Hur ska en förundersökning bedrivas när den misstänkte är under 15?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |när ska eller får förundersökningen inledas beträffande den som är under 15 år
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Barn som är under 15 är minderåriga och kan inte hållas ansvariga för brott. Utredningar mot barn under 15 år görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare(LUL). En förundersökning mot en omyndig ska ske snabbt, och senast inom sex veckor från det att barnet fick reda på att denne misstänktes. Om utredningens beskaffenhet kräver det kan tiden bli längre. (LUL 4 §).Vid grova brott som mord kan en domstol pröva skuldfrågan genom en bevistalan. En bevistalan sker endast på begäran av barnets vårdnadshavare, socialnämned eller Socialstyrelsen. Annars så kan förundersökningen användas till att fatta beslut om stöd- och vårdinsatser för den misstänkte. SammanfattningEn förundersökning mot barn under 15 ska alltså ske om barnet är misstänkt för ett brott så att det kan utredas om särskild vård behövs. Det är ett uttryckligt mål i lagen att förundersökning ska ske skyndsamt men utredningen får ta så lång tid som är skäligt utifrån omständigheterna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Är det olagligt att sprida desinformation?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,Är det straffbart att sprida desinformation? Och isf, vad är straffet?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida det är olagligt att "sprida desinformation" och vad straffet i så fall skulle kunna vara. Det framgår inte av din fråga vad du menar med begreppet desinformation så jag tolkar det som olika typer av vilseledande uppgifter som sprids till en vid krets. Vad säger lagen? I Sverige är utgångspunkten att var och en mot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i tal, skrift eller på annat sätt meddela upplysningar, tankar åsikter eller känslor. Detta är ett uttryck för yttrandefriheten som den formulerats i vår viktigaste grundlag - regeringsformen (RF). Yttrandefriheten kommer även till uttryck i två av våra andra grundlagar, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Den kommer dessutom till uttryck i ett antal internationella traktat som sverige är ansluten till, varav en av de viktigaste är europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR). De rättsliga instrument jag räknat upp ovan har gemensamt att de slår fast en huvudregel att vi får yttra oss om vad som helst. Denna huvudregel kan sägas vara stark, men den är inte utan undantag. Enligt 2:20 1p. RF kan yttrandefriheten begränsas genom lag. En begränsning får dock bara göras om det finns ett viktigt underliggande syfte. Enligt 2:23 RF kan ett sådant syfte vara; rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Dessutom får begränsningen inte gå längre än vad den måste för att uppnå det bakomliggande syftet (2:21 RF). En liknande möjlighet till finns i art 10 2 st. EKMR enligt vilken yttrandefriheten får begränsas med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Några exempel på begränsningar Som framgår ovan är det möjligt att begränsa yttrandefriheten av ett antal anledningar, och denna möjlighet har utnyttjats av lagstiftaren. Till exempel begränsas yttrandefriheten genom brottsbalkens (BrB) bestämmelser om förtal och hets mot folkgrupp. Enligt förtalsbestämmelsen i 5:1 BrB kan någon som sprider falsk (eller sann) information om någon som utpekar denna som kriminell eller klandervärd i sitt leverne om uppgiften typiskt sett kan få effekten att andra börjar missakta personen, dömas till böter. För grövre fall av förtal kan man dömas till fängelse i högst två år (5:2 BrB). För hets mot folkgrupp (att hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller grupp av personer baserat på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning, tro eller könsöverskridande identitet) kan man också dömas till fängelse i högst två år (16:8 BrB). Den uppgift som utgör missaktning behöver inte vara sann och kan därmed utgöra en slags desinformation. Ett annat exempel som kan vara relevant att ta upp är uppvigling enligt 16:5 BrB. Detta brott kan man göra sig skyldig till om man uppmanar en folksamling till begå brott eller underlåta medborgerliga skyldigheter. Man kan även göra sig skyldig till uppvigling genom att försöka få krigsmän (soldater) att underlåta att utföra vad som åligger dem i tjänsten. Även detta brott skulle teoretiskt sätt kunna utföras genom missledande eller felaktiga uppgifter som utgör desinformation. För uppvigling kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta är bara några exempel på begränsningar av yttrandefriheten. Det finns många fler, till exempel regler om företagshemligheter och sekretessbestämmelser för folk som arbetar på myndigheter osv. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att huvudregeln är att det inte är olagligt att sprida desinformation eftersom var och en har yttrandefrihet. Om desinformationen utgörs av något som träffas av ett av yttrandefrihetens lagstadgade undantag (till exempel uppvigling eller förtal) kan det dock utgöra brott som det är möjligt att straffas för. I de allra flesta fall torde det dock vara relativt riskfritt att sprida osanna uppgifter, men detta beror alltså på desinformationens innehåll. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Hur får jag reda på var den dömde avtjänar sitt straff?

2020-05-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur får man reda på vart/vilket fängelse just en specifik person är nånstans, om man tar som ett exempel att man vill skicka brev till den intagna?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du inte vet vilket häkte eller anstalt din anhörige sitter på kan du skriva ett brev till Kriminalvården för att få ut den information. Mer information hittar du på Kriminalvårdens hemsida under rubriken brev. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra om banken vägrar genomföra en transaktion till utlandet?

2020-05-08 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |HejVi har en ideell förening som driver ett mångårigt välgörenhets projekt i Nepal. Vår tidigare bank har sagt upp avtalet och vi undrar vad som krävs för att få hjälp att skicka pengar dit via bank. De hänvisar till risk för penningtvätt. Med vänlig hälsning
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida er bank kan neka föreningen att som kund att använda bankens tjänster på det vis ni önskar, i detta fall genom att inte tillåta att överföring görs till utlandet. Detta är en fråga som regleras främst av penningtvättslagen. Jag kommer först att utreda vad lagen säger för att sedan i slutet sammanfatta och förtydliga vad det innebär i detta fall.Har banken en skyldighet att möjliggöra kunden att genomföra transaktioner till utlandet?EU-direktivet 2014/92/EU om tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, som gäller som svensk lag, berör rätten att öppna och inneha konton inom EU. Rätten innebär att en konsumet har rätt att öppna bankkonto i valfri bank med tillgång till basala funktioner kopplade till bankontot. Transaktioner till utlandet klassificeras inte som en basal funktion. Emellertid omfattar direktivet enbart konsumenter. Enligt direktivet definieras konsument som en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför hans eller hennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke (se art. 2.1 direktiv 2014/92/EU). Följaktligen innebär detta att banken inte har någon skyldighet att möjliggöra för er ideella förening att ens ha ett bankkonto.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om transaktionen?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Vad innebär detta? Banken har ingen skyldighet att möjliggöra denna transaktion. Banken har gjort en bedömning att det finns en risk för penningtvätt, vilket banken har en skyldighet att förhindra. Det ni kan göra är att uppvisa dokumentation som stödjer att pengarna varken härrör från brottslig verksamhet eller kommer att användas för brottslig verksamhet. Observera dock att banken ändå kan neka er transaktionen, även om ni uppvisar dessa bevis. En annan rekommendation är att ta kontakt med en annan bank. Lycka till! Med vänlig hälsning,

När gallras belastningsregistret?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Ett strafföreläggande tas bort från belastningsregistret efter 5 år. Men från när räknas det? Är det när brottet skett, eller när man skrivit under strafföreläggandet? Eller från någon annan tidpunkt?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras främst i lag om belastningsregister.När gallras belastningsregistret? De uppgifter som finns i belastningsregistret är uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § lag om belastningsregister). När dessa uppgifter gallras beror på vilken påföljd du fick för brottet. Till exempel gällande påföljden fängelsestraff försvinner uppgifterna tio år efter frigivningen. Har du däremot fått böter, vilket är den vanligaste påföljden vid strafföreläggande, försvinner uppgifterna fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av straffföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot (se 17 § lag om belastningsregister).Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Misstanke om brott inom LSS

2020-05-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag jobbar inom LSS på ett kommunalt gruppboende. Vi har en situation där en brukare far illa av sin kärleksrelation genom psykisk och fysisk misshandel (vi har sett detta ske) och även sett underförstådda antydningar på sexuellt tvång och dylika övergrepp - vilket lett till svår ångest och självskadebeteende. Personerna bor på olika gruppbostäder.Vi har bett om att få polisanmäla detta då det pågått i över ett års tid, minst. Kommunen säger att vi inte har rätt att anmäla dessa brott om vi inte med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst 1 år för annars riskerar vi att bli anmälda för sekretessbrott. Vi känner oss låsta och övergivna då vi inte kan få ett slut på relationen och där vi även har stöd från föräldrarna till vår brukare att detta måste få ett slut. Varför är det så att när det kommer till funktionsvarierade människor så blir det svårare at anmäla missförhållanden om man som arbetare blir vittne till detta fast vi å andra sidan har en anmälinsskyldighet? Det är min känsla iaf. Jag söker tips på hur vi kan gå tillväga och hur vi ska tänka.
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag be om ursäkt för att svar på din fråga dröjt. Jag kommer inledningsvis förklara varför din arbetsgivare sagt att ni bara ska anmäla det som inträffat om ni med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst ett år. Därefter kommer jag att ge dig råd om hur ni kan hantera situationen.SekretessSekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Det kan här konstateras att arbete inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är sekretessbelagt (26 kap 1 och 4 §§ OSL). Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till Polismyndigheten när det finns misstanke om vissa brott (10 kap 19–23 §§ OSL). Med utgångspunkt i att personen som blivit utsatt för gärningarna är över 18 år är det dessvärre är bara 23 § som bör vara tillämplig i ditt fall. Uppgifterna kan med stöd av 23 § lämnas om misstanken angår brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är ett år eller försök till brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är 2 år. Det lindrigaste straffet ska alltså vara straffminimum. Om straffminimum inte framgår av lagtexten för ett brott gäller fängelse 14 dagar (26 kap 1 § BrB).I ditt fall innebär detta att det finns begränsade möjligheter för dig att anmäla det inträffade. De mest relevanta brottet i förhållande till omständigheterna som också uppfyller kraven i OSL är våldtäkt (6 kap 1 § BrB) och grov misshandel (3 kap 6 § BrB). I ditt fall är det svårt att utifrån de givna omständigheterna avgöra om det kan vara fråga om de här brotten. I förarbetena till lagen har det framhållits att personalen i osäkra fall bör rådgöra med polis eller åklagare genom att redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, innan personalen tar ställning till om förutsättningar för ett sekretessgenombrott föreligger eller inte (Se prop. 2005/06:161 s. 103). Jag skulle därför råda dig till att höra av dig till polisen och redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, istället för att låta arbetsgivaren göra den juridiska bedömningen.Alternativa lösningarDu nämner i frågan att föräldrarna har kännedom om de inträffade gärningarna och skadorna. Om föräldrarna inte omfattas av sekretess kan de anmäla brotten. I ett sådant fall kan en anmälan om till exempel fridskränkning aktualiseras (4 kap 4a § BrB). Fridskränkning kan innefatta våld eller kränkningar av sexuell natur om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Här ställs också lägre krav avseende precisering av specifika gärningstillfällen. Med detta sagt vill jag inte konstatera att det är frågan om just en fridskränkning, men ändå klargöra att det är en relevant brottsrubricering.SammanfattningSammanfattningsvis skulle jag råda dig till att rådgöra med polis eller åklagare. Det bör också vara möjligt att låta föräldrarna, om de inte hindras av sekretess, anmäla de tidigare begångna gärningarna. Jag beklagar verkligen det inträffade och hoppas att svaret kan vara till hjälp.Med vänlig hälsning

Kan man vara med i belastningsregistret om man inte är straffmyndig?

2020-05-14 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag begick stöld när jag var 14 år och jag är nu 15. Jag undrar om det nu syns i polisens brottsregister? Jag har läst att man måste bli dömd för att det ska synas men hur vet man att man har blivit dömd? Är det bara om man har genomgått rättegång?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisens officiella begrepp för brottsregister är belastningsregister, jag kommer därmed använda detta ordet i texten.Inte straffmyndigNär du begick stölden var du inte straffmyndig, eftersom att du var 14 år gammal. En person som är under 15 år kan begå brott men inte dömas till någon påföljd (t.ex. böter eller fängelse) för detta (1 kap. 6 § BrB).När hamnar man i belastningsregistret? Du har helt rätt när du säger att du läst att man måste blivit dömd för att hamna i belastningsregistret. Mer exakt måste man fått en påföljd genom dom, beslut, strafföreläggande av ordningsbot eller åtalsunderrättelse (3 § Lag om belastningsregister). Som en enkel huvudregel kan man säga att om du inte blivit kontaktad för att delta i en rättegång eller befunnit dig i en rättegång så är du inte dömd.För att vara med i belastningsregistret krävs alltså att:- Man är straffmyndig- Man har fått en påföljd (vilket man endast kan få om man är straffmyndig)SammanfattningEftersom att du inte var straffmyndig när du begick brottet kan du inte straffas och är därmed inte med i belastningsregistret.Om du fortfarande är orolig för att vara med i belastningsregistret kan du begära ut ett registerutdrag (9 § Lag om belastningsregister). Detta kan du göra via polisens hemsida: https://polisen.se/tjanster-tillstand/belastningsregistret/Hoppas att detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar

Får inte tag på min offentliga försvarare - vad ska jag göra?

2020-05-05 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Har en förhandling nu på torsdag den 7/5 2020, jag är misstänkt för bedrägeri på blocket. Har sökt min försvars advokat utan resultat lämnat meddelande m.m. Men han hör ej av sig, nu är det två dagar kvar och jag sitter här helt ovetande och det gör mig väldigt frågande? Vad gör kag? Kan jag byta? Vart vänder jag mig till då? Tacksam för svar
Olivia Viklund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Är du missnöjd med den försvarsadvokat som du blivit tilldelad så kan du ha rätt att byta, isåfall måste du kontakta den tingsrätt som förordnat försvararen och ange dina skäl. Exempelvis att du inte har förtroende för denne eller att försvararen inte fullgjort sitt uppdrag. Eftersom rätten gör en intresseavvägning mellan de skäl du angett och de extra kostnader som ett byte kan medföra så är det oftast lättare att få igenom ett byte tidigt under förundersökningen. I och med att din huvudförhandling förväntas hållas den sjunde maj så skulle jag rekommendera att du kontaktar tingsrätten du kommer infinna dig i, alternativt den advokatbyrå som din försvarsadvokat arbetar på. Om du anser att din advokat har brutit mot god advokatsed så kan du kontakta Advokatsamfundet och göra en disciplinanmälan. Att göra en anmälan kostar ingenting. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till. Med vänlig hälsning,