Vi har fått fastighet i gåva, vilket ansvar har vi för föroreningar som tidigare ägare orsakat?

2018-10-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |HejVi äger en fastighet som vi fått som gåva år 2007. Fastigheten har visat sig vara förorenad med PCB. Detta härstammar från en tidigare verksamhet, ett trädgårdsmästeri, som tidigare låg på fastigheten. Tidigare fanns det ett antal växthus på fastigheten i vilka det använts kitt som tätningsmedel. Detta tros vara källan till PCB. Verksamheten är sedan länge upphörd och tidigare fastighetsägare lät riva resterna av de sista växthusen någon gång kring 2005. I samband med det eldades en del trä upp vilket kan ha innehållit spår av PCB från kittrester (även tidigare under 1900-talets andra hälft när verksamheten bedrevs har trä eldats inom fastigheten). Det har därför funnits en askhög inom fastigheten vi fått som gåva från vilken man nu misstänker att aska kan ha spritt sig till angränsande fastighet.Vi är medvetna om att vi har efterbehandlingsansvar för den fastighet vi fått som gåva enligt 10 kap miljöbalken. Frågan är vilket ansvar vi kan anses ha för eventuell spridning av aska genom åren med vinden till den intilliggande fastigheten då rivning och eldning skedde innan vi övertog fastigheten? Vi tog över fastigheten och inte verksamheten (trädgårdsmesteriet) vilken redan hade upphört. De tidigare fastighetsägare och verksamhetsutövarna är avlidna. Har vi som nuvarande fastighetsägare ett ansvar att utreda om föroreningar spritt sig till angränsande fastighet och, om det har gjort det, kan vi hållas ansvariga för sanering av denna fastigheten i någon mån?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fastän du anger att ni innehar kännedom avseende efterbehandlingsansvaret, redogör jag även för det i det följande, för att framställningen inte ska bli osammanhängande.FörvärvstyperI 10 kap. 3 § miljöbalk (1998:808) (MB) anges en definition av vilka förvärv som avses enligt paragrafen. Fastighetsförvärvaransvaret realiseras i de fall förvärvet avser köp, byte eller gåva. I detta fall har ni erhållit fastigheten i gåva, varför det är aktuellt at utreda huruvida ni kan åläggas ansvar såsom förvärvare av fastigheten.Förorenaren betalar (pollutor pays principle)Det kan noteras att det huvudsakliga ansvaret för miljöföroreningar åläggs förorenaren med den så kallade "pollutor pays principle". Principen innebär att ingen verksamhet ska tillåtas vinna fördelar genom att ställa för låga miljöskyddskrav. Principen återfinns i flera av MB:s bestämmelser och medför såväl preventiva som reparativa skyldigheter. De preventiva skyldigheterna utgörs av att den som bedriver verksamhet, eller annars vidtar åtgärd som kan förorena miljön, är skyldig att vidta försiktighetsmått för att hindra eller åtminstone motverka miljörisker. De reparativa skyldigheterna uppnås såtillvida att förorenaren måste stå för kostnaderna för att uppnå det de preventiva miljökraven. Detta ansvar är dock förenat med "undantag", såtillvida att förvärvare av fastighet kan åläggas ansvar, vilket redogörs för i det följande.AvhjälpandeansvarI 10 kap. MB som tillhandahålls offentligrättsliga regler avseende avhjälpandeansvar för föroreningsskador. Avhjälpandet innefattar såväl utredning som efterbehandling och i vissa fall kompensation för förlorade miljövärden. Utredningsskyldigheten fastställs medelst en skälighetsbedömning. Vid en sådan skälighetsbedömning ska det tas i beaktande vilken nytta fastighetsägaren kan antas erhålla i och med utredningen, fastighetsägarens personliga ekonomiska förhållanden, samt omständigheterna i övrigt. Såsom nämndes ovan är i första hand principen om att förorenaren betalar huvudregeln. I det fall denne inte kan återfinns, svarar fastighetsägaren för föroreningsskadorna, förutsatta att vissa omständigheter föreligger. Detta behandlas nedan under "Ansvarssubjekt".Vad avses med skada?För att föroreningsskador ska anses föreligga krävs det att förorening har uppstått, samt att det föreligger risk för att föroreningen kan medföra skada för människors hälsa och på miljön (10 kap. 1 § MB). Detta kan uttryckas såtillvida, att ett område kan sägas vara påverkat av föroreningar i det fall ett främmande, icke naturligt ämne, tillförts området.ÅtgärderVid tillämpning av 10 kap. MB är det avgörande att klargöra vilka sorts åtgärder som är nödvändiga. I det fall det är fråga om reparativa åtgärder, d.v.s. krav om avhjälpande, gäller 2 kap. 8 § MB och 10 kap. MB, i annat fall kan även 9 kap. MB aktualiseras. För att utröna vilka åtgärder som relevanta delas föroreningar in i skadefall och förvaringsfall. Skadefall aktualiserar 10 kap. MB, d.v.s., exempelvis i de fall olja läckt ut i marken eller det förekommer rester i marken från nerlagd industriverksamhet. Det är min uppfattning att det i detta fall är fråga om ett skadefall.AnsvarsubjektSåsom nämnts åläggs verksamhetsutövaren huvudsakligen ansvar för föroreningsskador (10 kap. 2 § MB; jfr. "pollutor pays principle"). Verksamhetsutövern är emellertid avliden, innebärandes att ingen verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta avhjälpandet av en föroreningsskada, varför det subsidiära ansvaret i 10 kap. 3 § MB aktualiseras, även fastän ni inte bidragit till föroreningsskadan.Förutom att den primära ansvarskretsen av verksamhetsutövare ska vara uttömd, måste även två förutsättningar till yppfyllas för att efterföljande fastighetsägare ska kunna åläggas ansvar enligt 10 kap. 3 § MB. Fastighetsförvärvaren ska ha känt till föroreningsskadan eller vid förvärvet bort ha upptäckt den (vidare krävs att förvärvet av fastigheten skett efter att MB trädde i kraft, d.v.s. efter 1 januari 1999, vilket är fallet). Sålunda aktualiseras frågan avseende vilka krav som kan åläggas fastighetsförvärvarens undersökningsplikt, för att denne ska undgå ansvar. Kraven får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I NJA 2004 s. 552 (som förvisso avsåg offentligrättsligt ansvar, men som bör kunna tillämpas analogt på miljöbalksundersökningen) uttalade HD, att den som förvärvar fastighet med insikt om att det på fastigheten har bedrivits miljöfarlig verksamhet, får anses ha skyldighet att undersöka om det på fastigheten finns miljöfarliga ämnen.Eftersom verksamhetsutövaren är avliden och ni fått den i gåva (vilket bör innebära att ni kände verksamhetsutövaren), bör det kunna anföras att ni känt till eller i vart fall bort ha upptäckt föroreningsskadan vid förvärvet. Dessutom erhöll ni gåvan efter 1 januari 1999. Ansvaret för er som subjekt omfattar sålunda den förorening som är en följd av verksamheten. I det följande ska dock ansvarets omfattning behandlas mer ingående.Ansvarets omfattningÅläggande av ansvar för föroreningsskador kräver att det genomförs en skälighetsbedömning för att utröna hur omfattande åtgärderna behöver vara, samt vilket ansvar det är skäligt att ålägga den ansvarige. I 10 kap. 4 § 1 st. MB föreskrivs, att den som är ansvarig för att avhjälpa föroreningsskada, ska i skälig omfattning utföra eller bekosta avhjälpandet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Enligt 10 kap. 4 § 2 st. MB ska flera faktorer beaktas vid en sådan skälighetsbedömning. Dels ska det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningen ägde rum, dels vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skador, samt omständigheterna i övrigt. Skälighetsbedömningen kan alltefter omständigheterna leda till fullt, jämkat eller inget ansvar. Först bör det utredas vilka avhjälpandeåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Bedömningen av miljömässigt motiverade åtgärder och kostnadssynpunkten ska vara objektiv och flera faktorer bör beaktas. Dessa faktorer kan vara vilka sorts föroreningar och föroreningsnivåer som föreligger, hur omfattande åtgärderna bör vara, vilka kvarvarande föroreningsrisker som kan accepteras, samt vilken sorts åtgärd som är lämpligast att använda. Nyttan av sådana faktorer från hälso- och miljösynpunkt ska därefter ställas i relation mot kostnaderna för åtgärderna. Denna skälighetsbedömning ska företas även om det är fråga om fastighetsägaransvaret enligt 10 kap. 3 § MB. Beträffande skälighetsbedömningen av fastighetsägarens ansvar tillhandahålls emellertid inte avsevärt stor ledning i förarbetena, utan det anges enbart att "vad angår fastighetsägares ansvar kan det vara mindre motiverat att ålägga en fastighetsägare att utföra efterbehandling utanför gränserna till fastigheten, jämfört med vad som skulle kunna åläggas förorenaren att göra" (Prop. 1997/98:45, del II, s. 120 f.).Övriga synpunkterFrån fastighetsförvärvaransvaret görs undantag i vissa fall. I det fall förvärvet avser en privatbostad (2 kap. 13 § inkomstskattelag (1999:1229) (IL) kan fastighetsförvärvaren inte åläggas avhjälpandeansvar, förutsatt att denne vid förvärvet inte hade vetskap avseende eventuell föroreningsskada. Det tycks dock inte vara fråga om privatbostad i detta fall.Det är även värt att notera, att ansvaret för att avhjälpa miljöskador inte preskriberas. Däremot kan ansvarets omfattning mildras i det fall föroreningsskadan inträffade för en längre tid länge sedan. Det ska även noteras, att efterbehandlingsåtgärder är förbjudna att vidta utan att anmäla sådana till ansvarig tillsynsmyndighet, i det fall åtgärderna kan medföra risk för spridning eller exponering av föroreningarna, vilka inte är ringa (28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:988)).Sammanfattning och slutsatsEftersom ni fått fastigheten såsom gåva, anses det vara ett förvärv av fastigheten. I detta fall bör det vara fråga om föroreningsskada, eftersom förorening har uppstått, samt att det föreligger risk för att föroreningen kan medföra skada för människors hälsa och på miljön. Min uppfattning är att skadan utgör ett skadefall.Huvudregeln är förvisso att verksamhetsutövaren ska avhjälpa föroreningen ("pollutor pays principle"). I detta fall kan det dock anföras, att ni som fastighetsförvärvare har känt till föroreningsskadan eller vid förvärvet bort ha upptäckt denna. Dessutom ska MB tillämpas eftersom förvärvet skedde efter 1 januari 1999. Min uppfattning är sålunda att ni har ett avhjälpandeansvar. Avhjälpandet innefattar såväl utredning (vartill det ska tas i beaktande vilken nytta ni kan antas erhålla i och med utredningen, era personliga ekonomiska förhållanden, samt omständigheterna i övrigt) som efterbehandling och i vissa fall kompensation för förlorade miljövärdenAvhjälpandet ska ske i skälig omfattning, beroende på vilka sorts föroreningar och föroreningsnivåer som föreligger, hur omfattande åtgärderna bör vara, vilka kvarvarande föroreningsrisker som kan accepteras, samt vilken sorts åtgärd som är lämpligast att använda. Nyttan av sådana faktorer ska därefter ställas i relation mot kostnaderna.Beträffande fastighetsförvärvare kan det anföras, att för dennes "ansvar kan det vara mindre motiverat att ålägga en fastighetsägare att utföra efterbehandling utanför gränserna till fastigheten, jämfört med vad som skulle kunna åläggas förorenaren att göra".Min uppfattning är sålunda, utan att ta er ekonomiska situation i beaktande eller kostnaderna för avhjälpande, (1) att ni ska utreda spridningen av föroreningarna (eftersom detta medför nytta, samt att det är betydelsefullt att uppmärksamma huruvida andra fastigheter drabbats av föroreningarna), (2) att ni ansvarar för efterbehandlingen, (3) samt att ni inte ansvarar för föroreningar utanför fastighetsgränserna.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Ta bort förbehåll i gåvobrev

2018-10-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, År 1990 har jag fått fastigheten i gåvoform av min mor som avlidit år 2005. I gåvobrevet finns det följande förbehåll "gåvotagaren äger ej under givarens livstid försälja eller annorledes överlåta fastigheten eller andel därav utan givarens skriftliga medgivande". Hur går jag till väga att få förbehållet borttaget?Med vänliga hälsningar
Soroosh Parsa |Förbehållet gäller under givarens livstid. Du kan inte bokstavligen talat ta bort förbehållet från gåvobrevet eftersom det skulle göra gåvobrevet ogiltigt, men det är juridiskt sett "borta" eftersom det saknar verkan nu när din mor inte längre lever. Du kan därför upplåta fastigheten utan givarens medgivande. Inskrivningsmyndigheten kan komma att kräva att gåvobrevet kompletteras med bevis på att din mor inte längre lever för att lagfart ska kunna beviljas ny ägare. Hör av dig om något är oklart, mail nedan.Soroosh Parsa / soroosh.parsa@lawline.se

Vem bestämmer priset vid utköp av en samägd fastighet?

2018-10-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |HejVi är tre syskon som ärvt en sommarstuga av vår far.Två av syskonen vill köpa ut den 3;e.Värdering av sommarstugan är gjord av 3 olika mäklare, bud från 675000 - 1000000.Nu tycker syskonen som vill köpa ut mej att den lägre summan gäller.I boupptäckningen angavs 100000 :- Div. renoveringar av mina syskon efter värderingen kan väl ej gälla vid utköp Vore tacksam för svar
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att ni tre syskon har ärvt sommarstugan tillsammans och därför innehar den med samäganderätt. Utköp av samägare görs genom att en eller flera av ägarna köper en annan ägares andel av fastigheten. Den som säljer sin andel får alltså bestämma själv vilket pris den vill sälja sin andel för. Undantaget från detta är om ni skrivit ett avtal mellan er som säger annorlunda eller er far skrivit något om ett eventuellt utköp i sitt testamente. Skulle ni inte komma överens om en summa och ni inte vill äga fastigheten tillsammans kan ni ansöka om att fastigheten säljs på offentlig aktion där ni sedan delar lika på köpeskillingen. Med vänliga hälsningar,

Kan min fastighet tvångsvis bli del av samfällighet?

2018-10-05 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej.Vi äger en fastighet som funnits sedan 50 talet. För att komma in till vårt hus måste man köra in på en grusväg ca 20 meter för att nå vårt hus. Det finns ett servitut på att vi får använda vägen. Nu har markägaren börjat bygga ca 50 nya villor bakom vårt hus. Han och lantmäteriet vill tvinga in oss i en samfällighet med dessa nybyggda husen. Kan de verkligen tvinga oss till detta?
Joakim Synnergren |Frågan rör fastighetsreglering. Fastighetsbildningslag (1970:988) är tillämplig.En markägare kan inte på eget bevåg tvinga fastighetsägare att starta samfällighet, men markägaren kan ansöka om det hos Lantmäteriet som i sin tur kan bilda en samfällighet tvångsvis. Fastighetsreglering kan avse att samfälligheter bildas enligt 5:1 FBL. För att en sådan ansökan ska godkännas krävs i stora drag att:1. Samfälligheten resulterar i en lämpligare och mer ändamålsenlig markanvändning som överväger de kostnader och olägenheter regleringen medför. (5:4 FBL)2. Fastighetsregleringen måste förbättra den sökande fastighetsägarens egna fastighet (5:5 1 st. FBL)3. Om sakägare motsätter sig regleringen, får inte fastighetsägarens (ekonomiska) intresse väga över intresset att bilda samfälligheten (5:5 2 st. FBL)Ett större antal nya villor har i detta fall uppkommit som behöver tillgång till utfärdsväg och därmed resulterar en samfällighet i en lämpligare och mer ändamålsenlig markanvändning. Bildandet av samfälligheten får sägas gynna markägaren. Er fastighets intresse av att enskilt inneha ett servitut på vägen får förmodligen inte sägas överväga intresset av att bilda samfälligheten. Det finns enligt min bedömning troligen grund för att bilda en samfällighet.Om du önskar ytterligare rådgivning rekommenderar jag följande :- Kontakta vår telefonrådgivning på 08-533 300 04.-Boka tid med en av Lawlines jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Får grannen såga ned grenar som hänger över tomtgränsen från vår häck och sedan kasta grenarna på vår tomt?

2018-10-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |fåren granne såga ned grenar på en häck som hänger över tomtgränsen utan lovoch sen kastar alla grenar på grannens tomt och entree
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring grenar och rötter som tränger över tomtgränser finns i 3 kap. 2 § jordabalken och stadgar att om gren eller rot tränger över tomtgränsen och orsakar olägenhet så får fastighetsägaren ta bort dessa. Ägaren till den tomt som de överträngande träden står på ska dock först ges möjlighet att själv vidta åtgärder om ett borttagande kan väntas ge betydande skada för denne.Det är ingen tillfällighet att lagen talar om rot och gren. En stam som hänger över en tomtgräns får man inte röra. Man får inte heller ta bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet. Det skulle nämligen vara att likställa med att ta bort trädet helt.Man bör ge ägaren i alla fall tre-sex månader på sig att vidta dessa åtgärder. Görs inte detta är det fritt för grannen att själv kapa överträngande grenar och rötter. Detta bör dock göras med stor försiktighet. Skulle träden dö som resultat av grannens ingrepp kan han bli ersättningsskyldig. Att på eget initiativ vidta åtgärder kan innebära en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, som dels kan innebära skadestånd och dels även böter eller fängelse.Anser du att grannen har förstört trädens utseende och att du inte har fått tillfälle att själva åtgärda problemet kan du ta detta vidare genom att kräva skadestånd för den skada som er granne har orsakat er. Rättslig grund för detta finns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Det kan emellertid bli svårt att avgöra hur stor sakskada du har åsamkats genom avsågningen. Du kan även polisanmäla grannen för egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken) eller skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken), men det bästa vore nog att försöka komma överens om skadeståndsersättning innan en eventuell polisanmälan, med tanke på framtida grannsämja.I och med att det är grannen som har tagit ner grenarna borde även han forsla bort dem. Annars torde du kunna kräva ersättning för bortforslingen som blir en extrakostnad för dig på grund av hans handlande. Jordabalken hittar du här.Skadeståndslagen hittar du här.Brottsbalken hittar du här. Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Kamera på husfasad, byggnadstillbehör?

2018-10-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om kamera vid husköp. Ingår en fastmonterad kamera med strålkastare vid ett husköp (villa)? Kameran är installerad på samma sätt som utomhusbelysning på fasaden.Mvh,Erika
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man köper hus ingår det som är fast egendom och dess tillbehör i köpet. Resten ingår inte. Frågan är alltså om kameran är att betrakta som tillbehör. Eftersom den sitter fast på huset blir det i sådana fall fråga om byggnadstillbehör. Bestämmelser om dessa återfinns i 2 kap. 2 § jordabalken. I detta lagrum står bl.a. följande att finna: "Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna." I paragrafen räknas också upp ett gäng exempel på byggnadstillbehör såsom hiss, markis, element, badkar, kylskåp etcetera.Att kameran sitter fastskruvad på fasaden talar för att den ska anses utgöra byggnadstillbehör. Det är ett vanligt missförstånd att byggnadstillbehör, för att anses vara just byggnadstillbehör, måste vara fastskruvade. Så är inte fallet, men det bidrar till att stärka uppfattningen att saken ska anses vara byggnadstillbehör. Den huvudsakliga, avgörande frågan är istället om kameran varit avsedd för "stadigvarande bruk". Enligt lagkommentarer till paragrafen innebär "stadigvarande bruk" att "det skall finnas ett objektivt ändamålssamband mellan föremålet och byggnaden. Föremålet skall med andra ord normalt vara till nytta oavsett vem som råkar äga fastigheten[…]". Om kameran kan tänkas vara till nytta även för er, eller någon annan, ska den alltså anses vara förd till byggnaden för stadigvarande bruk, och är därför att anse som byggnadstillbehör, och ska därför ingå i köpet. Bedömningen är naturligtvis inte helt självklar, men i rättsfallet NJA 1997 s. 699 ansågs en parabolantenn utgöra byggnadstillbehör. Varför då inte en kamera? Säkert kan den anses fylla någon funktion för vem som helst, men det beror så klart på själva kamerans egenskaper också. För att ta ett absurt exempel: Om kameran endast kan uppfatta vissa partiklar i luften utanför, och om den som installerat kameran lider av en mycket ovanlig sjukdom som gör honom allergisk mot dessa partiklar, och om kameran inte fyller någon rimlig funktion utöver att varna allergikern för att gå ut, kan den undantas från byggnadstillbehören. Jag utgår dock ifrån att det i ert fall rör sig om en helt vanlig kamera, och följaktligen kan den antas vara nyttig för vem som helst. Därför står jag fast vid det jag skrev i sista meningen i föregående stycke.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Gåva av fastighet till make

2018-10-06 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag står som ensam ägare på en fastighet, kan min man få 1/2 fastigheten som gåva av mig.Hur går man tillväga med lagfart o dyl, kostnad etc. Vi betalar båda på lånen.
Julia Kwapisz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåva mellan makarEnligt 8 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) så kan gifta ge varandra gåvor som vilka andra personer som helst, med vissa undantag. Gåvohandlingen måste registreras hos Skatteverket innan du ska skicka in din ansökan om lagfart till Lantmäteriet. Detta framgår av 16 kap. ÄktB. Ansökan ska innehålla den gåvohandling som ska registreras. En gåvohandling kan vara ett gåvobrev, alltså ett avtal om vad som ska ges bort. Om gåvan inte har skett skriftligen ska uppgifter om gåvan lämnas i ett dokument som undertecknats av er båda makar. Detta framgår av 16 kap. 2 § ÄktB.Efter att Skatteverket har beslutat om registrering förs uppgiften om gåvan in i äktenskapsregistret och sedan annonseras uppgiften om gåvan i Post- och Inrikes Tidningar enligt 16 kap. 3 § ÄktB.Kostar det något att lämna in gåvohandlingen?Ja, det kostar en viss ansökningsavgift. Denna hittar du på Skatteverkets hemsida. Hur söker man lagfart?När en fastighet byter ägare eller att en ägare behöver läggas till måste lagfart sökas. Detta gör man vid Lantmäteriet och vissa krav måste uppfyllas för att lagfart ska kunna sökas. Eftersom att det handlar om gåva av fast egendom här säger 4 kap. 29 § jordabalken (JB) vilka krav som måste vara uppfyllda. Gåvobrevet som du skrev vid registreringen till Skatteverket måste vara skriftligt, innehålla en förklaring att du överlåter hälften av fastigheten som gåva och ni båda ska underteckna gåvobrevet. Viktigt att observera är att lagfarten måste sökas senast tre månader efter att ni skrivit gåvobrevet enligt 20 kap. 2 § JB. Det finns två ytterligare krav på vad gåvobrevet ska innehålla: Fastigheten ska vara angiven med fullständig fastighetsbeteckning och att det tydligt är en gåva samt hur stor den är.Kostar lagfarten något?Ja, att söka lagfart kostar olika beroende på hur du har förvärvat fastigheten. Eftersom att din make i det här fallet förvärvar fastigheten genom gåva och om din make inte betalar något för den eller övertar ett lån slipper han betala stämpelskatt. Utöver detta finns det en expeditionsavgift som ni dock behöver betala. Den ligger på 825 SEK. SlutsatsDet går alldeles utmärkt att ge hälften av fastigheten i gåva till din make om ni registrerar det samt söker om lagfart för honom. Det kostar en viss ansökningsavgift att registrera samt 825 SEK i expeditionsavgift för lagfarten.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Fritidshus i gåva

2018-09-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om jag får ett fritidshus i gåva av min mor, utan ersättning, hur lång tid tar det innan det går igenom och vad behöver jag göra för att det ska bli giltigt? Jag behöver väl också söks lagfart?Mvh Gunilla
Patrik Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Eftersom det rör sig om en gåva i form av en fastighet så måste vissa formkrav uppfyllas för att gåvan ska vara giltig 4:29 Jordabalken (1970:994). Paragrafen refererar framförallt tillbaka till 1 § i samma kapitel vilket betyder att kraven på en gåva är samma som vid ett köp. Vad som ska finnas med i gåvobrevet är en överlåtelseförklaring i form av gåva, beloppet (0 kronor), fullständig fastighetsbeteckningen samt så måste det vara skriftligt och självklart framgå tydligt att det är en gåva.När du väl fått lagfart så kan man säga att gåvan är "skyddad". En ansökan om lagfart ska ske senast tre månader efter ni upprättat gåvobrevet enligt 20:2 JB.Så fort gåvobrevet har skrivits under mellan er så är gåvan fullbordad, som ett avtal. Dock är det viktigt att söka lagfart och få den godkänd eftersom det är då fastigheten tillkommer dig "utåt". Med andra ord så blir det officiellt din fastigheten och din mors borgenärer eller andra utomstående personer kan inte göra anspråk på den.Hoppas du har fått svar på dina frågor!MVH Patrik Olsson