Bevittnande vid undertecknande av skuldebrev

2013-06-05 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej, jag undrar vilka som måste vara närvarande då ett skuldebrev undertecknas och om ett sådant måste bevittnas på något sätt?
Per Englund |Hej! Regler om skuldebrev finns i lag om skuldebrev (https://lagen.nu/1936:81). Lagen innehåller inget krav på att underteknande av skuldebrev ska bevittnas. Att bevittna kan däremot fylla en funktion i bevishänseende vid en eventuell tvist. Med vänlig hälsning

karaktärsdrag för lån av pengar

2013-03-19 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej, tack för en bra sida! Jag undrar vad är karaktärsdragen för ett lån och kan man hänvisa till någon särskild paragraf för detta? Hur ska man till exempel resonera om ett "Lån" erbjuds till 0 % ränta och är amorteringsfritt, är det då ett lån eller en gåva? Mvh
Hampus Stålholm Holmqvist |Hej, och tack för din fråga!Karaktärsdragen för ett lån av en sak (lösöre) kan sägas vara att det rör sig om ett upplåtande och inte ett överlåtande. Kort sagt innebär det här att lånegivaren har kvar äganderätten, men medger att den som tar emot lånet får en rätt att nyttja det som lånet handlar om. Det finns ingen lag som direkt reglerar det här, istället använder man sig av liknelser från den lag som reglerar gåvor: den s.k. gåvolagen, https://lagen.nu/1936:83 .Att tala om karaktärsdrag för lån av pengar låter sig inte lätt göras: men det korta torde vara att det som kännetecknar lånet i sig är att den som lånar ut pengarna både vill och räknar med att få tillbaka en lika stor eller större summa pengar vid någon framtida tidpunkt.Ett "lån" som erbjuds med 0% avtalad ränta och utan amorteringsplan är alltså fortfarande ett lån så länge som lånegivaren vill ha tillbaka pengarna, trots att inga avtalsvillkoren finns som skulle göra att det låg i låntagarens intresse att inom en viss tid betala tillbaka. Jag kommer nedan att beskriva hur lagens utfyllande regler ändå ger långivaren påtryckningsmedel för att få tillbaka sina pengar, förutsatt att han kan bevisa att skulden (hans fordran) existerar och är giltig - en grundläggande princip är att den som påstår att något är på ett visst vis är den som har bevisbördan för det.Ett typiskt sätt att säkra sig om att få sina pengar tillbaka är att upprätta ett skuldebrev, där den som tar lånet förpliktar sig att lämna tillbaka en motsvarande summa pengar - eller med andra ord skriver under på att hans motpart har en giltig fordran på honom. Ett skuldebrev är ett ensidigt åtagande, och ska inte automatiskt likställas med ett avtal om lån: ett avtal om lån kan fungera som ett skuldebrev, men ett skuldebrev behöver inte nödvändigtvis fungera som ett avtal om lån. Ett exempel på ett enkelt skuldebrev kan se ut så här:"Jag, A. A:son ska på B. B:sons begäran utge 1000 kr till dennesignerat och daterat"Skuldebrev regleras i lagen om skuldebrev, https://lagen.nu/1936:81, där 1 § ställer upp huvudregeln att ifall man har utfärdat ett skuldebrev så är man bunden av det.Ifall ett skuldebrev har upprättats utan några villkor om amortering eller ränta, eller en förfallodag då långivaren (borgenären) kan driva in sin skuld, gäller skuldebrevslagens utfyllande regler. Dessa säger att skuldebrevet i sådant fall ska betalas när långivaren (borgenären) begär att det ska göras så (5 § SkbrL), samt att som huvudregel en dröjsmålsränta börjar löpa på obetald fordran 30 dagar efter att betalningskravet framställdes (4 § RänteL). Den här dröjsmålsräntan är oberoende av om man har avtalat en ränta på skulden. Alltså är avsaknaden av ränta och amorteringsplan inget som gör att lånet blir en gåva av något slag - och eftersom att gåvoskatten är avskaffad så finns inte längre något incentiv att förkläda gåvor till lån.Slutligen vill jag bara nämna att den här frågan rör juridikens fordringsrättsliga område, och är en del av den allmänna förmögenhetsrätten. Det jag har presenterat här är bara en introduktion till dess grundligaste principer. Från det enklaste lånet när en vän lånar en tjugolapp till en annan, till lån med säkerheter, avbetalningsplaner och kreditvillkor är det en stor spännvidd, och det som jag skrivit ovan är den grundläggande juridiska konstruktionen för att reglera fordringar mellan olika personer.Sammanfattnignsvis är det alltså bevisningen om fordran, samt parternas avsikter som är avgörande för hur man ska betrakta "lån". Jag hoppas att du blir nöjd med svaretvänligen

Formkrav för penninglån

2012-11-25 i Skuldebrev
FRÅGA |Hejsan, jag lånade ut en massa pengar (15 000 SEK) till en nära vän som jag känt under flera år. Jag visste att hon alltid haft pengaproblem men jag litade på henne och antog att jag skulle få tillbaka dem. Lät henne flytta in i min lägenhet, hon skulle bo där i tre månader. Men då hon var min vän så skrev vi inget kontrakt eller något (dumt jag vet). Plus att jag inte har några kvittobevis på allt hon har lånat av mig. Vårt system för skyldigheter var att skriva i ett dokument: sak samt summa för allt hon hade lånat. Efter ett tag så skrev hon att hon hittat en annan lägenhet och ska flytta ut. Inte nog med att hon sätter mig i skiten i lägenheten (jag har ingen inkomst, får endast f-kassa) så säger hon att hon inte har några bevis på hur mycket jag är skyldig henne. Så hur får jag tillbaka pengar från någon om jag inte har kvitton eller kontrakt och har blivit totaltlurad av en manipulativ "vän"?
Josefin Ajemark |Hej och tack för din fråga! Vad gäller penninglånet som i detta fall ingåtts mellan två privatpersoner saknas nästan helt specifika lagregler och man är hänvisad till allmänna avtalsrättsliga principer. Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga, men problemet med muntliga avtal är som du säkert förstått att det är väldigt svårt att bevisa vad parterna egentligen kommit överens om. Från din berättelse bör det främst ses som att du och din vännina åtminstone slutit ett muntligt avtal om att du ska låna ut 15 000 kr till henne. Skulle du välja att inleda en process avseende återbetalning av penningsumman är det svårt för mig att med någon större säkerhet, uttala mig om dina möjligheter att vinna en sådan process. Det allra bästa vore om du har någon form av dokument som anger den aktuella summan, samt att det tydligt framgår att du och din motpart (din vännina i detta fall)ingått ett låneavtal. Skulle du välja att inleda en process är det mycket viktigt att vara medveten om att det är du som hävdar att ett bindande avtal har uppkommit och därför bär bevisbördan för att så verkligen har skett. Se hänvisning Handelsbalk Kap 9 §5: https://lagen.nu/1736:0123_2 I lagen använder man sig av beteckningen försträckning avseende penninglån. Vad gäller avsaknaden av hyreskontrakt så regleras denna situation av Hyreslagen vilken finns i Jordabalkens 12 kap. Hyreslagen är tvingande till hyresgästens förmån. Ett hyresavtal kan vara både skriftligt som muntligt. Om parterna inte har avtalat något så ska lagens regler tillämpas. Ett hyresavtal kan enligt 3 § Hyreslagen ingås på obestämd eller bestämd tid. Ett obestämt avtal gäller från en viss tidpunkt och gäller tills vidare. Det måste sägas upp för att upphöra att gälla. Ett bestämt avtal börjar från en viss tidpunkt och avslutas vid en senare tidpunkt. För att bestämma uppsägningstiden måste man veta vilket slags avtal det är. I detta fall förmodar jag att det är ett obestämt avtal (tillsvidareavtal). För ett sådant avtal gäller en uppsägningstid på tre månader. En hyresgäst som säger upp hyresavtalet har även enligt 5 § Hyreslagen tre månaders uppsägningstid. En uppsägning kan vara muntlig om hyresförhållandet har varat i mindre än tre månader. En uppsägning från hyresgästen får vara muntlig om hyresvärden lämnar ett skriftligt erkännande av uppsägningen. Se hänvisning Jordabalken kap 12: https://lagen.nu/1970:994 Hoppas att du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning

Tvist kring skuldebrev

2012-09-20 i Skuldebrev
FRÅGA |Min före detta flickvän (F) har en skuld på 6000 kr som hon nu vägrar betala tillbaka. Till saken hör tyvärr att det enda jag (J) har i avtalsväg är en facebook-konversation. Jag krävde inte själv vid utlångingstillfället en återbetalning men blev lovad att jag skulle få tillbaka pengarna. Är det här ett giltigt avtal? Hur stor är möjligheten att driva igenom ärendet och få rätt? Jag har en vän som kan visa upp en kopia på konversationen och vittna om att den inte är modifierad. För att läget ska framgå så bifogar jag de viktigaste delarna av vår konversation nedan. Vid utlåningstillfället: F: du får självklart tillbaka dina pengar J: Hur mycket behöver du låna då? F: 6000 Efter uppbrottet: J: Hej! Om du någon gång skulle känna att du vill göra rätt för dig och betala tillbaka lånet på 6000 kr så gör det på konto: XXXXXXXXX F: ja de klart jag kommer betala tillbaka, jag vet att det var ett lån Senare: J: Hejsan! Jag ser att du inte betalat tillbaka skulden ännu, när du lånade pengarna sa du att du skulle få lön i slutet av juni, något nytt om det här? F: jag började 25e juni, alltså ingen lön i juni, ca 5000kr i lön i juli & full lön i augusti.... J: ok misstänkte det augusti då Ytterligare senare: J: ok då gör vi så här istället Avbetalningsplan: Du betalar minst 3000 kr i augusti och allt som återstår i september F: ja de kan jag gå med på Efter utg Aug J: Augusti är slut och du har inte betalat enligt överenskommen avbetalningsplan, trots påminnelse. Jag ger dig till onsdag. Ser jag inte minst 3000 kr från dig på mitt konto då så övergår ärendet till kronofogden för betalningsföreläggande, det kommer då att kosta dig 300 kr extra. Om du väljer att inte betala efter det kommer det kosta dig ytterligare 600 kr för verkställande av indrivning. F: Vi får väl se om du lyckas driva in några pengar från mig, de ska bli spännande att se ska du visa facebook-konversationer? jävligt seriöst och trovärdigt
Sara Olsson Okfors |Vad som gäller för ett giltigt avtal regleras i Avtalslagen. Det finns inga formkrav på hur ett avtal ska ingås eller se ut, utan även muntliga avtal är giltiga i Avtalslagens mening. Det som blir problematiskt när man inte har ett skriftligt avtal är bevisfrågan. I ditt fall måste du bevisa att ni ingått ett avtal med innebörden att det är ett lån av pengarna som hon enligt avtalet lovat att betala tillbaka. Det är lite oklart om den här facebook-konversationen kan ses som ett avtal, men den visar i alla fall på att er gemensamma uppfattning (partsviljan) är att det är ett lån som ska återbetalas. Då det som sagt inte finns något formkrav på ett avtal skapar en gemensamma syn på pengarna som ett lån som ni nog kan sägas ha ett giltigt avtal. Ett betalningsföreläggande görs oftast om det inte finns oklarheter kring skuldens(fordringen) existens, vilket är problematiken här. Detta gör att du kan bli tvungen att gå till domstol för att få en dom(exekutionstitel) på att skulden verkligen finns innan KFM kan indriva den. Jag kan inte exakt svara på hur en domstol kommer värdera facebook-konversationen men kan du visa att det är en verklig konversation och att det verkligen var hon som skrev borde den ju tillmätas vikt. Och enligt min mening visar konversationen att ni båda såg lånet just som ett lån och var inställda på att återbetalning skulle ske. Detta innebär att er gemensamma partsvilja skapar ett avtal som hon är skyldig att följa.

Möjlighet att ärva skuldebrev

2013-04-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Min mor dog 2004. När jag rensade bland hennes tillhörigheter häromdagen hittade jag ett skuldebrev utställd till en av hennes dåvarande väninnor á 30 000 kr från 2003. Jag vet inte om väninnan lever. Har jag någon möjlighet att indriva denna skuld till mig och mina syskon som arvtagare?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Enligt § 2 i preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten, om preskriptionen inte avbryts dessförinnan. Det innebär att fordran kan vara preskriberad, beroende på vilket datum i 2003 som skuldebrevet är daterat. Om skuldebrevet inte är preskriberat så kan du och dina syskon ärva det. Dock kan ni behöva vidta extra åtgärder beroende på vilken typ av skuldebrev det rör sig om. Är skuldebrevet löpande, dvs där betalning ska ske till innehavaren, behöver inga åtgärder vidtas. Den som kan visa upp ett löpande skuldebrev kan motta betalning med bindande verkan. Om en specifik person anges ha rätt till att överlåta skuldebrevet rör det sig om ett orderskuldebrev. Överlåtelsekedjan måste då tecknas på skuldbrevet för att innehavaren ska kunna utkräva betalning. Ett enkelt skuldebrev pekar ut en särskild person som ingivare. Det räcker då med att låntagare underrättas om att skuldebrevet har en ny ägare.Preskriptionslagen hittar du https://lagen.nu/1981:130Lycka till!

Kan säljaren kräva betalt enligt ett enkelt skuldebrev om varan inte levererats?

2012-12-05 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Om jag vid köp av en vara skrivit ett enkelt skuldebrev och kommit överens med säljaren om att varan ska levereras inom en bestämd tid, kan säljaren då kräva betalning även om jag inte mottagit varan och den bestämda tiden är passerad? Tack på förhand!
Weronica Nordin |Hej, tack för din fråga! Ett enkelt skuldebrev är, till skillnad från ett löpande skuldebrev, inte ett värdepapper utan endast ett bevis om att det finns en fordran. Enligt lagen (1936:81) om skuldebrev 1 § har den som utfärdar ett skuldebrev rätt att göra invändningar angående till exempel det köpeavtal som ligger till grund för att skuldebrevet utfärdades. Är säljaren näringsidkare och du som köpt varan privatperson är konsumentköplagen (1990:932) tillämplig. Enligt 10 § har du rätt att hålla inne med betalningen om säljaren är i dröjsmål, det vill säga om varan inte avlämnats i tid enligt ert avtal. Enligt 13 § har du även i vissa fall rätt att häva köpet på grund av säljarens dröjsmål. I annat fall är det köplagen (1990:931) som reglerar förhållandet mellan er, så länge ni inte avtalat om annat. Om varan inte avlämnas har du även i detta fall rätt att hålla inne med betalningen enligt lagens 22 §. Eftersom du antagligen har rätt att hålla inne betalningen på grund av att säljaren inte levererat varan inom rätt tid, är detta en invändning du kan göra mot säljaren i samband med att han/ hon vill kräva dig på betalning. Så länge säljaren är i dröjsmål har han/ hon inte rätt att kräva dig på betalning enligt skuldebrevet. Skulle köpet hävas på grund av dröjsmålet finns inte längre någon fordran och skuldebrevet gäller då inte längre. Med vänliga hälsningar

Skuldebrev för hus

2012-09-25 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag och min sambo ska separera. Vi har idag ett hus som vi står på fördelat 50/50. Jag kommer att bo kvar i huset eftersom hon ordnat med lägenhet. Jag tar över alla skulder, men kommer att vara skyldig henne pengar för hennes del. Kan man skriva ett skuldbrev på denna del och hur ska det skrivas för att det ska kännas rättvis för alla parter?
Ester Sandgren |Hej och tack för din fråga. Det finns två typer av skuldebrev, löpande eller enkla skuldebrev. Skillnaden dem emellan är att enkla skuldebrev inte är avsedda att kunna överlåtas. Ett löpande skuldebrev kan däremot överlåtas mellan borgenärer. Gäldenären är då skyldig att betala till innehavaren av det löpande skuldebrevet. Ett enkelt skuldebrev är kopplat till en fordran och är ett bevis på att en gäldenär har en skuld till en namngiven borgenär. I ert fall rekommenderar jag att ni upprättar ett enkelt skuldebrev där ni uppger vad som ska avbetalas, att summan ska betalas till dig från din före detta sambo. Man kan även i skuldebrevet reglera när skulden senast ska betalas. Vänligen Ester Sandgren

Beräkning av förfallodag

2012-08-23 i Skuldebrev
FRÅGA |Hejsan! Hittade via sökning på Google denna formidabla webbtjänst. En kort fråga: Som jag tolkar nedanstående paragraf skall t.ex. ett lån med förfallodag på fredagen den 31 december (=nyårsafton) vara betald måndagen den 3 januari. Rätt eller fel? Är lagen dispositiv – tror jag det heter – för ofta blir ju sista dag för betalning närmast föregående vardag, och inte efterkommande dito. Enligt andra stycket borde förfallodagen alltid bli nästkommande vardag men så upplever inte jag dat. --- 5 § Är förfallotid ej avtalad, vare gäldenären pliktig att infria skuldebrevet när borgenären det fordrar och äge rätt att betala så snart han själv vill. Räntebetalning varde, så länge huvudstolen ej är förfallen, fullgjord årligen å dag som efter kalendern motsvarar dagen för skuldebrevets utfärdande. Inträffar skuldebrevs förfallotid på söndag eller annan allmän helgdag, anses nästa söckendag såsom förfallodag. Detsamma gäller, när skuldebrev lyder på betalning inom viss tid, vars sista dag är allmän helgdag. Likställda med allmän helgdag äro enligt denna lag lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (1974:759). --- En närbesläktad fråga: Om ett lån tas den 31:a i en månad och löptiden är en månad, vilken blir då sista dag om det inte finns 31 dagar i den månad lånet förfaller till betalning? Säg att lånet tas 2012-01-31 och löptiden är 1 månad, skall lånet då betalas 2012-02-29 (skottår) eller 2012-03-02? Hur blir det ett ”vanligt” år om lånet tas 201x-01-31? Blir det då 201x-02-28 eller 201x-03-03? Eller förenklat uttryckt – siste till den siste (om detta är en vardag).
Alexander Engström |Hej! Den aktuella bestämmelsen, 5 § skuldebrevslagen (SkbrL, ska tolkas så att skulden ska betalas nästkommande vardag, dvs måndag-fredag (lördagar undantas uttryckligen). I ditt exempel ska skulden alltså vara betald måndagen den 3 januari. Det borde dock vara möjligt att på sätt och vis kringgå regeln genom upprätta en särskild klausul med innehållet att om den avtalade förfallodagen skulle råka vara en helgdag, närmast föregående vardag i stället ska anses vara förfallodag. I så fall skulle ju förfallodagen faktiskt infalla på en vardag, och 5 § SkbrL behöver inte tillämpas. Det går dock inte att avtala särskilt om att skulden ska betalas på en helgdag utan då blir i stället huvudregeln i 5 § tillämplig (skulden betalas nästkommande vardag). Vad gäller den andra frågan har jag inte kunnat hitta någon lagregel som direkt täcker in den situation du beskriver. Dock anges i 1§ lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid följande: _Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag._ Enligt denna bestämmelse gäller alltså principen "siste till den siste" som du uttrycker det. Bestämmelsen gäller dock endast om en viss tid är angiven i "lag eller särskild författning", och således inte om det rör sig om ett avtal mellan två parter. Vad som gäller vid avtal kan jag alltså inte med säkerhet svara på, men en analog tillämpning av denna bestämmelse ligger enligt min uppfattning nära till hands om det inte kan visas att parterna avsett något annat. Ett lån som tas den 31 januari ett skottår ska i så fall betalas den 29 februari, och den 28 februari ett vanligt år. Hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,