Fråga om rättshandlings ogiltighet under påverkan av demens.

2010-02-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min dementa 76-åriga mamma har skrivit på ett gårdsarrende på 20 år. Vad jag kan förstå är arrendet dessutom tillbakadaterat 6 månader. Upptäckten av detta arrende var när lantmäteriet skickade ut en bekräftelse och krävde en inskrivningsersättning på 375 kr. Hon vet inte att hon skrivit på detta och förstår inte innebörden. Efter ansökan hos överförmyndaren har hon numera tilldelats interimistisk förvaltare (har tidigare haft god man av lägsta rang) tills tinsrätten tar ett definitivt beslut. Jag har begärt kopior på arrendeavtalet från lantmäteriet och arrendet är oerhört detaljerat och ger arrendatorn enorma förmåner. Arrendeavgiften är satt till 12 000 kr/år och ska betalas i efterskott. Jordägaren ska betala alla kostnader på fastigheten. Mamma har helt enkelt blivit lurad (solochvårad). Hur ska hon komma ur detta arrendeavtal? Kan man överhuvudtaget sälja fastigheten? Vad händer om hon dör är det då dödsboet (dvs jag) som ska försörja arrendatorn?
Emily Tomas da Costa |Hej Det väsentliga i din fråga är att utreda huruvida rättshandlingen som din mamma skrev på är giltig eller ej. Beträffande denna fråga finns två relevanta lagrum; avtalslagens 31 § samt Lag(1924:323) om verkan av avtal,som slutits under påverkan av en psykisk störning (Se https://lagen.nu/1915:218 och https://lagen.nu/1924:323). Begreppet psykisk störning är tämligen långtgående och omfattar såväl tillfälliga som bestående psykiska tillstånd. Innebörden innefattar vidare allt från allvarlig psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling men också demens som din mamma lider av. Det väsentliga i bedömningen om huruvida rättshandlingen är giltig eller ej är din mammas tillstånd vid tillfället för undertecknandet av rättshandlingen. Det krävs tillika att det finns ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och rättshandlingen för att denna skall ogiltighetsförklaras (A. Adlercreutz, Avtalsrätt I, 2002, s. 247). Arrendatorn måste även ha varit i ond tro vid avtalets ingående (med ond tro menas att arrendatorn förstod eller borde ha förstått att din mamma var dement). Som jag förstår av din fråga led din mamma av demens vid avtalets ingående, varför denna paragraf enligt min bedömning blir tillämplig. I annat fall reglerar 31 § AvtL den situation att någon begagnar sig av någon annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka står i uppenbart missförhållande till det vederlag som blivit erlagt eller utfäst. Är förutsättningarna uppfyllda för att denna paragraf skall inträda, blir rättshandlingen ogiltig mot den förfördelade.

Avtal om köp mellan omyndiga personer

2010-01-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det finns någon åldergräns för olika avtal? T ex muntliga avtal inom ett köp? Min 17 årige kusin sålde sin moped till en fjortonåring, men ångrar sig nu. Vad har han, eller båda sidorna för rättigheter?
Andreas Malmberg |Hejsan, Tack för Din fråga! Inledningsvis kan konstateras att det krävs s.k. rättshandlingsbehörighet för att kunna sluta avtal. För fysiska personer uppnås denna först vid myndighetsåldern, vilken i Sverige är 18 år (9:1 Föräldrabalken). Innan denna ålder kan inte den fysiska personen ekonomiskt råda över sin egendom eller ådra sig skulder eller andra förpliktelser. Undantag finns dock för egendom som underårig förvärvat genom eget arbete efter det han fyllt 16 år (9:3 Föräldrabalken). Här det dock fråga om två omyndiga parter, varav den ena är 14 år, varför samtycke från förmyndare krävs för att ett bindande avtal av detta slag ska kunna uppstå. Sammanfattningsvis är alltså ett avtal som ingåtts av dessa omyndiga personer utan förmyndares godkännande inte bindande. Följden av detta är att de utväxlade prestationerna ska återgå, dvs. att mopeden och köpesumman återlämnas till vardera part (9:7 Föräldrabalken). Med vänlig hälsning,

Bunden av avtal tecknat av anställd

2010-01-14 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om en anställd person utan rätt att teckna firma och utan fullmakt, tecknar ett bredbandsabonemang i företagets namn, vad gäller då? Vi har bestridit den första fakturan som kommit med motivering att personen inte hade fullmakt eller rätt o teckna firma, men det känns som att dom inte kommer nöjja sig med detta. Vad gäller enligt lagen?
Anton Strandberg |Hej!Det är frågan om avtalet är giltigt eller inte. Den anställda personen har tydligt överskridit sin behörighet då det i uppgifterna framgår att han inte är firmatecknare eller att bolaget givit honom/henne en fullmakt. Detta medför att bolaget inte är bundet av avtalet oavsett om bredbandsföretaget är i god eller ond tro. De borde med andra ord nöja sig med det. Däremot kan de driva saken vidare genom att få eventuell orsakad ekonomisk skada ersatt av den anställde som handlat utanför sin behörighet. Detta stadgas https://lagen.nu/1915:218#P25S1.Med vänlig hälsning,

Formkrav vid köp av bostadsrätt

2009-12-03 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |har man rätt att ångra ett bostadsrättsköp efter muntligtköpeskedeskedHar man rätt att ångra bostadsrättsköpet eftermuntligt köpebesked?t
Erik Osmark |Hej,Det finns ett formkrav i 4 § 6 kap. Bostadsrättslagen (se https://lagen.nu/1991:614#K6P4S1 ) som innebär att avtal om köp i dessa fall ska vara skriftligt. Om avtalet har annan form så är det ogiltigt, se 5 § 6 kap. Bostadsrättslagen https://lagen.nu/1991:614#K6P5S3 . Detta innebär att man inte är bunden av några muntliga löften. Avtalet blir bindande först sedan både köpare och säljare skrivit på avtalet.Med vänliga hälsningar

Minderårigs bristande rättshandlingsförmåga.

2010-02-10 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |hej hur fungerar det om en minderårig har sålt något till en annan minderårig kan föräldern upphäva detta avtal då?
Anna Eriksson |Hej, en förutsättning för att ingå avtal är att parterna har rättshandlingsförmåga, vilket helt enkelt betyder att man kan företa en rättshandling med bindande verkan. Den som är under 18 år har som huvudregel inte rättshandlingsförmåga och har därför inte rätt att själv förfoga över sin egendom eller ingå avtal, vilket framgår av 9 kap 1§ Föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381#K9P1S1. Ett avtal ingånget av en minderårig är således ogiltigt och prestationerna ska återgå, se 9 kap 7§ Föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381#K9P7S1. Förmyndaren kan dock ratihabera avtalet, vilket innebär att man godkänner avtalet i efterhand. Det finns några undantag från huvudregeln, för det första får den som fyllt 16 år bestämma själv över egendom som han/hon förvärvat genom eget arbete. För det andra har underårig med eget hushåll rätt att företa sådana rättshandlingar som hör till det dagliga hushållet. För det tredje får underårig som driver egen rörelse företa sådan rättshandlingar som faller inom rörelsens område. Som förälder behöver man alltså inte upphäva avtalet, då det är ogiltigt, under förutsättning att ingen av undantagsreglerna är tillämpliga. Med vänliga hälsningar

Ogiltighet eller hävning av avtal

2010-01-17 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är ogiltighet av ett avtal detsamma som hävning på grund av kontraktsbrott? Tack!
Linus Jonson |Att ett avtal är ogiltigt har inte samma betydelse som att ett avtal hävts. Förenklat kan en *hävning* beskrivas som en omedelbar uppsägning av ett avtal p.g.a. händelser som inträffat efter avtalet slöts. *Ogiltighet* å andra sidan föreligger (i normalfallet) redan då avtalet ingås. Ogiltighet av ett avtal får alltså till följd att något avtal (i egentlig mening) aldrig kommit till stånd. Rättsföljden av såväl hävning som ogiltighet är att utväxlade prestationer skall gå åter, om det är möjligt. Ett *exempel* som belyser skillnaden mellan ogiltighet och hävning: En köpare och en säljare avtalar om köp av en bil som säljaren skall leverera nästa vecka. Säljaren levererar emellertid inte bilen i tid, t.ex. på grund av att bilen gått sönder eller inte finns i lager. Kunden *häver* avtalet (25 § köplagen, se https://lagen.nu/1990:931#P25S1) då det var av väsentlig betydelse för köparen att bilen levererades i tid, vilket säljaren insåg eller borde ha insett. Har köparen redan betalat, skall pengarna gå åter. Om säljaren redan från början varit inställd på att aldrig leverera någon bil till köparen, utan lurat denne att ingå avtalet, är avtalet *ogiltigt* (30 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#P30S1). Köparen kan således hävda att det över huvud taget inte föreligger något avtal mellan parterna och således vägra betala (eller kräva pengarna tillbaka, om han redan betalat). Med vänliga hälsningar

Giltighet av äganderättsförbehåll i konkurs

2009-12-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är ett ägandrättsförbehåll (ingånget vid avtalets ingående) för maskin giltigt vid kundens eventuella konkurs
Oscar Rydén |Det du frågar om rör de sakrättsliga verkningarna av ett köp med äganderättsförbehåll. Jag utgår i mitt svar från att maskinen i fråga har försålts av dig i egenskap av näringsidkare. Emellertid framgår det inte om också ”kunden” är näringsidkare eller bara konsument, samt vad för typ av köp det rör sig om. Detta har betydelse för vilken lag som blir tillämplig. Har kredit avtalats och kunden är konsument är konsumentkreditlagen tillämplig (se https://lagen.nu/1992:830), medan den s.k. avbetalningslagen (se https://lagen.nu/1978:599) blir tillämplig om också köparen är näringsidkare. Är det däremot så att köparen bara är i dröjsmål med sin betalning när denne går i konkurs gäller konsumentköplagen (se https://lagen.nu/1990:932) respektive köplagen (se https://lagen.nu/1990:931). Ungefär samma principer gäller för alla dessa lagar i fråga om äganderättsförbehåll.Grundtanken på området är att om en köpare inte betalar en vara till fullo ska denne inte få behålla varan. Med hjälp av äganderättsförbehåll (eller återtagandeförbehåll om man så vill) kan en säljare ha separationsrätt till egendom i köparens besittning. Detta innebär att objekt som är föremål för äganderättsförbehåll inte ingår i köparens egendomsmassa vid en eventuell konkurs, utan tillhör säljaren. Gällande rätt accepterar äganderättsförbehåll i stor utsträckning. Det har emellertid i lag och genom praxis ställts upp ett antal krav för giltigheten av ett sådant förbehåll. För det första ska förbehållet göras vid avtalets ingående, antingen som villkor i det ursprungliga avtalet (KkrL 25 § 2 st. 1p) eller som separat förbehåll i samband med avtalet (AvbetL 1 § 2 st. 2p). Observera den språkliga skillnaden i dessa två stadganden. Samma reglering finns även i KköpL 40 § 3 st. och i KöpL 54 § 4 st. För förbehållets fortsatta giltighet gäller den s.k. specialitetsprincipen. Det aktuella förbehållsobjektet måste kunna specialiseras och särskiljas från köparens övriga egendom. Följande restriktioner gäller:(1) Objektet får inte enligt 2 kap. 5 § JB (se Jordabalken https://lagen.nu/1970:994) sammanblandas med fast egendom, då det som fastighets- eller byggnadstillbehör (2 kap. 2 § JB) då kommer anses tillhöra denna. Industritillbehör (2 kap. 3 § JB) är dock undantagna den nämnda restriktionen i 2 kap. 5 § JB. Inte heller får objektet sammanblandas med annan lös egendom så att det förlorar sin identitet, t.ex. genom montering endast ingå som komponent i ett sammansatt objekt.(2) Köparen får inte heller ha verkställt faktisk förfogande över objektet, d.v.s. vidareförsålt, konsumerat eller förbrukat objektet.(3) Köpeavtalet får inte heller ge köparen sådana förfoganderättigheter över objektet som nämnts vid (2) innan slutbetalning. (4) Slutligen får inte objektet på annat sätt sammanblandas med annan egendom som omöjliggör specialisering, t.ex. omärkt förvaring med identiska objekt. Som din fråga är ställd uppfyller ditt äganderättsförbehåll det grundläggande kravet för ett giltigt sådant. Om det sedan kan göras gällande i en konkurs beror som visat på en rad omständigheter efter köpets ingående. Mvh

Felskrivning vid upprättande av skriftligt avtal

2009-10-31 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Frågan gäller felskrivning i avtal mellan två ideella sportorganisationer med följande utformning (påhittade namn används): \"Sport Sverige förbinds enl. avtalet att betala 30 000 kr till Sport Västergötland senast 30 jun 2008. Sport Norrland förbinds betala tillbaka oredovisat stöd senast 28 feb 2009, Underskrifter 1 jun 2008 Stockholm: Sport Sverige, Sport Västergötland\" Sport Sverige menade naturligtvis att det var mottagaren Sport Västergötland som skulle betala tillbaka oredovisat stöd. Är Sport Västergötland skyldigt att betala de 10 000 kr som inte redovisats för Sport Sverige? Stort tack för svar!
Martin Ågren |Hej.Om båda parterna till avtalet var överens om att det var Sport Västergötland som skulle betala tillbaka oredovisat stöd så är det det parterna har kommit överens om och det är också innehållet i avtalet. Avtalsinnehållet har sedan reducerats till en skrift som felaktigt återger avtalsinnehållet med avseende på vem som skall betala tillbaka oredovisat stöd. Avtalet är inte nödvändigtvis det samma som vad som återges i ett dokument. Vid en eventuell rättstvist är dock dokumentet stark bevisning för vad avtalet faktiskt innefattar. Men i Ditt exempel framgår det ganska tydligt att det rör sig om en felskrivning. Sport Norrland är inte part till avtalet och kan inte förbindas betala tillbaka något till någon i det aktuella avtalet. Skulle Sport Västergötland emellertid påstå att de inte gått med på att betala tillbaka oredovisat stöd blir det en bevisfråga beträffande vad avtalet parterna ingick faktiskt innefattar. Den bevisfrågan skulle i så fall avgöras mot bakgrund av en hel del annan bevisning, t.ex. vittnesmål från båda parter, utöver det aktuella dokumentet. Eftersom det dock av dokumentet framgår att det mest rimliga är att det rör sig om en felskrivning skulle troligtvis utfallet bli att Sport Västergötland är skyldig att betala tillbaka oredovisat stöd, det egendomligt utformade dokumentet till trots. Med vänlig hälsning