Allemansrätten och bryggor på privatägd mark

2020-06-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Villaägarsamfällighet som äger en gemensam strandtomt. Ingen fastighet på tomten. Brygga mm. Nytt Nybyggt område har tillkommit nån km härifrån och nu ligger det mängder med folk på bryggan, så vi själva inte får plats. Kan vi på något sätt avvisa dem? Kan vi göra något som har lagligt stöd?
Jessica Konduk |Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Allemansrätten betyder att andra personer kan få vistas på någon annans mark under den förutsättning att man inte förstör eller stör. Detta framgår av 2 kap 15 § 4 stycket regeringsformen och 7 kap 1 § miljöbalken. Allemansrätten ger dock bara personer rätt att vistas på annans egendom i kortare perioder och ägaren får inte hindras i sin användning av bryggan.Vid nyttjande av allemansrätten måste man ta hänsyn till hemfridszonen. Hemfridszonen är ett område som anses vara privat och ska få vara ostört, det är området som är närmast runt bostadshuset eller fritidshuset. Inom denna zon är det fastighetsägaren som har full rådighet över marken och ingen har rätt att vistas där utan lov. Inom denna zon gäller därmed inte allemansrätten. Ett problem kring detta är att det inte generellt finns något mått för hur stor hemfridszonenen är, utan detta varierar från fall till fall. Detta gäller för såväl land som för vatten. Äganderätten begränsar dock allemansrätten, till exempel är det tillåtet med kortare förtöjning vid en brygga, så länge inte bryggan ligger på någons tomt. Den som nyttjar bryggan för kortare förtöjning får inte hindra ägaren i dennes nyttjande av bryggan. Detsamma gäller för någon som vill använda bryggan för att bada. För sådant nyttjande är det fritt att använda bryggan, så länge den inte ligger på en tomt så nära ett bostadshus att ägaren hindras i sitt nyttjande. För att andra ska få använda bryggan måste den alltså ligga utanför tomten, den måste även vara utom synhåll för ägaren, närmare bestäm från ägarens bostad. Om bryggan ligger på en tomt, innebär detta att så fort ägaren kommer till bryggan är man skyldig att lämna bryggan eftersom ägaren har rätt att utnyttja bryggan ifred utan hinder från annan. Om bryggan ligger inom hemfridszonen får samfällighetsföreningen avgränsa tomtplatsen med staket eller häckar. Om däremot strandtomten utgör ett större markområde/strandområde och eventuella bryggor ligger en bit ifrån bostadshusen, alltså väl utanför hemfridszonen, får ni kanske acceptera att andra personer vistas och kanske till och med badar inom det område där ni har er brygga. Däremot har allmänheten ingen rätt att använda er brygga annat än för en helt tillfälligt badande. Allmänhetens användande av bryggan ska ske på ett sätt som inte innebär att skada eller olägenheter uppkommer för markägarna. Rättsfallet NJA 1996 s. 495 begränsar allemansrätten vid konstant utnyttjande av annans mark som leder till skador och olägenheter som klart överstiger vad man ska tåla i fråga om allemansrätt och rättsfallet HFD 2012 ref.70 ger viss rätt att ta ut skälig ersättning för allmänhetens användande av en anläggning. Sammanfattningsvis gäller även allemansrätten på privata bryggor så länge dessa inte är inom hemfridszonen och så länge inte bryggans ägare blir förhindrad att använda sin brygga eller lider olägenhet på annat sätt.. Det finns inget förbud mot att tillfälligt bada vid bryggan om den ligger utanför hemfridszonen. Ni kan därför avvisa folk som upptar er brygga med hänvisning till att ni äger bryggan och att deras användning stör er när ni själva ska använda den då ni inte får plats. Se gärna https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf?pid=3915.För mer information råder jag dig att kontakta länsstyrelsen i ditt län. Hos dem kan du få information om vilka regler som gäller i ditt område, samt hur långt hemfridszonen sträcker sig på samfällighetens fastighet. Har du några fler frågor är du välkommen att återkomma, om något är oklart i mitt svar kan du mejla mig jessica.konduk@lawline.seVänligen,

​Vad gäller när grannens trädgrenar inkräktar över tomtgränsen?

2020-06-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Grannens trädgrenar inkräktar på vår tomt. Kan vi kräva att grannen skär av grenarna eller måste vi göra det själva.
Rahime Duman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förhållandet mellan dig och dina grannar regleras i jordabalkens tredje kapitel. Om grannens trädgrenar är olägenhet för dig så ska grannen ta bort trädgrenarna Eftersom trädgrenarna tränger in på er tomt och jag utgår från att detta stör er så ska din granne ta bort grenarna. Du kan själv säga till grannen att han/hon ska ta bort grenarna. Men om det skulle vara så att grannen inte tar bort dem så har du rätt att göra det själv, 3 kap. 2 § första stycket jordabalken. Din granne har en skälig tid på sig att ta bort grenarnaDock, har din granne skälig tid på sig innan du kan ta bort grenarna och det är ca 6 månader. Om din granne inte tar bort grenarna inom den angivna tidsfristen så får du ta bort grenarna. Dock, får du endast ta bort grenarna om det är olägenhet för dig. Exempel på olägenhet är att trädgrenarna skymmer solen på ett olämpligt ställe. Du kan bli ersättningsskyldig om trädet skadas När du ska utföra handlingen själv dvs att ta bort grenarna så ska du göra det med försiktighet så att trädet inte skadas. Om det skulle vara så att trädet dör på grund av dina ingrepp kan du bli ersättningsskyldig. Min rekommendationOm det skulle vara så att grannen inte tar bort trädgrenarna trots uppmaningen och du vill verkligen ta bort trädgrenarna för att det är betydande olägenhet för dig, så är min rekommendation att du spelar in ett samtal med grannen innan du tar bort grenarna. Det rekomenderar jag för att undvika en framtida rättslig tvist. Du kan även skicka ett rekommenderat brev där du tydligt redogör för din granne om vad du anser om trädgrenarna. Sammanfattningsvis har du rätt att ta bort de trädgrenar som inkräktar på din tomt i den mån att trädgrenarna är betydande olägenhet för dig. Men för att du ska få ta bort trädgrenarna så måste du ha sagt till din granne och din granne har ca 6 månader på sig att utföra handlingen. Om din granne under denna tidsfrist inte tar bort trädgrenarna så kan du ta bort trädgrenarna och det ska göras med omsorg så att trädet inte skadas. Önskar dig en trevlig helg! Vänligen,

Får jag klippa ned min del av gemensam häck?

2020-06-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag bor i parhus där grannen och jag har en gemensam häck som löper mot vägen på framsidan. Häcken är ca 16m lång totalt och står 8m vardera på tomterna. Har jag rätt att ta bort häcken på min sida eller finns det risk att skada grannens sida (häck)?Häcken är alltså ingen tomtavskiljare mellan grannen och oss utan den löper yt mot vägn.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som fastighetsägare har du rätt att vidta åtgärder på din fastighet, träd och buskar hör till fastigheten varför åtgärder får vidtas rörande dessa. Den del av häcken som befinner sig inom din fastighets gränser har du rätt att klippa ned om du så önskar. Skälig hänsyn till grannar måste dock tas när du som fastighetsägare vidtar åtgärder på din fastighet (3 kapitlet 1 § Jordabalken). Det måste dock ses som skäligt att få klippa ned sin egna häck, särskilt eftersom häcken enligt din beskrivning inte är en tomtavskiljare. Att grannens häck eventuellt skulle ta skada av nedklippningen av din sida kan enbart ses som besvärande om du klipper ned den på ett osedvanligt sätt. Du borde alltså ha all rätt att klippa ned din sida av häcken, men att informera grannen om den tilltänkta åtgärden skadar aldrig. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Hälsningar,

Kan min granne sätta upp ett staket utan min tillåtelse?

2020-06-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad gäller när granne vill ha staket men inte jag?Kan de sätta upp ett utan min tillåtelse?Med vänlig hälsning
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När man har grannar intill sin fastighet finns en allmän princip om att grannarna ska visa hänsyn gentemot varandra och omgivningen, 3 kap. 1 § Jordabalken. Detta innebär att huvudregeln i förfaranden mellan grannar är att ni ska kunna diskutera och komma överens med varandra. Som regel krävs vid uppförandet av ett staket inget bygglov, det som krävs är att komma överens med sina grannar, se MÖD 2015:42. Det finns dock vissa kriterier som måste vara uppfyllda. Staketet måste vara av sedvanlig utformning och höjd. Generellt innebär detta att staketet inte får vara högre än 110 cm och ska ha en viss genomsynlighet. Staketet får heller inte målas i någon extremt avvikande färg. Dock kan det finnas vissa kommunala regler att förhålla sig till. Eftersom jag inte vet i vilken kommun du bor kan jag inte dra några slutsatser utifrån detta. För att sätta upp ett staket som är högre än 110 cm, som då kallas ett plank, krävs oftast ett bygglov, 6 kap. 1 § 7 punkten Plan- och byggförordningen. Det finns dock vissa undantag.Exempelvis är det tillåtet att bygga ett plank med höjd av 180 cm utan bygglov kring en uteplats, om det ligger ca 3.5 meter från ett bostadshus. Det ska då dessutom ligga 4.5 meter från tomtgräns. SammanfattningsvisAtt bygga ett staket på 110 cm brukar överlag inte medföra att man måste ansöka om bygglov, men det råder en allmän princip om att man ska komma överens med sina grannar. Detta innebär att du borde kunna ha något att säga till om rörande din grannes uppförande. Det är vanligt att kommunen har egna regler kring uppförande av staket och plank. Det är därför omöjligt för mig att ge exakta svar på om din granne får bygga staketet utan att ha pratat med dig. Mina råd till dig är att samtala med din granne om staketet. Både du och din granne måste visa hänsyn gentemot varandra. Om din granne inte lyssnar på dig, försök ta reda på vad som gäller i just din kommun.

Förköpsrätt av fastighet

2020-06-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min bror och jag ärvde en stor fritidstomt med två stugor som låg nära varandra.Vi kom inte överens om skötsel mm och beslutade klyva tomten i två delar med en stuga på varsin tomt.För att förhindra framtida försäljning av en av de nya tomterna skrev vi ett avtal : " Parterna är överens att vid eventuell framtida försäljning av respektive nyuppkommen fastighet erbjuda sin ursprungliga hälftenägare till fastigheten xxxx:Z förköpsrätt före genomförandet av den nya försäljningen. Avtalet underskriven av oss båda.Nu har min bror gett bort sin andel till en utomstående. Kan jag med hänvisning till paragrafen underkänna gåvanPS gåvomottagaren barfota lagfart allt bakom ryggen mig
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först måste jag tyvärr upplysa om att avtal om förköpsrätt av fastigheter inte är tillåtna i svensk rätt enligt ett antal avgöranden av Högsta Domstolen. Så det avtal du och din bror ingått är av allt att döma utan verkan.Nu framgår det inte riktigt av din fråga när ni kom överens om förköpsrätten. Om ni har skrivit in överenskommelsen i själva arvskifteshandlingarna finns det ändå en möjlighet att förköpsrätten kan bli giltig. Det är alltså ett undantag från huvudregeln (se t. ex. rättsfallet NJA 1990 s. 18). Dessvärre blir det troligen även i detta fall svårt att göra avtalet gällande eftersom din bror inte sålt fastigheten utan givit bort den som gåva. Sammanfattningsvis så är min bedömning att du inte kan göra avtalet gällande i din situation. Eftersom jag inte känner till alla detaljer i ditt fall så råder jag dig att kontakta en jurist om du vill vara helt säker på vad som gäller just för dig.

En granne i villaområde stör sig på hundar som är ute i en hundgård på dagtid

2020-06-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min dotter bor i ett hus och har hundar i en hundgård.Grannarna klagar hela tiden på hundarna, har anmält till kommunen. Kommunen har svarat att hundarna får var i hundgården mellan 8-17 och att de skäller inte så mycket så att det stör. Ändå fortsätter grannarna att gnälla och klaga. Senast idag på morgonen så stod hon vid tomtgränsen och skrek åt min dotter att de skulle ta in hundarna för barnen har sommarlov och vill sova. Klockan va då runt 9. Vad kan man göra åt sådana här människor?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att din dotter har en granne som klagar på att dottern har sina hundar ute under tid som kommunen tillåtit henne. Regler på området finns i jordabalken (JB). I 3:1 JB stadgas att var och en vid nyttjande av sin fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Där ingår bland annat att man ska visa hänsyn till sina grannar. Eftersom din dotter endast har sina hundar ute dagtid måste hon anses visa hänsyn till omgivningen. Det torde vara vanligt att ha sina hundar ute och de störningar som det genererar är sådana som en granne helt enkelt får tåla (så länge det inte rör sig om konstant skällande eller andra störningar som inte är att anse som "normala"). Det finns även ett kommunbeslut som styrker hennes rätt att ha hundarna ute på dagarna.Nästa gång grannen klagar rekommenderar jag din dotter att tala om att hon följer reglerna i jordabalken och att hon efterlever vad som slagits fast i kommunbeslutet. Om grannen fortsätter att skrika obefogat på din dotter skulle det kunna falla under brottsbeskrivningen för brottet ofredande i 4:7 brottsbalken (BrB). I sådana fall skulle hon kunna polisanmäla grannen för det störande beteendet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vilka tider får man bygga på sin tomt?

2020-06-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Får man bygga med spik och hammare alla tider på dygnet om man bor i hus i tätort?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns ingen lag som reglerar vilka tider man får bygga och föra "oväsen". Däremot säger 3 kap. 1 § Jordabalken (JB) att den som nyttjar fast egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Vad detta rent praktiskt innebär är att man inte ska föra alltför mycket oväsen, vilket blir en subjektiv bedömning som svårligen kan påvisas i domstol. Bestämmelser i Miljöbalken (MB) gällande störningar såsom buller eller liknande enbart innebära skadeståndsansvar om störningen uppsåtligen eller genom vårdslöshet orsakat en personskada, vilket inte är aktuellt i detta fall. Man får därmed bygga vilken tid på dygnet man vill, däremot bör hänsyn tas till grannarna och bygget genomföras under dagtid. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor.Med vänlig hälsning,

Vem kan bevittna namnteckning vid fastighetsköp?

2020-06-18 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Kan vi som köpare bevittna säljarnas underskrifter vid köp av fastighet? Räknas våra två bevittningar då vid ansökan om lagfart, så den inte blir fördröjd?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Avtalspart får inte bevittnaSom köpare får ni inte bevittna säljarnas underskrifter. Era bevittningar skulle således vara utan verkan. Övriga kravVidare krävs att de som bevittnar inte är under 15 år samt att de inte på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelsen av bevittningen.Tillämplig lagKravet på att bevittningen ska ske av en utomstående och de övriga kraven framkommer av första stycket i lag med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar. Det att ni som köpare inte kan bevittna uttrycks som att vittne inte får vara den "mot vilken rättshandlingen skall företas".Att bevittningen, när inte kraven åtföljs, är utan verkan framgår av andra stycket.Hoppas ni fick svar på er fråga.Med vänlig hälsning,