Hur länge får ett upplåtelseavtal gälla?

2020-11-02 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag är fastighetsägare där en idrottsförening vill nyttja min mark för ett el-ljusspår. Marken har nyttjats för detta sedan tidigare ägare men något avtal finns inte.Jag vill låta föreningen fortsätta med det och tänkte att det är väl bäst för alla parter om vi har skriftligt på vad som gäller. Men när jag då läser jordabalkens 7 kap. 5 § så verkar vi inte kunna avtala om en viss avtalstid, utan 50 år i icke detaljplaneratområde gäller från det att ett nyttjanderättsavtal upprättats? Fortsättningsvis jordabalken 7 kap. 10 § om jag upplåter nyttjanderätt skriftligt så skulle föreningen ha en obegränsad rättighet att söka inskrivning på min fastighet?Hur ska jag tänka som fastighetsägare, där jag vill upplåta marken just nu, men kan omöjligt planera för 50 år framåt i tiden, eller riskera att någon gör en inskrivning på min fastighet som i förlängningen skulle riskera att sänka värdet på min fastighet vid framtida försäljning. Det verkar ju inte vara möjligt att skriva ett skriftligt nyttjanderättsavtal då dessa risker inte går avtala bort enligt lagen. Hur gör jag?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att uppmärksamma om att det råder avtalsfrihet och att du kan välja att upplåta ett avtal att gälla under den tid du önskar. Bestämmelsen i 7 kap. 5§ Jordabalken (JB) kan i första anblick vara lite svårbegriplig, men i sin helhet avser den att reglera totala upplåtelsetider. Bestämmelsen är faktiskt till förmån för dig på så sätt att ifall tidsgränserna som uppställs i paragrafen överskrids så är upplåtelsen inte längre tvingande. Syftet är precis som du själv anger, att man inte vill binda parterna under en för lång tid. Det är även självklart att du kanske önskar förändra något efter sådan tid. Regeln är tvingande på så sätt att den inte kan avtalas bort. Av första stycket anges att avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt, inte är bindande längre än 50 år från det att avtalets slöts. Det finns ändå utrymme för er att avtala om en längre upplåtelsetid, men då har ni dessutom en rätt att frånträda avtalet efter att tidsgränsen som anges i paragrafen har passerat. Vid upplåtelse av fast egendom inom detaljplan och upplåtelse av jordbruksarrende är dessa inte bindande mer än 25 år. Vad gäller 7 kap. 10§ JB reglerar denna rätt till inskrivning för nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling (samt servitut). Inskrivningen är alltså ingen skyldighet utan en rättighet. Inskrivning är bra sett utifrån att nyttjanderätten blir allmänt känd genom förfarandet. I och men inskrivningen anses ny ägare vara medveten om dess existens. Den nye ägaren försätts i ond tro och rättigheten blir gällande mot denne. Rättigheten ges ett sakrättsligt skydd. Inskrivning är även den en tvingande regel som inte kan avtalas bort. Undantag gäller däremot för arrende som istället skyddas i 7 kap. 13§ JB vilket hänger samman med att man velat undvika att fastighetsregistret blir överfyllt med inskrivningar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hus på en fastighet?

2020-10-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om man som ensamt barn ärver allt av sina föräldrar blir då huset på fastigheten som var lös egendom från början fast egendom? Barnbarn till den som ärver som byggt huset.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i jordabalken (JB). Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter (1 kap. 1 § JB). Till en fastighet hör bland annat byggnader som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk (2 kap. 1 § JB). Föremål som annan än fastighetsägaren tillfört fastigheten hör dock inte till denna (anses inte utgöra fastighetstillbehör), om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand (2 kap. 4 § JB). För att ett hus på en fastighet ska betraktas som ett fastighetstillbehör krävs således att huset och fastigheten har samma ägare.Jag kan inte utläsa av din beskrivning hur det är i ditt fall men om det är så att fastigheten och huset har samma ägare utgör huset ett fastighetstillbehör.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Fd sambo vägrar ansöka om lagfart - vad gör jag?

2020-10-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |hej,min fråga är jag äger en stuga där min fd sambo har löst ut mej från skulderna så helt rättsligt kan han söka lagfart på stugan nu... vilket jag trodde att han gjorde den dagen han löste ut mej........i april mån i år... nu får jag till mej att jag fortf står som ägare...men han vägrar tydligen att söka lagfart så jag står fortfarande kvar som ägare på stugan.... vilket jag absolut inte vill..hur kan jag gå vidare för att inte stå kvar som ägare ??? hoppas ni kan svara mej ganska snabbt....orolig....mvh
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först att berätta allmänt om skyldigheten att söka lagfart för att sedan berätta hur du kan gå vidare för att inte stå kvar som ägare.Allmänt om skyldigheten att söka lagfartNär man köpt ett nytt hus måste man enligt lag registrera sig som ägare av fastighet hos Lantmäteriet, och detta kallas att ansöka om lagfart. De regler som finns angående lagfart finns i 20 kap jordabalken. Lagfarten måste ansökas om inom tre månader efter det att fastigheten bytt ägare och ansökan skall göras av den nya ägaren, vilken oftast är densamma som står skriven på det eventuella bostadslånet (20 kap 2 § jordabalken). Det som kan hända om den nya ägaren inte ansöker om lagfart är att inskrivningsmyndigheten kan förelägga fd sambon med vite (20 kap 3 § jordabalken). Detta sker dock mycket sällan framförallt men hänsyn till att inskrivningsmyndigheten helt enkelt inte får reda på att ett förvärv har skett. Inskrivningsmyndigheten är en del av lantmäteriet.Hur kan du gå vidare för att inte stå kvar som ägare?Det framgår i din fråga att din fd sambo blev ensam ägare av stugan i april, vilket innebär att det har gått mer än 3 månader. Vilket i sin tur innebär att inskrivningsmyndigheten skulle kunna förelägga din fd sambo med vite om han inte snarast ansöker om lagfart. Det ligger i din fd sambos händer att söka lagfart och registrera sig som ensam ägare av stugan.Det du kan göra är att ta kontakt med lantmäteriet (se kontaktuppgifter här) och förklara din situation. Berätta att din fd sambo blev ensam ägare i april och har vägrat att ansöka om lagfart. Det som kan hända då är att lantmäteriet ålägger din fd sambo att betala vite fram tills att han ansökt.Behöver du ytterligare rådgivning kan du kontakta lawlines telefonrådgivning på nummer: 08-533 300 04. Telefonrådgivningen är öppen måndag–fredag kl. 10.00–16.00Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att ge bort en fastighet med kravet att om inte gåvomottagaren kan underhålla den eller går bort ska lämna tillbaka den?

2020-10-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej :)Går det att skriva över en bostad på en annan person, där man kan tillägga i någon form av kontrakt att ifall inte personen har förmåga att ta hand om boendet längre/personen går bort, så tillfaller bostaden till den som gav bort bostaden från början?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar om man ge bort en fastighet med förbehållet att personen som får fastigheten kan underhålla den själv alternativt är vid livet. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för under vilka omständigheter man kan ge bort en fastighet och hur ett sådant gåvobrev kan se ut. Din fråga regleras i Gåvolagen (gåvoL) och jordabalken (JB). Kan man ge bort en fastighet med dessa villkoren?För den som önskar att ge bort en fastighet gäller samma regler som om fastigheten skulle överlåtas (jfr 4 kap. 29 § JB). Det innebär att för att gåvan ska vara giltigt måste man följa formföreskrifterna i 4 kap. 1 § JB för att gåvan ska vara giltig. Bland annat innebär det att det krävs ett skriftlig avtal om gåva, en objektangivelse samt underskrifter från gåvogivaren och gåvomottagaren. Utöver att formföreksrifterna ska vara uppfyllda så kan avtalet villkoras hur man vill. Det du beskriver är en s.k återgångsklausul. Återgångsklausuler gäller självklart mot den man skriver avtalet med, men kan vara svåra att aktualisera om mottagaren säljer vidare bostaden (jfr 4 kap. 30 § JB). Således får du oftast kräva tillbaka köpeskillingen från den som du inledningsvis gav gåvan istället för att återfå fastigheten från den som förvärvat den av gåvomottagaren. Det är värt att ha i åtanke. SlutsatsDu är alltså fri att skriva ett avtal med dessa villkoren, men bör ha i åtanke att villkoret inte nödvändigtvis gäller mot en ägare som köpt fastigheten av gåvomottagaren. Utöver det så ska avtalet gälla så som du formulerar det. Om du önskar få ytterliggare hjälp med ditt ärende så är du varmt välkommen att kontakta oss här: Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad kan man göra om en grannes inneboende stör?

2020-10-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad kan man göra när en granne har en inneboende som agerar störande/ provocerande?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumJag kommer anta att du bor i en lägenhet. Du säger inte i frågan om du bor i en bostadsrätt eller hyresrätt, därmed kommer jag att förklara vilka tillvägagångssätt du kan ta beroende på hur du bor. De flesta relevanta regleringarna kring inneboende finns i Jordabalken (1970:994) , som förkortas JB. AllmäntFörst kan konstateras att det är din granne som har ansvar för sin inneboende (12 kap. 24 § JB). Din granne skall se till att inneboende inte stör de andra som bor i byggnaden. BostadsrättEnligt bostadsrättslagen är det förbjudet att utsätta andra för störning, som t.ex. genom ljud eller lukt. Bedömningen kring detta skall ske objektivt. Det skall inte heller handla om en enstaka fest eller att man gör oljud någon gång ibland. Mitt råd är att först ta personlig kontakt med din granne eller den inneboende och försöka förklara att denne agerar störande på något vis. Det bästa vore om ni tillsammans kan komma fram till en lösning. Om diskussion däremot inte hjälper kan man vända sig till styrelsen för bostadsrättsföreningen. I sådana fall borde du föra anteckningar över störningen så att de kan få en bättre insyn i problemet. Notera hur länge störningar pågår och när den sker.HyresrättMitt råd är även här att försöka tala med din granne eller den inneboende för att försöka hitta en lösning tillsammans. Skulle det inte gå kan du vända dig till din hyresvärd. Om det är en akut störning kan man även ringa till en störningsjour. Om det inte fungerar att prata med din hyresvärd kan du även kontakta: - hyresgästföreningen ( https://www.hyresgastforeningen.se/stod-och-rad/storning/grannen-stor-och-varden-gor-inget/ ), eller- hyresnämnden SammanfattningDet finns alltså olika vägar att gå beroende på om du bor i en bostadsrätt eller en hyresrätt för att ta an en störande granne. Jag skulle dock först prata med grannen eller inneboende först och försöka hitta en lösning innan du vidtar någon annan åtgärd. Hoppas detta besvara din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kaniner i lägenheten?

2020-10-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min granne har kaniner vid ytterdörren som är ca 5meter från min ytterdörr. Får dom det?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår inte vilken typ av bostad du lever i. Ifråga om bostadsrättslägenheter eller hyreslägenheter är det inte förbjudet att ha kaniner i lägenheten vid ytterdörren, under förutsättning att ohyra inte sprids. En bostadsrättshavare eller en hyresgäst kan till exempel få nyttjanderätten till lägenheten förverkad om denne genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer i lägenheten (7 kap. 18 § bostadsrättslagen och 12 kap. 42 § jordabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Uppsägningstid för borgensmannaskap gällande hyresavtal

2020-10-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag har varit borgensman för min son och hans sambo. Nu har de separerats och min son har sagt upp sin del av kontraktet. Då fick jag också säga upp mitt borgenskap. De har bott där i 6 år. Ex sambon bor kvar. Hyresvärden sa att min borgenskap sträcker sig i 9 månader från uppsägningsdatum. Är det rätt? Idag är jag pensionär och har inte inkomster för att täcka upp någon annans hyra ifall det inte skulle betalas. Tack för svaret.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken uppsägningstid gäller för uppsägning av borgensmannaskap?Det hyresvärden säger stämmer. När du vill säga upp ett borgenavtal som gällt för en hyresrätt, är det nio månaders uppsägningstid räknat från närmaste månadsskifte som gäller. Denna uppsägningstid är lagstadgad i 12 kap. 28a § jordabalken. I det fall hyran inte skulle betalas och du blir skyldig att betala ex-sambons hyra, får du en fordran på ex-sambon. Du får därför rätt att kräva tillbaka pengarna för hyran av ex-sambon i efterhand. På så vis har du alltid rätt att få tillbaka pengarna.Jag hoppas att det ordnar sig för dig. Funderar du över något annat är du välkommen att skriva till oss igen!Med vänlig hälsning,

Krävs det bygglov för att uppföra ett attefallshus?

2020-10-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Krävs bygglov från kommunen för att uppföra attefallshus?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till plan- och bygglagen (PBL).Krävs det bygglov för attefallshus?Huvudregeln är att det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring (9 kap. 2 § PBL). Ett attefallshus är att anse som en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.För en- och tvåbostadshus krävs inte bygglov för att i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad eller komplementbostadshus som uppfyller vissa kriterier (9 kap. 4a § PBL). Dessa kriterier är följande:• Byggnaden får inte, tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten, ha en större byggnadsarea än 30 kvadratmeter.• Byggnaden får inte ha en taknockshöjd som överstiger 4 meter.• Byggnaden får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Den får dock placeras närmare gränsen om de grannar som berörs medger det.• Byggnaden får inte placeras närmare en järnväg än 30 meter.Denna rätt att uppföra en komplementbyggnad utan bygglov gäller dock inte om kommunen har bestämt att det krävs bygglov (9 kap. 4d § PBL).SlutsatsI de flesta fall krävs det alltså inte bygglov för att uppföra ett attefallshus, så länge de ovan nämnda kriterierna uppfylls. Det finns ytterligare bra information om attefallshus på Boverkets hemsida. Det kan du hitta här. Det kan också vara en bra idé att kontakta kommunen du bor i för att kontrollera om det finns ett krav på bygglov i just din kommun, eller om kommunen kräver att du anmäler att du planerar att bygga ett attefallshus.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,