Vilka har rätt till arvslotten?

2018-11-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min farfar har nu tyvärr lämnat oss. Min farfar är i förhållande med en kvinna där dem har två gemensa barn. Min farfar hade min pappa som barn sen tidigare förhållande. Min pappa är tyvärr nu även han avliden, och han hade bara mig. Jag blir förvirrad. Vilka är berättigade arvlotten? Jag är medveten att jag är berättigad laglotten. Men vilka är tilldelad arvslotten ?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka som har rätt till arvslotten. Ärvdabalken (ÄB) blir därför tillämplig i din fråga. Jag utgår även ifrån att det inte finns något testamente utan att arvet (kvarlåtenskapen) ska fördelas efter den legala arvsordningen.Arvslotten är den hela delen av kvarlåtenskapen som arvingarna kan ärva var för sig. Tex. om det är tre barn till den avliden så har varje barn rätt att få (ca) 33 % av arvet. Säg att hela kvarlåtenskapen är 75 kr och 3 arvingar så är arvslotten 25 kr. (Laglotten är då 12,5 kr eftersom det är halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB). Alla som är arvingar enligt den legala arvsordningen är berättigande till sin arvslott. I den legala arvsordningen finns det 3 arvsklasser. I första arvsklassen är det barn, barnbarn och barnbarnsbarn osv som är arvingar. Första arvsklassen är en öppen arvsklass vilket innebär att så länge det finns någon i den första arvsklassen kommer den personen att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Du tar således din avlidne pappas plats i arvet efter hans far, din farfar. Finns det inga i första arvsklassen går man vidare till andra arvsklassen. I den andra arvsklassen är det föräldrar till den avliden, om någon eller båda av förädlarna till den avliden också är avliden kommer syskon till den avliden (barn till avliden föräldern) att ärva den delen av arvet som den avlidna föräldern skulle ärva. Även 2a arvsklassen är en öppen arvsklass (2 kap. 2 § ÄB). Finns det inga i andra arvsklassen går arvet vidare till personerna i tredjearvsklassen. I tredje arvsklassen ärver mor-eller farföräldrar samt barn till mor-eller farföräldrar om någon av dem är avlidna. Detta är en sluten arvsklass (2 kap. 3 § ÄB). Finns det inga här så kommer arvet att tillfalla den allmänna arvsfonden om inte testamente finns. Alla personer i arvsklassen ovan är berättigad arvslotten om arvet fördelas ut i deras arvsklass. Vilket innebär i din situation, där det finns arvingar första arvsklassen (du, som tar din fars plats och din farfars 2 andra barn) är berättigande arvslotten som då kommer vara 1/3 var av din farfars kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Medans laglotten som är halva arvslotten är bara personerna i första arvsklassen rätt till, ingen annan arvsklass. Laglotten är även något som bröstarvingar har en rätt att få medans resterande del av arvslotten (dvs. halva delen eftersom halva andra delen är laglott) kan den avlidna utan problem testamentera bort. Det föreligger alltså ingen ovillkorlig rätt att få ut hela arvslotten (7 kap. 1-3 § ÄB). SammanfattningFör att besvara din fråga så är alla arvingar efter den avlida berättigande till sin arvslott. I detta fall du och din farfars två andra barn. Arvslotten är en del av kvarlåtenskapen som varje arvinge får om det inte föreligger ett testamente som säger hur arvet ska fördelas utan fördelas genom den legala arvsordningen. Laglotten, som är halva arvslotten, har däremot bara bröstarvingar (personerna i första arvsklassen) rätt till.Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Boutredningsmans skyldigheter

2018-11-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Frågan gällande boutredningsmannens skyldighet att ta fram kontoutdrag. Det finns två dödsboägare som här kallas A och B.A har haft insyn i den avlidnes affärer och därmed har tillgång till kontoutdrag av den avlidnes samtliga konton.A har också delgivit innehållet i vissa kontoutdrag där det finns gåvor som skall betraktas som förskott på arv.B har en misstanke att A har inte redovisat samtliga gåvor. Alltså, B vill få insyn i den avlidnes bankkonton.Är då boutredningsmannen skyldig att lämna ut samtliga tillgängliga kontoutdrag till B om han så begär?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har frågor angående förvaltningen och utredningen av ett dödsbo som står under dödsboförvaltning av en boutredningsman. Regler av intresse finns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB). Huvudregeln är att ett dödsbo under utredningen förvaltas av dödsbodelägarna, d.v.s. arvingarna och testamentstagarna. I ditt fall är det alltså A och B som (som utgångspunkt) ska förvalta och utreda boet (se 18 kap 1 § ÄB). Det är således A och B som tillsammans kan företa rättshandlingar åt dödsboet och företräda dödsboet gentemot tredje man (se 18 kap 1 § ÄB). Det krävs härvid att samtliga dödsbodelägarna företar den aktuella åtgärden. Om dödsboet i ditt fall således skulle vilja begära ut kontoutdrag från den avlidnes bankkonton skulle alltså såväl A och B behöva vara överens om detta. Det jag sagt ovan gäller som huvudregel. Det gäller dock inte i ditt fall eftersom dödsboet står under förvaltning av en boutredningsman (se 18 kap 1 § ÄB). Då är det istället boutredningsmannen som ska förvalta och utreda samt boutredningsmannen som företräder boet gentemot tredje man (se 19 kap. 12 § ÄB). Boutredningsmannen har således möjlighet att inhämta kontoutdrag avseende den avlidnes bankkonton. Du undrar om en boutredningsman är skyldig att, på en av dödsbodelägarnas begäran, lämna ut kontoutdrag av den avlidnes bankkonton. Det finns ingen bestämmelse enligt vilken en boutredningsman är skyldig att göra detta. Det som åligger boutredningsmannen är att "företaga alla för boets utredning erforderliga åtgärder" (se 19 kap. 11 § ÄB). En boutredningsman åläggs alltså inte enligt ÄB att dela med sig av de eventuella kontoutdrag som boutredningsmannen inhämtar. Svaret på din fråga är således nej.När boutredningsmannens uppdrag är klart, d.v.s. när dödsboet har beretts för skifte, så ska boutredningsmannen dock omedelbart berätta detta för dödsbodelägarna och avge redovisning (se 19 kap. 15 § ÄB). Senast vid denna tidpunkt måste alltså boutredningsmannen dela med sig av eventuella kontoutdrag som har inhämtats under utredningen av boet. Huruvida boutredningsmannen delar med sig av kontoutdrag innan dess är således snarare en lämplighetsbedömning, som det ankommer på boutredningsmannen att avgöra. Dödsbodelägaren har alltså möjlighet att vid denna tidpunkt ta del av de kontoutdrag som boutredningsmannen besitter. SammanfattningJag har alltså konstaterat att det inte finns någon skyldighet för boutredningsmannen att lämna över de kontoutdrag som boutredningsmannen besitter under den tiden som boet utreds av boutredningsmannen. Det är dock så att en dödsbodelägare, som önskar få del av information som boutredningsmannen har inhämtat, kan få del av den informationen senast när boutredningsmannen avlämnar sin redovisning då boet är berett för arvsskifte. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att kontakta dig imorgon (27 nov) kl. 19.00 för din telefonuppföljning. Passar denna tid inte är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Prioritering av begravningskostnader

2018-11-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om den döda har skulder men sparade pengar på konto till begravning och skulderna betalas med försäljning av huset. Är de sparade pengarna säkra till begravningskostnaderna, så inte banken ta de pengarna? Skulderna är ca 400,000 och husets värde ca 1200,000. Huset säljs i dödsboet.
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga särskilda regler för i vilken ordning dödsboets skulder och kostnader betalas om de tillgångar som finns i dödsboet inte räcker till för att betala skulderna. Man brukar dock se till vilka regler som gäller för ett dödsbo som försatts i konkurs. Om banken har säkerhet i huset (såsom panträtt), betalas en sådan skuld ut först. Begravnings- och bouppteckningskostnader har dock företräde framför andra skulder som inte har någon säkerhet i någon viss egendom. Eftersom att dödsboets skulder i detta fall är mindre än värdet av huset kommer alla skulder att kunna betalas. Det finns därför ingen anledning till att de sparade pengarna skulle tas i anspråk.Med vänliga hälsningar

Hur får dödsbodelägare förvalta fastighet?

2018-11-20 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min morbror gick oväntat bort förra veckan. Värmepannan i hans hus är i dåligt skick o behöver bytas ut snarast möjligt.Är detta tillåtet?Får en av dödsbodelägarna ta av dödsboets pengar o köpa ny panna?Har en av dödsbodelägarna rätt att köpa ny panna med egna pengar o sedan kräva dödsboet på dessa pengar?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser beträffande förvaltning av ett dödsbo regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att ingen förvaltare har utsetts, utan att det är dödsbodelägarna som har hand om dödsboet. Enligt ÄB 18 kap 1 § gäller då att dödsbodelägarna gemensamt förvaltar dödsboet, vilket i princip kräver att alla åtgärder som vidtas ska ske efter ett gemensamt beslut. I brådskande fall kan ändå en delägare själv företa en åtgärd, utan att inhämta övriga delägares samtycke. Omhändertagandet av egendomen innebär att dödsbodelägarna ska verka för att egendomen i så hög utsträckning som möjligt bevaras oförändrad och i vart fall inte minskar i värde. Utbytet av värmepannan skulle kunna anses falla inom ramen för ett tillåtet förfarande, speciellt om det kan antas uppstå vidare skada ifall värmepannan inte byts ut. Det kan då även finnas en skyldighet att byta ut denna, eftersom underlåtenhet att ta hand om egendom kan leda till skadeståndsansvar gentemot dödsboet ÄB 18 kap. 6 §. Förvaltningen av dödsbo avser just ett övertagande av ansvaret för den avlidnes tillgångar och skulder. Därmed ska kostnaden för värmepannan i första hand betalas med dödsboets tillgångar. I annat fall kan regressvis en dödsbodelägare få betalning av dödsboet eller de andra delägarna, om avhjälpandet sker för att undvika skadeståndsskyldighet, eftersom alla dödsbodelägare är solidariskt ansvariga. Vänligen,

När delas arvet ut?

2018-11-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min o min systers pappa gick bort i september. Hemmet har vi delat upp o Varit överrens. Va hyres lägenhet. Bouppteckning klar och godkänd. Vi har skrivit på arvsskiftet o den borde vara hos dom idag 26/11 Hur lång tid tar det innan vi har arvet på våra konton.
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tyvärr finns det inget lag som reglar när arvet senast ska delas ut. Dock kan man genom att titta på de vanliga handläggningstiderna för att få fram ett ungefärligt tidspann när arvet ska delas ut. HandläggningstiderSom du nämner i din fråga är bouppteckningen klar och godkänd av alla inblandande parter. Det är själv dödsbodelägarnas ansvar att bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Därefter ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket inom en månad från bouppteckningen genomfördes. Skatteverket Skatteverket kontrollerar så att bouppteckningen uppfyller de formkrav samt att förrättningen gått till i enlighet med Äktenskapsbalkens regleringar (ÄB 20 kap 9§ 3st). Uppfyller bouppteckningen samtliga formkrav ska den godkännas och registeras (ÄB 20 kap 9§ 2st). Vanligtvis är handläggningstiden hos Skatteverket 7-30 dagar, men kan variera. Mitt råd till dig är att kontakta Skatteverket och helt eneklt fråga dom när ärendet kommer behandlas, kontaktuppgifter hittar du här. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Min mor är omgift - arvsrättsliga konsekvenser?

2018-11-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min systers mor är omgift sedan länge med en ny man och de har ett gemensamt barn. De har skrivit ett äktenskapsförord. Vad händer om den ena eller andra parten avlider?Den nya maken har betydande tillgångar i företag som omfattas i äktenskapsförordet.Den nya mannen har varit "pappa" i familjen i många år men jag känner att det är halvsystern som prioriteras i detta. Vad gäller?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Bodelning med anledning av ena makens död Om din mor och hennes nuvarande man skulle vara gifta vid tidpunkten för den ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, 7 kap 1-2 § ÄktB. Enskild egendom enligt äktenskapsförordDet är genom äktenskapsförord möjligt för makar att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, 7 kap 3 § ÄktB. Det inte är möjligt att göra enskild egendom som tillhör ena maken till den andre makens enskilda egendom. Utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes. Att egendom är enskild har bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas, utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning. Det är alltså enbart makarnas giftorättsgods som läggs samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne, som tillsammans med dennes enskilda egendom utgör kvarlåtenskapen som fördelas i ett arvskifte mellan de arvsberättigade. Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen - den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Om din mor skulle gå bort först, innebär det att du och din syster, samt andra bröstarvingar i första hand kommer att ärva din mor, till lika stora delar var, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Oavsett vem som avlider först, kommer ditt halvsyskon del av arvet efter den avlidne att ärvas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2 § ÄB. Deras gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrarna gått bort. Skulle din mors nya man gå bort först, ärver ni då ingenting (såvida det inte finns ett testamente som anger annat) eftersom ni inte är arvsberättigade efter honom. Du skriver att den nya mannen har "prioriterat" halvsystern. Eftersom det är svårt att avgöra vad som menas med detta, kommer jag utgå från att du menar att föräldrarna/ den nya mannen lagt ner mer kostnader på barnet än er andra och därför allmänt beskriva för vilka arvsrättsliga konsekvenser det kan medföra medföra. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att dessa bestämmelser enbart kan göras gällande av bröstarvingar och alltså inte av dig särkullbarn. Skulle det däremot vara så att din mor "prioriterat" ditt halvsyskon kan du dock göra bestämmelserna gällande i samband med hennes bortgång. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn som innebär att detta ska ses som förskott på arv , 6 kap 1 § ÄB .Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.Det förstärkta laglottskyddetBröstarvingar har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om exempelvis, föräldrar genom gåvor, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Det blev ett långt svar men jag hoppas det har givit svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Universalarvinge och universell testamentstagare

2018-11-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan universal arvinge eller Universell testamentstagare?
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man pratar om en universalarvinge när det handlar om en person som är den enda arvingen och därmed ärver hela kvarlåtenskapen, med undantag för eventuella saker som har testamenterats till någon annan.En universell testamentstagare är en testamentstagare som inte testamenterats en specifik egendom ur kvarlåtenskapen, utan antingen testamenterats hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den (11 kap. 10 § ärvdabalken).Med vänliga hälsningar

Finns arvsskatten kvar i Polen?

2018-11-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Finns arvsskatten kvar i Polen?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessvärre innehar vi på Lawline inte kunskap avseende polsk rätt. Däremot kan jag rekommendera att du kontaktar svenska ambassaden i Polen. Därefter kan du säkert bli rekommenderad en jurist i Polen.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!