Underskrift på avtal

2011-11-16 i Formkrav
FRÅGA |Hej! Jag undrar över underskrifter. när man ingår ett kontrakt på tex 5 sidor, måste man då skriva under alla 5 sidor, eller räcker det om man skriver under den sista sidan? Finns det någon lag gällande underskrifter? Tack på förhand
Maja Karlsson |Hej, Eftersom de allra flesta avtal kan ingås både muntligt och skriftligt finns ingen specifik lag som reglerar underskrifter. Däremot finns det för vissa avtal, t.ex. vid köp av hus, krav på att ett skriftligt avtal måste upprättas med underskrift från både köpare och säljare. Att vissa avtal är underskrivna på alla sidor är helt enkelt i bevisssyfte om någon av parterna skulle förneka att de känt till ett visst villkor. Om det villkor som det tvistats om finns i ett avtal där alla sidor är underskrivna är det svårare för part att hävda att man inte känt till villkoret. Med vänlig hälsning, Maja Karlsson

Hyresavtal

2011-10-11 i Formkrav
FRÅGA |Hej Kan hyresvärden ha rätt att kräva mig på en månads hyra för jag tackar nej till lägenheten. Han har skickat ett kontrakt men vi valde bara 4 dagar efter tacka nej. Nu hotar han med att skicka summan till kronofogden. Har han verkligen rätt till detta?
Oskar Axelson |Hej, utan att veta mer angående situationen är det ganska svårt att ge ett svar på frågan men jag ska försöka svara så gott jag kan. Jag vet till exempel inte om hur diskussioner har förts mellan dig och hyresvärden innan dess att kontraktet har skickats till dig. När det gäller hyreskontrakt, som jag antar att det handlar om i frågan så är det viktigt att veta att muntliga avtal är bindande juridiskt sett, lika bindande som ett skriftligt. Därför ger jag exempel på två situationer som verkar mest relevanta utifrån frågeställningen. *Om muntligt kontrakt inte föreligger* Om du och hyresvärden aldrig har kommit överens om kontraktet, vare sig muntligt eller skriftligt har han ingen som helst rätt att kräva någon hyra eftersom att ett giltigt avtal inte föreligger. *Om muntligt kontrakt föreligger* Om ni däremot vid tidigare diskussioner, förhandlingar muntligen har kommit överens om ett kontrakt är du däremot bunden i juridisk mening. Typfall skulle vara om du och hyresvärden diskuterat lägenheten, hyra och andra omständigheter och du sedan har tackat ja och sedan först när det skriftliga kontraktet kommer väljer att tacka nej. Då existerar alltså redan ett juridiskt bindande avtal även om du inte väljer att skriva under kontraktet. Då gäller hyreslagen (kap 12. jordabalken) i sin helhet. Anledningen till att det nästan alltid skrivs hyreskontrakt i skriftlig form är så klart ur bevissynpunkt då ett muntligt bindande kontrakt är väldigt svårt att bevisa. Jag hoppas att du fick tillräcklig vägledning av mitt svar, annars är det bara att höra av dig igen om du vill ha ytterligare klarhet i frågan. LÄNK hyreslagen: http://www.lagen.nu/1970:994#K12 Mvh

Krav på uppsägning av medlemskap

2011-08-31 i Formkrav
FRÅGA |Jag har via e-mail sagt upp medlemsskapet på ett gym. De har svarat att jag måste komma in till dem och skriva under ett papper om uppsägnng. Vem har rätt? Räcker det ej säga upp skriftligt på epost? MVH
Martina Blomberg |Hej, Vad som utgör en giltig uppsägning beror på vad som står i avtalet i fråga. Alltså vad du och avtalsmotparten har kommit överens om i ert avtal. Det är vanligt att medlemskap måste sägas upp skriftligt för att en uppsägning skall anses giltig. Det man syftar på med skriftlig är en uppsägning med handskriven signatur för att din motpart ska veta att det verkligen är du som säger upp medlemskapet. Med e-mail kan motparten inte med samma säkerhet veta att det är du som säger upp medlemskapet. Dock är det fortfarande så att det är avtalet (medlemsvillkoren) som avgör vad som krävs för att en uppsägning ska vara giltig. Står det inget i ditt medlemsavtal om hur en uppsägning skall gå till borde ett e-mail räcka. Finns det istället ett krav på skriftlig uppsägning så är det en skriftlig signatur från din sida som krävs. Med vänlig hälsning

Överlåtelse av postväxel.

2011-03-31 i Formkrav
FRÅGA |Hej, Om jag vill överlåta en postväxel måste jag skriva texten "överlåtes på och namngiven person" för att överlåtelsen ska vara giltig?
Anna Eriksson |Hej, Tack för din fråga! En postväxel måste vara ställd till en viss person (typiskt sett till sig själv), men är om inte annat anges (t.ex. "inte till order") att se som en överlåtbar handling. Av 2 kapitlet 11§ Växellagen, https://lagen.nu/1932:130#P11S1, framgår det att en växel överlåts genom påskrift på växeln alternativt en överlåtelseförklaring på ett papper som har häftats fast vid växeln. Man brukar i de här sammanhangen tala om en obruten överlåtelsekedja (se 16§ Växellagen, https://lagen.nu/1932:130#P16S1) vilket helt enkelt innebär att från den personen som växeln ursprungligen är utställd på fram till den nuvarande innehavaren ska det gå att visa på sammanhängande överlåtelser. Det finns i och för sig inget direkt hinder mot att överlåta växeln på annat sätt, men det får till följd att innehavaren inte kan göra gällande sina rättigheter enligt 15 - 17§§ Växellagen, https://lagen.nu/1932:130#P15S1. Därför är det starkt rekommenderat att överlåta växeln på vanligt sätt, dvs. genom en överlåtelseförklaring tecknad i bläck eller annan fast penna på själva handlingen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Skriftligt avtal - fax

2011-11-08 i Formkrav
FRÅGA |Avtal via fax anses inte vara ett skriftligt avtal, varför?
Elin Schmid |Hej, Ett bindande avtal kan ingås på olika sätt. Både muntligt träffade avtal och skriftliga avtal är i princip juridiskt bindande, det anses oftast tillräckligt att det föreligger en överensstämmande viljeförklaring mellan avtalsparterna för att ett avtal ska komma till stånd. Ibland uppställs dock särskilda krav i lag på att avtal ska ingås på visst sätt för att vara giltiga, lagen ställer upp så kallade formkrav. Som exempel kan nämnas att formkrav föreligger vid fastighetsköp och upprättande av äktenskapsförord. Även faxade avtal torde i de flesta sammanhang vara rättsligt bindande avtal och då faxade avtal inte är muntliga avtal torde det ses som skriftliga avtal i den bemärkelsen. Ett faxat avtal är dock i strikt mening en kopia av det ursprungligen undertecknade avtalet och är således inte egenhändigt undertecknat vilket kan vara ett formkrav för vissa typer av avtal. Det torde således vara det faktum att en faxkopia i sig inte är undertecknad av avtalsparterna som gör att ett krav på skriftlighet inte uppfylls. Hoppas det är svar på din fråga. Vänligen,

Formkrav vid upprättande av avtal

2011-09-28 i Formkrav
FRÅGA |En bekant står sen en tid tillbaka i ekonomisk skuld till mig. Muntligt avtal har ingåtts angående summans storlek, men i dagsläget har personen tagit avstånd ifrån detta för att slippa betala. Huruvida kan man använda sig av mejlkonversationer som avtalsbindande grund? Jag har nämligen skriftlig acceptans ifrån personens sida, gällande summans storlek. Hur tydligt behöver dessa konversationer i sådana fall vara.
Emil Görrel |Hej! Regler om avtal återfinns bland annat i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL)(https://lagen.nu/1915:218). Huvudregeln inom svensk avtalsrätt är att det råder avtalsfrihet. Avtalsfriheten innebär, kortfattat, att det står individer fritt att bestämma vilka de vill sluta avtal med samt själva bestämma avtalets innehåll. Ett undantag från denna regel är avtal som strider mot lag eller god sed (så kallad pactum turpe). I förevarande fall kan jag, utifrån givna förutsättningar, inte se att avtalet strider mot någon lag eller god sed. För att ett avtal ska vara giltigt krävs det som huvudregel inte att något formkrav är uppfyllt, vilket innebär att det är tillräckligt att det föreligger en överensstämmande viljeförklaring mellan parterna för att ett avtal ska komma till stånd. Detta innebär att även muntliga avtal är giltiga. Undantaget från denna huvudregel är avtal med legala formkrav. Legala formkrav innebär att det i lag stadgas att avtalet ska ingås på visst sätt, till exempel att avtalet ska ingås skriftligen, att parterna skriver under detta och att detta bevittnas, eller att tredje man godkänner avtalet. Vidare kan man, i ett avtal som man upprättat/upprättar, även avtala om formkrav. Dessa ska alltså finnas med i avtalet i fråga och kan även avtalas bort om parterna är överens om detta. I förevarande fall kan jag, utifrån givna förutsättningar, inte se att något legalt formkrav föreligger. Sammanfattningsvis kan konstateras att den rådande avtalsfriheten i Sverige gör att du och din bekant ingått ett juridiskt bindande avtal. Huvudregeln inom svensk avtalsrätt är att avtal skall hållas (pacta sunt servanda), vilket kommer till uttryck 1 § 1 st. AvtL. Om din vän (gäldenären) inte frivilligt vill betala sin skuld kan du använda dig av reglerna om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel, vilket är en förutsättning för utmätning enligt 3 kap. 1 § 8 mom. Utsökningsbalken (UB)( https://lagen.nu/1981:774). Regler om betalningsföreläggande återfinns i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (https://lagen.nu/1990:746). Förfarandet vid betalningsföreläggande är avsett för ostridiga krav på betalning, vilket innebär att gäldenären är medveten om sin skuld men inte frivilligt betalar tillbaka vad denne är skyldig. För att kunna ansöka om ett betalningsföreläggande måste följande förutsättningar vara uppfyllda; 1) fordran ska avse pengar 2) sista betalningsdatum för fordran måste passerat 3) fordran ska vara förlikningsbar, vilket innebär att avtalsparterna själva disponerar över avtalet sinsemellan. Ert avtal uppfyller detta krav. Färdiga blanketter och mer information finner du på Kronofogdemyndighetens hemsida (http://www.kronofogden.se/fordigsom/villfabetalt/hurgorjag/betalningsforelaggande.4.14db52b102ed4e5fe380005212.html). Efter att ansökan om betalningsföreläggande inkommit till Kronofogdemyndigheten skickas ett föreläggande till gäldenären (25 § BFL) varpå denne har 10 dagar på sig att bestrida fordringen. Skulle gäldenären inte bestrida fordringen kommer Kronofogdemyndigheten att meddela ett utslag i enlighet med ansökan (42 § BFL). Detta utslag fungerar sedan som en exekutionstitel och verkställighet kommer att ske utan att du behöver ansöka om detta (2 kap. 1 § 3 st. UB). Skulle gäldenären bestrida fordringen inom den angivna tidsfristen kan Kronofogdemyndigheten inte meddela något utslag. Du kan då begära att ärendet överlämnas till tingsrätten (33-34 §§BFL). I tingsrätten prövas huruvida det föreligger en fordran eller ej. Skulle tingsrätten komma fram till att det föreligger en fordran och förpliktar gäldenären att betala, kan du använda denna dom som en exekutionstitel som Kronofogdemyndigheten på din ansökan kan verkställa. Avslutningsvis vill jag understryka det svåra bevisläge som kan uppstå vid ingående av muntliga avtal då ord står mot ord. Vad som talar till din fördel är att avtalet eventuellt kan styrkas med er mail-konversation. Min rekommendation är att fortsättningsvis alltid upprätta avtal skriftligen då det ur bevishänseende är lättare att bevisa att ett avtal föreligger samt vad detta innehåller om det finns dokumenterat. Det är tyvärr skillnad på att ha rätt och att få rätt. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp och önskar dig lycka till. Med vänlig hälsning, Emil Görrel

Formkrav vid upprättande av avtal

2011-07-31 i Formkrav
FRÅGA |Jag och min fd. man hade ett gemensamt lån. Han hävdar att det finns ett muntligt avtal. Jag hävdar att ett sådant avtal inte finns. Kan man över huvud taget ha ett sådant muntligt avtal mellan makar? Måste inte sådana regleras med någon dokumentation. Annars skulle alla skylla på varandra vid en bodelning t.ex.
Emil Görrel |Hej! Regler om avtal återfinns bland annat i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL)(https://lagen.nu/1915:218). Huvudregeln inom svensk avtalsrätt är att det råder avtalsfrihet. Avtalsfriheten innebär, kortfattat, att det står individer fritt att bestämma vilka de vill sluta avtal med samt själva bestämma avtalets innehåll. Ett undantag från denna regel är avtal som strider mot lag eller god sed (så kallad pactum turpe). I förevarande fall kan jag, utifrån givna förutsättningar, inte se att avtalet strider mot någon lag eller god sed. För att ett avtal ska vara giltigt krävs det som huvudregel inte att något formkrav är uppfyllt, vilket innebär att det är tillräckligt att det föreligger en överensstämmande viljeförklaring mellan parterna för att ett avtal ska komma till stånd. Detta innebär att även muntliga avtal är giltiga. Undantaget från denna huvudregel är avtal med legala formkrav. Legala formkrav innebär att det i lag stadgas att avtalet ska ingås på visst sätt, till exempel att avtalet ska ingås skriftligen, att parterna skriver under detta och att detta bevittnas, eller att tredje man godkänner avtalet. Vidare kan man i ett avtal som man upprättat/upprättar, även avtala om formkrav. Dessa ska alltså finnas med i avtalet i fråga och kan även avtalas bort om parterna är överens om detta. I förevarande fall kan jag, utifrån givna förutsättningar, inte se att något legalt formkrav föreligger. Trots att muntliga avtal är bindande är min rekommendation att alltid upprätta avtal skriftligen då det ur bevissynpunkt är lättare att bevisa att ett avtal föreligger samt vad detta innehåller om det finns dokumenterat. Sammanfattningsvis kan konstateras att den rådande avtalsfriheten i Sverige ger dig och din före detta make rätt att ingå ett avtal av förevarande slag, vilket också är bindande då det saknas legala formkrav.   Med vänlig hälsning, Emil Görrel

Vilket formkrav gäller för mitt avtal?

2011-01-24 i Formkrav
FRÅGA |Ett avtal kan vara i både muntlig och skriftlig form. Hur vet man vilken form avtalet ska vara i?
Angelica Hage |För avtal i Sverige gäller som huvudregel formlöshet, dvs att det är tillräckligt att en överensstämmande viljeförklaring föreligger mellan parterna för att avtalet ska komma till stånd, så som muntligt avtal. Ibland uppställs dock formkrav i lag, dvs att avtalet ska ingås på visst sätt, det kan där ställas upp krav på att avtalet ingås skriftligen, att parterna skriver under detta och att detta bevittnas, eller att tredje man godkänner avtalet. Formkrav som föreskriver att ett avtal ska ingås skriftligen kan normalt sett uppfyllas elektroniskt (ett avtal som skickats via epost anses som ett skriftlig avtal). Krav som föreskriver underskrift eller bevittnande kan dock i allmänhet inte uppfyllas elektroniskt. Dessa typer av formkrav kan inte avtalas bort mellan parterna utan måste genomföras för att ett giltigt avtal ska ha uppstått. Legala formkrav framgår alltså av lagen. För att ta reda på om det finns formkrav för den typen av avtal som man vill sluta får man se efter i lagtexten på det lagområdet som avtalet berör. Är det exempelvis ett överlåtelseavtal om överlåtelse av fast egendom som man vill upprätta så läser man i Jordabalken, handlar det om ett testamente så läser man i Ärvdabalken, gäller det ett konsumentkreditavtal så läser man i konsumentkreditlagen osv. De olika lagarna kan du hitta på https://lagen.nu/ Vidare kan man i ett avtal som man upprättat/upprättar, även avtala om formkrav. Dessa ska alltså finnas med i avtalet i fråga och kan även avtalas bort om parterna är överens om detta. Jag kan även poängtera att även om formlöshet är huvudregeln för avtal i Sverige så underlättar det mycket ur ett bevishänseende om avtalet är i skriftlig form och underskrivet av parterna. Med Vänliga Hälsningar