Får min mor göra vad hon vill med sin egendom efter min fars död?

2018-12-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mor har sålt sin jordbruksfastighet till ett barnbarn för under taxeringsvärdet. Summan hon får ämnar hon dela lika mellan mej o min bror. Min bror tycker inte att hon kan sälja till ett barnbarn o hävdar att han har rätt till större summa pengar än vad han får. Kan mor själv bestämma till vem o under vilka omständigheter hon säljer sin fastighet som hon sedan i sommar var ensam ägare till efter fars dödsfall?
Alma Lövgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer vi att gå in och titta i ärvdabalken (ÄB).Arvet efter din farNär din far gick bort ärvde din mor honom, 3 kap. 1 § ÄB. Huvudregeln är att makar ärver varandra med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att din mor i ditt fall får använda kvarlåtenskapen efter sin make som hon vill, förutom att testamentera bort den. Hon får heller inte genom gåva eller liknande handling orsaka en väsentlig minskning av sin egendom, 3 kap. 3 § ÄB. Att hon ärvt med fri förfoganderätt innebär nämligen också att en kvotdel av kvarlåtenskapen utgör efterarv efter din far som vid din mors död kommer att delas lika mellan dig och dina syskon eller andra eventuella arvingar som har rätt till efterarv efter din far, 3 kap. 2 § ÄB. För att ni ska kunna få ut efterarvet efter er far är det därmed viktigt att er mor inte minskar sin egendom med väsentlig mån. Så länge din mor inte testamenterar bort arvet efter sin make får hon annars göra vad hon vill med det, däribland även sälja fastigheten. Försäljning till underpris av fastigheten Eftersom en försäljning till underpris däremot är ett så kallat blandat fång, alltså både ett köp och en gåva och som därmed kan likställas med en gåva, kan detta innebära att din mor genom en försäljning till underpris minskar sin egendom med väsentlig mån. Det avgörande i ditt fall blir om gåvan är att anse som att egendomen minskats med väsentlig mån. Högsta domstolen har ansett att minskning med väsentlig mån skett om den efterlevande makens totala egendom minskat med minst en fjärdedel, NJA 2013 s. 736. Gåvan utgörs av skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde och det som din mor sålde fastigheten för. Eventuellt rätt till vederlag Det är svårt för mig att säga om gåvan innebär att egendomen minskat med väsentlig mån, men om så är fallet har du och din bror (och andra eventuella arvingar till din far som är berättigade till efterarv) rätt till vederlag (ersättning) vid er mors död, 3 kap. 3 § ÄB. Det är dock viktigt att veta att detta kan bli aktuellt först när er mor går bort. Du och din bror har alltså i nuläget inte ''rätt till'' några pengar efter er mor. Att ge er köpesumman är helt frivilligt från hennes sida och att betrakta som en gåva. Det är först när hon går bort som det går att tala om att ni ''har rätt'' till egendom, både i form av efterarv efter er far, arv efter er mor och eventuellt vederlag, 2 kap 1 § och 3 kap 2-3 §§ ÄB. SammanfattningSammanfattningsvis kan alltså försäljningen till underpris innebära att er mors egendom anses ha minskats med väsentlig mån och att du och din bror därmed har rätt till vederlag vid er mors död. Eftersom det dock för mig är svårt att säga om gåvan är att anse som en minskning med väsentlig mån rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå om du vill ha ett mer precist svar. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man ärva skulder?

2018-12-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Blir min hustru betalningsskyldig för mina privata lån om jag går bort före henne?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att det inte är möjligt att ärva skulder. Detta förekommer dock i andra länder, exempelvis Australien. Om du är svensk medborgare har du således inget att oroa dig för, varken din hustru eller någon annan kan ärva dina skulder. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Rätt till arv efter morbror?

2018-12-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har en ogift morbror utan barn, som nu har gått bort. Han har skrivit testamente så en syster/systerbarn ska ärva. Men kan han testamentera bort hela förmögenheten. Vad jag förstår så har jag "arvsrätt" . Och hur går jag till väga för att få del av arvet. Irene
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regleringen om arv återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Den som fyllt 18 år för genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge som blivit utlämnad ur ett testamente kan välja att påkalla jämkning av testamentet för att utfå sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt tillfaller dock inte dig i egenskap av systerbarn.Om din morbror inte hade skrivit ett testamente hade du kunna ärva honom, men detta hade enbart varit möjligt om både arvlåtarens föräldrar (dvs dina morföräldrar) samt din egen mor varit avliden (2 kap. 2 § ÄB). Du hade då fått träda in i deras ställe. Genom testamente din morbror skrivit gäller inte längre denna reglering. Sammanfattningsvis så har du inte någon arvsrätt efter din morbror. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ska svensk eller spansk arvslag tillämpas?

2018-11-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har haft mycket nytta av era råd hittills. Tack!Min svåger avled för en månad sedan i Spanien. Bosatt där sedan 17 år.Han hade ett svenskt aktiebolag, som ägde en lägenhet i Spanien.Enligt svenska skatteverket och Pensionsmyndighetens var han änkling.Sambon i Spanien hävdar giftemål sedan 2001.Gäller svensk eller spansk arvslag beroende på tillgångar i Sverige?
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv med internationell anknyntning regleras i EU:s arvsförordning. Arvsförordningen reglerar vilket lands domstolar som får besluta i frågor om arvet och vilket lands lag som ska tillämpas. Som huvudregel är det lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist som ska tillämpas på arvet. Undantag är om det framgår av alla omständigheter att den avlidne vid sin död hade uppenbart närmare anknytning till ett annat land, eftersom då ska lagen i det landet tillämpas istället (artikel 21 arvsförordningen). Undantaget tillämpas dock restriktivt. I princip krävs att man knappt har någon anknytning till hemviststaten. Man har rätt att göra ett särskilt lagval i testamente där man anger vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Dock har man bara möjlighet att välja ett lands lag som man är medborgare i (artikel 22 arvsförordningen).Sammanfattningsvis eftersom din svåger var bosatt i Spanien sedan 17 år kan han anses haft hemvist i Spanien och då ska spansk arvslag tillämpas. Detta gäller under förutsättning att han inte hade skrivit i ett testamente att han ville att svensk lag skulle tillämpas på arvet istället. Det är inte troligt att han skulle anses ha haft uppenbart närmare anknytning till Sverige, varpå svensk lag skulle ha tillämpats, eftersom att var bosatt i Spanien sedan 17 år tillbaka och därför har stark anknytning till Spanien. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har vi rätt att ärva fastigheten min pappa bor i men inte äger?

2018-12-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min pappa och hans sambo har varit tillsammans i ca 20 år. Han flyttade in i hennes villa som de gemensamt har renoverat under alla år. Huset har bytt fasad och invändigt ser det heller inte ut som förut. Vad gäller då de inte är gifta? Min pappa säger när jag frågat att självklart skulle hans barn (jag och min bror) ärva halva huset medan jag inte tror de stämmer för hon ägde det innan. Vad säger lagen om detta? tror inte de har skrivit något samboavtal. Om min pappa skulle gå bort innan hans sambo vad gäller då tex med huset? Är de gifta hade vi ju ärvt halva huset. När man bott tillsammans under så många år och gjort gemensamma inköp av möbler, renoverat mm har min pappa rätt att han äger halva huset nu då så mkt är gjort på huset eller har jag rätt som säger att hon äger huset och de borde skriva samboavtal för att vi barn från pappas sida skulle få ärva något.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga gäller ett samboförhållande vilket regleras i sambolagen (SamboL). Villan utgör inte samboegendomTill samboegendom räknas sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Eftersom din pappa flyttade in i sambons villa, som hon ägde sedan tidigare, räknas den i regel inte som samboegendom. Undantaget skulle vara om hon ägde den men köpte den för att hon och din far gemensamt skulle bo i den. Som utgångspunkt kan ni däremot ha att den inte utgör samboegendom, även om de renoverat den tillsammans.Att fastigheten inte utgör samboegendom innebär att om din pappa och hans sambo skulle separera och det ska göras en bodelning kommer fastigheten inte att ingå i bodelningen.Du och din bror ärver inte fastighetenDen dag din pappa går bort kommer det att göras en bouppteckning i vilken hans tillgångar och skulder sammanställs. Den eventuella kvarlåtenskap som finns efter din pappa kommer du och din bror att ärva med hälften var (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Undantaget är om det finns ett testamente som stadgar annorlunda.Eftersom fastigheten står på din pappas sambo ingår den inte i hans kvarlåtenskap och ni kommer inte heller att ärva den. Ni kommer endast att ärva sådant som är tillgångar efter er pappa.Ett samboavtal kommer inte att förändra situationenMellan sambor kan det skrivas ett samboavtal (9 § SamboL). Avtalet ger en möjlighet att avtala om att det inte ska ske någon bodelning mellan samborna, eller att viss egendom inte ska ingå. Som synes ger samboavtalet en möjlighet att undanta egendom från bodelning eller att bodelning inte ska ske alls. Däremot ger samboavtalet inte någon möjlighet att barn till ena sambon ska ha rätt att ärva egendom som inte tillhör sambon.Alternativet är att din pappa skrivs in som ägare till fastighetenOm din pappa och hans sambo gemensamt kommer överens om det kan hon skänka halva fastigheten till honom. Så kan ske genom ett gåvobrev. För ändamålet kan jag varmt rekommendera att Lawline erbjuder välskrivna gåvobrev till ett konkurrenskraftigt pris i vår avtalstjänst.Om din pappa äger halva fastigheten kommer den att räknas in i hans kvarlåtenskap den dag han går bort och ni kommer att ärva hans del. Vill du ha närmare rådgivning, alternativt om din pappa och hans sambo vill förändra ägandeförhållandena till fastigheten, är ni varmt välkomna att boka tid med någon av våra jurister. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar er bäst!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Försäkra efterlevande make arvsrätt i kvarlåtenskapen och särkullbarn arvsrätt

2018-12-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Delar fastighet med hustru 50/50. Tre barn med hustrun, två i tidigare äktenskap. Vid ev frånfälle vill jag dels att hustrun skall sitta i orubbat bo, dels att våra gemensamma barn får huvudparten vid eventuell försäljning. Mina två andra har redan ett arv att vänta (exfrun).
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för allmänt vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång för att sedan redogöra för hur du eller ni kan försäkra den efterlevande makes ställning i kvarlåtenskapen. Vad händer med egendomen vid första makens död? När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap. 1 § Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap. 3 § ÄktB. I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom 7 kap. 1-2 § ÄktB. Ni kan därför genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Allt giftorättsgods kommer sedan att fördelas lika er emellan, se 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidneKvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Eftersom inbördes testamenten ensidigt kan återkallas, kommer jag även redogöra för hur arvet fördelas enligt den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan din fru, kan det alltså innebär en möjlighet för henne hon att bo kvar eftersom hon i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnets del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEn annan möjlighet, för de fall ni vill försäkra er den efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni eller du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Särkullbarnens arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente men det går inte att göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort kvarlåtenskapen eller göra sig av med egendom exempelvis genom gåvor. Barn har arvsrätt efter båda sina föräldrar. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB. Som jag har uppfattat din fråga, vill du att era gemensamma barn ska ärva och men att din nuvarande fru ska ha erhålla nyttjanderätt till boet under sin livstid. Det är möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din fru, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis boendet medan en annan testamentstalare, era gemensamma barn får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din frus bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB. Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur ärver minderåriga?

2018-12-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift med 2 gemensamma barn och min man har ett barn sedan tidigare. Vad händer om min man skulle gå bort innan mig? Blir jag automatiskt förmyndare av arvet för de gemensamma barnen om de är minderåriga?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga kan delas upp i två delar: fördelningen av arvet och förvaltningen av era gemensamma barns arvsdel. Jag har även tagit mig friheten att beskriva hur det skulle bli om ni inte är gifta när din man går bort. I slutet hittar du en kortare sammanfattning av mitt svar. Fördelningen av arvet efter din manArvsrätten delas upp i den legala arvsordningen och testamentsrätten. Det som inte regleras i testamenten fördelas enligt den legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Du har inte nämnt något om testamenten så jag utgår från att ingen av er har upprättat något. Enligt den legala arvsordningen ärver i första hand arvlåtarens barn, även kallat bröstarvingar. De delar lika på arvet. (2 kap. 1 § ärvdabalken). Du har nämnt att din man har tre barn varför de kommer få rätt till en tredjedel var.Är arvlåtaren gift ska dock arvet gå till den efterlevande maken, vilket blir du. Barnet din man har sedan tidigare har dock rätt att få ut sin del (arvslott) direkt (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken). Därför kommer det barnet få en tredjedel och du två tredjedelar. Den del som egentligen skulle gått till era gemensamma barn (de två tredjedelarna) men som du fick ska de få när du går bort. Du har därför inte rätt att testamentera bort den delen (3 kap. 2 § ärvdabalken). Den delen kallas och kommer att beräknas som ett efterarv. Därför kan man säga att du förvaltar arvet åt dem fram till dess att du går bort. Så här blir det oavsett om barnen är minderåriga eller inte.Förvaltningen av era gemensamma barns arvsdelNär du går bort kommer era gemensamma barn få den delen du fick från din man (efterarvet). Det kommer bli deras egendom som de äger. Är de minderåriga kommer de dock inte få råda över den (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det betyder att det är deras vårdnadshavare som har den rätten. Eftersom båda ni föräldrar gått bort kommer en domstol att utse särskild förordade vårdnadshavare på rekommendation av socialnämnden (6 kap 9 § 2 st. föräldrabalken).Om ni skulle ha skiljt er innan din man går bortOm din man och du hinner skilja er innan han går bort blir det dock annorlunda. Då är ju han inte gift när han går bort varför du inte får era gemensamma barns del. Regeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken blir inte tillämplig. Istället får era gemensamma barn sin del direkt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men om de är minderåriga kommer de som sagt inte få råda över den delen (9 kap. 1 § föräldrabalken). Eftersom du fortfarande är vid liv kommer inte domstolen att utse någon annan vårdnadshavare. Istället kommer du automatiskt bli ensam vårdnadshavare (6 kap. 9 § föräldrabalken). I denna situation kan man säg att du blir förmyndare över deras del av arvet. Du är dock förmyndare över den delen på samma sätt som all annan egendom de äger. Sammanfattningsvis kan man säga att om era gemensamma barn är minderåriga när din man går bort så kommer du "förvalta" deras del av arvet. Är du fortfarande gift med din man när han går bort får du era gemensamma barns del (de får den sen när du går bort). Är de fortfarande minderåriga när du går bort (och din man tidigare gått bort) kommer en domstol utse en särskild vårdnadshavare till dem. Denna kommer då ha rätt att råda över deras egendom (inklusive arvet). Är ni inte gift längre kommer barnen få sin del direkt. Är de fortfarande minderåriga kommer du ha rätt att råda över deras del, som ensam vårdnadshavare, till dess de fyller 18 år.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Vad kan man reglera i testamente?

2018-11-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min halvbror dog 2007 efter en tids sjukdom. Han var gift men de hade inga barn. Jag var den enda arvingen efter honom . Hans fru har också bara en syster. Jag delgavs kallelse till bouppteckningen men kunde inte åka eftersom jag tidigare under året själv blivit sjuk . Inför bouppteckningen delgavs jag via post ett dokument som båda undertecknat redan 1986 som gick ut på att den som överlevde den andre i äktenskapet skulle ha alla tillgångar med full äganderätt. Det kändes ju helt ok, och jag skrev under att jag godkände detta. Efter ca 3 månader , när jag frisknat till, började jag undra vad det jag skrivit under egentligen innebar. Jag ringde till företaget Familjens jurist i den staden där de bodde. Hon förklarade för mej att det innebar att den som överlevde den andre i äktenskapet ärvde alla tillgångar, det förstod jag redan MEN att när den efterlevande sedan dör ärver dennes släkt(systern) alltsammans. Det skulle innebära att jag inte skulle ärva någonting sa hon. Kan detta stämma? Till saken hör att vi aldrig varit kant med varandra på något sätt. Jag förstår inte detta!
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).Det är bara bröstarvingar som har rätt att få ut laglott. Laglott är det ända sättet att få ett arv även om den avlidne testamenterat bort alla sina tillgångar (7 kap 1 § ÄB).Om inget testamente finns ärver makar varandra med fri förfogande rätt vilket betyder att när den efterlevande maken går bort ärver den första maken tillgångarna som den efterlevande maken ägt med fri förfogande rätt (3 kap 1 § ÄB). Vill en make att den andre maken ska ärva tillgångarna med full äganderätt istället kan man skriva det i ett testamente, det verkar vara det som hänt i ditt fall. Ett sådant testamente är helt lagligt och kan inte överklagas på den grunden.För dig innebär detta tyvärr att det inte finns något du kan göra och att du inte kommer att ärva något. Att du skrev på pappret påverkade inte testamentet giltighet, det innebar endast att du inte skulle överklaga det. Som tidigare sagt kan man testamentera på så vis och du skulle behövt en annan grund för att överklaga testamentet.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,