Att ansöka om särskild handräckning

2012-11-25 i ÖVRIGT
FRÅGA |Ett sambopar ska separera efter kort tid. Mannen vill inte släppa in kvinnan att hämta sina tillhörigheter plus möbler.Hon är skriven där, men bostadsrätten äger han. Handräckning av polis eller?
|Hej, I situationen Du beskriver skulle kvinnan förmodligen kunna använda sig av handräckning för att få tillbaka sin egendom från mannen. Vad som då blir aktuellt är s.k. ”särskild handräckning” som regleras i 4 § lag om betalningsföreläggande och handräckning (https://lagen.nu/1990:746). Ansökan om särskild handräckning görs till Kronofogdemyndigheten bl.a. när, som i det här fallet, en person olovligen hindrar en annan persons utövande av rätten till den sistnämndas egendom. Några saker är bra att ha i åtanke när man ansöker om särskild handräckning. Först och främst är det lämpligt att man styrker sin rätt till de åtgärder man begär. Detta får man göra med hjälp av skriftlig bevisning som skickas med i ansökan. Det kan handla om kontrakt, kvitton eller andra handlingar som visar att man faktiskt har rätt till viss egendom. Man får också skicka med skriftliga vittnesintyg. Att på det här sättet förse Kronofogdemyndigheten med bevisning blir framförallt viktigt om svaranden, alltså i det här fallet mannen, invänder mot sökandens (kvinnans) beskrivning av händelseförloppet. Om svaranden däremot inte invänder så ska Kronofogdemyndigheten godta sökandens version. Det kan alltså vara en bra idé att förbereda sig på att svaranden kommer att invända, och anpassa den bevisning man bifogar ansökan därefter. Man ska komma ihåg att i ansökan förklara att man vill ha Kronofogdemyndighetens hjälp med ”verkställighet”, alltså att tvångsvis genomföra det beslut som ansökan gäller. Annars blir resultatet bara ett utslag, där Kronofogdemyndigheten slår fast att man förvisso har rätt till egendomen. Ansökan sker rent konkret genom att skicka ett brev till Kronofogdemyndigheten där man tydligt anger sina krav och alla uppgifter som kan behövas för att ta ställning till kraven. Det går också bra att använda sig av blanketten ”Ansökan om betalningsföreläggande/vanlig handräckning", men då bör man komma ihåg att ange att det är ”särskild handräckning” som man ansöker om. Kronofogdemyndigheten har ingen speciell blankett som används för särskild handräckning. Med ansökan bifogar man som sagt eventuell skriftlig bevisning, och då bör man också tydligt ange vad varje sådan handling avser att bevisa. När ansökan sedan kommit in till Kronofogdemyndigheten skickas ett föreläggande till svaranden, som får yttra sig över kraven. Möjligen har svaranden invändningar, och dessa ska då sökanden få ta del av och yttra sig över. Sedan fattar Kronofogdemyndigheten ett beslut i beaktande av bevisning och yttranden, och ansökan beviljas eller avslås. Är man missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut får man överklaga det hos tingsrätten inom tre veckor från dagen då beslutet fattades. Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,

Servering av alkohol på firmafest

2012-11-22 i ÖVRIGT
FRÅGA |Jagh undrar om det är lagligt att köpa sprit till en företags/firmafest och bjuda på (utan att ta betalt) ?? Tack Mvh Camilla
Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! Huvudregeln är enligt Alkohollagens 8 kapitel 1 § att för servering av alkohol krävs serveringstillstånd. Det finns emellertid ett undantag i 8 kapitlet 1a § som kan bli tillämpligt under vissa förutsättningar. Serveringstillstånd krävs inte om serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, exempelvis en firmafest. Dessutom måste serveringen ske utan vinstintresse, med detta menas att man inte får ta betalat för alkoholen mer än till självkostnadspris. Dessutom så får serveringen inte ske i lokaler där det yrkesmässigt sker försäljning av alkohol. Om dessa tre förutsättningar är uppfyllda får servering av alkohol ske utan serveringstillstånd. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Studieuppehåll pga. militärtjänstgöring

2012-11-14 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Jag har i dagarna antagits till Polishögskolan och skall inställa mig där för inskrivning den 21/1-2013. Jag är självklart jätteglad för detta, men detta innebär även en del problem för mig och personer i min omgivning. Det är så att jag i skrivande stund är anställd av Försvarsmakten, och planerad att åka på utlandstjänstgöring i februari 2013, något som både jag och min grupp tillsammans med mig förberett sig på. Jag skulle jättegärna vilja åka på denna mission tilsammans med dem, på grund av en mängd olika anledningar, om detta är möjligt. Min fråga är helt enkelt om det finns någon laglig rätt för mig som studerande på polishögskolan att ansöka om studieuppehåll för att åka på denna utlandsmission, alternativt att skjuta upp min plats till höstterminen 2013? Mycket tacksam för svar, då beslut måste meddelas min grupp snarast på grund av eventuell vakansrekrytering för att fylla min plats. Vänliga hälsningar
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Angående Polishögskolan (PHS) och studieuppehåll för militärtjänstgöring kan följande sägas. Militärtjänstgöring var tidigare - innan värnplikten avskaffades - ett godtagbart skäl för studieuppehåll (detta angavs explicit i Polishögskolans utbildningsplan för polisprogrammet från 2002). När utbildningsplanen uppdaterades år 2011 togs denna del bort, se s. 4 i Utbildningsplan för Polisprogrammet 11-11-01; http://www.polishogskolan.se/PageFiles/42381/Utbildningsplan_%20111101.pdf Det anges emellertid att varje ansökan om studieuppehåll bedöms individuellt, varför militärtjänstgöring möjligen fortfarande kan utgöra godtagbart skäl för studieuppehåll. Värt att notera är dock att studieuppehåll vanligen beviljas efter det att studierna faktiskt påbörjats (d.v.s. efter det att man läst en period vid högskolan). Notera även att det är upp till högskolorna att besluta om den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får fortsätta sina studier efter ett studieuppehåll, se 7 kap. 33 § högskoleförordningen (1993:100). Någon skyldighet föreligger således inte i denna del, såvida ej föreligger särskilda skäl för studieuppehåll (så som sjukdom, vård av barn etc.). Mitt avslutande råd är därmed att du vänder dig direkt till Polishögskolan i denna fråga. De kan med all säkerhet ge dig svar på samtliga dina frågor. Med vänlig hälsning

Hur göra vid brottsanklagelse?

2012-11-11 i ÖVRIGT
FRÅGA |Idag blev jag och min kollega anklagad för stöld på vårt jobb (restaurang) vilket såklart inte är ok! Vad gör man? Vi är helt ställda?
|Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som anklagad för brott kan man inte väcka talan vid domstol för att få sin oskuld bekräftad, utan det krävs att åklagare väcker talan för att ärendet skall tas upp. Är ni oskyldiga och anmälan skett utan grund så kommer åklagaren att lägga ned utredningen, då det har skett en inkorrekt anmälan. Självklart skall man inte behöva tåla att bli oskyldigt anklagad för brott man inte har begått, och det finns några åtgärder ni kan utföra. *Förtal* Har någon anklagat er för brott genom att t.ex. sprida ut detta på arbetsplatsen eller på annat sätt offentligen spridit ut sådana rykten kan det röra sig om förtal (https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1), vilket är straffbart. Polisen tar dock inte upp anmälningar om förtal, utan detta är någonting man själv får driva i domstol. Önskar du driva en förtalstalan bör du kontakta en jurist. *Falsk angivelse/falsk tillvitelse* Att till polisen eller annan myndighet inkomma med en anmälan man vet inte är korrekt är ett brott, vilket kan leda till böter eller fängelse. Dessa brott kallas "falsk angivelse" (https://lagen.nu/1962:700#K15P6S1) och "falsk tillvitelse" (https://lagen.nu/1962:700#K15P7S1), brotten vi nu talar om driver polisen och åklagaren själva. Detta innebär att ni kan göra en polisanmälan om personen har polisanmält er. Vänligen,

Registerkontroll vid anställning på HVB-hem

2012-11-22 i ÖVRIGT
FRÅGA |vad för brott kollar dom när man söker jobb på ett HVB hem?
|Hej, För personer som erbjudits anställning vid hem för vård eller boende som tar emot barn krävs ett personligt registerutdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister och misstankeregister enligt bestämmelserna i lagen (2007:171) om registerkontroll vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. (se: https://lagen.nu/2007:171). Alla personalkategorier omfattas men det krävs dock att det är fråga om ett kontinuerligt uppdrag och inte endast en tillfällig kontakt eller ett mycket kortvarigt arbete. HVB-hem får alltså inte anställa någon om inte registerkontroll har gjorts. Vilka registeruppgifter ett sådant registerutdrag ska innehålla framgår av förordningen (1999:1135) om misstankeregister och förordningen (1999:1134) om belastningsregister. Enligt förarbeten och Socialstyrelsen ska ett registerutdrag bl.a. omfatta följande brott: Mord, dråp, misshandel, grov misshandel, människorov, människohandel, olaga frihetsberövande, olaga tvång, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, samtliga sexualbrott, rån, grovt rån, hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, barnpornografibrott, samtliga brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64), samtliga brott enligt lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, brott mot lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, grov olovlig försäljning av alkoholdrycker och narkotikasmuggling samt försök till sådant brott i den mån det är straffbart. I fråga om sexualbrott, brott mot narkotikastrafflagen och lagen om förbud mot vissa dopningsmedel ska utdraget också innehålla uppgifter om förberedelse, stämpling och underlåtenhet att avslöja brott. Vänligen,

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i nationell rätt

2012-11-18 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej, Hur har Sverige införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i nationell rätt? Inkorporering? Transformering? Eller ansågs normharmoni föreligga?
|Hej och tack för din fråga! Sverige har ratificerat konventionen, vilket innebär att Sverige har åtagit sig att följa konventionen och ändra sin lag för att den ska stämma överens med konventionen. Konventionen är juridiskt bindande för Sverige.

Tilläggsavgift i kollektivtrafik

2012-11-13 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej, Jag har fått en tilläggsavgift av västtrafik men jag valde att inte att skriva under att jag mottagit den. Jag undrar således vad som gäller om man inte accepterat en deras tilläggsavgift dvs jag har _inte_ signerat på den raden där det står "Jag åtager mig att betala ovanstående avgift". Får man en fortkörningsbot behöver man ju inte skriva på men då får man gå till tingsrätten. Finns denna möjlighet även vid dessa tilläggsavgifter ? De hänvisar till SFS 1977:67.
|Hej och tack för din fråga. Det som kan inträffa om Västtrafik inte får in en betalning från dig är att de tar ärendet till domstol. Det som menas med SFS 1977:67 är lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik, en lag som ger Västtrafik rätt att utfärda tilläggsavgifter. Notera att undantaget i 2 § är ganska svårtillämpligt, eventuellt kan tingsrättsmålet FT 365-11 vara av intresse för dig. Där blev en man dömd till att betala en tilläggsavgift till just Västtrafik efter att förgäves ha anfört att han borde kunna slippa då han under stress glömt sitt giltiga årskort hemma. Länk till lagen: https://lagen.nu/1977:67 Länk till rättsfallet: https://docs.google.com/file/d/0BxQpa9KSvCMEM2ZhMjMxMzMtZjBkMC00NjcyLTg0MTEtNjdmMjkxM2NiYTRi/edit?hl=sv Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar, Lovisa Falkman.

Civilkuragelag

2012-11-09 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej Lawline! I Sverige så har vi ingen civilkuragelag och jag undrar varför det är så. Jag har hört att vi har en skyldighet att ingripa i vissa lägen, men inte i alla. Stämmer det? I Norge så har den en civilkurage lag, hur fungerar den? Mvh, Martina
Farhad Niroumand |Hej Martina, Tack för din fråga. I gällande svensk rätt finns det inte en allmän gällande plikt att bistå den som befinner sig i fysisk fara eller den som löper en risk att få sin egendom skadad. En skyldighet att hjälpa en nödställd person är endast straffbart då den är särskilt föreskrivet. I alla andra fall är det straffritt. Det finns en skyldighet att bistå nödställda personer i vissa särskilda fall. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållande och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda, enligt 6:2 och 6:3 Föräldrabalken https://lagen.nu/1949:381#K6P2S1 En vårdnadshavare kan därmed dömas enligt brottsbalkens regler för att ha orsakat barnets död, om vårdnadshavaren underlåtit att rädda barnet när det befunnit sig i livsfara. På trafikområdet så anger trafikförordningen att en ”trafikant som med eller utan skuld haft del i en trafikolycka skall stanna kvar på platsen” samt i ”mån av förmåga […]hjälpa skadade och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder”. https://lagen.nu/1998:1276#K2P8S1 Bestämmelsen är dock inte straffsanktionerad. Statens offentliga utredningar kom fram till i 2011 att en civilkuragelag inte borde införas i Sverige då den inte skulle få någon nämnvärd positiv effekt. Ett av de skäl mot en lagstadgad civilkuragelag var att inom strafflagstiftningen försöker man i allmänhet undvika att skapa brottstyper vilkas objektiva innehåll kan komma att växla efter person. Om möjligt bör brottet t.ex. inte förutsätta att en person har vissa kunskaper eller en viss fysisk kapacitet. Det är dock inte möjligt att utforma en lag vars innehåll och krav är lika för alla. Man kan inte begära att en fysiskt svag person ska försöka avstyra en misshandel, men man kan mycket väl begära det av en brottare eller boxare. Man kan begära en läkare stoppar en livshotande blödning, men det är orimligt att ställa samma krav på en som inte har tillräckliga kunskaper. En bestämmelse om straff för underlåtenhet att bistå nödställd skulle alltså inte i objektiva termer kunna beskriva vilken handlingsplikt som gäller i en viss situation. Ett annat starkt skäl som ofta kommer fram är risken att de som befinner sig på platsen för ett våldsbrott eller en olyckshändelse inte vågar framträda som vittnen eller ens underrätta polisen om vad som har hänt. Om de inte har gjort, eller tror sig ha gjort, vad på dem ankommer för att bistå den drabbade riskerar de själva att bli föremål för brottsutredning. I olyckliga fall kan den risken till och med föranleda möjliga vittnen att avlägsna sig från platsen. Finns det en föreställning om att man löper en risk att åtalas och straffas för bristande civilkurage så kan det vara tillräckligt för att ett vittne inte ska våga ge sig tillkänna. Det stämmer att Norge har en civilkuragelag. I Norges allmänna strafflag (Almindelig borgerlig straffelov av 22 mai 1902 nr.10) stadgas i § 387 om ansvar för underlåtelse när ingripande kunde ha skett utan särskild risk eller uppoffring för egen eller annan person. Den som, när sådan risk inte föreligger, underlåter att hjälpa en person som befinner sig i omedelbar eller uppenbar livsfara, döms till ansvar. Påföljden är böter eller fängelse i upp till tre månader, utom i fall när underlåtenhetsförseelsen får till följd att någon omkommer, då fängelse på upp till sex månader kan utdömas. Det blev ett långt svar, men detta är komplicerade frågor som kräver längre svar. Med vänliga hälsningar,