Vad har grannar rätt att göra?

2018-12-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag tänkte passa på att fråga lite saker.Kan man portförbjuda sin granne att komma över till vår tomt och klippa av grenar från sin häck?Det vill säga om det skulle växa över såna till vår tomtgräns.Om man inte skulle tycka om sin granne överhudtaget.Skall man då säga det?(Flyttade in på gatan efter oss i Mitten på Maj)Jag tycker verkligen inte om denna grannen.De sköter inte om sin tomt och då tänker jag på deras häck som de sagt 2 gånger att de ej är nöjda .Men tar som vanligt inte tag i saker.Dessutom så hade dom en väldigt högljudd fest på Midsommarafton.Sen i somras så hade de 2st till fester med ungdomar även högljutt då också.Är trött på dessa ungdomar.Jag tycker att de borde flytta.
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Rättsförhållandet mellan grannar regleras i 3 kap jordabalken (JB). I 3:1 JB slås fast att var och en vid nyttjande av sin egen eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Vidare stadgas i 3:2 JB att om grenar tränger in på någon annans fastighet och det medför olägenhet för denna, får hen ta bort grenen. I första hand ska dock den som äger exempelvis häcken ta bort grenarna. Detta betyder i ditt fall att den som i första hand ska ta hand om grannens häck är grannen själv. Om grannen behöver stå på din mark när denne gör det är det därmed okej. Du kan inte portförbjuda din granne att komma över och klippa sin häck från din tomt. Gällande om du ska säga till grannen att du inte tycker om denne är inte något jag kan avgöra. Enligt min mening kan det dock vara bra att tala med grannen om vad som stör dig på ett vänligt sätt. Ni kan säkert komma överens på något sätt. Gällande de högljudda festerna är det inte något du kan göra något åt. Att hålla fester då och då är inte olagligt. Mitt råd är även här att tala med grannen och försöka nå en överenskommelse. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur gör man för att bli ensam ägare på en tomt som ska styckas av från gemensam mark?

2018-12-19 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Vi samäger en obebyggd mark i fjällen på ca 3 ha med fyra andra delägare. Nu vill vi stycka av en mindre tomt och bygga ett fritidshus och vi vill ju då stå som ensamma ägare på denna tomt. Hur gör man för att bli ensam ägare på en tomt som ska styckas av från gemensam mark? Vilka dokument behöver skrivas? Eller är det sk. klyvning man ansöker om? Och vad händer om någon av delägarna inte skriver under, kan vi inte stycka ut en tomt i sådana fall?
Christoffer Dahl |Hej och tack för din fråga!Frågor om mark och fastighetsbildning (frågor om ändringar av fastigheter) regleras i jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL)Av 1 kap 1 § 2 stycket i JB framgår att sämjedelning är utan verkan. Detta betyder att man inte får dela fastigheter på egen hand genom avtal, utan detta måste göras med hjälp av lantmäteriet i enlighet med bestämmelserna i fastighetsbildningslagen.Det finns olika sätt för att bilda nya fastigheter beroende på vad som åsyftas. Klyvning är när en befintlig fastighet klyvs i nya. Utifrån frågan antar jag att det är avstyckning ni eftersöker. Avstyckning regleras i 10 kap FBL och innebär att en del av en större fastighet avstyckas och blir en egen, ny fastighet. Det är fullt möjligt att göra som ni tänkt. Antingen att ni först upprättar köpehandlingar och sedan avstyckar fastigheten, alternativt att ni först avstyckar fastigheten och sedan köper den nya fastigheten av de andra ägarna.Här rekommenderar jag det förstnämnda alternativet. Ett köp som innefattar ett villkor om avstyckning, eftersom en avstyckningsprocess har en viss handläggningstid och vissa grundläggande krav. Avstyckningen måste vara lämplig och ändamålsenlig. I 3 kap 1 § FBL stadgas att en fastighetsbildningsprocess (avstyckning i detta fall) måste tillgodose ett varaktigt och aktuellt behov. Att upplåta bostäder brukar här godtas. Dessutom måste det vara ändamålsenligt; dvs det måste finnas tillgång till vägar, vatten, avlopp och så vidare.Först ska en köpehandling skrivas under. Den ska vara skriftlig, undertecknad av alla fastighetsägare och de som ska köpa den nybildade fastigheten. Den ska innehålla en köpeskilling och en överlåtelseförklaring. – se 4 kap 1 § JB för kraven i lagtext. I kontraktet behöver även ett villkor på att avstyckning ska ske och avstyckningen måste ansökas senast sex månader efter det att köpehandlingarna undertecknades, annars är köpet ogiltigt, se 4 kap 7 § JB.Avstyckning kan ansökas av både förvärvare och överlåtare, men kräver alla medverkandes underskrift. Kontakta lantmäteriet för hjälp med ansökan.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Startbesked för lov- och anmälningspliktiga åtgärder

2018-12-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har ansökt om och fått startbesked om att installera en braskamin i min lägenhet. Sedan dess har jag haft en behörig inspektör på som kontrollerat att det går att koppla in kaminen i befintlig skorsten och hur detta skall göras på bästa sätt, ansökt om och erhållit godkännande av BRF-föreningens styrelse samt inlett jämförelse och utvärdering av olika braskaminer. Sedan kom dock andra delar av lägenhetsrenoveringen emellan, så inköp av kaminen och inkopplingen sker nu ca 4 månader efter att startbeskedets giltighetstid (som är två år) går ut.Min fråga är: kan jag hävda att "projektet påbörjats" under startbeskedets giltighetstid så att jag inte behöver ansöka om nytt startbesked och betala ny avgift i och med att jag gjort det mesta under giltighetstiden utom köp av kamin/inkoppling? Jag kommer ju ändå att ansöka om slutbesked när projektet är klart så någon praktiskt skillnad utöver ytterligare handling och kostnader är svårt att se. "Projektet påbörjats" är den specifika term som används i bifallsbeslutet och det står ingenting om att det måste vara slutfört under startbeskedets giltighetstid.
Felicia Johansson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har tittat på din fråga och kommer främst att utgå från plan- och bygglagen, vilken reglerar lov- och anmälningspliktiga åtgärder. I 10 kap 3 PBL anges att startbesked krävs för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan enligt 16 kap 18 § PBL. För tolkning av de åtgärder som är anmälningspliktiga finns ledning i 6 kap 5 § plan- och byggförordningen. I 6 kap 5 § 4 p plan- och byggförordningen anges att "en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader" är anmälningspliktiga. Enligt 10 kap 3 § PBL krävs det därmed startbesked för en sådan åtgärd. Giltighetstid för åtgärder som kräver lov eller anmälan regleras i 10 kap 25 § PBL. Där anges att "ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla"Det innebär att ett starbesked för en lovpliktig åtgärd upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år och slutförts inom fem år, så som anges i 9 kap 43 § PBL. Utifrån din beskrivning verkar din åtgärd endast vara anmälningspliktig. Startbesked för anmälningspliktiga åtgärder regleras i andra stycket av samma lagrum. Där anges att"Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd."Det innebär att startbeskedet är giltigt i två år. Det regleras ingen längre frist för slutförande av åtgärd, så som det görs för lovpliktiga åtgärder. Om en anmälningspliktig åtgärd inte är slutförd inom två år ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt tekniskt samråd. Det gäller dock bara om ett sådant samråd är nödvändigt för att fatta beslut i frågan om nytt startbesked (Prop 2009/10:170 s 484). Om din åtgärd endast anses vara anmälningspliktig kan det alltså beslutas om ett nytt startbesked, även utan ett nytt tekniskt samråd. Är åtgärden däremot lovpliktig måste ett nytt bygglov sökas, förutsatt att åtgärden inte är färdig inom fem år. Om du önskar ytterligare rådgivning får du gärna kontakta mig på felicia.johansson@lawline.se.

Hindrar den svenska lagstiftningen att svenska medborgare bygger hus i andra länder?

2018-12-04 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, kan jag som svensk medborgare med kärlek till Nepal köpa mark och bygga mig ett litet hus där?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du köpa mark i Nepal och bygga ett hus där?Enligt den svenska lagstiftningen finns inga direkta hinder för dig som svensk medborgare att bygga hus i ett annat land, därför kan du enligt den svenska lagstiftningen kunna bygga dig ett hus i Nepal. Du behöver däremot se till hur lagstiftningen i Nepal ser på att svenska medborgare kommer och bygger på nepalesisk mark. Dessvärre har vi här på Lawline svårt att hjälpa till med hur utländsk lagstiftning ser ut. Det du kan göra är att vända dig till en juridisk rådgivare i Nepal som hjälper dig med deras lag.Stort lycka till med husdrömmarna!Vänliga hälsningar

Vem ska stå på bygglovsansökningen?

2018-12-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo ska bygga ett hus på en tomt vi äger tillsammans. På bygglovsansökan står bara hans namn. Kan det få några konsekvenser för mig? Eller ska jag skriva dit mitt namn också?
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansökan om bygglov har vad jag kan utläsa ingen rättsligverkan mer än att ni får bygga huset på er tomt som ni önskar. De regler som finns är 9 kap. plan och bygglagen (PBL). Enligt 9 kap. 21 § PBL ska ansökan vara skriftlig och innehålla de ritningar och beskrivningar samt andra uppgifter som behövs för att kunna pröva er ansökan om bygglov. Ansökan ska även innehålla förslag om vem som ska vara kontrollansvarig på det kommande bygget. Skulle ansökan motförmodan vara ofullständig får ni möjlighet att komplettera er ansökan och söka igen, detta går att utläsa från 9 kap 22 § PBL. Alltså det spelar ingen roll om båda av er eller bara en står på bygglovsansökningen utan så länge någon av er har sökt och ni uppfyller de krav som finns så kommer ansökan att bedömas.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilket avstånd krävs mellan en byggnation och en tomt?

2018-12-18 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur många meter måste det finnas mellan mitt hus och ett nybygge bredvid min tomt?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget allmängiltigt svar på hur långt avstånd det måste vara från en byggnation och en tomtgräns, utan olika faktorer kan spela in och påverka hur många meter som krävs emellan. Huvudregeln är att bygglov krävs för byggnationer, 9 kap 2 § Plan och Bygglag (2010:900) [PBL]. Bygglov krävs alltså för nybyggnad, tillbyggnad samt vissa andra ändringar av en byggnad. Till denna huvudregel finns dock undantag, dvs byggnationer som inte kräver bygglov.Undantag för en- och tvåbostadshus:När det gäller en- och tvåbostadshus krävs till exempel inte bygglov när det gäller byggnationer såsom altan, plank eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset som inte är större än 15 kvadratmeter, 9 kap 4 § PBL. Vidare krävs inte heller bygglov för en byggnad i omedelbar närhet till en- eller tvåbostadshuset som ska utgöra ett komplementbostadshus eller komplementbyggnad och som inte överstiger 25 kvadratmeter, ett s.k Attefallshus, 9 kap 4a § PBL.För vissa byggnationer, som sker på tomten av ett en- eller tvåbostadshus krävs alltså inte bygglov. Vad som gäller för sådana byggnationer, som enligt exemplet ovan inte kräver bygglov, är dock att man måste ha berörda grannars godkännande för att få bygga närmre grannens tomtgräns än 4,5 meter. Man får alltså inte bygga en sådan byggnation närmre grannens tomtgräns än 4,5 meter utan dennes godkännande. Kravet på att få berörda grannars medgivande har varit ett effektivt sätt att försäkra sig om att en granne inte bygger något som klart missgynnar en annan granne, t.ex förstör utsikten för denne, då det inte krävs något bygglov. Undantag för ekonomibyggnader:Vidare krävs inte bygglov för ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 9 kap 3 § PBL. Det är endast de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna som är ekonomibyggnader, till exempel magasinsbyggnader, garage för maskiner och ladugårdar. När det gäller ekonomibyggnader finns det dock inga specifika krav på avstånd till tomt eller fastighetsgräns. 4,5-meters regeln gäller alltså inte avseende ekonomibyggnader. Dock måste de allmänna kraven på placering av byggnation följas vilket innebär att den måste placeras på ett lämpligt sätt med beaktning av landskaps- och statsbilden samt inte medföra någon betydande olägenhet på något sätt. Vidare ska bebyggelseområdets särskilda miljömässiga, historiska och konstnärliga värden skyddas vid placeringen av ekonomibyggnaden. Om ett område omfattas av en detaljplan krävs dock bygglov för upprättandet av en ekonomibyggnad.När det gäller bygglovspliktiga byggnationer gäller inte heller 4,5-meters regeln utan då gäller istället själva bygglovet.Vidare kan kommunen i detaljplan bestämma placering av byggnadsverk, 4 kap 16 § PBL. Kommunen kan därigenom reglera byggnadsverks placering både dess läge på tomten och i förhållandet till andra fastigheter.Sammanfattning:Det finns alltså inget allmängiltigt svar på hur långt avståndet mellan ett nybygge och din tomt ska vara. Faktorer som kan spela in är alltså vilken sorts byggnation det rör sig om eller eventuella lokala förutsättningar. Vidare kan eventuella bestämmelser om placering i detaljplanen påverka, om området omfattas av en detaljplan. Jag skulle rekommendera dig att kontakta din kommun om du är osäker på vad som gäller angående eventuell detaljplan. Ovan nämnt är i vart fall vad som gäller angående byggnationer som är bygglovspliktiga respektive byggnationer som inte kräver bygglov där 4,5-meters regeln gäller. Hoppas detta svar kunde ge klarhet i frågan. Tveka inte att höra av dig igen om svaret var otydligt eller om du har fler funderingar. Vänligen,

Får barnvagn förvaras i trapphus?

2018-12-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Har en Brf förening rätt att tillåta att en barnvagn förvaras i trapphuset eller strider det mot nån brandskyddslag?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnvagnsägare har ingen absolut rättighet att förvara barnvagn i trapphus på grund av brandsäkerhetsskäl. I lagen om skydd mot olyckor (LSO) framgår att ägare och de som får nyttja byggnader och anläggningar ska se till att det finns utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka samt i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (2 kap. 2 § LSO). Barnvagnar, cyklar och tidningshögar kan vara i vägen vid utrymning och göra att branden lättare sprider sig och bör därför inte förvaras i trapphus. Kammarrätten har i en dom fastslagit att barnvagnar utgör en säkerhetsrisk. Med det sagt innebär det inte att barnvagnar alltid är förbjudna i trapphus, utan en avvägning måste göras från fall till fall eftersom trapphus kan se så pass olika ut. Sammanfattningsvis kan en bostadsrättsförening tillåta att barnvagn förvaras i trapphuset beroende på hur trapphuset ser ut och om barnvagnen kan placeras så att den inte är i vägen vid eventuell utrymning.

Har man besittningsrätt om man bor i ett hus gratis?

2018-12-03 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej vår far gick bort i maj och han hade en sambo , dom bodde i ett hus tillsammans som far ägde till hundra procent vilket hon har skrivit på att det är så, nu är det så att jag och mina två bröder ägare till fastigheten låter henne bo kvar där med att hon står för löpande kostnader ingen hyra . Nu undrar vi hur det blir om hon kräver besittningsrätt efter ett tag och vad innebär det för oss ? Vi vill ju såsmåningom hyra ut fastigheten men vill samtidigt inte slänga ut henne på gatan i kylan i dagsläget,dessutom har hon en fastighet sen tidigare några hundra meter därifrån . Så återigen har hon rätt att begära bessitningsrätt och vad innebär det för oss kan vi inte få ut henne ur huset då , kan hon bara bo kvar och betala el och diverse utgifter .
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En generell besittningsrätt finns för personer som hyr ett hus enligt 12 kap. jordabalken. För att det ska vara fråga om ett sådant hyresavtal så ska dock avtalet avse upplåtelse av hus mot ersättning. Denna ersättning behöver inte vara i pengar, men det ska vara någon typ av prestation (12 kap. 1 § jordabalken).Eftersom ingen sådan prestation utgår i ert fall så kommer inte 12 kap. jordabalken att vara tillämplig och besittningsrätten i denna lag gäller därför inte. Upplåtelsen ni har gjort till er fars sambo är istället en benefik nyttjanderätt, vilket regler finns för i 7 kap. jordabalken. Om jag har uppfattat dig rätt så har upplåtelsen skett utan en tidsbegränsning. Dessa typer av avtal kan ha olika verkningar angående avtalstiden och uppsägning beroende på hur man tolkar avtalet. Nedan redogörs för de två alternativa verkningar avtalet kan ha:1. Upplåtelsen anses ha gjorts för all framtid, och är bindande i 50 eller 25 år enligt 7 kap. 5 § jordabalken, eller2. Upplåtelsen anses gälla tills vidare, vilket medför att avtalet kan sägas upp när som helst med iakttagande av skälig uppsägningstid.För att ta reda på vilket av dessa två alternativ som gäller så måste man tolka upplåtarens avsikt. Vilken av dessa två regler som gäller beror alltså på vad du och dina bröder avsåg med upplåtelsen.Enligt uppgifterna från din fråga så är min bedömning att detta är en upplåtelse som löper tills vidare enligt p. 2 ovan. Detta gör att ni kan säga upp avtalet när som helst med iakttagande av skälig uppsägningstid.Det är vidare inga problem att er fars sambo fortsätter att bo i huset utan att utge hyra, utan er fars sambo kommer fortsatt att sakna besittningsrätt till huset, men ni måste iaktta en skälig uppsägningstid när ni säger upp avtalet. Vad som är en skälig uppsägningstid får bedömas från fall till fall där man tar hänsyn till bland annat hur länge avtalet har löpt. Vänligen,