Vem ska svara för förvaltarens arvode när huvudmannens medel inte räcker till?

Question

Hej,
Jag är sedan slutet av 2020 förvaltare för en person (hen) med dels skuldsanering och dels grava missbruksproblem.

Under 2021 lyckades jag amortera bort alla kritiska skulder såsom upplupen hyra, el. mm då (hen) under 2021 hade en sjukersättning som med ett par tusenlappar översteg 2,65 x basbeloppet.
Då jag under 2021 lagt ned oerhört med arbete tillerkändes jag i mars -22 ett bra arvode av Överförmyndaren - men Överförmyndaren (ÖF) fann hen som betalningsansvarig då "inkomsten" under 2021 varit för hög för att ÖF skulle stå för mitt arvode.

I januari 2022 - då hen fortsatt att missköta sina läkarbesök drog FK in sjukersättningen och hen har sedan dess levt enbart på försörjningsstöd - från vilket det givetvis inte finns minsta utrymme att ta mitt arvode.
För att få betalning för mitt arvode har jag nu för hens räkning hos FK ansökt om merkostnadsersättning pga av kostnad för förvaltare - vilken i förra veckan beviljades av FK - men till min förvåning har socialen meddelat till FK att man ämnar lägga beslag på det beviljade beloppet såsom återbetalning för utgivet försörjningsstöd - trots att merkostnadsersättningen på FKs skriftliga beviljande var öronmärkt som förvaltararvode.

Så - nu står jag här och har troligen arbetat gratis - och har tydligen även tagit flera dagar ledigt från arbetet på egen bekostnad.

Får det fungera så här - eller tillåter lagstiftningen den här typen av "bondfångeri" när det gäller behandlingen av förvaltare och gode män ?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är föräldrabalken (FB) och socialförsäkringsbalken (SFB).

I 12 kap. 16 § 1 st. FB sägs att förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Även förefintlig hovrättspraxis följer att arvode även kan utgå avseende arbete som utförts innan förordnandet trädde i kraft, se rättsfallet RH 2017:11 (som förvisso avsåg ett förordnande som god man). 

I bestämmelsens andra stycke anges att beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde. Det är således överförmyndaren som bestämmer när och med vilka intervall arvode och annan ersättning ska utgå. 

Av bestämmelsens tredje stycke framgår huvudregeln, vilken lyder att det är huvudmannen som i grunden ska stå för din ersättning. Här uttalas att om det inte finns särskilda skäl (min kursivering) för något annat, ska arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6-7 §§ SFB eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet. Med ”särskilda skäl” avses exempelvis höga vårdkostnader hos huvudmannen eller andra hos denne dyra levnadskostnader (typ dyrt boende). Se även prop. 1993/94:251 s. 221 f. Men notera att vissa insolvensförfaranden, såsom en pågående skuldsanering, inte har ansetts utgöra tillräckliga skäl att frångå huvudregeln om huvudmannens ansvar för arvoderingen, se hovrättsfallet RH 2019:48. 

Det fjärde stycket är ointressant i förevarande fall. Däremot följer av bestämmelsens femte stycke att arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes medel ska betalas av kommunen. Detta får naturligtvis stor bäring på den nu uppkomna situationen. Ovanstående vittnar nämligen om att spörsmålen kopplade till Försäkringskassan och socialtjänsten som du nämner i din ärendebeskrivning torde vara utan betydelse för din rätt till ersättning. Det femte stycket stipulerar ju att i den mån den enskildes, dvs. din huvudmans, tillgångar inte förslår ska kommunen gå in och täcka den delen av ditt arvode (samt andra eventuella ersättningar) som huvudmannen inte själv har kunnat betala. Sammanfattningsvis bedömer jag därför att du, under förutsättning att arvodet och övriga åberopade kostnader/utlägg som du har haft/gjort är skäliga, bör vända dig till överförmyndaren i huvudmannens hemkommun och kräva att din innestående ersättning betalas ut. 

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt. 

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. 

Vänligen,