Hur länge finns uppgift om böter i belastningsregistret?

2021-02-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, om man få dagbötter utan villkorlig dom hur länge den sitter kvar på register belastning?
My Öhman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dagsböter är en sådan uppgift som ska och kommer att registreras i ditt belastningsregister (3 § Lag om belastningsregister). Att du har fått en dagsbot kommer synas i ditt belastningsregister 5 år efter du har fått domen, beslutet eller föreläggandet om boten (17 § 9 punkten Lag om belastningsregister). Dagsboten kommer alltså finnas kvar i ditt belastningsregister i 5 år. Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

När gäller oskyldighetspresumtionen?

2021-02-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, Söker svar från någon på Lawline med garanterat korrekt svar. Har jag rätt att vara oskyldig till vad som helst tills motsatsen är bevisad även om jag inte är anklagad för något? Hur orkar man leva så, moralen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga undrar du om du har rätt att vara oskyldig till vad som helst tills motsatsen är bevisad, även om du inte är anklagad för något. Jag vet inte exakt hur jag ska tolka din fråga varför svaret blir något generellt. Är det något i svaret som är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post, kontaktuppgifter finns längre ned.Det du själv beskriver; rätten att ses som oskyldig brukar benämnas oskyldighetspresumtionen (ibland oskuldspresumtionen). Oskyldighetspresumtionen är en allmän rättsgrundsats som uttrycker att den som misstänks för brott ska betraktas som oskyldig till dess att en domstol genom fällande dom fastställt hans/hennes skuld. Principen är inte kodifierad i svensk rätt (men gäller ändock som allmän rättsgrundsats). Däremot återfinns den i artikel 11.1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ("Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar") och kommer även till uttryck genom artikel 6.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ("Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.").Dessvärre har jag svårt att förstå hur du menar om du har rätt att vara oskyldig även om du inte är anklagad för något. Är du dömd för något anses du som skyldig. Är du inte dömd ses du givetvis inte som skyldig till något. Är du inte anklagad för något anses du inte heller skyldig till något. Oskyldighetspresumtionen träder in när du väl blir anklagad för något. Innan du blir anklagad för något finns det inte något skäl att anse att du är skyldig heller.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilken betydelse har häktning, erkännande och psykisk ohälsa i brottmål?

2021-02-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan, idag fick jag papper ifrån tingsrätten att en stämning skall inledas och att de skall bli någon form av förhandling, brottet är ringa bedrägeri och bedrägeri. Har läst att vissa fall måste man hålla tings förhandling om de är så att böter och eventuellt skyddstillsyn skall kunna dömas, har också läst att är det grovt bedrägeri så är det risken till 6 års fängelse om en summa överstriker 200 tusen kr som att det skall vara grovt. I mitt fall så har jag erkänt dom olika handlingarna i förhör med Polisen och står för det jag har gjort samt spelat alltid med öppna kort. Jag vet att hade dom sätt en fara för utredningen och det varit "Stor" sak då hade jag blivit häktad i väntan på tings förhandling. Nu är min frågan om vad ni tror kanske tingsrätten kommer att döma? Jag har själv LSS beslut och insatser i från kommunen och depression och psykisk ohälsa har legat i grunden till varför ja har gjort vissa saker men dock inget försvar.Hade de varit viktigt mål hade också en tid ut satt för tings förhandling, alla mål är dock viktiga men vissa lite viktigare en andra och krävs en noggrannare handläggning, min frågan till er är nu vad ni tror att tingsrätten kommer att döma, eftersom ja dessutom är ute på fri fot men de är ingen garanti det vet även jag som inte är jurist på något sätt.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga! Jag uppfattar det som att du söker vägledning i frågan om vad de olika omständigheter som du angiver har för relevans i förhållande till domstolens bedömning. Närmare bestämt vilken betydelse avsaknad av häktning, erkännande till brottet och psykisk ohälsa har för bedömningen.Vad har häktning för betydelse i målet?Häktning är en frihetsberövande åtgärd och det krävs stöd i lag för att domstolen ska kunna få besluta om det. Lagen anger olika regler och olika förutsättningar för att frihetsberövande ska vara tillåtet, dessa finns i 24 kap. 1-3 §§ rättegångsbalken. Det kan t.ex. handla om en risk för att den misstänkte flyr, undanröjer bevis eller fortsätter att begå brott. Om kriterierna i lagen inte är uppfyllda får rätten inte besluta om häktning. Detta innebär att frihetsberövande inte har någon direkt koppling till hur domstolen senare kommer att döma i målet.Vad får det för konsekvenser att man erkänner brottet?Ett erkännande innebär inte i sig att domstolen kommer att bedöma den tilltalade till brottet. Erkännandet är endast ett bevisfaktum och det måste finnas andra bevis som också styrker brottet. Den tilltalades erkännande har alltså en betydelse för domstolens bedömning, men det är inte avgörande för målets utgång.Vilken påverkan har psykisk ohälsa för bedömningen?Denna omständighet har främst betydelse när domstolen ska bestämma straffpåföljden för ett brott, detta regleras i 31 kap. 3 § brottsbalken. Om en person som döms för ett brott lider av svåra psykiska besvär (t.ex. allvarlig depression) kan domstolen besluta om rättspsykiatrisk vård istället för andra påföljder. Här ska domstolen beakta om personen har ett behov av vård eller inte.AvslutningHur tingsrätten kommer att döma i ditt mål är tyvärr omöjligt för oss att svara på, det är helt och hållet tingsrättens egna bedömning. Men förhoppningsvis har förklaringarna ovan om häktning, erkännande av brott och psykisk ohälsa gett dig förståelse för hur de olika omständigheterna har betydelse för rättsprocessen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Ansvar vid underlåtenhet

2021-02-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |För ca 1,5 år sen hittade jag min granne i hennes lägenhet. Hon hade fått en stroke. Hon kunde fortfarande prata och så att hon legat så i ett dygn. Jag ringde sos och sen till hennes son som hon hade pratat med dagen innan. Han sa till mej att "det var det vi misstänkte". Jag blev förbannad och frågade varför han inte åkte till henne eller ringde mej. Han visst att jag hade nyckel till henne, skyllde på att han inte hade mitt nummer osv. (Mitt nummer finns på Eniro och hitta.se.) Hade han agerat hade hon troligtvis levt idag. Hon dog 4 dagar senare pga att det hade gått för långt och slutade inte blöda i hjärnan. Har han gjort något fel? Jag behöver få veta för att kunna släppa detta.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från många europeiska länder har Sverige inte en civilkuragelag, dvs en lag föreskriver skyldighet att agera i en situation som du beskriver. Utgångspunkten är istället att man inte bör kunna hållas ansvarig för att inte ha gjort något. Det finns dock undantag från den utgångspunkten, och ett eventuellt införande av en civilkuragelag har diskuterats i flera år. När kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet?För det första kan underlåtenhet vara kriminaliserat i vissa situationer. Ett par exempel är brottet fyndförseelse om skyldighet att tillkännage hittegods (10 kap. 8 § brottsbalken), och brottet underlåtenhet att avvärja allmänfara (13 kap. 10 §). En skyldighet att agera och inte endast förbli passiv har alltså i sådana fall framkommit i en brottsbestämmelse. Något sådant brott föreligger dock inte i situationen du beskriver. För det andra kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet även i övriga fall, om två förutsättningar är uppfyllda. Dels måste underlåtenhet fortfarande kunna falla inom ordalydelsen för brottet, dels behöver personen vara inte vem som helst, utan någon som befinner sig i en så kallad garantställning, dvs någon som har en skyldighet att agera, såsom exempelvis en förälder gentemot sitt lilla barn. Brottet som vi kan undersöka om sonen eventuellt skulle kunna ha gjort sig skyldig till vore mord, dråp eller vållande till annans död (3 kap. 1, 2 och 7 §). Underlåtenhet kan anses falla inom ordalydelsen i de straffbestämmelserna, då nyckelorden är beröva respektive orsaka. Sonen var antagligen inte i garantställning i förhållande till modernGarantställning har alltså exempelvis föräldrar gentemot sina barn, vilket framgår av lag (6 kap. 2-3 § föräldrabalken). Även andra än de som uttryckligen framgår i lag kan dock vara i garantställning. Exakt var gränserna går är ännu lite oklart, bl.a. eftersom vi inte har många rättsfall på området. Högsta domstolen har dock slagit fast att en annan vuxen, i förhållande till ett litet barn, kan befinna sig i garantställning både på grund av samlevnad och nära och uppfostrande relation, eller på grund av frivilligt åtagande (såsom en barnvakt) (NJA 2013 s. 588). Man kan argumentera för att en vuxen son i förhållande till sin sjuka och ålderdomliga förälder kan inta en liknande position. I situationen du beskriver låter det dock inte som att sonen nödvändigtvis åtagit sig att se efter modern eller befunnit sig i en sådan nära relation, än mindre sammanbodde med henne. Högsta domstolen kom i ovannämnda mål fram till att en styvfar, dvs moderns sambo, inte hade en sådan relation som ledde till garantställning, trots att han, modern och barnet alla bodde tillsammans och trots att han hämtade barnet på förskolan och engagerade sig i barnets utveckling. Domstolen visar således på en mycket återhållsam linje. Det går alltså inte att säga med säkerhet om en domstol skulle anse att sonen till din granne skulle vara i garantställning, men det krävs mycket innan någon hålls rättsligt ansvarig för att de inte agerat i en situation. Antagligen skulle man i detta fall istället gå på utgångspunkten att man inte ansvarar för underlåtenhet. Hoppas du kan gå vidare med vetskapen att du gjorde allt du kunde och att hans agerande antagligen inte är rättsligt straffbart. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en nya fråga. Med vänlig hälsning,

Utdrag ur belastningsregistret inför vårdanställning?

2021-02-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej.Vilka uppgifter/brott framkommer i belastningsregistret för att jobba med barn på sjukhus?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inför en anställning till vård av barn har arbetsgivaren rätt att få ut uppgifter om alla brott som lett till annan påföljd än penningböter, t.ex fängelse, villkorlig dom, samhällstjänst (Förordning om belastningsregister 21§). Det är alltså straffet och inte brottet som avgör om uppgiften lämnas ut. Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Hur ska 29 kap. 2 § 10 p. BrB tolkas ("heder")?

2021-02-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande ett stycke i brottsbalken, kap 29 § 2 p 10:Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Hur ska man tolka "heder" i denna fråga? Kan denna straffskärpning gälla någon som gör något för att skydda sitt anseende, som en pappa som slår sitt barn för att de går fel skola eller är tillsammans med fel person, eller måste gärningsmannen vara en del av en av en hederskultur? Om det är så, är lagen alltså gjord för specifika typer av människor? Var går gränsen mellan anseende och skam, och heder?Tack på förhand,
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först att gå igenom lite allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext för att sedan gå in på 29 kap. 2 § 10 p. brottsbalken (BrB) mer specifikt. Slutligen besvarar jag din konkreta fråga. Allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext I många fall är just den praktiska tolkningen av ett begrepp (i det här fallet "heder") inte något som framgår direkt av lagen hur den ska tolkas. Anledningarna till att man valt att inte specificera uttrycket i lagtexten kan vara många, men oftast är det framförallt för att man vill överlåta detta på domstolen som genom praxis ska tolka uttrycket. Man anser helt enkelt att domstolen har bäst förutsättningar för att begreppet ska få ett "rimligt" genomslag i praktiken. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är relativt ny och trädde i kraft så sent som den 1 juli 2020. Det innebär att praxis ännu inte är särskilt välutvecklad vilket gör att jag inte kan ge ett säkert svar på hur bestämmelsen ska tolkas. Hur som helst finns det andra "rättskällor" som man kan hämta vägledning ifrån för att skaffa sig en uppfattning om hur domstolen kommer att tillämpa lagtexten i framtiden. Dessa rättskällor kan vara förarbeten, lagkommentarer (som görs av erfarna jurister) och annan litteratur som skrivs av erfarna jurister på området. Jag ska därför försöka besvara din fråga, men vill uppmärksamma dig på att detta är min bedömning av begreppet utifrån de rättskällor som finns tillgängliga för tillfället. Det är möjligt att en domstol gör en annorlunda bedömning när bestämmelsen väl kommer att tas upp i praxis (vilket den ännu inte har gjort i tillräckligt stor utsträckning).Varför infördes 29 kap. 2 § 10 p. BrB? Anledningen till att man valt att införa bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är för att förtydliga att hedersbrott ska anses som allvarligare än "vanliga brott". Möjligheten att beakta hedersbrott fanns även tidigare genom bland annat 29 kap. 2 § 8 p. BrB, men regleringen ansågs inte tillräcklig (prop. 2019/20:131 s. 33 f.). Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB om heder är tillämplig även om hedersbrottet inte är det huvudsakliga (prop. 2019/20:131 s. 104). Vad avses med "heder"? Enligt propositionen till lagen ska det röra sig om en "kollektivt präglad heder" som bygger på "patriarkala eller heteronormativa föreställningar" som bygger på "individens handlande". Här nämns kvinnors oskuld som exempel (prop. 2019/20:131 s. 104). Det räcker dock att det utövas någon form av förtryck så som begränsning av rörelsefriheten eller klädseln (prop. 2019/20:131 s. 24). Min tolkning av ovanstående är att begreppet "heder" tolkas brett, men att det måste röra sig om ett visst kollektiv. Det räcker således inte att det bara är just den specifika familjen som anser att ett visst beteende är skamligt, utan det ska röra sig om en större grupp. Hur stor gruppen måste vara är svårt för mig att besvara, men klaner nämns som exempel i förarbetena vilket gör att jag tolkar det som att även ett mindre kollektiv är nog för att regeln ska bli tillämplig. Konkret besvarande av din fråga För att konkret besvara din fråga kan alltså både det fallet att en pappa slår sitt barn på grund av att denne går på fel skola respektive att den är tillsammans med "fel person" falla under bestämmelsen. Det räcker emellertid inte att det är pappans egna subjektiva bedömning om att "skolan är fel" eller "partnern är fel", utan pappans bedömning ska ha sin grund i att ett kollektiv av människor anser att just denna typ av skola eller partner är "fel". Dock är bestämmelsen väldigt ny, vilket gör att domstolen kan göra en annan juridisk bedömning än vad jag gjort ovan. Jag hoppas trots detta att din fråga blivit besvarad på ett sätt du är nöjd med! Vill du att en mer erfaren jurist ska gå igenom bestämmelsen rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Måste man agera om det finns risk att en person kommer till skada?

2021-02-16 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om jag bevittnar en kraftigt berusad myndig person, har jag någon skyldighet att ta hand om den personen och se till att personen inte kommer till skada?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Underlåtenhet att ageraI Sverige finns ingen skyldighet att hjälpa någon som befinner sig i nöd, såvida man inte har ett vårdansvar för den personen. Det har gjorts utredningar om en så kallad civilkuragelag ska införas men detta har ännu inte genomförts. När man begår ett brott kan man nämligen begå det genom aktivt handlande eller underlåtenhet och lagstiftaren ställer sig tveksam till att personer genom underlåtenhet ska göra sig skyldig till ett brott i den typ av speciell situation som en civilkuragelag skulle träffa. Endast om man har ett ansvar för en person, exempelvis som en förälder har för ett barn, kan det vara brottsligt att underlåta att agera (6 kap. 2 § Föräldrabalken).Svaret på din frågaSå svaret på din fråga är nej, du är inte skyldig att agera och ta hand om en vuxen myndig person såvida du inte har ett lagstadgat vårdansvar för denna person. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att tillkalla polis hem till mig om någon i familjen beter sig störande, provokativt, hotfullt och i värsta fall våldsamt?

2021-02-10 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Har jag rätt att tillkalla polis hem till mig om någon i familjen beter sig störande, provokativt, hotfullt och i värsta fall våldsamt? Han vill inte sluta trots tillsägelser, flera stycken.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Ett störande beteende och provokativt beteende är i normalfallen inte tillräckligt för att tillkalla polis Du ska ringa 112 vid pågående brott och vid fara för liv, hälsa och egendom. En familjemedlem som är störande och provokativ bör inte ses som en fara för liv, hälsa och egendom. Ett provokativt beteende är inte heller straffbelagd. Ett störande beteende hade kunnat aktualisera brottet ofredande. Om din familjemedlem fysiskt antastar dig genom störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döm denne för ofredande, om gärningen är ägnad att kränka din frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § BrB). Det kan alltså röra sig om ett pågående brott, men ett tillkallande av polis är kanske inte nödvändigt i alla sådana situationer eftersom telefonnumret är reserverat för mer akuta ärenden. Du kan annars ringa 114 14 för ärenden som inte handlar om pågående eller nyligen inträffade brott och händelser.Du har rätt att ringa 112 om en familjemedlem begår ett pågående brott genom hotfulla eller våldsamma handlingarEn familjemedlem som är hotfull mot dig kan begå brottet olaga hot om den hotar med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för din eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § första stycket BrB). En våldsam familjemedlem kan bland annat begå brottet misshandel om personen tillfogar dig eller annan kroppskada, sjukdom eller smärta (3 kap. 5 § BrB). Du har alltså rätt att tillkalla polis genom att ringa 112 om du bevittnar familjemedlemmens hotfulla och våldsamma handlingar eftersom det kan röra sig om ett pågående brott. Avslutningsvis räcker det troligtvis inte med ett störande eller provokativt beteende för att tillkalla polis. När en familjemedlem är våldsam eller hotfull har du dock rätt att ringa 112 och få akut hjälp av polis.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,