Se det extra utskickade mailet
Både ordförande och styrelsemedlem i vår bostadsrättsförening har trakass mej en tid så jag mår inte bra alls och styrelser ska behandla alla i föreningen lika enligt stadgarna men det sker inte alls, både jag och min man är utfrysta av styrelsen.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).
Inledningsvis måste dock följande framhållas. Förutom att din ärendebeskrivning är mycket kortfattad saknar den också en uttrycklig fråga. Du nämner även något som jag tolkar som ”trakasserier”, men ingen ytterligare information har lämnats över eventuella händelseförlopp. Mot den bakgrunden kommer nedan utredning att bli ganska så generellt avfattad och då med fokus på likhetsprincipen, vilken egentligen är den enda sakfråga som går att utläsa av din information.
Likhetsprincipen - Vad gäller?
Enligt 7 kap. 42 § 1 st. EFL gäller att styrelsen eller någon annan ställföreträdare för föreningen inte får rättshandla eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. I andra stycket i samma bestämmelse sägs vidare att en ställföreträdare för föreningen inte heller får följa en anvisning av föreningsstämman eller något annat föreningsorgan, om anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag (dvs. föreningslagen), tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna.
Den ovan nämnda bestämmelsen ger uttryck för likhetsprincipen. I föreningar brukar ofta likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna. Den är emellertid inte explicit lagstadgad utan är mer av en allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar i mångt och mycket till att omöjliggöra, eller i vart fall försvåra, för styrelsen och/eller en majoritet av en förenings medlemmar att kunna missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Noterbart är dock att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid behöver behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.
Mot bakgrund av avsaknaden av lagreglering bör i första hand praxis konsulteras. Högsta domstolens (HD) har i ett ganska nutida avgörande, NJA 2009 s. 550, uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det aktuella rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten var enligt HD att ta ställning till om det hade funnits beaktansvärda (och sakliga) skäl för föreningens avslagsbeslut. Domstolen fann att så var fallet då grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden varför den också kom fram till att beslutet inte hade utgjort ett åsidosättande av likhetsprincipen.
Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte detta per automatik att samtliga andelsägare i exempelvis en bostadsrättsförening kommer att få göra exakt samma sak. En enskild bedömning ska göras från fall till fall. Givet det ovan refererade HD-avgörandet är min uppfattning att likhetsprincipen ska förstås som att den i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning, vilket du säkert förstår. Jag har därför ett förslag. Se det separat och nyligen utskickade mailet.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig i eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan i domstol och/eller vid annan typ av förhandling om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
