När bör man vara tyst i ett flerfamiljshus?

2020-12-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vilken tid på dygnet bör tex dammsugning upphöra?
Matilda Hamner |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Om jag förstår din fråga rätt vill du veta om det finns någon lagbestämmelse som anger när man inte bör föra oväsen i ett flerfamiljshus. Eftersom det finns två olika lagar beroende på om man är en hyresgäst eller en bostadsrättsinnehavare kommer jag förklara vad som gäller för båda fallen.HyresrättEn hyresgäst ska vid användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten (12 kapitalet 25 § JB). Vad det innebär kan variera men oftast finns det ordningsregler i hyreskontraktet som anger när det ska vara tyst. Normalt stadgas en tid mellan 22–07 för vardagar. Det innebär att om man för oväsen som t.ex. dammsugning vid den tiden bryter man mot omsorgsplikten vilket kan vara grund för uppsägning. Men som jag nämnde varierar det samt det kan krävas mer eller mindre oväsen för att det ska kunna ligga till grund för en uppsägning. Det krävs alltid en tillsägelse från hyresvärden så att hyresgästen har en chans att vidta rättelse innan en uppsägning kan bli aktuell.BostadsrättEn bostadsrättsinnehavare ska vid användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset (7 kapitlet 9 § BRL). Det är vanligt att bostadsrättsföreningen har ordningsregler i sina stadgar som anger när det ska vara tyst i huset. Normalt brukar det vara mellan 22–07 men även dagtid bör man inte för alltför mycket oväsen som stör grannarna i sådan grad att det kan vara skaligt för grannarnas hälsa eller annars försämra deras bostadsmiljö.Lagen stadgar alltså inget direkt klockslag utan man får kolla i bostadsrättshuset stadgar eller hyreskontraktets ordningsregler för att lista ut vilka tider som gäller. Att dammsuga är inget som kan störa grannar i så hög grad att det försämrar deras bostadsmiljö, därför blir det avgörande hur högljutt det är samt vad som föreskrivs för respektive bostadshus. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid intrångsersättning avseende bruk av annans mark och kan man tvångsmässigt ansluta fastigheter till en enskild väg?

2020-12-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |IP Only bygger fibernät på bl.a. Väddö. Min fastighet har in-utfart på enskild väg tillsammans med tre grannfastigheter. Vägen är ca 500 m lång. Vägföreningen i området har vägrat inkludera denna väg som del i sitt ansvarsområde trots att hundratals boende i byområdet använder "vår väg" per bil eller gående för att hämta post eller nå hållplatsen för buss. IP Only har utan tillstånd, avtal, förvarning grävt ett meterdjupt kabeldike i vägens hela sträckning våren 2020. "Vår" väg var oanvändbar under ca 4 veckor. Trots mitt påtalande om det olagliga intrånget svarade bolaget inte utan fullföljde sin installation. Förutom det olagliga intrånget blev konsekvensen för mig att trafiken på närliggande, allmänna vägar tog sig friheten att nyttja min privata areal och vägsträckor för att nå t.ex sina brevlådor eller bara av bekvämlighetsskäl ta kortaste vägen till det övriga allmänna vägnätet. Jag vill lagsöka IP Only för intrånget samt yrka ersättning för alla fyra fastigheter som belastats samt för egen del ersättning för den lagstridiga trafiken över min fastighet som IP Only orsakat. Dessutom: Kan Vägföreningen tvingas inkludera vägen i sitt system ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din fastighet förvaltar tillsammans med tre grannfastigheter en enskild väg. Som ett direkt resultat av ett tidigare bygge av ett fibernät grävde operatören ett meterdjupt kabeldike utmed en sträcka om 500 meter, vilket åsamkade viss skada och olägenhet för dig och dina tre grannar varför du nu vid domstol kommer att yrka intrångsersättning av det ifrågavarande bolaget (du skriver nämligen "lagsöka", vilket jag tolkar som att det redan föreligger en avsikt att initiera ett domstolsförfarande). Vidare undrar du om den vägförening som finns i närområdet, vars medlemmar regelbundet nyttjar den enskilda vägen, tvångsmässigt kan åläggas ansvar för underhåll av densamma. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Anläggningslagen (AnL).Ledningsrättslagen (LrL).Expropriationslagen (ExL).Några inledande hållpunkter avseende ledningsrättInledningsvis ska framhållas att jag inte kan urskilja någon egentlig fråga kopplad till den stämningsansökan som du avser att lämna in till tingsrätten. Din ärendebeskrivning utgör mer ett konstaterande i den delen, men generellt kan sägas att aktörer som ombesörjer installation av exempelvis fiber kan komma att behöva dra ledningar över annans mark för att kunna tillgodose ett större samhälleligt behov. Rätten att göra intrång i en fastighetsägares äganderätt kan regleras genom så kallad ledningsrätt, vilken ger den berättigade rätt att använda utrymme på annans fastighet för ledningar av olika slag (jfr 2 § LrL). Det går naturligtvis också att på frivillig väg upplåta en sådan rättighet genom avtal om servitut (till förmån för viss fastighet) eller via ett sedvanligt nyttjanderättsavtal alternativt genom expropriation. Skillnaden mot just servitut är att den som har ledningsrätt äger själva ledningen varför rätten att begagna annans mark inte nödvändigtvis behöver vara knuten till ett visst fastighetsinnehav hos den berättigade. Hur uppstår en ledningsrätt och vad gäller i kompensationshänseende?Ledningsrätt erhålles genom en förrättning hos den statliga lantmäterimyndigheten (Lantmäteriet) och innebär att ledningens innehavare får vidta nödvändiga åtgärder för att dra fram och använda ledningen (1 § 2 st. och 5 § LrL). Det ska vidare noteras att ledningsrätt inte får upplåtas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den (6 § LrL). Den nu sagda intresseavvägningen som ska göras med hänsyn till de berörda parterna uteblir dock om det i en detaljplan har meddelats bestämmelser om ledningsrätt och ledningsbeslut meddelas av lantmätaren under detaljplanens genomförandetid (6 a § LrL). Beviljas ledningsrätt har fastighetsägaren alltid rätt till ekonomisk kompensation enligt bestämmelserna i 4 kap. ExL som i mångt och mycket föreskriver att intrångsersättning ska betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer efter expropriationen. Vid övrig uppkommen skada ska denna också ersättas och härutöver ska ytterligare ett schabloniserat påslag om 25 % utgå (se 13 § LrL som hänvisar till 4 kap. 1 § ExL). Kompensationen fastställs genom förhandling eller via beslut om ledningsrätt genom Lantmäteriets försorg.I den nu uppkomna situationen uppger du emellertid att varken ett avtal eller ett tillstånd har erhållits. Det tolkar jag som att det inte fanns något formellt beslut fattat av Lantmäteriet. Det går därför att argumentera för att du och övriga inte bara kan vara berättigade till viss ersättning på civilrättsliga grunder utan även att bolagets agerande skulle kunna vara straffsanktionerat (brottsligt). Närmast till hands torde i så fall skadegörelse eller möjligen tagande av olovlig väg ligga (se 12 kap. 1 och 4 §§ brottsbalken). Det ska dock uppmärksammas att juridiska personer inte kan begå brott enligt svensk rätt varför straffansvaret här måste utkrävas av bolagets företrädare, andra personer med betydande inflytande i verksamheten eller personer med någon form av arbetsledningsansvar. Och huruvida en polisanmälan och en eventuell efterföljande brottmålsprocess skulle hjälpa dig låter jag dock vara osagt. Detta kan möjligen framstå som en något svårgenomtränglig väg att gå varför en skadeståndstalan på civilrättslig grund kan vara att föredra.I det här sammanhanget kan även Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2013 s. 795 vara värt att nämna. Domstolen uttalade i domen att existensen av andra möjliga upplåtelseformer inte behöver utgöra ett hinder för att bevilja ledningsrätt och att en sådan rätt inte heller förutsätter att sökanden först har försökt att komma överens med markägaren. Det torde innebära att du och övriga, trots det inträffade, ändå framgent kan komma att behöva acceptera intrånget. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Din andra fråga - Kan ni på något sätt inkluderas i den ifrågavarande vägföreningen?Här skulle jag nästan vilja vända på frågan och istället undersöka huruvida fastighetsägarna tillhöriga vägföreningen på något sätt tvångsmässigt kan anslutas till den enskilda vägen. I anläggningslagen regleras problem om samverkan mellan flera fastigheter och en sådan samverkan kan anses så värdefull att den stundtals kan genomföras tvångsvis, vilket innebär att en fastighetsägare kan åläggas ett deltagande mot dennes vilja. Ett typexempel på en så kallad gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen är just enskild väg och beslut om bildandet av en sådan fattas av Lantmäteriet (4 § AnL). En grundläggande förutsättning är dock att gemensamhetsanläggningen ska tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för de berörda fastigheterna (1 § AnL). Men givet din ärendebeskrivning torde inte det här villkoret vara något problem att uppfylla eftersom du själv uppger att den enskilda vägen nyttjas tämligen frekvent av övriga i närområdet. Vidare stadgas att anläggningen bara får inrättas för en fastighet för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen (5 § AnL). Med begreppet väsentlig betydelse menas i klartext att en fastighet inte får tvingas med i gemenskapen mot ägarens vilja om denne inte har verkligt stort intresse av anläggningen. Kostnadsfördelningen fastställs sedan vid förrättningen hos lantmätaren och i samband med denna tilldelas varje fastighet ett andelstal som är skäligt med hänsyn till nyttan (15 § AnL). Ett viktigt rättsfall från HD som belyser problematiken ovan är NJA 1997 s. 491 där en fastighet inte ansågs ha så påtaglig nytta av den i målet aktuella anläggningen att fastigheten tvångsmässigt kunde anslutas enligt 5 § AnL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan följande anföras. Det korta svaret på din andra fråga lyder att det finns en möjlighet att tvångsmässigt ansluta de fastigheter i vägföreningen vars ägare står för ett avsevärt begagnande av den enskilda vägen. Förslagsvis kontaktar du Lantmäteriet och ansöker om bildandet av en gemensamhetsanläggning om alla försök att nå en uppgörelse i godo helt har strandat. Skulle ett beviljande inte erhållas är det även möjligt att du och dina tre grannar ändå kan vara berättigade att ta ut en slitageavgift för vägens brukande. Även detta beslutas av lantmätaren. Och beträffande den uteblivna ledningsrätten talar mycket för att bolaget i fråga torde vara skyldigt att utge intrångsersättning enligt 4 kap. ExL.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid upprättandet av eventuella kravbrev, författandet av en stämningsansökan och likaledes agera ombud och företräda dig inför och under en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vem är skyldig att bygga en mur på tomtgräns?

2020-11-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |vem är skyldig bygga mur mellan 2 tomter
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till 3 kap. Jordabalken (JB) som reglerar rättsförhållanden mellan grannar. Enligt JB 3 kap. 1 § framgår att grannar ska visa skälig hänsyn till sin omgivning. För att du eller din granne ska få sätta upp ett stängsel eller bygga en mur mellan era tomter krävs det därför att ni är överens om detta. Det är därmed inte tillåtet att sätta upp ett staket eller bygga en mur utan din grannes lov. Eftersom staket som står på tomtgränsen ägs av båda grannarna och ålägger båda grannarna en underhållsskyldighet föreligger det inte en ensidig skyldighet att byggda en mur mellan två tomter.Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med din granne och kommer överens om att bygga ett staket eller en mur tillsammans och dela på kostnaderna. Viktigt att komma ihåg är att bygglov ofta krävs för plank och murar, samt för staket av viss höjd och utformning. Därför vore det också bra om du tog kontakt med Byggnadsnämnden i din kommun för mer information beträffande vad som kräver bygglov och inte. Det är dessutom vanligt att varje kommun har egna regler kring vad som gäller, varför jag skulle råda dig att undersöka vad som gäller i just din kommun. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning och om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänlig hälsning,

Hur många timmar om dagen kan man spela piano i sin lägenhet?

2020-11-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag är en pianist som bor i en lägenhet. Jag skulle vilja fråga om hur mågar timmar man kan spela piano under vardagar och helg. Tack!Med vänlig hälsning
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om och när du kan spela piano i din lägenhet, både på vardagar och helg.Jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar på din fråga, eftersom det beror på flera olika omständigheter i det enskilda fallet. Jag kan dock svara utifrån tillämplig lagstiftning och rättspraxis. En sammanfattning av mitt svar hittar du längst ner på sidan. Tillämpliga lagar är Bostadsrättslagen (BRL) och Hyreslagen (12 kap. jordabalken (JB)) Hyresrätt eller bostadsrätt?Om du bor i en bostadsrätt, finns bestämmelser om situationen i 7 kap. 9 § BRL och om du bor i en hyresrätt finns bestämmelser i 12 kap. 25 § JB. Men bestämmelserna ser i princip likadana ut; du som bostadsrättshavare eller hyresgäst ska, när du använder lägenheten, se till så att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämra bostadsmiljön i sån grad att de inte skäligen bör tålas. Du ska även iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten och även utanför huset när det gäller bostadsrätt. Det finns även en skyldighet för bostadsrättshavare att rätta sig efter reglerna inom bostadsrättsföreningen i samband med ortens sed. Om det förekommer störningar i boendet, har föreningen eller hyresvärden en skyldighet att säga till bostadsrättshavaren/hyresgästen om att störningarna ska upphöra omedelbart. Om störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till dess art och omfattning, har bostadsrättsföreningen/hyresvärden rätt att säga upp dig som använder lägenheten. Detta kan i vissa skäl även ske utan tidigare tillsägelse. (7 kap. 9 § andra och tredje stycket BRL och 12 kap. 42 § fjärde stycket JB) Enligt lagkommentar anses det mer oacceptabelt med störningar på natten, medan vissa saker bör tålas under dagen.Praxis (NJA 1991 s 574)Det finns ett rättsfall från Högsta Domstolen som tar upp just pianospel i bostadsrätt (NJA 1991 s 574). I fallet yrkade den aktuella bostadsrättsföreningen att pianospelaren skulle förpliktas att flytta från lägenheten, på grund av att hen inte iakttagit sundhet, ordning och skick inom fastigheten och inte rättat sig efter tillsägelse. I fallet hade pianospelaren spelat piano i sin lägenhet upp till 2 timmar på vardagar mellan 17.00-19.30 (utom fredagar) och under 2-4 timmar på lördagar och söndagar (undantaget semestertid). Det är enligt domstolen utom allt tvivel att grannarna är avsevärt besvärade av pianospelandet. Vid en bedömning ska det tas hänsyn till omfattningen av spelandet, förläggningen under dygnet, längd, frekvens och den ljudnivå som grannarna utsätts för. Den musicerades intresse måste också ställas mot hänsynen till grannarna. Högsta domstolen anger i fallet att spelandet inte kan anses gå utöver vad som är godtagbart och är därför inte tillräckligt skäl för att pianospelaren ska flytta. Detta kan tolkas som att det är okej att i omfattningen och förläggningen i det angivna fallet spela piano under 2 timmar på vardagar och 2-4 timmar på helger. Dock angav Högsta Domstolen också att om man har möjlighet att vidta åtgärder för att sänka ljudnivån, exempelvis beroende på vilket slags piano en har, så bör man vidta dessa åtgärder. Dock måste som sagt en enskild bedömning göras i varje fall, där det tas hänsyn till omfattningen, förläggningen, ljudnivån etc. I fallet NJA 1991 s 574 uppgick ljudnivån till 30 a 35 decibel. SammanfattningDet finns inga uttryckliga bestämmelser för hur många timmar per dag du som pianist kan spela piano i din lägenhet. Det finns dock vissa regler uttryckt i lagtext, exempelvis att du som boende ska se till så att grannarna inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämra bostadsmiljön på så sätt att det inte skäligen bör tålas. Men enligt praxis (NJA 1991 s 574) skulle det anses okej att spela piano upp till 2 timmar på vardagar och 2-4 timmar på helger, innan 19.30. Dock beror det från fall till fall och din situation kan vara annorlunda än situationen i nämnda rättsfall.Mitt råd till dig är således att fråga dina grannar vad de anses är okej samt ta reda på om din hyresgästförening/bostadsrättsförening har några speciella regler kring detta. Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill ha vidare vägledning i din fråga, rekommenderar jag dig att kontakta vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppettider mån-fre 10-16). Du kan även boka en tid hos en av våra jurister på lawline.se/boka. Vänliga hälsningar,

Tillsyn över hundar och katter i tättbebyggt område

2020-12-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |hej,grannen klagar över att hund är lös på vår gemensamma gård, alla bor i hyresrätt.Vår hund går aldrig fram till dom och deras lösa katt går lös hela tiden och bajsar och kissar i vår rabatt. Hon skriker på vår son och allmänt otrevlig. vad gäller i egentligen, gäller regler bara vår hund och inte deras katt?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillsyn över hundar är i största del densamma som för katter, detta regleras i lag om tillsyn över hundar och katter. Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn som behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (1 §). Här blir det en fråga om omständigheterna i det enskilda fallet. Uppfylls rekvisitet "avsevärda olägenheter"? Svårt för mig att avgöra utifrån dessa omständigheterna. Detta kan vändas båda mot deras katt och er hund. Om tillsynen skulle anses vara bristfällig kan länsstyrelsen komma med föreläggande eller förbud (8 §). Detta innebär exempelvis att ni måste koppla er hund när den vistas på gården. Denna paragraf är bara aktuell för hundar, så här gäller inte samma regler. Min rekommendation är att ni försöker komma överens om någon lösning för att undvika en större dispyt. Det är oftast alltid lättast att försöka lösa det mellan er innan man tar in andra parter. Alternativt kanske ni kan vända er till fastighetsägarna om det eventuellt finns några förhållningsregler för den gemensamma gården.Hoppas detta svarar på din fråga, har du ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Under vilka förhållanden kan man bli tvungen att sälja enskild egendom?

2020-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min syster och jag har fått våra föräldrars bostadsrätt i gåva sedan de flyttat till äldreboende. Lägenheten är enligt gåvobrevet vår enskilda egendom. Vad händer om t.ex. jag skulle vilja ha min andel i pengar och min syster inte kan köpa ut mig? Vad händer om min syster går bort och hennes man vill sälja lägenheten och jag inte kan köpa ut honom? Kan vi skriva ett avtal som reglerar detta så att ingen kan tvinga den andre att sälja lägenheten? Kan vi också avtala i viken grad vi får belåna den?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ert fall så blir både du och din syster samägare till bostadsrätten vilket innebär att lagen om samäganderätt (SamL) blir applicerbar.I de fall man äger något med samäganderätt och vill bli utköpt så har man alltid alternativet att via domstolen söka om att egendomen ska bjudas ut till offentlig auktion (6 § SamL). Detta gäller då oavsett om du vill bli utköpt eller om din systers man, i din fråga, vill bli utköpt.Till den här huvudregeln finns även ett undantag. Det går att avtala om ett försäljningsförbud, vilket förhindrar någon typ av försäljning. Förbudet gäller dock inte om det sker en så kallad "indragning" dvs om en parts andel i det samägda ska utmätas så kommer hela egendomen att säljas för att kunna täcka skulder.Lagen om samäganderätt är dispositiv vilket innebär att det ni avtalar sätter denna ur spel. Att avtala om lån går därmed att göra. Men redan i en samäganderätt så krävs samtycke från alla delägare för att kunna belåna ägodelen (2 § SamL). Om samtycke finns men det bara är en delägare som vill låna så kan denne bara låna till sin egen andel. Men det står fritt att avtala som man vill, det man ska tänka på är att lagen om samäganderätt tar hand om flera väldigt komplicerade frågor vilka man då måste ta ställning till och avtala om i det fall som man avtalar om att annat ska gälla än lagen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Rökning under spisfläkt?

2020-11-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur klassas rökning under spisfläkt? Kan det antas att röklukt sprids via denna ventilation?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur rökning under spisfläkt kan betraktas i en rättslig kontext.Om det är fråga om en hyreslägenhet tillämpas reglerna i 12 kap jordabalken (JB). Hyresgästen är skyldig att under hyrestiden väl vårda lägenheten och är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans eller hennes vållande (12 kap 24 § JB). Vidare ska hyresgästen se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Hyresgästen ska vid sin användning av lägenheten iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten (12 kap 25 § JB). Även i bostadsrättslägenheter är bostadsrättshavaren skyldig att använda lägenheten på ett sätt som inte stör de som bor i omgivningen (7 kap 9 § bostadsrättslagen).Om det finns en risk att röklukt sprids via ventilationen kan det anses som att hyresgästen eller bostadsrättshavaren bidrar till att de som bor i omgivningen utsätts för störningar i boendet på ett sätt som inte är tillåtet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Krävs bygglov för att montera solcellspaneler på tak inom detaljplanelagt område?

2020-11-25 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Avser att lägga solcellspaneler på taket. Fråga om bygglov uppstod. Det finns ju ett undantag i PBL 9kap 3c§, samtidigt som undantaget inte gäller om det för åtgärden är föreskrivet bygglov. Hur ska jag tolka detta?I detaljplanen där jag bor står det att taken ska vara röda. Panelerna jag ämnar sätta på taket följer takets form, är svarta varpå det skulle kunna leda till lovplikt. Men i undantaget 3c§ står det ju just att även om solcellspanelerna förändrar utseendet väsentligt så ska det vara bygglovsfritt.Jag har ju såklart varit i kontakt med kommunen och fått besked att det krävs bygglov. När jag då ifrågasätter med hänvisning till undantaget i PBL, upplever jag att handläggaren blir trött på mig och menar helt sonika att de har bedömt att det krävs bygglov. I samma mening får jag dock besked på att det kommer att godkännas efter grannehörande. Bygglov kommer att kosta mig ca 4000:- inkl grannehörande. Har jag fog för min invändning eller ska jag betala och se glad ut? :-)
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ser att du redan identifierat relevant lagrum, men jag kommer ändå redovisa för de tillämpliga bestämmelserna i lagen för att göra svaret lättare för dig att följa upp.Den rättsliga regleringenFrågor om bygglov regleras i Plan- och bygglag (2010:900), även förkortat PBL.Enligt 9 kap. 2 § PBL krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller dess yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt, se 9 kap 2 § 1 st punkt 3 c) PBL.Enligt bestämmelsens sista stycke gäller den ovan nämnda regeln enbart om byggnaden ligger inom ett område som omfattas av en detaljplan -vilket är fallet enligt din beskrivning av omständigheterna. Det finns (som du redan identifierat) ett undantag till den här bestämmelsen i 9 kap. 3c § PBL som stadgar att trots att en byggnads utseende avsevärt påverkas så krävs det inte bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare (som följer byggnadens form). Det framgår av din fråga att de följer byggnadens form, varför undantaget hittills är tillämpligt. I 9 kap. 3c § 2 st punkt 1 PBL föreskrivs emellertid att undantaget i första stycket inte gäller om kommunen enligt 9 kap. 8 § punkt 9 PBL har bestämt att åtgärden kräver bygglov.I den sistnämnda bestämmelsen står det att det utöver undantagen i 9 kap. 2-7 §§ PBL krävs bygglov i den utsträckning som framgår av det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om solcellspaneler och solfångare. Om jag har tolkat situationen rätt så har alltså kommunen med stöd av 9 kap. 3c § 2 st PBL i förening med 9 kap. 8 § 1 st punkt 9 PBL bestämt att undantaget i 9 kap. 3c § PBL inte längre gäller - och att en förutsättning för att kunna montera fast solcellspaneler är att bygglov beviljas. Behöver du bygglov för att montera solcellspanelerna på taket? Svaret på den frågan är ja - förutsatt att kommunen har bestämt att det krävs. Enligt min tolkning av ditt samtal med kommunen så verkar det som att en sådan bestämmelse finns i detaljplanen. Jag föreslår att du hör av dig till byggnadsnämnden och frågar om de tidigare beviljat bygglov för motsvarande åtgärder inom området. Det hade inneburit att bygglovet som utgångspunkt ska beviljas, se 9 kap. 30 § 1 st punkt 1 b) PBL. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig oss på Lawline igen om jag varit otydlig eller om fler frågor skulle dyka upp.