Form för ändring av avtal

2018-03-18 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej,Jag skulle utföra ett uppdrag åt en Kund där vi bestämde leverans 20 Oktober 2017. Under loppets gång så skedde förändingrar i uppdraget och leveransdatumet ändrades. I avtalet så stod det att leveransen skulle ske 20 Oktobet 2017 som senast annars skulle vite ges ut. Jag och Kunden har båda kommit överens att förflytta fram datumet till 2018, men vi skrev aldrig på något skriftligt avtal. Överenskommelsen var muntligt men finns även på vår mail samt andra kommunkationskanaler där Kunden flertal gånger nämner att det är OK att vi förflyttar datumet till 2018. Nu undrar jag, räcker det med det jag har på dessa kommunkationskanaler? Eller kan han fortfarande ta fram avtalet och kunna stämma mig för jag inte leverade enligt avtalet?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det korta svaret på din fråga är: Ja, det räcker med de kommunikationskanaler du nämnt för att ni ska ha ett giltigt avtal. Svensk avtalsrätt bygger på avtalsfrihet och ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt om det inte finns ett tydligt undantag (exempelvis krävs skriftform för fastighetsköp). Så länge det framgått av er kommunikation att ni är överens om det ändrade leveransdatumet så gäller det och din kund har ingen grund för att stämma dig så länge du levererar innan det nya leveransdatumet.Det som skulle kunna orsaka problem för din del är att ett muntligt avtal är svårare att bevisa än ett skriftligt. I regel är det den som påstår att ett avtal finns som måste bevisa att det är sant. Om din kund skulle stämma dig och hänvisa till det skriftliga avtal där det äldre leveransdatumet står kommer det sedan bli upp till dig att visa att ni ändrat villkoren. Jag rekommenderar därför att du i vart fall sparar de mail du nämnt eftersom de kan hjälpa dig att bevisa ändringarna. Vill du försäkra dig ytterligare mot att din kund riktar krav mot dig för att du inte levererat enligt det gamla avtalet kan ni alltid skriva ett nytt där ändringarna är med. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Ett muntligt avtal slöts mellan gym och person, de höll inte avtalet, hur är rättsliga situationen?

2018-03-14 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag gick med i ett gym för ca 5år sedan, medan jag studerade i samma byggnad. I juni 2016 så gick jag in och sade upp mitt medlemskap i deras reception, fick muntligt svar att det var okej. Såg i denna månad, när handelsbanken implementerade en app så man kunde se var ens pengar gick varje månad, att gymmet fortfarande dragit medlemsavgift, fram tills denna månad. Hos vem ligger bevisbördan? jag var inne och fick ett munligt okej från deras anställda, men gymmet hävdar att de inte ser någon uppsägning av abonnemang och att de kan avsluta det nu, med två månaders uppsägningstid. Står inte muntliga avtal lika bra som skriftliga?
Binh Tran |Hejsan! Kul att du vänder dig till Lawline för hjälp.Hur "starkt" är ett muntligt avtal?Som huvudregel i svensk rätt är att muntliga och skriftliga avtal ska ha samma rättsliga kraft. Emellertid så har muntliga avtal en stor brist när det gäller bevisfrågor eftersom muntliga avtal är nära till omöjliga att bevisa och detta resulterar i att muntliga avtal står sig svagt vid en eventuell rättegång. Bevisbördan vid muntliga avtal. Vem som bevisningen ligger på har varit omdiskuterat. Det ser sig dock som att domstolen lägger bördan på den som påstår att ett avtal har funnits. De motiverar det genom att resonera kring vem som har störst möjlighet att säkra "bevisningsmaterial" och har kommit till slutsatsen att den som påstår att ett avtal existerar har störst möjlighet att även bevisa att så är fallet. Således har du i detta fall bevisbördan.Vad gäller i ditt fall. Angående det muntliga avtalet du slöt med gymmets anställd är gällande och har rättslig kraft. Emellertid har du bevisbördan att ett sådant avtal upprättades mellan er. Eftersom det har gått ett par månader så är det osannolikt att den anställde kommer ihåg, vilket gör så du inte kan förlita dig på den anställdes vittnande vid en eventuell tvist. Dina möjligheter att kunna få tillbaka pengarna som du har betalat dem är därmed, tyvärr, väldigt osannolika. Med vänliga hälsningar, Lawline.

Mitt ex hämtar inte sina saker. Vad får jag göra med sakerna?

2018-03-04 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag och exet har gjort bodelning som var klar i slutet av november -17, han sa då att han skulle hämta sina saker om ca 2 veckor. Nu är det mars och han har fortfarande inte hämtat sina saker. Hur länge kan han ha dom stå här utan att hämta dom? Huset är mitt nu och vill bli av med hans grejer. Han har även en släpkärra och ett husvagnchassi står här på min tomt. Vad har jag rätt att göra?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Principen om avtalsfrihet och avtalsbundenhet samt vårdpliktUtifrån ett juridiskt perspektiv tolkar jag det som att ni har kommit överens om att ditt ex haft rätt att ha sina saker stående hos dig fram till början av december 2017. När någon lovat att förvara någon annans saker hos sig, brukar man tolka in att förvararen också lovat att ta hand om egendomen. Förvararen har en vårdplikt. Det innebär att du som förvarare, under den avtalade förvaringstiden, inte får förstöra, slänga eller på något annat sätt göra dig av med egendomen. Du måste ta hand om egendomen så att den bibehåller sitt skick. Förlängd vårdpliktSom du nämner har förvaringstiden löpt ut. Det innebär, tyvärr inte, att du kan göra vad du vill med sakerna nu. Att olovligen slänga eller på annat sätt göra sig av med någon annans saker kan vara brottsligt. Det kan utgöra olovligt förfogande eller skadegörelse, se 10 kap. 4 § och 12 kap. 1 § brottsbalken. Avtalsrätten är knepig. Det faktum att du fortfarande har sakerna hos dig, och tar hand om sakerna, kan tolkas som ett samtycke från dig, gentemot exet, att du accepterat att denne får ha sakerna hos dig en längre tid. Omförhandla dig till ett avtal som innebär att du får göra dig av med sakerna om exet inte hämtar demFör att du ska ha rätt att göra dig av med sakerna bör du höra av dig till ditt ex. Avtal går alltid att omförhandla. Gör dig säker på att ditt ex får dina meddelanden. Lägg upp ett rimligt förslag med en sista dag då exet får hämta sakerna. Hör gärna av dig skriftligt – så du har bevis över vad ni kommit överens om. Det är viktigt att ni kommer överens. Du kan inte ensam sätta upp villkoren för era fortsatta skyldigheter gentemot varandra med anledning av sakerna. Det är som sagt viktigt att du får ett mail, sms eller en underskrift från ditt ex som bekräftelse på att denne är införstådd med t.ex. att hämtar exet inte sakerna kommer du på ett eller annat sätt göra dig av med dem. Gör du dig av med sakerna efter att du meddelat exet men utan att exet svarat – kan du fortfarande göra dig skyldig till en brottslig gärning (olovligt förfogande eller skadegörelse). Kommunikation är A och O. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

När en fullmäktig rättshandlar utanför sin ett muntligt avtals befogenhet

2018-02-26 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej vad händer ifall man fått en muntlig fullmakt att köpa en bil och den får max kosta 1200 000 och han väljer att köpa en bil på 1500 000 och betalar inte allt då istället gör en avbetalning på 200 000 . Vad händer då när man ljuger till bilfirman angående om hur mycket han får köpa bilen för och att han gör en avbetalning. Vad kommer hända med resten av pengarna och kommer den personen som gav den muntliga fullmakten av få betala resten av pengarna.
|Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Fullmakter behandlas i avtalslagen. Det du beskriver är en muntlig fullmakt, vilket innebär att den är osjälvständig. Det betyder att det inte finns något yttre moment som kan visa att det finns en fullmakt utan endast avtalet mellan dig och den fullmäktige. Denna form av fullmakt regleras i 18 § Avtalslagen och 11 § 2 st Avtalslagen. Vad som kännetecknar en osjälvständig fullmakt är att den fullmäktiges behörighet och befogenhet är samma sak. Det innebär att om den fullmäktige rättshandlar på annat sätt än ni kommit överens om är du inte bunden av avtalet. Den fullmäktige blir däremot skadeståndsskyldig gentemot bilfirman för den skada denne lidit på grund av att avtalet är ogiltigt enligt 25 § avtalslagen. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Måste man betala för användandet av hyrd egendom om avtalet är muntligt och inget pris är överenskommet?

2018-03-14 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej,Jag har som privatperson bokat en återkommande tid i en sporthall. För spel med vänner. Jag har på telefon kommit överens med ägaren om tid och skickat mina personuppgifter. Sedan januari har jag och mina vänner nyttjat den överenskomna tiden. Men jag har inte fått något avtal eller någon faktura samt jag har inte fått svar på vad hyran är eller hur länge jag har tillgång till hallen.Min fråga är vad som gäller angående avtal om pris och vad jag kan tvingas betala i efterhand då jag inte skrivet på något avtal eller fått något svar om vad priset är?Har vi ett avtal (eftersom vi har muntlig överenskommelse och jag nyttjat tiden) som innebär att jag måste betala det pris som ges i efterhand?Tack på förhand,MvhAlexander
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag uppfattar din frågaDu har som privatperson ingått ett muntligt avtal gällande användning av en sporthall med en företagare. Du har inte kommit överens om några mer ingående detaljer med personen som tillhandahåller hallen, bl.a. vad gäller kostnad, timmar du har att använda hallen osv.Dina frågor är nu i första hand om du överhuvudtaget har ett avtal med den här personen och i andra hand hur mycket du kan tvingas betala för att du använt sporthallen.Tillämpliga lagarFör att besvara din första fråga om ni har ett giltigt avtal eller inte så kikar vi närmare på avtalslagen (AvtL).För att besvara din andra fråga angående vilket pris du kan komma att behöva betala för användandet av sporthallen kikar vi närmare på konsumentköplagen (KköpL).Jag vill bara påpeka att hyra av egendom inte är specifikt reglerat i lag. De få bestämmelser som finns i handelsbalkens 13 kapitel är inte särskilt användbara heller, främst till följd av att de numera anses föråldrade.Det råder oenighet om hur man bör hantera dessa typer av avtal. Den väg jag väljer att gå är att tillämpa konsumentköplagen som gäller köp av lös egendom analogt på ditt hyresavtal av sporthallen, främst för att hyresavtalet är ingånget mellan dig och en företagare.Avtalet är giltigt trots att det är muntligt och inget pris eller tider för användning är avtalatDu har muntligen bett om att få använda sporthallen. Jag antar att företagaren direkt sagt att han accepterar att du och dina vänner använder sporthallen (3 § andra stycket AvtL). Det finns inget krav på att ni kommit överens om mer ingående detaljer, även om det är att rekommendera för att inte riskera överraskningar i efterhand.Därför har ni ingått ett bindande avtal (1 § första stycket AvtL).Jag vill här inflika att det i efterhand kan vara svårt att bevisa ett muntligt avtal, men att det rent tekniskt sätt är lika giltigt som ett skriftligt.Om företagaren kräver att du betalar måste du betala ett rimligt prisOm ni inte har kommit överens om ett pris i avtalet ska du betala ett skäligt, dvs. rimligt, pris för användandet av sporthallen. Priset bestäms utifrån vad det normalt sett kostade att hyra en sporthall vid tiden när ni ingick avtalet och omständigheterna i övrigt (35 § KköpL).Viktigt att känna till är att det är företagaren som har att bevisa vad som kan sägas vara ett rimligt pris att betala.Då ni inte har kommit överens när betalning ska ske måste du betala direkt när företagaren kräver det (36 § KköpL).SammanfattningJa, ni har ett giltigt avtal. Det krävs inte att ni har kommit överens om mer ingående detaljer.Ja, du måste betala. Företagaren ska ge dig ett rimligt pris och du måste betala när han eller hon kräver det.Mitt rådJag skulle råda dig att så fort som möjligt prata med företagaren om hur han har tänkt sig kring betalning och framför allt priset.Jag tackar återigen för förtroendet att svara på dina frågor och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar

Betala faktura trots uteblivet besök?

2018-03-09 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej!Jag fick en faktura för uteblivet besök hos sjukgymnast. Första gången jag var där fick jag bekräftelse på mejl med tid o datum o andra gången som då blev uteblivet besök fick jag aldrig något mejl. Även om det skulle skett muntligt, eller med missförstånd är jag ändå skyldig att betala fakturan?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om du måste betala fakturan för det uteblivna besöket, trots att ni avtalat tid och datum muntligen eller att det eventuellt blivit ett missförstånd. Kan man bli betalningsskyldig när man kommer överens om något muntligen? En överenskommelse om ett sjukgymnastbesök mellan dig och din sjukgymnast är i juridisk mening ett avtal. I Sverige kan man ingå avtal både muntligen och skriftligen och det krävs som huvudregel inte att man skriver på något formellt kontrakt för att man ska bli bunden av avtalet. När man väl har ett avtal är man skyldig att göra det man har lovat. Gör man inte det, kan motparten i avtalet ändå kräva betalning och annan ersättning för skador.Det finns väldigt många omständigheter som har betydelse för om ett avtal är giltigt, och om man i så fall är bunden av avtalet. Tyvärr kan jag inte avgöra om du är skyldig att betala för det uteblivna besöket hos din sjukgymnast eller inte, eftersom informationen i din fråga inte riktigt räcker till för detta. Jag ska dock nämna några omständigheter som har betydelse för frågan om du måste betala eller inte.Om det var så att ni tillsammans kom överens om tid och datum för ett nytt besök och detta skedde muntligen är du förmodligen skyldig att betala för det uteblivna besöket. Då spelar det egentligen ingen roll att du inte fick någon bekräftelse på mejl, därför att ni var överens om ny besökstid ändå. Var det däremot så att ni kom överens om att besöket inte var "definitivt" förrän du fått bekräftelse på mejl är du förmodligen inte skyldig att betala. Om det skedde ett missförstånd i samband med att ni bokade in ett nytt besök kan du vara skyldig att betala om din sjukgymnast inte förstod att det rörde sig om ett missförstånd. Du är naturligtvis inte skyldig att betala för något uteblivet besök om du inte ens gått med på att komma på ett nytt besök.En annan viktig omständighet är att det på något sätt måste ha framgått att du skulle bli betalningsskyldig även vid uteblivet besök. Sådana villkor tillämpas ofta och med stor sannolikhet även av den sjukgymnast som du haft kontakt med.Jag är ledsen att jag inte kan ge dig ett bättre svar. Generellt sett kan sägas att du förmodligen är betalningsskyldig om ni hade en tydlig överenskommelse om det nya besöket, även om den var muntlig. Att du inte fick någon bekräftelse på mejl har bara betydelse om ni inte hade någon överenskommelse innan. Om du vill bestrida fakturan måste du meddela din sjukgymnast om detta. Du kan också ta kontakt med konsumentvägledningen i din hemkommun.Hoppas att detta var till hjälp och att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Muntligt avtal mellan två affärsparter. Hur ska avtalet tolkas?

2018-02-27 i Muntliga avtal
FRÅGA |En muntlig överenskommelse slöts när ett affärsupplägg slöts mellan 2 parter. Det fins inget skrivet. Denna överenskommelse har nu gällt under drygt ett år och visas tydligt med i resultatrapporter. Nu finns det önskemål från högre ort att en justering av överenskommelsen skall göras. Ngt som en av parterna motsäger sig eftersom man hävdar att den det som beslutades gäller under avtalstiden som är på 4år. Parten som vill ändra på den hävdar att det man beslutade då bara gäller under 1a året och att justering ska göras efter år ett. Ngt som försämrar för den andra parten.Vad är rätt och fel här?Tack på förhand!
Binh Tran |Hejsan! Kul att du vänder dig till oss på Lawline. Jag tolkar det som att situationen händer i affärssammanhang. Ni har enligt uppgifter slutit ett muntligt avtal, ingenting finns skrivet och avtalet har följts i snart ett helt år och det finns även resultatrapporter kring avtalet. När det gäller muntliga avtal mellan två företag så gäller det att kunna påstå att ett avtal ser ut på ett visst sett, med andra ord, behövs det bevisas att avtalet slöts och godkändes av båda parterna under de omständigheter som ni påstår. Emellertid, när det gäller bevisning angående om avtalet gäller i ett år eller fyra år, så är det i praktiken ord som står mot ord. Det finns emellertid vissa omständigheter som domstolen överväger mer än andra vid muntliga avtal.SedvänjaDomstolen tar stor hänsyn till sedvänja mellan parter. Det innebär att om parter har gjort affärer och slutit avtal tidigare, så ska avtalet som det tvistas om, ha ungefär samma bestämmelser som de tidigare avtalen. Exempelvis, om tidigare avtal har haft en giltighet på tre år, så borde avtalet som det tvistas om också ha en giltighetstid på tre år. BranschpraxisVidare är branschpraxis en sådan sak som kan ha betydelse för tolkning av muntliga avtal. Detta förutsätter dock att den branschen det rör sig om har en ganska stark praxis rörande giltighetstiden för avtal. DomstolenNär domstolen överväger bevismaterial, sedvänja, branschpraxis, så tar de ställning till otaliga omständigheter som kan ha betydelse för resultatet och kommer senare med en slutsats om vilken part som sannolikt har "rätt". Eftersom det rör sig om en muntlig överenskommelse kommer domstolen inte ha mycket att gå på. Det kan tom röra sig om att domstolen tar ställning till vilken giltighetstid som skulle göra minst skada för både företagen om ingenting kan rimligtvis bevisas.SammanfattningSammanfattningsvis, kan sägas att muntliga avtal är svåra att tolka och lämnar stort utrymme för parterna att försöka kompromissa och omförhandla ett avtal. Jag kan tyvärr inte säga vem som har rätt eller fel utan det beror på omständigheterna, två av dem är de jag nyss förklarade, sedvänja och branschpraxis. Det gäller för parterna att komma överens sinsemellan eller processa upp till domstolen. Det är väldigt dyrt och tidskrävande med en process i domstolen och därför rekommenderar jag att försöka komma fram till en överenskommelse. Det bör nämnas att, i mitt svar, så förutsätter jag att ingenting är skrivet eller sagt om giltighetstiden. Vill du ha vidare hjälp med ärendet så kan du boka tid med en av våra jurister genom att klicka här.Med vänliga hälsningar!

Muntligt avtal och konsumenttjänstlagen

2018-02-22 i Muntliga avtal
FRÅGA |HejJag har fått en muntlig offert med maxtak på 60000 kr för vvs jobb. Nu när jobbet är utfört så landar fakturan på 85000 kr. Hur ska jag förhålla mig till det?Tacksam för svar
Martin Rosén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige finns det inget krav på att ett avtal måste vara skriftligt, utan det råder s.k. formfrihet. Alltså, att ett avtal kan komma till stånd muntligt. En princip som är starkt förankrad i svensk avtalsrätt är pacta sunt servanda, vilket betyder "avtal ska hållas". Denna princip finns inte inskriven i någon lag, men gäller ändå. Om det är så att du har accepterat offerten med maxtak på 60 000 kr, så har också ett avtal om det ingåtts och det är juridiskt bindande. Problemet blir frågan kring bevisning. I och med att det är du som påstår att priset är felaktigt så är det också du som har bevisbördan för det. Det vill säga, du måste kunna bevisa att det faktiskt är 60 000 kr som är det avtalade priset. Har du ingått detta avtal som privatperson och anlitat ett företag? I sådana fall är konsumenttjänstlagen (KTjL) tillämplig enligt 1 §. Den lagen är tvingande till konsumentens fördel och måste alltså följas hela tiden. Där i stadgas det att företaget är skyldiga att redovisa en specificerad räkning för vad som utförts, 40 § KTjL. Alltså, så att ni har en möjlighet att faktiskt granska vad som gjort att det kostat betydligt mer än vad du tänkte dig. Värt att tillägga är att företaget har rätt till pristillägg enligt 38 § KTjL om det utförts något tilläggsarbete. Detta återfinns också i 8 §, där det dock framgår att företaget endast får vidta tilläggsarbeten om du har underrättats och gett ditt samtycke till det innan. Eftersom den muntliga offerten endast innehöll ett maxtak och inte ett fast pris så aktualiseras även 36 § KTjL. Där framgår det att tjänsten ska följa av vad som är skäligt till dess utförande. Det framgår även att priset inte får överstiga 15% av den ungefärliga prisuppgiften(60 000 kr), om inte tilläggsarbete har utförts. Avslutningsvis, hur man än vrider och vänder så är det den som påstår att priset är felaktigt som måste bevisa det. Även fast du har ingått ett giltigt avtal om 60 000 kr så åligger bevisbördan dig. I och med att offerten var muntlig så blir detta förstås svårt. Mitt tips är att du begär ut en specifikation på vad som kostat vad och sen försöker föra en diskussion med företaget för att uppnå en lösning. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,