in via ett betalningsföreläggande. Ang företagsinteckningen, så har vi efterfrågat den men hyresgästen återkom då med förslaget at vi skulle få en färdigifylld och påskriven ansökan som vi själva kunde avgöra om/när vi ville skicka in, då den kostar och hyresgästen har svåra likviditetsproblem, och alltså helst ville undvika kostnaderna för. Kreativt och vi nöjde oss med en sådan lösning då vi ansåg vi hade kontrollen. Vi fick inte någon ifylld ansökan trots påstötningar. Nu har hyresgästen avflyttat men vi är ej överens om uppsägningstiden och har en tvist om den (som inte berör denna fråga). Vi har därför begärt att få företagsinteckningen i enlighet med låneavtalet sedan drygt en månad men har inte fått den.Hyresgästen/låntagaren har ej uppfyllt en viktig förutsättning för att överhuvudtaget få lånet. Vi godkände att ej få en företagsinteckning vid ett tillfälle, men motprestationen uppfylldes inte under flera månader, varför vi anser att den inte trätt i kraft och att det ursprungliga låneavtalet gäller. Har vi stöd för det? Kan vi säga upp det till omgående återbetalning? Om inte kan vi ändra villkoren, typ höja räntan kraftigt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du över två saker i den situation ni befinner er i; (1) om ni kan säga upp lånet omgående till betalning för att ni anser att motparten inte uppfyllt sitt åtagande och (2) om ni annars kan ändra villkoren genom att t.ex. höja räntan kraftigt.Utgångspunkten enligt svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Att ens motpart gör sig skyldig till någon form av avtalsbrott innebär inte per automatik att man själv har rätt att begå ett sådant. För att ni ska ha möjlighet att säga upp lånet till omgående betalning krävs att ni avtalat därom. Om det av avtalet er emellan framgår att ni kan säger upp lånet vid väsentligt avtalsbrott eller för det fall att betalningar missköts, ställd säkerhet förlorar värde osv. kan så ske. Om ni inte avtalat därom är utgångspunkten att ni inte heller kan säga upp lånet i förtid. Vad gäller det som skulle ställts som säkerhet (företagsinteckningen) skulle ni i princip begärt att få in den innan utbetalningen av lånet. För att avgöra om det finns avtalat om möjligheten att säga upp lånet krävs att ert avtal gås igenom. För det ändamålet rekommenderar jag att ni anlitar en jurist.Angående att kraftigt höja räntan är även det något ni måste avtalat om. Ni kan tyvärr inte ensidigt välja att höja räntan utan att ni är överens om det. Den ränta som gäller är den ni avtalat om. Ni har dock möjlighet att ta ut dröjsmålsränta för det som inte betalts. Har ni inte avtalat om dröjsmålsränta specifikt gäller räntelagens bestämmelser. I sådana fall ska dröjsmålsräntan uppgå till åtta procent högre än Riksbankens gällande referensränta. När den gällande referensräntan är 0% innebär det en dröjsmålsränta om 8% (jfr 6 § räntelagen).Sammanfattningsvis kan ni som utgångspunkt varken säga upp lånet till betalning eller ensidigt besluta om en höjning av räntan. Det som styr är vad som avtalats er emellan. Om ni önskar hjälp av en av våra jurister att gå igenom det avtal ni har med gäldenären är ni varmt välkomna till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag råkat betala fel faktura?

2020-05-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Om jag upptäcker att jag har råkat betala en faktura för 3 år sedan som inte står i mitt namn kan jag kräva tillbaka pengarna från företaget eller är pengarna förlorade?Banken lär väl få kunna fram betalningsuppgifterna om jag saknar fakturan?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att du har flyktigt betalat en faktura. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en huvudregel som kallas condictio indebiti som innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning, i detta fall en överföring till ditt bankkonto, som du vet är felaktig så säger principen att du ska överföra tillbaka pengarna till avsändaren.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Föreligger preskription?Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen).Vad innebär detta för dig?Huvudregeln är företaget ska betala tillbaka pengarna. Däremot kan undantag föreligga. Du kan kontakta företaget med de betalningsuppgifter du angav vid inbetalningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra om en person inte betalar tillbaka en skuld?

2020-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som gäller om jag lånat ut pengar till en person med skuldebrev som säkerhet om den personen sedan inte följer avtalet och inte betalar tillbaka enligt skuldebrevet. I detta fall har personen betalat av delar av skulden, men skuldebrevet har skrivits om flera ggr (pga att han misslyckat och bett om mer tid) Kan tillägga att personen ett tag efter att skuldebrevet skrevs gick i personlig konkurs, och innan dess sålde sina tillgångar och investerade dem i andra affärer för egen vinning. Vilka möjligheter har jag att få tillbaka mina pengar och hur ska jag gå till väga? Kan personen vägra att betala av skulden och hänvisa till personlig konkurs? Jag har ringt till kronofogden och fått det bekräftat. Vad händer om personen förnekar skulden och påstår att skuldebrevet är ogiltigt?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan gå tillväga för att få tillbaka de pengar du lånat ut till någon. I mitt svar har jag utgått från att det finns ett giltigt skuldebrev. Jag har också utgått från att det är ett enkelt skuldebrev, dvs. skrivet mellan två personer.Låntagaren betalar inte för att denne hävdar att det är ogiltigtOm låntagaren hävdar att skuldebrevet är ogiltigt, och att det därför inte finns någon bevisning som styrker att det finns ett avtal om lånet mellan er, måste detta avgöras av domstol. Om domstolen kommer fram till att det finns en skuld bör låntagaren betala. Om denne ändå inte göra detta kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig driva in skulden genom verkställighet.Låntagaren betalar inte för att denne inte villOm låntagaren medger att skuldebrevet är riktigt men ändå låter bli att betala, kan du vända sig till Kronofogdemyndigheten för att låta dem försöka kräva in skulden. Detta görs genom att du ansöker om ett betalningsföreläggande. Om låntagaren ändå vägrar att betala, får du avgöra om Kronofogdemyndigheten ska överlämna frågan till domstol för att slutligen få fastställt att låntagaren är skyldig att återbetala pengarna som du lånat ut.Om låntagaren inte kan betalaOm låntagaren ändå inte betalar trots att domstolen fastställt betalningsansvaret, t.ex. om denne saknar tillräckligt med pengar, kan Kronofogden göra en utredning av dennes ekonomiska förhållanden. De söker då efter utmätningsbara tillgångar, t.ex. lön eller tillgångar som kan säljas, för att du i slutändan ändå ska kunna få tillbaka pengarna du lånat ut. Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar finns skulden kvar tills dess att du drar återkallar ditt ärende.Vänligen,

Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri vid tvist om vad som ska repareras i lägenhet och till vilken kostnad?

2020-05-25 i Fordringar
FRÅGA |Min dotter har i ca två år hyrt en lägenhet i andra hand. Direkt efter avflyttning fotograferade hyresvärden skador i lägenheten som denne inte ansåg vara normalt slitage. Hyresvärden/lägenhetsinnehavaren sammanfattar i text att lägenheten är totalförstörd och kommer att behålla hela depositionsavgiften på 15.000 kronor samt begära ytterligare ersättning. Min dotter har med sakkunnig gått igenom det ägaren kräver ersättning för och kommit fram till ett värde om 1.489. Värdens krav varierar mellan 15.000-70.000 kronor. Hyresvärden har meddelat att hen inte kommer att betala tillbaka något av depositionsavgiften på 15.000 kronor och kommer att skicka ytterligare en faktura som, om min dotter inte betalar, kommer att skickas till Kronofogden och eventuellt även ta saken vidare till domstol. Vi anser att detta är någon form av bedrägeri, hur gör vi nu? Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri eller försök till sådant? Blir det dyrt för min dotter eller står polis och åklagare för kostnaderna om det nu är ett allmänt mål? Hur får vi bäst tillbaka eller skyddar depositionen?Min andra fråga avser att hyresvärden strax innan min dotter skulle flytta ut från lägenheten ville visa lägenheten. Därför frågade värden min dotter om det var ok för henne att göra en förvisning, vilket min dotter sa ja till. Hyresvärden ville gärna inför den extra förvisningen tvätta fönstren så det skulle se rent och fint ut. Min dotter sa ja till det och lovade att hen skulle få släppa in en person för att putsa fönster. Detta skedde, men det visade sig att hyresvärden hade en ytterligare objuden person med sig. Dessa två personer började under besöket att gå igenom lådor, skåp och garderober samt plockade med min dotters personliga tillhörigheter. Hyresvärden med sällskap började sedan fotografera i lägenheten. Min dotter vill därför hyresvärden/lägenhetsinnehavaren för hemfridsbrott eller liknande. Kan jag anmäla det som brott hos polisen och kommer det att kosta mig en massa pengar eller är det ingen kostnad för mig om det faller inom allmänt åtal?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå du ställt två frågor kommer jag att besvara dessa varför sig nedan, under separata rubriker. Du har i din fråga på vissa ställen skrivit "hyresvärden", på andra "ägaren" eller "lägenhetsinnehavaren". Jag använder i mitt svar genomgående begreppet "hyresvärden" och menar då den person din dotter har en tvist med.Tvist om deposition m.m. är sannolikt en civilrättslig sådan och inte straffrättsligNär det gäller frågan om hur mycket din dotter är skyldig att betala sin hyresvärd är detta sannolikt att bedöma som en civilrättslig tvist. Att tvisten är civilrättslig innebär att hyresvärden kan sända en faktura till din dotter. Om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan begära att domstol avgör huruvida din dotter ska betala eller ej samt till vilken summa.Om din dotter anser att hon har rätt att få tillbaka de 15.000 kronorna hon betalt i deposition är även det en civilrättslig tvist. För att begära in denna bör hon göra på liknande sätt; dvs sända ett krav om att hyresvärden är skyldig henne 15.000 kronor för ej återbetald deposition. Vägrar hyresvärden att betala är i slutändan lösningen att gå till domstol och begära att domstolen avgör om hyresvärden är skyldig att betala tillbaka eller ej.För att bedrägeri ska aktualiseras krävs att man genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde (jfr 9 kap. 1 § brottsbalken). Dessutom krävs att gärningsmannen haft uppsåt. I ert fall föreligger det å min mening inte tillräckligt för att bedrägeri (eller försök till sådant) ska vara aktuellt. Det rör sig om en civilrättslig tvist. Det är inte bedrägeri att ha skilda åsikter om hur mycket det som ska ersättas kostar. Med det sagt så kan ni alltid vända er till polisen och göra en polisanmälan om bedrägeri. Mest troligt, efter de förutsättningar du informerat om, kommer polisen att ta emot anmälan men att lägga ner den då det rör sig om en civilrättslig tvist. Bedrägeri faller under allmänt åtal och det kostar inget att göra polisanmälan.Hemfridsbrott och stöld kan eventuellt vara aktuelltHemfridsbrott framkommer av 4 kap. 6 § brottsbalken och innebär att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömas till böter. I ert fall vet jag inte exakt vad som skett, men utifrån det du beskrivit kan det röra sig om hemfridsbrott. Någon har bevisligen olovligen gått in i din dotters lägenhet. För hemfridsbrott gäller särskilda åtalsregler innebärande att åklagaren får väcka åtal endast om målsäganden anger brottet eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt (4 kap. 11 § brottsbalken). I ert fall innebär det att du inte kan göra polisanmälan, utan det måste vara din dotter som gör det. De särskilda åtalsreglerna gäller för att åklagaren ska få väcka åtal, däremot innebär det inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Du beskriver även i din fråga att den som gick in bostaden plockade med din dotters personliga tillhörigheter. Om du med "plockade med" menar att de tog hennes saker med sig därifrån kan det röra sig om brottet stöld. Brottet stöld aktualiseras om man olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken). Om det skett en stöld faller det under allmänt åtal och såväl du som din dotter kan göra polisanmälan. Det innebär inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Sammanfattningsvis är min bedömning att tvisten om vad som ska renoveras i lägenheten, och till vilken kostnad, inte handlar om bedrägeri utan är en civilrättslig tvist. Hyresvärden kan sända en faktura till din dotter och om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan välja att gå till domstol. Då blir det domstol som efter framlagd bevisning som får avgöra om det föreligger betalningsskyldighet. Din dotter kan kräva tillbaka sina 15.000 kronor hon betalt i deposition. Får hon inte tillbaka dem blir även hon tvungen att gå till domstol. Utgångspunkten i civilrättsliga tvister är att den som förlorar får stå för både sina egna rättegångskostnader och motpartens, vilket kan bli dyrt. I s.k. "småmål" som aktualiseras om tvisten klart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.650 kronor) står dock parterna för sina egna kostnader, oavsett vem som når framgång i tvisten. Om din dotter blir stämd, eller har planer på att stämma hyresvärden, är min rekommendation att hon anlitar en jurist som råder henne vidare om huruvida det finns möjlighet till framgång eller ej. När det gäller att flera personer olovligen varit i hennes lägenhet kan det röra sig om hemfridsbrott. Hemfridsbrott har särskilda åtalsregler innebärande att din dotter själv måste polisanmäla det. Om personerna i fråga även tog hennes tillhörigheter kan det röra sig om stöld, ett brott som kan polisanmälas av såväl dig som henne. Det kostar ingenting att polisanmäla, och inte heller om brottet läggs ner eller om det väcks åtal. De kostnader som kan uppkomma i samband med brott är för t.ex. förtalsbrott där utgångspunkten är att målsäganden själv ska stämma och driva processen. Så är inte fallet varken för hemfridsbrott, bedrägeri eller stöld.Om något är oklart eller om du/ni behöver hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om låntagaren inte betalar tillbaka pengarna i tid?

2020-05-17 i Fordringar
FRÅGA |Jag har i omgångar lånat ut pengar till en bekant. Han har själv lagt på "ränta". Vi är uppe i en summa på 50 000. Vi har ett muntligt avtal på att han ska ha betalat tillbaka senast 20201130. Han har lovat dyrt och heligt att jag ko.mee få betalt då. Jag börjar nu tro att han inte kommer att betala / inte ha råd att betala. Vad kan jag göra? Kan en sms konversation där denna uppgörelse / en ny uppgörelse baserad på tidigare gälla som skrivet och få laga kraft?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är problemet?Du har lånat ut pengar där betalningen förfaller först nästa år. Detta innebär att du har en fordran gentemot låntagaren. Det enklaste sättet att indriva in denna skuld, förutsatt att han inte betalar tillbaka pengarna innan tidsfristen för återbetalning löpt ut, är genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Detta förfarande regleras i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Nedan går jag igenom hur det går till rent praktiskt.Hur ansöker jag om betalningsföreläggande?Som ovan nämnt görs en ansökan om betalningsföreläggande hos myndigheten Kronofogden. En ansökan kostar 300 kr. Observera att du har rätt att begära ersättning för ansökningsavgiften (17 § LBH). Vidare i ansökan ska du ange ditt yrkande och grunden för detta (10 § LBH). Förenklat innebär detta att du i din ansökan ska ange vilken specifik summa du begär av din motparten samt skälen som du bygger ditt anspråk på.Vad händer efter att jag har skickat in min ansökan?När Kronofogden får in en ansökan om betalningsföreläggande kontaktar myndigheten motparten och ber denne att avlägga sin inställning till kravet som anförts i ansökan. Detta resulterar i något av de tre följande utfallen:1. Motparten väljer att betala i enlighet med din ansökan.I det fallet kommer du få den begärda ersättningen och betalningsföreläggandet kommer vara slutfört.2. Motparten bestrider din ansökan inom den angivna svarstiden (31 § LBH).Om han bestrider kravet kan Kronofogden inte längre hantera ärendet. För vidare handläggning måste ärendet överlämnas till tingsrätten (33 § LBH). Detta innebär att det hålls en rättegång där du ska framställa bevis för ditt yrkande. I det fall du förlorar rättegången innebär detta att du inte kommer att få ditt krav samt att du kommer att få stå för både dina och motpartens rättegångskostnader (se Rättegångsbalkens bestämmelser).3. Motparten bestrider inte ansökan i tid eller medger inte någon inställning (42 § LBH).I detta scenariot kommer Kronofogden meddela utslag i enlighet med ditt yrkande. Det innebär att det finns en fastställd betalningsskyldighet. I det fall han därefter inte betalar den fastställda summan kan Kronofogden bland utföra en utmätning.Vad gäller sms-konversationen kan den styrka det avtal som ni har ingått vid en eventuell tvist. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Måste jag betala tillbaka felaktigt utbetalad försäkringsersättning.

2020-05-15 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Var inblandade i en bilkrock där det blev en tvist om skuldfrågan. Försäkringsbolaget kom fram till delad skuldbörda. Jag begärde omprövning, men kom ingenstans. Fick så att säga lägga mig. Även om jag formellt inte gick med på beslutet. Eftersom min bil var halvförsäkrad hamnade frågan om ersättning hos motpartens försäkringsbolag. De skulle ersätta halva vår bils värde. (bilen löstes in)Blev sedan kontaktat av inlösenavdelningen. De värderade bilen till 12 000. Sedan betalas 12 000 ut. Blev lite förvånad, då jag trodde jag skulle få 6000. Halv värdet. I efterhand säger de nu att jag måste betala tillbaka 6000. Att det blev fel. Är jag juridiskt skyldig att göra det? Har inte fått någon faktura, bara mailkonversation.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att du har mottagit pengar som egentligen inte skulle ha kommit dig tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en princip som kallas condictio indebiti, som är huvudregeln vid denna typ av frågor, och innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som är felaktig så säger principen att du ska betala tillbaka pengarna till avsändaren.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Vad innebär detta för dig?Huvudregeln är att du är återbetalningsskyldig. Däremot finns det undantag från denna huvudregel. Dock pekar omständigheter i detta fallet på att något undantag troligtvis inte kan göras gällande, vilket innebär att pengarna ska återbetalas. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,