Behöver man vara bosatt i Sverige för att få bolån i landet?

2020-07-24 i Avtal
FRÅGA |Kan svensk medborgare bosatt i USA få bolån i Sverige för köp av svensk fastighet?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett bolån är ett avtal med en långivareEtt bolån är ett avtal mellan dig som låntagare och den bank du lånar pengarna av, ni ingår alltså ett låneavtal enligt avtalsrättsliga regler och det är således avtalslagen som är tillämplig som utgångspunkt. Detta innebär att det är upp till banken att avgöra om de vill låna ut pengar till den som är bosatt i USA eller inte, olika banker har olika villkor för att bevilja lån. Det finns inget krav på att man ska vara bosatt i landet man ansöker om bolån i. Säkerheten är det viktiga Som långivare är det viktiga att låntagaren kan uppvisa en säkerhet för lånet, om du kan uppvisa en god ekonomi, inkomst eller andra tillgångar som kan garantera din betalningsförmåga så ska det inte vara några problem att bli beviljad ett bolån trots att du inte är bosatt i Sverige. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Avtalstolkning av en överenskommelse om utdelning med en viss procentsats vid försäljning av lös egendom utan angivande om när försäljning skulle ske.

2020-07-19 i Avtal
FRÅGA |Vi skilde oss för ca 10 år sedan. Vi hade då en båt som var värd ca 1000 000. Vi kom överens att jag skulle ha 25% vid försäljning. Mannen har använt båten varje sommar och inte skött den, så nu har han sålt den för 500 000. Vilket värde ska vi gå efter?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det verkar som att ni har ingått ett juridiskt bindande avtal. Ni har kommit överens om att du skulle få 25% vid försäljning av båten, medan båten alltjämt befunnits i hans besittning.AvtalstolkningAvtalstolkning är ett mångfacetterat och svårt område inom juridiken. Någon lagfäst, ensidig och konsekvent metod finns inte. Olika hållpunkter har dock utvecklats inom doktrinen och genom rättstillämpningens försorg (rättspraxis) främst genom prejudikat från Högsta domstolen. HållpunkternaVad ni faktiskt avsett vid tillfället då ni ingick avtalet (partsviljan) är domstolens utgångspunkt. Men partsviljan kan av naturliga skäl såsom motstridiga uppfattningar och att tid är en faktor, sällan fastställas. Då får exempelvis avtalets ordalydelse stort genomslag om denna är otvetydig. Andra relevanta faktorer är avtalets ändamål och underförstådda avtalsvillkor.Ditt fallSett till ordalydelsen isolerad, mot bakgrund av att någon tidsangivelse för när försäljning ska ske, talar den för att du får 25% av 500 000 kr. Detta är bara en uppfattning av läget baserat på informationen i din fråga. Givetvis kan andra omständigheter inverka på hur avtalet bör fastställas. Dessvärre kan jag alltså inte ge dig ett säkert svar.Ytterst kan avtalet ändras till din fördel (jämkning) enligt 36 § Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, såvida omständigheterna är av sådan art att det vore oskäligt att den ursprungliga avtalstexten skulle bestå. Om din före detta man har utnyttjat avtalets brist på precision medvetet och tillskansat sig en fördel på din bekostnad kan illojal avtalstillämpning aktualiseras. Illojal avtalstillämpning kan inverka på hur avtalsinnehållet ska fastställas, men behöver inte göra det.Vad kan du göra nu?Du kan anställa professionell juridisk rådgivning av någon av Lawlines skickliga jurister se här.Du är välkommen att kommentera mitt svar om du vill komplettera din fråga med ytterligare information eller om något i mitt svar är oklart.Vill du läsa mer om avtalstolkning rekommenderar jag facklitteratur av Jan Ramberg och Christina Ramberg, deras gemensamma bok: Allmän avtalsrätt.Hoppas att mitt svar har bringat lite klarhet i din juridiska belägenhet.Hälsningar,

Kan personer bosatta utomlands ta lån av svenska banker?

2020-07-09 i Avtal
FRÅGA |HejKan jag som svensk medborgare men utskriven från Sverige ansöka om lån från en svensk bank för att köpa ett hus.. Jobbar och skattar i spanien men en bra lön
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du avser att ta ett lån för att kunna köpa en bostad i Sverige, trots att du är utskriven från Sverige. Svensk lag ställer inte upp några hinder för personer bosatta utomlands från att ta lån av en svensk bank När du lånar pengar för att köpa en bostad ingår du ett avtal med en bank. Det finns ingen bestämmelse i svensk lagstiftning som hindrar banker från att låna ut pengar till någon som inte är bosatt i Sverige. Banker är alltså fria att låna ut pengar till i princip vem som helst, så länge den i övrigt är behörig att ingå avtal. Alltså gäller avtalsfrihet, vilket innebär att banker har full kontroll över vem de väljer att ingå ett avtal med. I praktiken är det dock viktigt att vara medveten om att det är banken som ställer upp villkoren när ett lån ska tas. Detta innebär att en bank har rätt att vägra att ingå ett avtal med dig just eftersom du inte är bosatt i Sverige, vilket banken kan betrakta som en osäkerhet. Olika banker ställer upp olika villkor, och det kan därför vara bra att undersöka vilka banker som erbjuder de mest förmånliga villkoren till personer bosatta utomlands. Detta kan du göra antingen genom att ta kontakt med bankerna direkt, eller genom att kontakta företag som arbetar med att rekommendera banker åt privatpersoner utifrån deras individuella förutsättningar. Vänliga hälsningar,

Är det fråga om ett avtalsbrott när motparten inte låter mig träffa hunden som jag överlåtit, när det var en del i avtalet?

2020-07-05 i Avtal
FRÅGA |Hejsan jag sålde min hund för 9 månader sedan vi skrev ett avtal om att jag ska få ha rätten till att träffa hunden efter överenskommelse. Men dem nekar mig att träffa henne för hennes bästa. Får dem lov att göra så eller räknas det som avtalsbrott ? Mvh X
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att du har överlåtit din hund, och att det i avtalet klargjordes att du skulle ha rätt att träffa hunden enligt överenskommelse.I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att det står var part fritt att ingå och sluta avtal, så länge parterna har rättslig handlingsförmåga (är myndig enligt 9 kap. 1 § Föräldrabalken).Jag utgår från att båda parter har rättslig handlingsförmåga, vilket innebär att i det ögonblick ni skrev under avtalet är det bindande, enligt principen om pacta sunt servanda (avtal ska hållas), vilket framgår av 1 kap. 1 § Avtalslagen. Juridiskt sett räknas hundar som egendom, vilket innebär att argumentet om hundens bästa inte är gångbart i det här fallet.Enligt avtalet har du rätt att träffa hunden. Motparten bryter mot avtalet och gör sig således skyldig till avtalsbrott.Med vänliga hälsningar!

Hur bör man formulera villkor om att särskild egendom ska vara enskild vid gåva?

2020-07-21 i Avtal
FRÅGA |HejJag ska ge bort 1% vardera av fritidshuset till mina två barn och vill villkora gåvan som enskild egendom, inklusive avkastningen därav. Måste man anlita en jurist för detta eller kan man skriva det själv?Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du verkar ha klart för dig hur du vill villkora egendomen så jag tänker inte redogöra hur rättsläget kring sådana villkor ser ut. Så som du formulerat ditt villkor idag är fullt tillräckligt för att uppnå den effekten du önskar. Däremot kan det vara lämpligt att gå igenom avtalet i sin helhet och komplettera avtalet så att inga oönskade konsekvenser aktualiseras till följd av villkoret eller avsaknaden av något annat villkor. Det finns många märkliga situationer som kan uppstå så man vill gärna se till att ens avtal reglerar de allra vanligaste problemen som kan tänkas uppstå i dessa situationer. Om du önskar att få komma i kontakt med en jurist och utforma ett avtal är du välkommen att boka en tid med oss här: Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Uppsägningstid för hyra av stall

2020-07-18 i Avtal
FRÅGA |Hej, min sambo hyr en stallplats utav en privatperson som hon sade upp den 3juli och hästen flyttades den 4juli. Vi undrar hur många dagar i augusti uthyraren har rätt till hyra för.I kontraktet står följande om hyran och uppsägningen:"Stallhyran ligger på 1000kr i månaden per box. Förskottsbetalning innan månadsskiftet till angivet bankkonto/swish.Uppsägning av stallplats görs 1 månad innan flytt!"Vi hoppas på snabb återkoppling ang. detta.Mvh Madeleine via sambo.
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om ni ska betala hyra för hela augustimånad. Avtal mellan privatpersoner regleras framförallt av avtalsrättsliga principer. Huvudregeln är att avtalet ska hållas (principen om pacta sunt servanda). Avtalet måste tolkas för att avgöra vad som blir gällande. Vid tolkning av avtal är den gemensamma partsavsikten central. Gemensamma partsviljan betyder att det ni båda är införstådda och har kommit överens om är det som gäller. När det finns ett skriftligt avtal (som i detta fall) presumeras det skriftliga avtalet utgöra den gemensamma partsviljan. I detta fall Utifrån den informationen jag har fått finns det en stor risk att ni kommer att behöva betala hela augusti hyra. Anledningen är att ni sade upp avtalet i juli och har uppsägningstid på en månad. När ni betalar hyran i förskott har ni redan betalat hyran för hela juli, innan ni sade upp hyresavtalet. Det innebär att uppsägningstiden löper under augustimånad. Ifall ni är missnöjda med detta borde ni prata med hyresvärden och försöka nå en överenskommelse. Det finns dock en begränsad chans att det kommer att ge utslag, eftersom ni har ingått ett skriftligt avtal och således har en gemensam partsavsikt. Vänliga hälsningar,

Önskar hjälp med fullmakt

2020-07-08 i Avtal
FRÅGA |HejHar ni några synpunkter på följande skrivning i en fullmakt?Fullmakt - säljareFullmakt för xxxx xxxxxxxxx, ÅÅÅ-yy-yy-zzzzeller till den som denne sätter i sitt ställe, att försälja dödsboet efter xxxxx xxxxxxxxxxxtillhörigaObjekt Fastigheten xxxxxx med adress xxxxxxxxxxxxxxxxxFullmakt Att ingå förmedlingsuppdrag.Att hos långivare inhämta uppgifter om de lån och pantbrev som belastar fastigheten.Att upprätta och underteckna köpekontrakt, köpebrev och likvidavräkningshandlingar.Att ansöka om inteckning av fastigheten.Att pantförskriva i fastigheten uttagna pantbrev/inteckningar.Att ansöka om dödning och relaxering av inteckningar i fastigheten.Att ansöka om dödningsåtgärder enligt lagen om dödande av förkommen handling.Att utkvittera och emottaga pantbrev ställda som säkerhet för lån i fastigheten.Att på alla i samband med försäljning i övrigt förekommande handlingar teckna mitt/våranamn, godkänner jag/vi ombudets laga åtgärder.Undertecknande Ort DatumJag förstår denna skrivning som en fullmakt att sälja dödsboet. Men det ska ju vara en fullmakt att sälja fastigheten tillhörigt dödsboet.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du har ställt är en gratisfråga, och att läsa en fullmakt och komma med genomtänkta synpunkter på denna kräver lite mer omfattande rådgivning än vad man kan få genom en gratisfråga. Vad du kan göra nuJag skulle därför rekommendera att du bokar tid med en av Lawlines jurister eller använder dig av Lawlines avtalsrobot. Länk till formulär för att boka tid med jurist finns här. Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kronor i timmen. Länk till Lawlines avtalsrobot finns här. Då kan man skapa ett eget avtal. Man kan skapa en fullmakt genom att använda sig av avtalsroboten, se länk här. Att skapa en fullmakt kommer att kosta 895 kronor för den som beställer avtalet. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Vad gäller vid vidtagen åtgärd på samägd fastighet när denna har skett bortom övriga delägares vetskap? Och hur ser reglerna kring avhysning ut?

2020-07-05 i Avtal
FRÅGA |Tre döttrar äger 30% var av en värdefull bostad efter att deras far har gått bort. Huset är ute till försäljning men en syster som i 20 års tid har hyrt källarvåningen hos sin far har ständigt försenat processen och försökt köpa ut de andra till grovt lägre än marknadspris. Nu har även samma person ansökt om bygglov för inglasning till balkongen på huset. Utan de andra två döttrarnas vetskap eller godkännande. Nu har en räkning på 47,300kr kommit pga bygglovet.1. Visst är detta olagligt och hur bestrider man henne på bästa sätt? (Hon gick nästan klart för att bli advokat men hoppade av så man kan räkna att hon vet verkligen vad hon försöker göra här). 2. Hur vräker man henne från fastigheten på lagligaste och snabbaste sätt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Tre personer (systrar) äger gemensamt en fastighet till ett inte helt obetydligt värde vilken de för övrigt har ärvt efter sin far. Ägarandelarna är inbördes lika stora och uppgår till 30 % vardera. Vem eller vilka som äger den resterande tiondelen av den ifrågavarande fastigheten förtäljer dock inte din ärendebeskrivning. Ett av syskonen, X, har bortom de övriga delägarnas vetskap ansökt om ett bygglov för vilket en faktura numera är utställd om drygt 47 tkr. Med anledning av det inträffade undrar du dels huruvida X:s agerande är förenligt med den lagstiftning som finns och om det eventuellt går att göra någonting att åt det nu sagda i form av ett bestridande. Vidare önskar du även svar på hur regelverket kring vräkning ser ut (eller rättare sagt avhysning som egentligen är den korrekta hyresrättsliga benämningen på det som ofta kallas för vräkning). De lagar som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är: Utsökningsbalken (UB). Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL).Lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Din första fråga - De civilrättsliga skyldigheterna andelsägarna sinsemellan, vad gäller?Inledningsvis kan följande konstateras. I grunden fordras i princip samtliga delägares samtycke för att inplanerade åtgärder ska kunna genomföras på fastigheten, vilket ska förstås som att det tillkommer en sorts vetorätt för varje delägare (2 § SamägL). Detta innebär att alla måste vara överens. Om enighet inte kan uppnås rörande fastighetens förvaltning eller nyttjande i övrigt äger vardera delägare rätt att hos domstol (en tingsrätt) ansöka om ett förordnande av en god man (3 § SamägL, vilket dock inte ska förväxlas med det godmanskap som kan aktualiseras inom familjerätten). Men vad som händer i termer av repressalier om en eller flera delägare vidtar en åtgärd likt den ansökan om bygglov som nu är förhanden och utan inhämtande av erforderligt samtycke från övriga regleras däremot inte av samäganderättslagen. Förutom ett förordnande om en god man är ett yrkande (en begäran) om en tvångsförsäljning av fastigheten den enda egentliga utväg som står att finna i lagtexten (6 § SamägL). Utifrån den information som följer av ditt inskickade ärende behöver dock inget av det ovan anförda komma att utgöra ett problem eftersom fastigheten till dags dato redan ligger ute till försäljning. Detta torde vara synonymt med att syskonen, inklusive X, jämte den eller de okända personer som äger den sista tiondelen har kommit överens om att fastigheten ska avyttras. Att då ansöka om ett bygglov framstår som mindre välgenomtänkt och varför X har valt att handla på det sätt som nu är i fråga är för mig ovisst. Endast åtgärder som inte tål uppskov kan vidtas i övrigas frånvaro (2 § SamägL). Att X inte hade rätt att ansöka om bygglov utan de andras godkännande framstår därför som otvetydigt eftersom en bygglovsansökan av det nu aktuella slaget omöjligen kan anses utgöra en åtgärd som inte tål uppskov. Det korta svaret på din första fråga lyder således: Ja, det strider mot de civilrättsliga bestämmelserna på det här området att agera på det sätt som X har gjort beträffande det samfällda godset (för att använda samäganderättslagens begreppsapparat) varför det mot den bakgrunden torde vara rimligt att kunna kräva henne på fakturans fulla betalning. För min uppfattning är att fakturan måste betalas. Man skulle möjligen kunna argumentera för att X överskred sin behörighet när hon hos kommunen ansökte om ett bygglov och att rättshandlingen därmed kan betraktas som ogiltig. Men jag bedömer ändå att den vägen skulle bli ganska svårgenomtränglig i förhållande till kommunen. Utöver ovanstående kan följande anföras beträffande förvaltningen av fastigheten. Ett avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller konkludent. Den sistnämnda varianten betyder "underförstått" eller "genom parternas ageranden". Bindande avtal kommer sedan till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). På basis av din ärendebeskrivning är det dock svårt att avgöra om en tydlig anbuds- och acceptutväxling har skett vid någon given tidpunkt. Men under förutsättning att samtliga delägare har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser avseende bruket av fastigheten talar detta för att det föreligger något sorts konkludent ingånget avtal i botten för den uppkomna situationen. Avtalsinnehållet kan jag av förklarliga skäl inte närmare uttala mig om eftersom den praxis (sedvänja, partsbruk) som har utbildats mellan syskonen och övriga delägare naturligtvis inte är någon allmänt känd materia. Men så länge samtliga inte har accepterat att en delägare ensamt kan rättshandla på det sätt som X har gjort torde detta kunna utgöra ett avtalsbrott. Vid konkludent ingångna avtal saknar avtalet inte sällan uttryckliga bestämmelser om eventuella påföljder vid brott mot avtalet och den tillhörande lojalitetsplikten varför allmänna skadeståndsrättsliga principer istället kan aktualiseras. Dessa innebär i korta drag att övriga avtalsparter eventuellt kan begära skadestånd av X, men det förutsätter en konstaterad skada, ett uppsåtligt (avsiktligt) eller oaktsamt (vårdslöst) agerande hos X och ett påräkneligt orsakssamband (adekvat kausalitet med skadeståndsrättslig terminologi) mellan dennes handlande och den uppkomna skadan. Skadeståndsbedömning kan jag dessvärre inte heller kommentera närmare. Det fordrar ofta ingående kunskap om alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet. Men klart är i vart fall, vilket redan har fastslagits enligt ovan, att X har handlat i strid med samäganderättslagen, att hon förmodligen har brutit med det konkludent ingångna samäganderättsavtalet (om det skulle saknas ett muntligt eller skriftligt sådant vill säga) och att hon dessutom torde kunna bli ersättningsskyldig gentemot övriga delägare med anledning av det inträffade. Här skulle ett formellt kravbrev behöva upprättas i vilket alla ersättningsanspråk liksom eventuella övriga yrkanden anges och närmare preciseras. Din andra och sista fråga - Är det möjligt att ombesörja en avhysning (vräkning) av X?Kronofogdemyndigheten (KFM) handlägger ärenden om avhysning. En avhysning kan inte ombesörjas av hyresvärden själv utan denne måste begära biträde av den berörda myndigheten genom att ansöka om en så kallad vanlig handräckning (1 § BfL). Handräckningsförfarandet kan avse ett yrkande om avhysning av en hyresgäst som har underlåtit att betala hyra eller annan föreskriven avgift (3 § BfL). En ansökan ska göras skriftligen och i denna ska sökanden (övriga delägare) ange sitt yrkande och närmare utveckla grunden för detta (9 och 14 §§ BfL). I dagsläget är det vanligt förekommande att ansökningshandlingen ges in elektroniskt till KFM och lagens krav på skriftform anses då vara uppfyllt när denna skrivs under med en avancerad elektronisk underskrift (bank-id), vilket stöds av uttalanden i lagmotiven (prop. 2017/18:126, s. 32 ff). Ingenting i din information tyder dock på att några månadshyror är förfallna till betalning eller att X på något sätt olovligen skulle bo i den uthyrda delen. I sammanhanget förtjänas det också att sägas följande. Du skriver ovan att X under de senaste 20 åren har hyrt en del av den aktuella fastigheten. Huruvida hon ska äga rätt att bo kvar även efter att fastigheten har sålts är något oklart. Men det rimliga torde vara att så inte är fallet eftersom alla återigen verkar vara överens om den stundande försäljningen. Hyresavtalet med X behöver därför sägas upp om inte detta redan har gjorts. På vilket sätt det ska ske avgörs dock av avtalet varför det finns goda skäl att mycket noggrant studeras dess innehåll. Och det korta svaret på din andra fråga lyder: Det går inte att initiera en process om en avhysning hos KFM så länge hyresavtalet kan göras gällande eller så länge en eventuell uppsägningstid löper. Med avhysning avses nämligen en förpliktelse för en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare (exempelvis en hyresgäst) att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad (16 kap. 1 § UB). Eftersom X i egenskap av hyresgäst äger rätt att få nyttja bostaden så länge avtalet är giltigt kan det följaktligen inte föreligga någon förpliktelse för densamma att flytta från en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad på det sätt som lagen föreskriver. En avhysning är således inte möjlig, inte ens under uppsägningstiden. Märk väl att en avhysning som sagt sker genom den summariska processen vanlig handräckning hos KFM och utgör ett sorts tvångsförfarande när en hyresgäst inte frivilligt väljer att lämna den ifrågavarande bostaden. Brukligt är naturligtvis att denne, och detta även vid en omedelbar uppsägning på grund av hyresrättens förverkande, bereds tillfälle att självmant få flytta innan hyresvärden med biträde från en statlig myndighet vidtar den här typen av ganska kraftfulla åtgärder. Tilläggas bör också att innan en avhysning kan verkställas kommer hyresgästen först att ges tillfälle att få yttra sig i ärendet (16 kap. 2 § UB) och vidare måste ofta socialtjänsten skriftligen meddelas härvidlag. Läget är dock lite speciellt eftersom hyresgästen i den förevarande situationen dessutom uppträder i egenskap av fastighetsägare. Men min uppfattning är ändå att detta inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen avseende avhysningsinstitutet. Så länge hyresavtalet kan åberopas av X eller så länge en eventuell uppsägningstid löper och månadshyrorna under uppsägningstiden erläggs av denne i sedvanlig ordning finns det enligt min mening ingenting som övriga kan göra för att tvångsmässigt förmå X att flytta från fastigheten. Avslutande ord och ytterligare rådgivning Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Och vår byrå kan naturligtvis vara er behjälpliga vid upprättandet av exempelvis ett välbehövligt kravbrev. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,