Giltighet av äganderättsförbehåll i konkurs

2009-12-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är ett ägandrättsförbehåll (ingånget vid avtalets ingående) för maskin giltigt vid kundens eventuella konkurs
Oscar Rydén |Det du frågar om rör de sakrättsliga verkningarna av ett köp med äganderättsförbehåll. Jag utgår i mitt svar från att maskinen i fråga har försålts av dig i egenskap av näringsidkare. Emellertid framgår det inte om också ”kunden” är näringsidkare eller bara konsument, samt vad för typ av köp det rör sig om. Detta har betydelse för vilken lag som blir tillämplig. Har kredit avtalats och kunden är konsument är konsumentkreditlagen tillämplig (se https://lagen.nu/1992:830), medan den s.k. avbetalningslagen (se https://lagen.nu/1978:599) blir tillämplig om också köparen är näringsidkare. Är det däremot så att köparen bara är i dröjsmål med sin betalning när denne går i konkurs gäller konsumentköplagen (se https://lagen.nu/1990:932) respektive köplagen (se https://lagen.nu/1990:931). Ungefär samma principer gäller för alla dessa lagar i fråga om äganderättsförbehåll.Grundtanken på området är att om en köpare inte betalar en vara till fullo ska denne inte få behålla varan. Med hjälp av äganderättsförbehåll (eller återtagandeförbehåll om man så vill) kan en säljare ha separationsrätt till egendom i köparens besittning. Detta innebär att objekt som är föremål för äganderättsförbehåll inte ingår i köparens egendomsmassa vid en eventuell konkurs, utan tillhör säljaren. Gällande rätt accepterar äganderättsförbehåll i stor utsträckning. Det har emellertid i lag och genom praxis ställts upp ett antal krav för giltigheten av ett sådant förbehåll. För det första ska förbehållet göras vid avtalets ingående, antingen som villkor i det ursprungliga avtalet (KkrL 25 § 2 st. 1p) eller som separat förbehåll i samband med avtalet (AvbetL 1 § 2 st. 2p). Observera den språkliga skillnaden i dessa två stadganden. Samma reglering finns även i KköpL 40 § 3 st. och i KöpL 54 § 4 st. För förbehållets fortsatta giltighet gäller den s.k. specialitetsprincipen. Det aktuella förbehållsobjektet måste kunna specialiseras och särskiljas från köparens övriga egendom. Följande restriktioner gäller:(1) Objektet får inte enligt 2 kap. 5 § JB (se Jordabalken https://lagen.nu/1970:994) sammanblandas med fast egendom, då det som fastighets- eller byggnadstillbehör (2 kap. 2 § JB) då kommer anses tillhöra denna. Industritillbehör (2 kap. 3 § JB) är dock undantagna den nämnda restriktionen i 2 kap. 5 § JB. Inte heller får objektet sammanblandas med annan lös egendom så att det förlorar sin identitet, t.ex. genom montering endast ingå som komponent i ett sammansatt objekt.(2) Köparen får inte heller ha verkställt faktisk förfogande över objektet, d.v.s. vidareförsålt, konsumerat eller förbrukat objektet.(3) Köpeavtalet får inte heller ge köparen sådana förfoganderättigheter över objektet som nämnts vid (2) innan slutbetalning. (4) Slutligen får inte objektet på annat sätt sammanblandas med annan egendom som omöjliggör specialisering, t.ex. omärkt förvaring med identiska objekt. Som din fråga är ställd uppfyller ditt äganderättsförbehåll det grundläggande kravet för ett giltigt sådant. Om det sedan kan göras gällande i en konkurs beror som visat på en rad omständigheter efter köpets ingående. Mvh

Felskrivning vid upprättande av skriftligt avtal

2009-10-31 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Frågan gäller felskrivning i avtal mellan två ideella sportorganisationer med följande utformning (påhittade namn används): \"Sport Sverige förbinds enl. avtalet att betala 30 000 kr till Sport Västergötland senast 30 jun 2008. Sport Norrland förbinds betala tillbaka oredovisat stöd senast 28 feb 2009, Underskrifter 1 jun 2008 Stockholm: Sport Sverige, Sport Västergötland\" Sport Sverige menade naturligtvis att det var mottagaren Sport Västergötland som skulle betala tillbaka oredovisat stöd. Är Sport Västergötland skyldigt att betala de 10 000 kr som inte redovisats för Sport Sverige? Stort tack för svar!
Martin Ågren |Hej.Om båda parterna till avtalet var överens om att det var Sport Västergötland som skulle betala tillbaka oredovisat stöd så är det det parterna har kommit överens om och det är också innehållet i avtalet. Avtalsinnehållet har sedan reducerats till en skrift som felaktigt återger avtalsinnehållet med avseende på vem som skall betala tillbaka oredovisat stöd. Avtalet är inte nödvändigtvis det samma som vad som återges i ett dokument. Vid en eventuell rättstvist är dock dokumentet stark bevisning för vad avtalet faktiskt innefattar. Men i Ditt exempel framgår det ganska tydligt att det rör sig om en felskrivning. Sport Norrland är inte part till avtalet och kan inte förbindas betala tillbaka något till någon i det aktuella avtalet. Skulle Sport Västergötland emellertid påstå att de inte gått med på att betala tillbaka oredovisat stöd blir det en bevisfråga beträffande vad avtalet parterna ingick faktiskt innefattar. Den bevisfrågan skulle i så fall avgöras mot bakgrund av en hel del annan bevisning, t.ex. vittnesmål från båda parter, utöver det aktuella dokumentet. Eftersom det dock av dokumentet framgår att det mest rimliga är att det rör sig om en felskrivning skulle troligtvis utfallet bli att Sport Västergötland är skyldig att betala tillbaka oredovisat stöd, det egendomligt utformade dokumentet till trots. Med vänlig hälsning

Formkrav vid köp av bostadsrätt

2009-12-03 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |har man rätt att ångra ett bostadsrättsköp efter muntligtköpeskedeskedHar man rätt att ångra bostadsrättsköpet eftermuntligt köpebesked?t
Erik Osmark |Hej,Det finns ett formkrav i 4 § 6 kap. Bostadsrättslagen (se https://lagen.nu/1991:614#K6P4S1 ) som innebär att avtal om köp i dessa fall ska vara skriftligt. Om avtalet har annan form så är det ogiltigt, se 5 § 6 kap. Bostadsrättslagen https://lagen.nu/1991:614#K6P5S3 . Detta innebär att man inte är bunden av några muntliga löften. Avtalet blir bindande först sedan både köpare och säljare skrivit på avtalet.Med vänliga hälsningar

Tvist föranlett av fodervärdsavtal

2010-01-03 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Ett fodervärsavtal tecknades.Där står att kenneln(K) skall teckna och betala en försäkring för hunden.Detta underlät K att göra och 5 mån. blir hunden skadad.Sjukhuset kräver ersättning av K, men K lämnar det till kronofogden , med krav att F skall betala.F anser att avtalsbrott föreligger och ärendet går till tingsrätten. K hävdar att försäkringen inte skulle ha gällt då F varit ovarsam, och försäkrigen skulle inte varit till någon nytta.Ovarsamhet bestrides av F.Nu vill K under sanningsförsäkran berätta om sina kontakter med F:s sambo och att K uppmanat att F måste teckna en försäkring för hunden.Detta är helt fel, inget har sagts.I förs.villkoren står att endast hundägaren kan teckna försäkring.Hur går jag vidare, Bestrida allt från K, vad mer?
Henrik Wallin |Min uppfattning är att veterinärräkningen skall betalas av den som anlitar veterinären (den som lämnat in hunden). Man kan nämligen inte binda en tredje part vid ett avtal, t ex genom att lämna in en hund till veterinär på annans bekostnad, utan att ha en fullmakt. Om hunden lämnats in av kennelägaren så borde inte fodervärden behöva bli inblandad i betalningstvisten mellan veterinären och kennelägaren.Om fodervärden lämnat in hunden till veterinären så skall fodervärden normalt sett betala veterinären. Sedan får fodervärden begära ersättning från kennelägaren enligt avtal mellan fodervärd och kennelägare.Det inbördes avtalet mellan kennelägaren och fodervärden verkar vara tvistigt, dvs. olika uppfattningar råder om vad som avtalats. Om det finns ett skriftligt avtal så skall detta problem lösas utgående ifrån detta.Om kennelägaren hävdar att ett muntligt avtal också föreligger så måste kennelägaren bevisa, dels att avtalet föreligger, dels vad detta avtal innehåller. Detta kommer kennelägaren sannolikt inte att kunna bevisa då motparten hävdar att något avtal inte föreligger.Om kennelägaren inte tecknat en försäkring för hunden, trots att avtalet mellan kennelägaren och fodervärden föreskriver detta, då innebär detta ett avtalsbrott. Avtalsbrott leder till skadestånd. Detta gäller oavsett om försäkringen skulle gälla vid det aktuella tillfället, eller ej.En försäkring täcker inte hela räkningen, utan bara det som överstiger försäkringens självrisk. I frågeställningen framgår inte vem som, enligt fodervärdsavtalet, skall stå för hundens sjukvårdskostnader under fodervärdsperioden.Om fodervärden skall stå för sjukvårdskostnader, utöver självrisk, så har fodervärden, till följd av fodervärdsavtalet, en fordran på kennelägaren på självriskbeloppet. Om kennelägaren skall stå för hundens totala sjukvårdskostnader, så har fodervärden en fordran på det totala beloppet.Av din fråga gissar jag att en stämningsansökan trillat in i brevlådan och att du skall skriva ett svaromål. Du bör nu bestrida motpartens yrkande på lämplig grund. Några exakta formuleringar är omöjliga att ge utan att ta del av materialet som helhet, inklusive kennelägarens yrkanden i sin stämningsansökan.Hoppas att mina svar varit till någon hjälp.Lycka till!Med vänliga hälsningar,