Skuldebrev, skatt och vissa arvsfrågor

2014-03-17 i Skuldebrev
FRÅGA |Min mamma behöver låna pengar, men har väldigt liten pension. Jag har en syster i livet och en bror som är död. Min bror har två barn. Min mamma har inte möjlighet att låna pengar i bank, eftersom hon inte har utrymme för att betala ränta på sin lilla pension. Anledningen till att hon behöver låna pengar är att hon äger en bostadsrätt som behöver nya vitvaror. Min syster tycker att hon ska teckna ett s.k seniorlån. Jag tänkte då att jag skulle kunna låna ut pengarna till mamma istället för att lägga massa pengar till något bolag. Om alla tre syskon hade varit i livet och haft möjlighet kunde vi ju bara betalat lika del var, men nu går ju inte det. Och jag vill inte betala och de andra sedan ska få samma arvsdel som jag. Kan jag låna pengar till mamma och sedan få tillbaka dem den dagen hon dör eller lägenheten säljs? Vad måste man tänka på när man skriver reversen? Hur gör man med ränta? Skriver man något dokument varje år och är den i så fall avdragsgill för henne, och skattepliktig för mig? Tacksam för hjälp!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga.Ett lämpligt förfarande i det här fallet är att skapa ett skuldebrev. Ett skuldebrev kan enligt skuldebrevslagen vara enkelt (ställt till dig) eller löpande (ställt till "innehavaren" av skuldebrevet eller till dig och ev. förvärvare av brevet). Ett enkelt skuldebrev är ett bevismedel om att du har en fordran på gäldenären medan ett löpande skuldebrev är en förutsättning för att över huvud taget få ut den. I ert fall är det lämpligt och tillräckligt med ett enkelt skuldebrev. Mallar för enkla skuldebrev finns att hitta bland annat på internet ifall ni känner att ni behöver hjälp med dess innehåll. Brevet bör innehålla bland annat uppgifter om låntagaren, långivaren och lånebeloppet. Vad ni behöver tänka på i det här fallet är ev. reglering av ränta och när betalning ska ske. Angående ränta är det upp till dig om du vill ta ut det eller inte - det finns inget krav på att du måste ta ut ränta. Men om ni inte reglerar några räntevillkor i skuldebrevet kan du inte åberopa att du har rätt till det i efterhand. Hur du vill göra med ränta måste du alltså bestämma innan ni skriver skuldebrevet. Den ränta som du erhåller är för dig skattepliktig i inkomstslaget kapital enligt 42:1 1 st. inkomstskattelag, https://lagen.nu/1999:1229#K42P1S1. Notera att du måste fylla i dessa uppgifter själv i din deklaration, de kommer således inte redan vara ifyllda på grund av bankernas kontrolluppgiftsskyldighet. Var därför noga med att dokumentera hur mycket du faktiskt har erhållit. På motsvarande sätt är ränteutgiften avdragsgill för din mamma i inkomstslaget kapital enligt 42:1 2 st. inkomstskattelag, https://lagen.nu/1999:1229#K42P1S2. Eftersom det är den skattskyldige som yrkar avdrag som har bevisbördan för att utgifterna existerar är det viktigt att ränteutgifterna kan styrkas gentemot Skatteverket, t.ex. genom skuldebrevet. När det gäller betalning kan ni reglera amortering i brevet och således en avbetalningsplan om ni så önskar. En alternativ lösning i det här fallet är att bestämma att betalning ska erläggas den dag lägenheten (eller den aktuella egendomen) säljs.Skriver ni inget om betalningsdag eller amortering träder skuldebrevslagen in som stadgar att när du som borgenär begär betalning ska den erläggas eller då din mamma som gäldenär betalar fordran kommer skulden anses vara betald, se 1:5 i skuldebrevslagen, https://lagen.nu/1936:81#P5S1. Om det skulle vara som så att din mamma avlider innan hon säljer lägenheten kommer din fordran att bli en skuld i dödsboet. Det är viktigt att du har kvar skuldebrevet i så fall eftersom det kommer att bevisa din fordran i hennes dödsbo och således ge dig fordran när dödsboet avvecklas. Den kommer således inte att påverka din arvssumma utan du kommer att få ut din fordran samt den arvssumma du även annars skulle ha haft om du inte hade lånat ut pengarna. Vad ni även behöver fundera över är vissa preskriptionsfrågor. Ett skuldebrev preskriberas i regel tio år efter dess uppkomst ifall inget preskriptionsavbrott sker. Om ränta betalas eller amortering sker innebär detta ett sådant avbrott och tiden börjar då om. Detsamma är fallet om din mamma på något sätt erkänner fordran. Väljer ni ett amorteringsfritt och räntefritt alternativ rekommenderar jag att ni avtalar om preskriptionstiden. Begränsningar finns i det här fallet enligt 12 § Preskriptionslagen där tiden måste regleras - ni får således inte skriva att ingen preskriptionstid ska råda. Däremot är ni berättigade att utöka tiden. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Betalningsinvändning vid överlåtelse av skuldebrev

2013-10-01 i Skuldebrev
FRÅGA |3. Elviras Maskintillbehör (EMT) har utfärdat och till Belåningssnabben HB överlämnat ett skuldebrev på 10 000 kr. Enligt en på skuldebrevet tryckt amorteringsplan ska amortering ske med 2 000 kr senast den sista varje månad fr.o.m. juli. Belåningssnabben överlåter skuldebrevet till Natalie Factoring den 15 oktober. Då har EMT dels redan amorterat 6 000 kr till Belåningssnabben i enlighet med amorteringsplanen, dels betalat av ytterligare 1 000 kr. Ingen av betalningarna har antecknats på skuldebrevet. När Belåningssnabben överlät skuldebrevet till Natalie Factoring påstod Belåningssnabben av misstag att EMT inte betalat någonting. Den 31 oktober betalar EMT återstående 3 000 kr till Belåningssnabben plus den överenskomna räntan på 2 000 kr som enligt skuldebrevet förfaller den 30 november. Den 1 december presenterar Natalie Factoring skuldebrevet för EMT och kräver betalning på hela kapitalbeloppet 10 000 kr jämte ränta om 2 000 kr. Bedöm EMT:s betalningsskyldighet mot Natalie Factoring om EMT kan bevisa samtliga betalningar genom utdrag från EMT:s bankkontoanvisningar och om skuldebrevet är ställt till a) innehavaren b) belåningssnabben
Josefin Högsander |Hej och tack för din fråga! Vid frågor om skuldebrev tillämpas lag (1936:81) om skuldebrev. Lagen är dispositiv (se 1 kap. 1 §), men i detta fall tycks parterna inte ha avtalat om något som gör att avvikelse från lagens regler är motiverade. Regleringen kring skuldebrev skiljer sig beroende på om det är fråga om ett löpande eller enkelt skuldebrev. För det fall skuldebrevet är utställt till innehavaren är det fråga om ett löpande skuldebrev, se 2 kap. 11 § 1 st. I 2 kap. 13 § anges de yttre omständigheter som grundar legitimation för både gäldenären och borgenären. Då det är fråga om ett innehavarkuldebrev krävs, enligt 1 st., endast besittning av handlingen (formell legitimation) för att borgenären ska anses vara legitimerad. I detta fall är alltså Natalie Factoring betalningslegitimerad. Vad avser de belopp som betalats i enlighet med amorteringsplanen innan överlåtelsen gäller enligt 2 kap. 16 § att detta kan åberopas även mot en förvärvare av skuldebrevet. Denna summa behöver alltså inte betalas ytterligare en gång, så länge gäldenären kan visa att betalningarna har skett. Vad gäller räntebetalningen samt betalningen av ytterligare 2 000 kr (av de 3 000 kr) på förfallodagen den sista oktober enligt amorteringsplanen stadgas i 2 kap. 20 § att om gäldenären en gång har övertygat sig om att en viss person (i detta fall Belåningssnabben) är legitimerad innehavare av skuldebrevet, så har gäldenären rätt att betala planenlig amortering och ränta till denne om inte gäldenären haft skälig anledning  att misstänka att skuldebrevet överlåtits. Detta innebär att en förvärvare av ett löpande skuldebrev ska underrätta gäldenären om förvärvet, för att hindra gäldenären att fortsätta betala till överlåtaren. Eftersom EMT kan visa att betalningar har skett i enlighet med planen på skuldebrevet och Natalie Factoring inte har underrättat EMT om sitt förvärv, har EMT gjort dessa betalningar med befriande verkan. Annat gäller dock för de extra amorteringar som gjorts i förtid. Dessa betalningar kan EMT inte göra gällande mot Natalie Factoring, i enlighet med 2 kap. 15 § 1 st., då det är en exstingibel invändning. För det fall skuldebrevet varit uställt till ”Belåningssnabben” hade det varit fråga om ett enkelt skuldebrev, då det är utställt till ”viss man” (se 3 kap. 26 § 1 st.). Då gäller enligt 3 kap. 27 § att en ny borgenär inträder i överlåtarens rätt mot gäldenären. Emot den nye borgenären kan alltså gäldenären göra samma invändningar som mot överlåtaren, även när den nya borgenären saknat anledning att misstänka att det förelegat någon omständighet som kunde föranleda en invändning från gäldenärens sida.  Detta innebär att EMT har rätt att åberopa att betalning redan har fullgjorts till Belåningssnabben, och de kan dessutom bevisa detta med kvittenser på betalningarna. Huruvida den nya borgenären var i god tro vid förvärvet eller ej spelar således inte någon roll. Vidare stadgas i 3 kap. 29 § att betalning till överlåtaren gäller, så länge som någon denuntiation till gäldenären inte har skett. Hoppas att svaret är till hjälp! Med vänlig hälsning

Skuldebrev i efterhand

2013-08-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej, har under en längre period lånat ut pengar och löst skulder åt min far. Vi har aldrig skrivit något skuldbrev. Går det att upprätta i efterhand och hur ska jag skriva för att det ska vara giltigt? Bästa hälsningar
Anonym Anonym |Hej,Skuldebrev regleras i Lag om skuldebrev, https://lagen.nu/1936:81 . Det går att skriva ett enkelt skuldebrev i efterhand eftersom det enbart anses som ett bevis på att skulden finns. Det räcker att upprätta ett avtal mellan dig och din far. Där bör datum när skulden uppkom, dagens datum och signatur från dig och din far finnas. Det kan, för din skull, vara bra att ta med kontoutdrag och även att ett utomstående vittne skriver under skuldebrevet. Vänliga hälsningar

Ang. ändringar i lagen om ersättning för inkassokostnader m.m.

2013-06-26 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! När det gäller den nya lagen om Snabbare betalningar. När infaller rätten till förseningsersättning om förfallodag infaller på helgdag? Förutsatt att inget annat är avtalat. Vi som gäldenär är en myndighet och borgenärerna är företagare. Kan man hänvisa till 5§ Skuldebrevslagen om att betalning kan ske nästa vardag efter helg?
Alexander Engström |Hej!"Lagen om snabbare betalningar" som ni hänvisar till innebär som ni kanske känner till ett antal ändringar i bl.a. räntelagen och lagen om ersättning för inkassokostnader m.m, vilka trädde i kraft den 16 mars 2013.Bestämmelsen om förseningsersättning finns i 4 § lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. För att förseningsersättning ska utgå krävs att en rätt till dröjsmålsränta uppkommit hos borgenären till följd av att en fordran på betalning inte betalats i tid. Förfallodagen för en viss fordran ska alltså ha överskridits för att bestämmelsen om förseningsersättning ska bli tillämplig. I 2 a § första stycket räntelagen finns efter lagändringen visserligen en gräns på trettio dagar varpå en näringsidkares fordran mot en annan näringsidkare eller myndighet förfaller. Regeln i 5 § skuldebrevslagen (SkbrL) torde dock inte påverkas av detta. Om förfallodagen skulle vara en söndag, anses i lagens mening alltjämt nästa vardag som förfallodag. Förseningsersättningen skulle inte utgå eftersom 5 § SkbrL förhindrar att betalningen ses som "försenad".En näringsidkare eller myndighet torde alltså även fortsättningsvis kunna hänvisa till 5 § SkbrL i dessa fall.Hoppas att detta gav svar på er fråga.Med vänliga hälsningar,

Dokumentation av sambors olika stora kontantinsatser

2013-12-25 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo äger en bostadsrätt tillsammans och vi har ett gemensamt lån på den. Jag har dock betalat 100 000kr mer än honom i kontantinsats. Hur skall vi gå till väga och vilken form av kontrakt skall vi skriva gällande detta. Detta är ju pengar jag vill ha tillbaka vid en eventuell separation eller om min sambo skulle avlida. Han har nämligen en dotter sedan ett tidigare äktenskap.
Per Englund |Hej! Precis som du själv uppfattat, är det förnuftnigt att på något sätt dokumentera det faktum att du lagt en störrre kontantinsats än din sambo. Ett förslag är att upprätta ett skuldebrev enligt vilket du har en fordran på 50 000 kr gentemot din sambo. Det saknas formkrav för hur ett skuldebrev ska upprättas. Förslagsvis bör det dock ske skriftligt med vittnen. Det står er fritt att reglera på vilken tid skuldebrevet löper samt om ränta ska betalas eller inte.Genom ett sådant skuldebrev har du vid separation eller dödsfall en fordran på din tidigare sambo eller dennes dödsbo.Lycka till!

Betalningsinvändning vid godtrosförvärv av skuldebrev

2013-10-01 i Skuldebrev
FRÅGA |PA Holding AB utfärdar den 15 maj ett visst år ett skuldebrev enligt följande: ”Till SE-Banken eller order utfäster sig PA Holding AB att betala 20 000 000 kr, varav 15 000 000 kr skall erläggas den 1 augusti och återstoden vid anfordran.” I enlighet med skulde¬brevet betalar PA Holding AB 15 000 000 den 1 augusti till SE-Banken mot erhållande av löst kvitto. Den 15 augusti samma år kräver SE-Banken att utfå resterande 5 000 000 kr, vilket banken också får. Banken utfärdar därvid ett kvitto med följande lydelse: ”Av PA Holding AB har SE-Banken denna dag erhållit 5 000 000 kr utgörande slutbetalning av skuldebrevet daterat den 15 maj, ursprungligen lydande på 20 000 000 kr, vilket härmed upphört att gälla.” SE-Banken behåller emellertid skuldebrevet. Vid ett inbrott hos banken stjäls skuldebrevet av Fille, som överlåter skuldebrevet till Alexandra. Löpande skuldebrev a) Måste PA Holding AB betala Alexandra och i sådant fall hur mycket? ' b) Skulle det bli någon skillnad om skuldebrevet istället var utställt till SE-Banken?
Josefin Högsander |Hej och tack för din fråga! Vid frågor om skuldebrev tillämpas lag (1936:81) om skuldebrev. Lagen är dispositiv (se 1 kap. 1 §), men i detta fall tycks parterna inte ha avtalat om något som gör att avvikelse från lagens regler är motiverade. Regleringen kring skuldebrev skiljer sig beroende på om det är fråga om ett löpande eller enkelt skuldebrev. I första delen av frågan är det fråga om ett löpande skuldebrev, då det är utställt till ”viss man eller order” (se 2 kap. 11 § 1 st.). I 2 kap. 13 § anges de yttre omständigheter som grundar legitimation för både gäldenären och borgenären. Då det är fråga om ett orderskuldebrev krävs, enligt 2 st., dels besittning av handlingen för att borgenären ska anses vara legitimerad, men därutöver krävs även att innehavaren styrker sin åtkomst genom handlingens innehåll eller en skriftlig överlåtelse. I detta fall har alltså Alexandra att visa att en överlåtelse har skett från Fille till henne. Dock gäller enligt 2 kap. 14 § 2 st. att den som i god tro förvärvat ett orderskuldebrev från en formellt legitimerad person (dvs en person som innehar skuldebrevet) inte behöver pröva huruvida tidigare överlåtelser varit giltiga eller inte. Det framgår inte av frågan huruvida det finns någon skriftlig överlåtelsekedja att uppvisa, men om Fille inte kan visa en överlåtelse från banken till sig så har Alexandra inte gjort ett godtrosförvärv. Det innebär att inga krav kan framställas mot PA Holding AB. Om däremot en överlåtelsekedja finns så har Alexandra gjort ett godtrosförvärv, vilket innebär följande: 1. Angående de 15 000 000 kr som betalats på i skuldebrevet angivet datum stadgar 2 kap. 16 § att detta kan åberopas även mot en godtroende förvärvare av skuldebrevet. Denna summa behöver alltså inte betalas ytterligare en gång. 2. Angående de resterande 5 000 000 kr som ska betalas på anmodan stadgar 2 kap. 15 § 1 st. att redan fullgjord betalning i sådana fall är en exstingibel invändning som inte kan åberopas mot en godtroende förvärvare av skuldebrevet. Detta innebär således att PA Holding AB skulle ha att betala denna summa till Alexandra, för det fall hon anses vara en godtroende förvärvare av skuldebrevet. För det fall skuldebrevet varit uställt till ”SE-Banken” hade det varit fråga om ett enkelt skuldebrev, då det är utställt till ”viss man” (se 3 kap. 26 § 1 st.). Då gäller enligt 3 kap. 27 § att en ny borgenär inträder i överlåtarens rätt mot gäldenären. Emot den nye borgenären kan alltså gäldenären göra samma invändningar som mot överlåtaren, även när den nya borgenären saknat anledning att misstänka att det förelegat någon omständighet som kunde föranleda en invändning från gäldenärens sida.  Detta innebär att PA Holding AB har rätt att åberopa att betalning redan har fullgjorts till SE-Banken, och de kan dessutom bevisa detta med de lösa kvittona på betalningarna. Huruvida den nya borgenären var i god tro vid förvärvet eller ej spelar således inte någon roll. Hoppas att svaret är till hjälp! Med vänlig hälsning

Byte av borgensman

2013-06-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej Har gått ur ett AB men står fortfarande på borgensåtaganden där, dessa ska tas över av annan person. Finns det något jag kan göra för att säkra upp innan detta sker t.ex skriva något papper eller räcker det att jag har vittnen på att detta är sagt?
Alexander Engström |Hej!Så vitt jag känner till finns inget formkrav angående på vilket sätt en överföring av ett borgensåtagande måste gå till. Det krävs dock att långivaren går med på att den nye personen ersätter dig som borgensman. Du och den andra personen kan alltså inte själva bestämma att borgensåtagandena ska tas över av honom/henne.Även om du enligt lag inte måste skriva ner detta i ett avtal råder jag dig verkligen att göra detta då det annars kan bli väldigt svårt för dig att bevisa att borgensåtagandet faktiskt flyttats över på den andra personen. Avtalet bör skrivas under av alla tre parter.Hoppas detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Underteckning under påverkan av psykisk störning

2013-06-22 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man kan bestrida ett undertecknat dokument (i detta fall ett skuldebrev/revers)? Underteckningen har gjorts av en demenssjuk person? Skulden har avskrivits i och med denna underskrift. Demensutredning har gjorts.
Emina Gaspar-Vrana |Hej och tack för Din fråga!Enligt lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning är ett avtal som någon har ingått under påverkan av en psykisk störning ogiltigt. Var och en skall då lämna tillbaka vad han har tagit emot eller, om det inte kan ske, betala ersättning för dess värde.Begreppet psykisk störning omfattar bland annat demenssjukdom, men bevisbördan för att en psykisk störning förelåg då underteckningen gjordes åvilar den som gör gällande ogiltighet. Dessutom ska det finnas ett orsakssamband mellan avtalet och demenssjukdomen, vilken ska bevisas d v s att personen inte förstod vad denne skrev under. Ogiltighetsregler finns även i 3 kap avtalslagen, bl a 31 § som stadgar att om någon ”har begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålundatillkommit, icke gällande mot den förfördelade.” Följden blir alltså att avtalet blir ogiltigt om förutsättnngarna är uppfyllda. Enligt 36 § avtalslagen kan avtalsvillkor vidare jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.Skuldebrevet kan alltså förklaras ogiltigt om det kan bevisas vilket sinnestillstånd personen var i då denne undertecknade det enligt vad som redogjorts för ovan. Det hänger alltså på utredningen.Hoppas att detta klargjorde rättsläget för Dig. Lycka till!Med vänlig hälsning,Emina Gaspar-Vrana