Kan man säga upp kontrakt som inneboende?

2020-09-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Dottern är inneboende i en lägenhet. Tjejen som lgh står på har regelbundet sena fester och killar som sover över. Kan möta nakna killar i hallen. Höra deras intima stunder olika tider på dygnet. Har påpekat detta men ingen bättring. Har man rätt att avbryta kontraktet? Behöver lugn o ro för studier.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumDet framgår inte om din dotter hyr ett rum i en hyreslägenhet eller i en bostadsrätt, jag kommer därför förklara vad som gäller i båda fallen. För hyrning av del av lägenhet gäller Jordabalkens 12 kap., för hyra av del av bostadsrätt är det Privatuthyrningslagen som gäller. UppsägningstidI hyreslägenhet gäller det en uppsägningstid på 3 månader (12 kap. 4 § JB). I en bostadsrätt har hyresgästen rätt till 1 månads uppsägningstid (3 § Privatuthyrningslagen). Alltså kan din dotter säga upp kontraktet men beroende på vilken typ av lägenhet som hon hyr ett rum i kommer hennes uppsägningstid att variera mellan 1-3 månader. Tiden kan även vara kortare om det står i kontraktet, men det får inte vara längre. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bevittning av gåvobrev vid överlåtelse av fastighet

2020-09-25 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min fd man vill ge mig sin villa som gåva, kan vår gemensamma dotter och hennes man bevittna min mans namnunderskrift?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det finns några krav på vilka som bevittnar ett gåvobrev. För att svara på din fråga kommer jag först att gå in på formkraven som gäller vid gåvor av fastigheter och sedan gå in lite närmare på just bevittning av gåvobrev. Frågor om fastigheter regleras i Jordabalken (JB).När anses gåva om fastighet bindande?Vid gåva av fastighet gäller samma formkrav som vid köp av fastighet (4 kap 29 § JB). Gåvoavtalet måste vara skriftligt, innehålla en förklaring att givaren överlåter fastigheteten såsom gåva, hur stor del som överlåtit och till sist så måste både givare och mottagare signera gåvoavtalet (4 kap 1 § JB). Det krävs alltså inget bevittnande av gåvogivarens och gåvotagarens namnteckningar för att gåvoavtalet ska vara giltigt.Observera att ett löfte om att ge bort en fastighet gäller inte, inte ens om det gjorts i skriftlig form.Kan det vara bra att bevittna gåvoavtalet ändå? Det kan dock vara bra att bevittna sitt gåvobrev trots att detta inte är ett av formkraven för gåvobrevets giltighet. En bevittning av gåvobrevet har nämligen betydelse då gåvotagaren med hjälp av gåvobrevet ska söka lagfart på fastigheten. För att få lagfart måste underskrift bevittnas av två vittnen (20 kap 7§ JB). Kravet på bevittnande av namnteckningen är alltså intekopplat till gåvobrevets giltighet, utan till möjligheten att kunna söka lagfart på en fastighet som man har fått i gåva. Får vittnena vara närstående? Vilka som bevittnar gåvobrevet spelar ingen roll, utan det viktiga är att det är två andra personer än gåvogivaren och gåvotagaren och att dessa personer är myndiga. Det finns inget krav att vittnena inte får vara närstående. Som svar på din fråga så är det alltså inga problem att ert gemensamma barn och hennes man bevittnar gåvobrevet. Ett bevittnande krävs dock inte för gåvans giltighet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Plantera häck mot tomtgräns till grannen

2020-09-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur nära får jag plantera en syrenhäck mot tomtgräns till grannen som inte vill ha häck?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga. Hänsyn till omgivningDet finns inte någon specifik lag som anger exakta mått. Situationen du beskriver behandlas till viss utsträckning i 3 kap. jordabalken (förkortad JB). Där framgår det att du måste ta hänsyn till omgivningen (3:1 JB). Din granne omfattas av begreppet omgivning och du ska med andra ord ta skälig hänsyn till din granne när du väljer att plantera syrenhäcken. Du får plantera syrenhäcken vart du vill på din tomt såvida det inte orsakar besvär för din granne. Det kanske finns en särskild anledning till att din granne inte vill ha syrenhäcken där som kan vara av värde för dig att beakta. En syrenhäck kan bli väldigt stor, du bör därför se till att inte plantera den allt för nära gränsen till din granne.Grannes rätt att avlägsna grenarSkulle syrenhäcken börja växa in på din grannes tomt så kommer din granne att kunna ta bort både grenar och rötter från denna själv. Detta förutsatt att det utgör en olägenhet för din granne och att din granne först har gett dig möjlighet att själv ta bort dem (3:2 JB). SammanfattningDet saknas bestämmelse som beskriver hur nära tomtgränsen man får plantera. Dock finns det vägledning. Att din granne inte vill ha syrenhäcken är enligt min bedömning inte något som i sig går emot bestämmelsen i 3:1 JB. Jag skulle däremot råda dig att inte plantera häcken allt för nära tomtgränsen.Hoppas du fick vägledning i din fråga, annars är du alltid välkommen att skicka in en ny. Med vänliga hälsningar,

Ändra äganderätt av fast egendom under pågående äktenskap

2020-09-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Efter min och min mans giftermål köpte vi ett hus, där min man satte in 70 procent och jag 30 procent.Vi vill nu att ägandet ska vara 50-50 procent.Hur går vi tillväga undrar vi?Tacksam för svar.
Madelen Henriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till att ändra äganderätten mellan makar finns det olika alternativ. Jag kommer nedan att presentera två olika tillvägagångssätt ni kan använda er av samt vad respektive metod innebär. Ni kan välja att ändra äganderätten genom bodelning eller genom gåva. Den lagstiftning detta framförallt berör är äktenskapsbalken (vilken jag referera till som ÄktB) samt Jordabalken (vilken jag refererar till som JB). Genom bodelning Du och din man kan genom en bodelning fördela äganderätten av huset mellan er. Detta är möjligt även under ett pågående äktenskap (9:1 st. 2 ÄktB). För att göra det krävs det att ni gör en skriftlig anmälan till skatteverket. På detta vis upprättas ett bodelningsavtal, vilket räknas som ett giltigt gåvobrev. Genom det så erhåller du halva äganderätten till huset. Efter att bodelningsförrättningen är färdig så kan du ansöka om lagfart. Ansöker du om lagfart tidigare än förrättningen är färdig kommer din ansökan om lagfart att förklaras vilande (20:7 1 st. 4 p. JB).Genom gåva Om ni inte vill ändra äganderätten genom en bodelning, kan din man välja att ge dig en del av huset i gåva. Eftersom ni är gifta så är det äktenskapsbalkens regler om gåvor som gäller. Där framgår det att gåvan är giltig mellan er antingen om reglerna kring gåva i allmänhet har följts, eller om man registrerar gåvan hos skatteverket (8:1 ÄktB). Huset är fast egendom. Därför finns det vissa regler utöver äktenskapsbalken vi behöver ta hänsyn till. Vid gåva av fast egendom gäller samma regler som vid köp (4:29 JB). Ni måste upprätta en överlåtelsehandling av huset. För att denna överlåtelsehandling ska vara giltig krävs det att ni uppfyller vissa formkrav (4:1 JB). Det ska vara skriftligt, finnas med uppgift om vilken fastighet det rör sig om, förklaring av din man att fastigheten ges bort till dig samt din och din mans underskrift. Därefter är det av vikt för dig som gåvomottagare att gåvan av halva huset registreras hos skatteverket. Detta för att du ska kunna få lagfart. Lagfarten ska ansökas om senast 3 månader efter det att ni upprättat gåvobrevet (20:1-2 JB). Gör du inte den anmälan hos skatteverket riskerar du att din anmälan om lagfart blir vilande (20:7 1 st. 10 p. JB). För att din ansökan om lagfart ska beviljas ska två vittnen närvara när din man undertecknar handlingen (20:7 1 st. 2 p. JB). Hoppas att svaret var hjälpsamt för er. Annars är ni alltid välkomna med en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

flytt till äldreboende, får inneboende bo kvar?

2020-09-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om den ena parten äger en fastighet när parterna flyttar tillsamman, vad gäller då om parten som äger fastigheten måste flytta till ett annat boende t.ex. äldreboende, har den inflyttade parten rätt att bo kvar i fastigheten?
Jakob Westling |Hej och tack att ni valde Lawline med din fråga!Då ena parten äger fastigheten, är det helt upp till hen hur hen vill råda över fastigheten.Alltså: Det finns inga formella hinder till att den inflyttade parten bor kvar, så länge ägaren godkänner det.

Vad gäller om säljare av fastighet lämnat kvar möbler och inte städat?

2020-09-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vi kopte ett fritidshus i Juli. Vi bor i England och hade darfor inte sett detta hus innan vi kopte det men min bror hade sett det och tagit med oss pa visningen genom Facetime.Efter varat bud hade blivit accepterat fragade maklaren oss om vi ville ha mobler eller kanske verktyg. Vi tyckte inte om moblerna men eftersom damen vi kopte huset fran hade en make som just hade gatt bort tyckte vi synd om henne och sa att hon kunde ta det hon ville och lamna resten. Val vi kom dit sag vi att hon hade bara tagit sakerna som hade varde och lamnat resten. Hon hade ocksa bjudit in grannarna att ta det dom ville. Det visade sig ocksa att mangderna av mobler samt losore - gamla glasburkar/dynor/trabitar/metallstangar/gammal farg etc var mer an vi klarade av att tomma sa vi forst och framst anlitade en firma att ta bort alla mobler. Det kostade oss ca. 10,000 sek. Vi borjade sedan med losoret sjalva vilket igen, blev for mycket och vi bestamde oss for att anlita hjalp samt skaffa en kontainer - slutliga priset for detta blev ca. 25,000 sek. Val allt var borta var det enormt smutsigt vilket vi ordnade med sjalva. Damen vi kopte av tycker att vi ar hemska som fragar efter ersattning. sager att vi fick huset billigt och har erbjudit halva summan. Kan jag ta denna skuld till Kronofogden? Tar jag da skulden som den ar idag eller lagger jag till for varat eget arbete for att tomma huset?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har ni köpt en fastighet och kommit överens om att säljaren kunde lämna kvar möbler m.m. När ni fick tillträde till fastigheten hade säljaren lämnat kvar endast sådant som hade något värde och lämnat kvar resten. Den mängd möbler m.m. som fanns kvar var mer än ni klarade av att hantera varför ni fick anlita en firma för ändamålet. När allt var borta fick ni även lägga ner tid på att städa. Ni har begärt ersättning för vad det kostade av säljaren som erbjudit sig att betala hälften. Du undrar nu om du kan ta skulden till Kronofogden eller ej.I jordabalken (JB) som reglerar överlåtelse av fastighet finns det inga regler avseende städning och tömning av fastigheten. Normalt sett regleras i köpeavtalet att säljaren dels har en skyldighet att tömma fastigheten, dels att städa den. Om fastigheten inte är tömd och inte är städad har köparen i regel enligt avtalet rätt att utföra det på säljarens bekostnad (dvs. anlita en firma för ändamålet och att säljaren får stå kostnaden). I ert fall vet jag inte vad det står i köpeavtalet, däremot har ni som jag förstår det kommit överens om att säljaren fick lämna kvar möbler m.m. vilket talar emot att ni skulle ha någon rätt till ersättning.Min rekommendation är att ni kontrollerar vad som står i köpeavtalet. Eftersom städning och tömning av fastigheten inte regleras i lag är det fritt för er att komma överens om vad som ska gälla er emellan. Utifrån den information du delgett oss har ni kommit överens om att säljaren inte behövde tömma fastigheten utan fick lämna kvar möbler m.m. Sett till det är era möjligheter till att driva in den skuld ni anser att finns små. Om ni inte vill tvista om beloppet torde det vara mer fördelaktigt att komma överens med säljaren och godta den hälft hon erbjudit sig att betala. Om ni vill att en av våra jurister går igenom ärendet och vad som står i ert köpeavtal är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att kräva att grannen klipper eller tar bort häcken?

2020-09-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |En granne till mig har en Thujahäck som till min tomt och han inte vill ta bort den. Den är cirka 2,5 m hög och 2 meter bred. Problemet är att den nu är inne på in tomtuppfart med 80 cm. Min grind och grindstolpe syns inte längre. Försökte förra året både skriftligen och muntligen att han skulle ta bort häcken som blivit eftersatt under många år. Jag fick då välja med att han klippte längs med stammen på min sida eller att de tog årsskotten. Valde då årsskotten då jag inte vill ha bruna stammar mot min tomtgräns. Den skräpar ned och är alldeles för stor.Har varit i kontakt med Kommunen men de driver inte privata ärenden. Vad skall jag göra för att få tillbaka min infart och grind??
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är vanligt att det uppstår problem mellan grannar när det kommer till växtlighet mellan tomtgränser. Till att börja med vill jag nämna att det inte finns någon lag som säger hur nära en grannes tomt en häck får planteras eller hur höga häckar mellan tomtgränser får vara. I vissa fall kan kommunens plan- och byggnadsnämnd lämna föreläggande om att en part ska ta bort en buske eller klippa densamma. Detta gäller dock bara om häcken är placerad så att den tex. hindrar sikten för bilförare på närliggande väg. Jag uppfattar det som, och baserar mitt svar utifrån, att häcken det är fråga om inte hindrar biltrafiken utan snarare att den utgör ett störningsmoment för dig. Vem äger häcken? Jag förstår det som att själva roten och stammen på thujaplantorna som utgör häcken står på din grannes sida, häcken är därför att se som fastighetstillbehör till din grannes fastighet enligt 2 kap 1 § Jordabalken (JB). Det innebär dock inte att det är okej att häcken växer över hur som helst på din tomt. Hänsyn till omgivningenEn huvudregel i Jordabalken när det kommer till rättsförhållanden mellan grannar är 3 kap 1 § JB som säger att var och en ska ta skälig hänsyn till sin omgivning vid nyttjande av sig egen fastighet. Detta innebär att grannar har ett visst ansvar mot varandra att inte störa eller på annat sätt vara i vägen för varandra när man utför åtgärder på sin egen fastighet. Vissa störningsmoment får man såklart tåla men det finns gränser. I ditt fall hindras ju du från att nyttja en del av din uppfart i detta läge eftersom häcken växer in på din tomt, vilket tyder på att din granne kanske inte visar dig tillbörlig hänsyn när han låter häcken växa på det här sättet. Vad du har rätt tillEftersom grenarna som hänger in på din uppfart utgör ett problem för dig har du rätt att enligt 3 kap 2 § JB ta bort både grenar och rötter som finns på din sida av tomtgränsen. Denna rätt har du dock bara efter att du först gett grannen själv möjlighet att ta ner dessa. Om grannen vägrar eller inte gör detta inom skälig tid så får du alltså själv vidta åtgärder. Om du själv skulle ta bort grenar är det viktigt att tänka på att du inte får skada häcken eftersom denna, trots att den utgör ett problem för dig, faktiskt tillhör din granne. Om det rör sig om större grenar eller rötter på din sida är det alltså extra viktigt att du pratar med grannen om att du vill ha bort dessa och ger grannen möjlighet att vidta åtgärder, annars riskerar du att skada eller döda häcken vilket kan leda både till skadeståndsskyldighet gentemot grannen och en väsentligt sämre grannsämja. Det verkar i ditt fall som att grannen tidigare varit villig att ta bort årsskotten efter att du påtalat problemet, kanske kan han vara villig att göra detta även i fortsättningen? Att du tycker att häcken skräpar ner på din sida och att det kommer bli fult med bruna stammar om häcken klipps längsmed stammen är tyvärr inte något som ger dig rätt att kräva att grannen tar bort hela häcken. Det bästa skulle vara om du har möjlighet att diskutera saken med grannen och komma överens om att någon av er underhåller häcken på din sida samt hur mycket och vad som då får tas bort. Du kan då som hjälp påtala att du faktiskt har rätt att ta bort växtlighet på din sida eftersom denna utgör en olägenhet för dig. Vissa grannar upprättar avtal emellan sig om hur häcken mellan tomtgränserna ska skötas, kan det kanske vara ett alternativ för dig och din granne? Kort sammanfattat har du alltså inte rätt att kräva att grannen tar ner häcken, du har däremot rätt att be grannen om att ta bort den del av häcken som växer över på din tomt och om åtgärder inte vidtas från grannens håll ta bort denna del själv. Jag hoppas att du fått lite hjälp på vägen av mitt svar. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Får jag promenera på en privatägd väg?

2020-09-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min fru och min barn och jag har promenad på en väg som vi visste inte att det är en privat väg. Det var ingen skylt som man ser att det är privat område. Markägaren kom till oss och sade att vi får inte promenera där och hon tagit flera bilder från ossSka hon polis anmäla den? Har vi gjort fel?Jag väntar på din svar snälla!TackAli
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi någonting som kallas för allemansrätt. Allemansrätten är grundlagsstadgad (2 kap 15 § 4 st Regeringsformen) och innebär en rätt för var och en att färdas över annans mark och tillfälligt uppehålla sig där. Det finns inte någon tydlig definition i lag om allemansrättens omfattning men det som kan konstateras är att den innebär en inskränkning av markägarens äganderätt. Detta på så sätt att denne måste acceptera att andra uppehåller sig och eller nyttjar dennes fastighet utan ersättning. En fastighetsägare får alltså inte hindra någon från att uppehålla sig på eller nyttja dennes mark. Markägare får inte heller sätta upp skyltar med texten "privat område" eller liknande utan tillstånd från kommunal myndighet (5 § Lag 1998:814 med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). Allemansrätten må vara en rättighet, men med denna rättighet följer också en skyldighet. Var och en som utnyttjar allemansrätten ska visa hänsyn och varsamhet i naturen, vilket anges i 7 kap 1 § Miljöbalken. Ett undantag från allemansrätten är att man inte får vistas på någons tomtmark, den s.k. hemfridszonen. Hemfridszonen är det område som är närmast runt bostadshuset och på detta område får man inte vistas utan lov från fastighetsägaren. Om man vistas på någons tomtmark utan lov kan man göra sig skyldig till hemfridsbrott enligt 4 kap 6 § Brottsbalken. I ditt fall har du och din familj promenerat på en privatägd väg vilken ni har rätt att göra enligt allemansrätten. Markägaren har ingen rätt att hindra er från att göra det, såvida ni respekterar naturen och inte promenerar på hennes tomtmark. I din beskrivning av händelseförloppet verkar det som att ni har respekterat naturen och inte har promenerat på hennes tomt. Ni har alltså inte gjort någonting fel och hon kan inte polisanmäla er för något brott. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,