Räcker äktenskapsförord för att bostad ska tillfalla den efterlevande makan/maken?

2018-12-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |GIft och bor i bostadsrätt men har barn från tidigare äktenskap (särkullebarn). Om jag skulle "falla ifrån" före min fru så vill jag hindra barnen från det tidigare äktenskapet att tvinga min fru att sälja bostadsrätten för att få ut sin del.Frågan är således om ett äktenskapsförord kan förhindra en sådan situation eller finns det andra vägar.
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du ska gå tillväga för att din fru ska få behålla bostadsrätten efter du dör och inte behöva lösa ut din andel. Din fråga regleras både i Ärvdabalken (ÄB) och i Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar även frågan som att bostaden är giftorrättsgods och inte din enskilda egendom.Vanligtvis ärver den efterlevande makan/maken med hela kvarlåtenskapen från den avlidna med fri förfoganderätt, men det gäller bara när det finns gemensamma barn. När det finns, som i detta fall, särkullbarn, har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Om bostaden är giftorättsgods innebär det att halva värdet av bostaden kommer tillfalla dig och halv värdet kommer tillfalla din fru vid bodelningen. Eftersom värdet av din och din frus egendom som är giftorättsgods ska räknas samman och sedan hälften delas (7 kap. 1 och 2 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Den delen som du får i bodelningen kommer att vara din kvarlåtenskap som ska fördelas på dina arvingar, dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Barnen kommer alltså ha rätt till 50 % av bostadens värde att dela på eftersom 50 % av bostaden ingår i din kvarlåtenskap. Vilket innebär att hon kan vara tvungen att lösa ut barnen från bostaden. För att förhindra att hon måste sälja bostaden för att lösa ut barnens andel finns det två sätt. Det ena är att, som du nämner i frågan, skriva ett äktenskapsförord att bostaden ska vara hennes enskilda egendom. Om det är hennes enskilda egendom kommer hela bostaden och bostadens värde att tillfalla bara henne i bodelningen och dina barn kommer då inte kunna göra anspråk på delar av bostaden eftersom du inte kommer få något av bostaden värde i bodelningen. Därmed kommer delar av bostadens värde inte ingå din kvarlåtenskap (7 kap. 1 och 2 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Utan tillfalla din fru i sin helhet. Ett annat mera osäkert sätt är att skriva ett testamente, där du skriver att huset ska tillfalla din fru när du dör och att barnen får vänta på efterarv som då utdelas när din fru har avlidit, eller ärva det som finns kvar av din kvarlåtenskap. Svårigheten med ett testamente är att barn/bröstarvingar alltid har rätt till arv minst sin laglott av sina föräldrar. Ett testamente kan inte ta bort denna rätt. Vilket innebär att om barnen inte får minst sin laglott kan barnen klandra testamentet och då få ut hela sin laglott direkt. Beroende på hur mycket egendom ni har kan din fru därför ändå vara tvungen att sälja huset för att täcka barnens laglotter (7 kap 1 och 2 § ÄB). Ett sista alternativ är att barnen väljer att vänta på att ta ut sitt arv från dig tills efter det att din fru har avlidit. Så kallat efterarv. Det skulle innebära att din fru ärver hela din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och dina barn får ut sitt arv av dig när din fru avlider (3 kap. 1 § ÄB). Men för att svara på din fråga, ett äktenskapsförord bör förhindra en sådan situation. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är det bara att återkomma.

Kan jag göra enskild egendom till giftorättsgods?

2018-11-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag och min bror har, genom ett gåvobrev från våra föräldrar, fått en sommarstuga. Enligt gåvobrevet är det enskild egendom och vi äger 50% var. Kan jag nu, med tanke på att huset är enskild egendom, göra min fru till delägare i mina 50% ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vilka regler som gäller för enskild egendom erhållen genom gåva, samt ge en eventuell lösning för hur din fru delvis kan samäga sommarstugan med dig och din bror.Enskild egendom genom gåva kan inte göras till giftorättsgodsNormalt sett kan makar genom äktenskapsförord bestämma att enskild egendom istället ska utgöra giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). I ditt fall är det inte möjligt då den enskilda egendomen uppkommit genom villkor för gåva. Vid gåva som föreskriver enskild egendom är det inte möjligt att ändra det utan gåvogivarens tillåtelse. Föreskriften om enskild egendom ses som ett villkor för att du överhuvudtaget skulle få gåvan. Du kan skänka bort din andel eller delar av den till din fruEftersom du äger fastigheten tillsammans med din bror är samäganderättslagen tillämplig (1 § SamägL). Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett samäganderättsavtal. Jag utgår från att sådant avtal inte finns mellan dig och din bror då du inte nämnt det i din fråga. Huvudregeln vid samägande av fastighet är att du och den andre delägaren måste vara överens gällande beslut som rör hela fastigheten (2 § SamägL). Till exempel får du inte sälja hela fastigheten utan din brors medgivande. Motsatsvis innebär bestämmelsen att du har rätt att bestämma över din andel av fastigheten och kan skänka bort hela eller delar av den till din fru.Om du skänker bort hela eller delar av din andel till din fru kommer det hon mottager att utgöra giftorättsgods från hennes sida. Vill ni att den del du skänker henne ska vara hennes enskilda egendom måste ni upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet ska vara skriftligt och undertecknas av både dig och din fru. För giltighet måste det även registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB).Jag kan varmt rekommendera att ni använder er av Lawlines avtalstjänst för att upprätta nödvändiga dokument. I tjänsten kan ni både upprätta gåvobrev och äktenskapsförord, juridiskt riktigt utformade, till ett konkurrenskraftigt pris. Vill ni hellre ha hjälp av någon av våra jurister är ni givetvis välkomna att boka en tid. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar er bäst!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Skulder i dödsbon

2018-08-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Ett gift par har följande förutsättningar; det finns testamente (de ärver varandra) och det finns äktenskapsförord. I det sistnämnda är nästan allt enskild egendom, inklusive varsin del av fastigheten. Den ena maken har barn (särkull) men inte den andra. Den utan barn är den som har mest värdefull enskild egendom, dock är det mesta uppbundet i fastigheten.Om den sistnämnda tar ett eget blancolån, vad händer med detta om denne avlider? Jag förstår som att den avlidnas tillgångar och skulder ska utredas och de skulder som finns betalas så långt det går. Kan det då bli att den efterlevande inte kan bo kvar i den samägda fastigheten om den måste säljas för att betala blancolånet? Jag förstår att dödsbodelägare inte ansvarar för den avlidnes skulder men det blir kanske indirekt så om dödsboet inte kan betala lånet? Eller hur blir det när det finns testamente men i princip allt är enskild egendom?Hoppas ni förstår min fråga!
|Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag försöker klargöra rättsläget utifrån flera frågeställningar som du finner nedan. Jag börjar med den sista frågan du nämnt. Hur spelar äktenskapsförordet in? Eftersom en make avlider måste en bodelning ske innan man kan börja tänka på att fördela arvet efter den avlidne maken (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Om det då finns ett äktenskapsförord som säger att all deras egendom ska förbli enskild behöver ingen bodelning ske; man upprättar bara vad som följer med varje make som deras enskilda egendom. Det är först efter att man fastställt vilken enskild egendom som tillhör den avlidne maken som man kan avgöra vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Äktenskapsförord konkurrerar således inte med testamenten, utan äktenskapsförord är något man utgår ifrån vid bodelning innan ett arvskifte kan ske. Hur blir det med testamentet? Innan ett arv ska fördelas måste man efter bodelning anteckna vilken egendom och vilka skulder tillhör den avlidne maken. En bouppteckning måste således göras i vilken den avlidne makens tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken). Visar denna bouppteckning att det finns mer skulder än tillgångar är det lämpligt att sätta dödsboet i konkurs för att kunna avveckla dödsboet (jfr 2 kap. 3 § konkurslagen). I en sådan konkurs kan konkursförvaltaren komma att besluta att sälja de tillgångar som finns i dödsboet. Du nämner att allt är bundet i fastigheten, och det finns därför en risk att fastigheten säljs exekutivt för att avbetala skulderna. Testamentet som skrevs beaktas i detta fall efter att alla tillgångar och skulder i dödsboet har räknats. Finns det för många skulder i dödsboet kommer inget arv kunna utgå. Ingen ärver skulderna. Vad händer med lånet om den maken som lånat avlider? Eftersom lånet bara står på den ena maken är det bara den makens dödsbo som ska ansvara för lånet vid eventuellt dödsfall. Om maken med lånet avlider så ska lånet antecknas i dödsboets bouppteckning tillsammans med de tillgångar som finns i dödsboet (20 kap. 4 § ärvdabalken). De tillgångar som finns i dödsboet ska alltså lösa de skulder som finns. Skulderna ska betalas så långt det går med den avlidnes egendom. Kan inte tillgångarna i dödsboet täcka de skulder som finns, kan ingen arvinge eller annan tvingas betala de resterande skulderna som finns i dödsboet. Om den efterlevande måste sälja fastigheten för att betala lånet? Det finns en bestämmelse i ärvdabalken som gäller till förmån för en efterlevande make. Den efterlevande maken skulle kunna kräva ett övertagande av fastigheten även om egendomen är enskild (gäller bara egendom som blivit enskild genom äktenskapsförord, som i detta fall). Det måste dock framstå som skäligt att ett övertagande bör ske (jfr 11 kap. 8 § äktenskapsbalken). Även ersättning måste oftast erläggas. När man bedömer om en make (i detta fall efterlevande, jfr 11 kap. 8 § tredje stycket äktenskapsbalken) har behov av att överta bostaden gör man först en behovsprövning. Det ska med hänsyn till omständigheterna framstå som skäligt att en make ska få överta den andra makens andel. Om det finns barn som måste tas omhand, kan det tala för att det finns ett bostadsbehov (jfr RH 2002:12 och prop. 1986/87:1 s. 179ff). Eller om bostaden utgjorde en släktgård och den måste stanna inom familjen som det kan föreligga skäl till att erkänna övertaganderätten. Därutöver tas hänsyn till den efterlevande makens ekonomi. Möjligen kan man ta hänsyn till att den efterlevande redan äger en andel. Men annars görs en helhetsbedömning, vilket gör det svårt att säga om den efterlevande maken alls kommer att kunna överta fastigheten. Utan att känna till de närmare omständigheterna kan jag inte ge dig något svar avseende denna del. Den kreditgivare som gett blancolånet, kommer förmodligen vilja ha betalt för hela lånet och kräver dödsboet på hela beloppet. Eftersom fastigheten är dödsboets enda tillgång kommer kreditgivaren vilja att fastigheten utmäts och sedan säljs för att täcka skulderna (se 8 kap. 8 § utsökningsbalken). Den efterlevande kan t ex försöka komma överens med kreditgivaren om att ta över lånet. Går inte kreditgivaren med på detta får den efterlevande maken ersättning för sin egen andel när fastigheten sålts. Om dödsbodelägare indirekt påverkas? Dödsbodelägare kommer aldrig att få betala några skulder som tillhör dödsboet. Om det fortfarande finns skulder kvar efter att t ex bostaden sålts, så kommer endast arvet efter den avlidne maken att utebli. Skulder ärvs inte i Sverige. Dödsboet avvecklas som ett konkursbo med alla dess kvarvarande skulder. Förslag Det verkar finnas ett problem i det fall du beskriver som makarna inte beaktat. I fall den maken som har tagit ett lån avlider först kommer fastigheten som enskild egendom riskera säljas utan att den efterlevande maken kan komma att köpa den avlidnes andel först. Därför föreslår jag att ni/makarna avtalar skriftligt om en förköpsrätt på er/deras gemensamt ägda fastighet eller annan samägd egendom. Detta skulle innebära att den efterlevande maken alltid är den som ska efterfrågas först om att köpa ut den avlidnes andel i samägd egendom. Den efterlevande får i så fall kompensera dödsboet med den avlidne makens andel (dess marknadsvärde). Sedan kan det också i detta fall övervägas om inte makarna borde teckna ett s.k. låneskydd/livförsäkring. En sådan försäkring skulle kunna lösa lånet vid ett dödsfall. Det är i alla fall värt att prata angående detta med en bank. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Eftersom det finns mycket att beakta i det fall du beskriver, bör du diskutera situationen mer med en familjerättslig juridisk rådgivare innan du tar blancolånet. Det skulle bl.a. kunna gå att testamentera din del av fastigheten. Du får gärna boka tid med våra jurister för att diskutera din situation. Med vänliga hälsningar,

Internationell privaträtt - vems lag gäller vid uppgörelser om makars förmögenhetsförhållanden

2018-06-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min bror gifte sig i USA 2001 med en amerikansk medborgare. Äktenskapet registrerades inte i Sverige, vad han vet. De skiljde sig 2005 och han flyttade hem till Sverige. Då registrerades däremot skilsmässan hos Skatteverket. Vid skilsmässan skrevs ett amerikanskt dokument som sade att makarna avstod från varandras tillgångar. Exhustrun hade bland annat en bostad som min bror inte gjorde anspråk på.Nu ska familjen sälja en släktgård och frågan har kommit upp om den amerikanska ex-frun har rätt till min brors andel som han fick i gåva innan äktenskapet av våra föräldrar. Mäklaren hävdar att hon har det då ingen bodelning skett i Sverige efter äktenskapet. Gäller verkligen svensk äktenskapsrätt i min brors fall?
|Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag utgår ifrån att du vill ta reda på om svensk eller amerikansk rätt gäller i din brors fall. Angående äktenskapsskillnaden Du skriver att äktenskapet inte registrerades i Sverige. Att äktenskapet ingicks i USA innebär att det också varit giltigt i Sverige. Äktenskapet har alltså registrerats i Sverige, på samma sätt som skilsmässan också gjort det. En dom om äktenskapsskillnad som meddelats i en stat ska nämligen erkännas utan att något särskilt förfarande behöver göras av exmakarna (se art. 21 i Bryssel II förordningen). Bryssel II förordningen tillämpas på annullering av äktenskap (art. 1a i Bryssel II förordningen) och den är således tillämplig på din brors situation eftersom den trädde ikraft 2004, kort innan skilsmässan året 2005. Har inte din bror eller hans exmaka överklagat skilsmässobeslutet i USA har alltså skilsmässan ändå registrerats i Sverige. Vems lag eller vilken rätt gäller på din brors och hans exmakas förmögenhetsrättsliga förhållanden? Bryssel II förordningen brukar tillämpas på civilrättsliga frågor om äktenskapsskillnad. Dock är det så att den inte är tillämpligt när det gäller frågor om förmögenhetsrättsliga konsekvenser av äktenskapet eller andra frågor som har samband med dessa (se preambeln punkt 8 i Bryssel II förordningen). Inom svensk rätt utgår man därför istället ifrån lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden, som också kallas för LIMF. LIMF ska alltså reglera lagval vid frågor som rör det "materiella utfallet vid bodelning eller motsvarande uppgörelse enligt utländsk lag" (hämtat från förarbetena till 1 § LIMF, se prop. 1989/90:87 s. 34). Jag kommer därför fortsättningsvis att utgå ifrån LIMF, då det är denna som ska utpeka den lag som ska gälla i din brors fall. Eftersom du inte nämner att din bror och hans exmaka själv avtalat om vilken lag som ska gälla på äktenskapets förmögenhetsförhållanden, utgår jag ifrån att de inte bestämt om detta (jfr 3 §). I så fall ska den lag i den stat de tog hemvist när de gift sig gälla (4 §). När din bror och hans exmaka gift sig verkar de ha tagit hemvist i USA; din bror har också haft sin hemvist i USA när makarna sökte om skilsmässa året 2005 och bara efter skilsmässan åkte han tillbaka till Sverige. Därmed ska USA:s lag/amerikansk rätt gälla på deras förmögenhetsförhållanden. (om du vill kan du läsa rättsfallet RH 2010:31 för mer information om hur 4 § tillämpas). Svensk rätt skulle däremot kunna bli tillämplig om "gemensam bostad eller bohag" skulle ha funnits i Sverige, enligt 9 § LIMF. Just 9 § i LIMF gäller dock inte fritidsbostäder, och därför berörs inte släktgården av denna bestämmelse. Så svaret på denna fråga är: att amerikansk lag/rätt ska tillämpas på frågor kring de förmögenhetsrättsliga konsekvenserna av äktenskapsskillnaden mellan din bror och hans exmaka. En bodelning ska/skulle alltså göras/ha gjorts enligt amerikansk rätt. Kan din brors exmaka göra anspråk på din brors andel i släktgården som säljs? – det amerikanska dokumentets giltighet avgör Att bodelning inte skett i Sverige är inte relevant för denna fråga. Frågan är istället om det amerikanska dokumentet, där din bror och hans exmaka kom överens om att avstå från varandras egendom, också gäller i Sverige. Enligt 5 § i LIMF är en rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhållanden giltig om den stämmer överens med den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Sådana rättshandlingar som avses i 5 § är exempelvis äktenskapsförord, bodelningsavtal och andra dispositioner kring makars egendom (prop. 1989/90:87 s. 45). Det innebär att det är viktigt att det avtal som slöts mellan din bror och hans exmaka om avstående från egendom har verkan i USA. Det är viktigt att det dokumentet uppfyller de formkrav som det behövde uppfylla när det skrevs. Det är året dokumentet skrevs på av din bror och hans exmaka som ni ska utgå ifrån för att pröva dokumentets giltighet. Jag vet inte vilket slags dokument din bror och hans exmake har skrivit på, så jag kan inte uttala mig om det dokumentet uppfyller alla formkrav det behövde uppfylla. Om de fyllt i ett dokument som de exempelvis fått från en myndighet i USA, är det förhoppningsvis giltigt. Vid äktenskapsförord, vilket jag inte tror att det är, måste dock vanliga regler i den svenska äktenskapsbalken iakttas; det krävs att äktenskapsförord registreras, om det varit fråga om ett sådant, se 5 § tredje stycket i LIMF. Slutsats Om det amerikanska dokumentet är giltigt i USA, är det därför också giltigt i Sverige, enligt 5 § i LIMF. Detta innebär att din brors exmaka inte skulle kunna göra anspråk på hans egendom i Sverige. Jag skulle därför vilja rekommendera att din bror kollar upp om avtalet gäller i USA, bara för att vara på säker sida, innan ni fortsätter med försäljningen av släktgården. Om det amerikanska dokumentet gäller mellan din bror och hans exmaka behöver ni inte iaktta de amerikanska/svenska reglerna om bodelning; din brors exmaka skulle i så fall inte kunna göra anspråk på hans andel i släktgården. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Hör gärna av dig igen om du har fler frågor. Med vänliga hälsningar,

Vad innebär "strikt enskild egendom" ?

2018-12-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad innebär "strikt enskild egendom"?Finns det annan typ av "enskild" egendom?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om enskild egendom regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendom Huvudregel är att all egendom är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom, se 7 kap 1 § ÄktB. I 7 kap 2 § ÄktB regleras på vilka sätt egendom kan göras till enskild. För att egendom ska vara enskild egendom krävs det att makarna själva upprättar ett äktenskapsförord eller på grund av tredjemans villkor, såsom gåva eller testamente. Det innebär att egendom antingen är enskild egendom till följd av bestämmelsen eller giftorättsgods. Hur en egendom har gjorts till enskild egendom, kan dock innebära en vissa skillnader. Egendom kan bland annat vara enskild till följd av äktenskapsförord, 7 kap. 2 § p1 ÄktB. Av 7 kap. 3 § ÄktB framgår det att det är möjligt att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, med främsta rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell framtida bodelning, 7 kap. 3 § ÄktB och 10 kap 1 § ÄktB. Makar som gjort egendom till enskild enligt äktenskapsförord, kan genom ett nytt förord bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods. Här omfattas dock inte sådan egendom som är ena makens enskilda egendom till följd av en tredjemansföreskrift – exempelvis genom testamente, se 7 kap. 2 § punkt 2-4. Det innebär således att det inte är möjligt att göra sådan "typ" av enskilda egendom till giftorättsgods genom att upprätta ett äktenskapsförord. Därför kan möjligtvis sådan "typ" av enskild egendom uppfattas som mer "strikt", än enskild egendom till följd av äktenskapsförord.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med en gåva om han och sambon separerar?

2018-10-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, min mamma tänker att köpa en bostad och låta min son och hans sambo bo i den. Idén är att han ska få ärva den om några år eller eventuellt efter hennes död. Min fråga är, om han har ärvt bostaden, eller fått den som gåva från sin mormor, vad händer om han och sambon separerar? Har sambo rätt till hälften? Hon har sparat pengar hela livet att hjälpa honom och är rädd att han kan förlora hälften. Viken lag är det som gäller i det fallet? Är det bättre att ge honom pengar som arv/gåva eller bostaden för att skydda arven vid separation eller eventuell skilsmässa.Tack
Ajla Velic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer om din son och sambon separerar? Regler om samboskap hittar du i Sambolagen, jag kommer härefter använda förkortningen SamboL.En bodelning ska göras om det tar slut mellan din son och hans sambo, (8 § SamboL). I bodelningen ingår bara samboegendom. Samboegendom är bostad och bohag som har inskaffats för ett gemensamt bruk, (3§ SamboL). Om egendomen erhållits genom arv eller testamente talar dock mycket för att egendomen inte förvärvats för gemensamt bruk enligt lagens förarbeten.Vad händer med gåvan?SamboAvgörande för om egendom som en sambo har fått i gåva (av någon annan än den andra sambon) ingår i samboegendomen beror på om det finns ett villkor med gåvan som anger att egendomen som ges bort ska vara mottagaren enskilda, (4 § Sambolagen). Om egendomen däremot erhållits som en gåva så kan den utgöra samboegendom, oavsett om denna har givits till den ena eller den andra av de båda samboende. Gåvan är inte samboegendom om gåvogivaren haft villkoret att egendomen ska utgöra gåvomottagarens enskilda egendom vid gåvotillfället. Avgörande är alltså vad som står i gåvohandlingen. Äktenskap. Om din son och hans sambo gifter sig, blir istället reglerna i äktenskapsbalken, ÄktB, tillämpliga. Vid en eventuell skilsmässa så ska en bodelning göras likt en bodelning i samboskap. Skillnaden här är att all egendom som makarna har är giftorättsrättgods, enskild egendom ska inte ingå i bodelningen (9 kap. 1 § och 10 kap. 1§ ÄktB). Enskild egendom är sådan egendom som en make har som på grund av villkor i äktenskapsförord, gåva, testamente eller arv ska vara den makens enskilda egendom. Det krävs ett villkor från gåvogivaren att gåvan ska utgöra hennes enskilda egendom. Din mamma bör skriva i gåvobrevet att bostaden är enskild egendom vid en eventuell skilsmässa. Detta gäller också om sonen får bostaden genom arv. Om detta görs, kommer bostaden inte att ingå i bodelningen och sonen får behålla bostaden. Samma sak gäller om din mamma ger honom pengar som en gåva eller arv. Jag rekommenderar er att använda Lawlines avtalstjänst där ett gåvobrev skapas snabbt och enkelt. Detta hittar ni HÄR.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Uppstår det fler är du varmt välkommen att ställa en ny. Trevlig helg! Med vänlig hälsning,

Hur påverkas en make av den andra makens skulder?

2018-06-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |jag har en nuvarande skuld 270.000kr. Jag är gift men skulden hade jag inan jag gift mig.min fråga är : om jag dör skall min fru belastas för resterande summa ??????
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt kan man inte ärva skulder och även fast ni är gifta så har ni fortfarande separata skulder. Detta medför att din fru inte skulle belastas av din skuld om du skulle avlida. Huruvida man förvärvat skulden innan eller efter man gifte sig spelar ingen roll.BodelningOm du skulle avlida skulle det först och främst vara upp till din fru i egenskap av efterlevande maka att avgöra om någon bodelning ska ske. (12 kap. 2 § ÄktB) Om hon begär bodelning ska först vardera makes giftorättsgods läggas samman. (10 kap 1 § ÄktB) Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. (7 kap. 1 § ÄktB)Enskild egendom är:1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäk- ring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.(7 kap. 2 § ÄktB)När vardera makes giftorättsgods har lagts samman ska vardera makes skulder dras av från dennes giftorättsgods. (11 kap. 2 § ÄktB) Vad som därefter återstår ska läggas samman och hälftendelas mellan makarna. (11 kap. 3 § ÄktB) Om du har mer skulder än giftorättsgods går du in med 0:- i bodelningen vilket medför att det är din frus nettogiftorättsgods (dvs hennes giftorättsgods minus hennes skulder) som ska delas lika mellan er. Din fru kan alltså belastas indirekt av din skuld eftersom du går in med 0:- i bodelningen och hon tvingas dela sitt nettogiftorättsgods med dig. Din fru tar dock inte över din skuld på något sätt och som sagt ovan kan hon välja att någon bodelning inte ska ske.ArvDet som du skulle erhållit efter bodelningen utgör tillsammans med din enskilda egendom dina tillgångar. Av dessa ska först och främst dina skulder betalas. Om det finns något kvar efter att skulderna har betalats utgör det arvet efter dig. Förutsatt att du inte har några barn utanför äktenskapet tillfaller arvet efter dig din fru. (3 kap. 1 § ÄB) Om dina skulder däremot inte helt kan betalas av dina tillgångar stryks skulden. Man kan alltså inte ärva skulder och som makar har man inte något solidariskt ansvar för den andre makes skulder.Hoppas detta besvarade din fråga och gav klarhet i rättsläget. Om något är otydligt är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med vänlig hälsning

Makes samtycke till försäljning av gemensam bostad.

2018-05-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,Om man har Äktenskapsförord. Inte gemensam ekonomi. Om en av makarna har köpt en lägenhet själv (ensamägare) och nu vill den andra sälja sin lägenhet (ensamägare också). De har bott i lägenhen som ska säljas hittills och flytta till den redan köpta. Måste den somminte äger lägenhet skriva samtycket vid försäljning? Är nyfiken. Fallet är ganska ovanligt, tycker jag.
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I äktenskapsbalken finns bland annat reglerna om makesamtycke vid försäljning av makarnas gemensamma bostad. En bostadsrätt som är avsedd för att vara makarnas gemensamma hem och som innehas huvudsakligen för detta ändamål betraktas som makarnas gemensamma bostad (7 kap. 4 § punkt 3). En make får inte utan den andra makens samtycke bland annat avhända sig egendom som utgör makarnas gemensamma bostad (7 kap. 5 § punkt 2). Detta innebär alltså att en make inte kan sälja en t.ex. bostadsrätt som denne själv äger, utan att inhämta samtycke från den andra maken först, eftersom egendomen utgör makarnas gemensamma bostad. Detta påverkas inte av att ni har upprättat ett äktenskapsförord (se 7 kap. 5 § punk 3), inte heller av det faktum att ni inte har gemensam ekonomi. Ett samtycke till försäljning av den gemensamma bostaden ska lämnas skriftligen (7 kap. 5 § 2 stycket). Detta görs normalt i överlåtelseavtalet i samband med försäljningen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,