Framtidsfullmakt

2020-02-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej håller på att skriva en framtidsfullmakt som jag har kopierat från nätet. Undrar om vittnens påskrift kan stå på baksidan. Har gjort en dubbelsidig kopiering eller ska det vara två papper om inte all skrift kommer plats på första sidan Tack på förhand
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om framtidsfullmakt finns i lagen om framtidsfullmakter. Av lagen framgår det att en framtidsfullmakt ska innehålla följande: 1. att det är fråga om en framtidsfullmakt,2. vem eller vilka som är fullmaktshavare,3. vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och4. vilka övriga villkor som gäller.Vad gäller vittnenas underskrifter eller andra formkrav säger inte lagen något om var dessa ska skrivas. Du kan alltså ha vittnenas underskrift på baksidan. Ett exempel på en framtidsfullmakt som har vittnenas underskrift på baksidan är framtidsfullmakten från Demensförbundet. Jag rekommenderar även att all text finns med på ett papper för att den som framtidsfullmakten visas för ska veta att vittnenas underskrifter tillhör den aktuella framtidsfullmakten. Det uppstår på så sätt inte förvirring om framtidsfullmakten är upprättad korrekt enligt kraven som finns.Ett exempel på en framtidsfullmakt: https://www.demensforbundet.se/wp-content/uploads/2019/07/Framtidsfullmakt-Mall-2018.pdfHoppas att du fick din fråga besvarad. Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Byta till sambos efternamn

2020-02-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Om Jag har två barn som har efternamn efter deras pappa. Pappan och ett giftermål hanns inte med då han hastigt gick bort.Kan jag trots det byta till det efternamnet min avlidna sambo hade och som mina barn har?Efternamnet är inte med på listan över de 2000 vanligaste efternamnen.
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten till namn regleras i namnlagen (NamnL). Nytt efternamn kan förvärvas efter ansökan om att få anta ett nytt sådant, eller genom att byta till en makes namn efter giftermål, se 12 § NamnL. Som sambo finns inte denna möjlighet på samma sätt. Det finns då möjlighet att byta till ett helt nybildat efternamn, se 13 § NamnL. Bytet får då ske till något av de vanligaste efternamnen (som lagligen bärs av minst 2000 personer), se 16 § NamnL. Det krävs annars någon typ av anknytning till namnet, till exempel att det funnits i släkten eller burits av en förälder, se 18 § NamnL. I detta fall blir det därför svårt för dig att byta till det efternamn som din sambo hade. Det går dock att "hitta på" ett nytt namn, alternativt byta namn på barnen så att ni alla heter samma.Mvh

Vad ingår i boendeförälderns upplysningsplikt?

2020-02-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Är boendeföräldern skyldig att informera umgängesföräldern om kallelser för läkarbesök osv? Eller är det umgängesföräldern som ska kolla med sjukvården om barnet har några inbokade möten?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om vårdnadshavares och föräldrars rättigheter och skyldigheter, m.m. återfinns i Föräldrabalken (FB). Vårdnadshavares upplysningspliktBoendeföräldern har en viss informationsskyldighet gentemot umgängesföräldern. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och ska umgås med en förälder som barnet inte bor tillsammans med (umgängesföräldern), ska den andra föräldern (boendeföräldern) lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar emot det, 6 kap 15 § 4 st FB. Med "särskilda skäl" menas sådant som utgör situationer av allvarligare slag där den lämnade informationen skulle kunna skada barnet, exempelvis. Det finns inga tydliga ramar för vad upplysningsskyldigheten exakt omfattar. Exakt vilken information som boendeföräldern måste lämna umgängesföräldern är alltså inte lagstadgat om, utan det är något som boendeföräldern har att bedöma utifrån omständigheterna i den aktuella situationen. De upplysningar som faller inom informationsplikten är de som gäller viktiga händelser som har betydelse för själva umgänget. Upplysningar om barnets hälso- och sjukdomstillstånd är ett exempel på sådant som ingår i upplysningsplikten. Det skulle kunna tänkas att upplysningar om kallelser till, exempelvis, tandläkaren är av något mindre vikt medan sådant som sjukhusbesök och "resultatet" av tandläkar-/läkarbesök borde informeras om, då det rör barnets hälsa. Syftet med upplysningsplikten Syftet med upplysningsplikten är att umgänget mellan barnet och den andre föräldern ska underlättas för att det ska kunna ske naturlig och för att en god relation mellan barnet och dennes båda föräldrar ska råda. Barnets rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrar är något man fäster särskilt avseende vid i fråga om vad som är bäst för barnet, 6 kap 2 a § FB. I slutändan är det upp till boendeföräldern att avgöra vilka upplysningar som denne vill lämna, alltså vilka upplysningar som behövs för att förenkla umgänget mellan barnet och den andra föräldern. Det finns, vidare, inga sanktioner som aktualiseras om upplysningsskyldigheten inte uppfylls. Om boendeföräldern vägrar att lämna betydelsefulla uppgifter om barnet skulle det däremot i framtiden kunna leda till nackdelar om frågan om vårdnad och umgänge skulle komma att omprövas. En vägran att lämna viktiga upplysningar skulle nämligen kunna tyda på samarbetssvårigheter med umgängesföräldern.Sammanfattning Boendeföräldern har alltså en upplysningsplikt om sådana viktiga händelser och omständigheter som kan underlätta umgänget mellan barnet och umgängesföräldern. Det är dock svårt att säga exakt vad som ingår i denna upplysningsplikt. Skyldigheten gäller främst sådana viktigare omständigheter som kan få en mer avgörande effekt för umgänget. Upplysningar om barnets hälsa är ett exempel på sådant som bestämmelsen tar sikte på och som alltså bör förmedlas.Jag hoppas att detta svar kan ge lite klarhet i frågan och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt!Med vänlig hälsning,

Hur får jag reda på hur många syskon jag har?

2020-02-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur får jag reda på hur många syskon jag har?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan vända dig till folkbokföringen på Skatteverket och uppge din pappas personnummer. Om din pappa har skrivit på faderskapsintyg så kan du få reda på hur många syskon du har. Du kan ringa till skatteverket på: 0771-567 567. Jag hoppas att du lyckas få ett svar! Vänligen,

Frågar om hembudsklausuler, arv och testamente.

2020-02-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min bror och jag har fått en fastighet i gåva - som enskild egendom - av våra föräldrar med ovillkorat hembudsskyldighet till den andre gåvotagaren vid "avhändning av sin fastighetsdel". Arv, gåva eller testamente kan ej häva denna hembudsskyldighet. Jag är över 55 år gammal och har varit gift i mer än 20 år med samme man och kan därför enligt gåvoavtalet bestämma genom nytt äktenskapsförord att egendomen skall utgöra min makes giftorättsgods. Vi har ett barn tillsammans. Min bror och jag har gjort en klyvning av fastigheten och det villkorade hembudet lär följa respektive fastighetsdel. Fyra frågor kopplade till mitt frånfälle: 1. Bibehåller vi det tidigare äktenskapsförordet kommer min make ej att ärva min fastighet men kommer min son att ärva denna eller min bror? 2. Ändrar vi äktenskapsförordet så ingår min fastighetsdel i giftorättsgodset och min make o min son delar på mina tillgångar. Men vad händer med fastigheten?3. Om vår son ärver fastigheten kan jag endast genom att ge honom fastigheten i gåva innan min död styra fastigheten som hans enskilda egendom? 4. Förändras situationen på något sätt genom testamente till vår son eller till våra barnbarn?
Binh Tran |Hejsan!Förutsättningar för mitt svarJag förutsätter i mitt svar att det finns en klausul i gåvobrevet som stadgar att du kan, efter 20 år av äktenskap, ändra fastigheten till giftorättsgods. I annat fall, om det inte finns en sådan klausul så finns det ingen möjlighet för dig att ändra fastighetsdelen till giftorättsgods eftersom du har mottagit gåvan med det villkoret. Fråga 1. Din son kommer att ärva din del av fastigheten, inte din bror, dock kommer din son anses vara bunden av hembudsskyldigheten, se "RH 2015:54" där tre bröder ärvde en fastighet. En bror gick bort och dennes sönder ärvde hans del, sönerna ansågs vara bunden av hembudsskyldigheten. Fråga 2. Ingenting kommer att hända med fastigheten om det görs till giftorättsgods. Det är först efter en eventuell bodelning vid äktenskapsskillnaden som ni i sådana fall kommer att dela på den delen av fastigheten. Men dessförinnan så kommer det vara likadant. I fall där bodelningen blir aktuell så kommer din bror ha möjligheten att yrka på hembudsskyldigheten och därmed köpa ut din man (ex-man i fall om äktenskapsskillnad). Fråga 3. Ja, du kan skriva ett gåvobrev till honom precis innan din bortgång om att det ska vara hans enskilda egendom. Du kan även skriva ett testamente, det fungerar lika bra. Det är viktigt att orden "enskild egendom" är med för att det ska gälla samt att substitutet för den enskilda egendomen ska vara enskild. Det finns vissa formkrav vid gåva, en gåvohandling ska upprättas och ska skrivas under av gåvotagare och gåvogivare. I många fall är det lättare att använda testamente så slipper man formkraven för gåva. Fråga 4. Situationen förändras inte. Den som ärver eller får fastigheten i gåva kommer att vara bunden av hembudsskyldigheten enligt gåvobrevet. Om du genom testamente ger det till din son eller dina barnen spelar ingen större roll. Om du vill att det ska ges till dina barnbarn direkt istället för din son så måste du skriva detta i ett testamente. Eftersom enligt arvsordningen så är det dina bröstarvingar (barn) som ska ärva först. Jag hoppas jag har kunnat svara på dina frågor. Finns det oklarheter så hör av dig till Binh.Tran@lawline.se så ska jag försöka förtydliga det. Med vänliga hälsningar.

Klippa juridiska band till syskon

2020-02-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag undrar om jag kan skriva bort en bror.Jag vill inte ha han som min bror.Vill juridiskt ha bort all koppling med han att göra. Går detta?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krassa svaret på din fråga är syskonskap, även om det är en biologisk förbindelse, inte för med sig alltför många juridiska förbindelser. Därför finns således inte många juridiska kopplingar att skriva bort. Det går exempelvis inte att adoptera eller bli adopterad av syskon.Det du kan göra är att upprätta ett testamente där du förordnar att din bror inte ska ärva någonting efter dig (9 kap 1 § ärvdabalken). I frånvaro av testamente ärver syskon den avlidne om denne saknar egna barn, barnbarn och om minst en av syskonens gemensamma föräldrar redan har gått bort. Det är beroende på hur familjestrukturerna ser ut i ditt fall mycket möjligt att din bror oavsett inte skulle ha ärvt någonting efter dig, det det är ett praktiskt råd om hur du kan klippa ett juridiskt band till din bror.Du och din bror har också juridiska band genom era föräldrar. När någon av era föräldrar går bort skapas ett dödsbo som tar över förälderns juridiska rättigheter och förpliktelser. I dödsboet blir du och din bror, tillsammans med eventuell efterlevande make eller sambo och eventuella övriga arvingar och universella testamentstagare (det vill säga en person som genom testamente tilldelats samtlig egendom efter den avlidne) dödsbodelägare, och ska gemensamt förvalta dödsboets angelägenheter (18 kap 1 § ärvdabalken). Du kan dock i egenskap av dödsbodelägare vända dig till tingsrätten där föräldern bott och begära att den ska utse en boutredningsman. Boutredningsmannen ansvarar då, istället för er dödsbodelägare, för förvaltningen av egendomen (19 kap 1 § ärvdabalken & 10 kap 1 § 4 st rättegångsbalken). På detta vis kan hålla dig på visst avstånd från din bror, när någon av era föräldrar går bort. Jag vill också betona att det inte finns någon skyldighet att delta i arbetet som dödsbodelägare, men att man då inte heller har samma möjligheter att tillvarata sina intressen.Det finns mig veterligen inga andra sätt att klippa juridiska band som är direkt kopplade till syskonskapet. Skälet till att det är möjligt att agera med juridisk verkan i de två ovanstående situationerna får sägas grunda sig i att båda situationerna främst reglerar ekonomiska angelägenheter som genom syskonskapet angår er båda, men att det inte är möjligt att reglera syskonskapet i sig. Det kan för tydlighetens skull nämnas att syskonskap i exempelvis straffrättsliga sammanhang kan vara av relevans, men att det inte heller i de sammanhangen är möjligt att avsäga sig syskonskapet (se exempelvis 8 kap 13 § brottsbalken).Vänligen

Arvsavtal m.m.

2020-02-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga som gäller avtal avseende fördelning av arv, förskott på arv och gåvor från föräldrar till bröstarvingar. Vi är en syskonskara på fyra syskon som skulle vilja ingå ett gemensamt avtal kring eventuellt arv, förskott på arv och gåvor som våra föräldrar kan komma att ge/lämna efter sig. Vi känner alla fyra att det skulle vara skönt att slippa en obehaglig överraskning framöver om våra föräldrar skulle välja att förfördela någon av oss då detta kan skapa splittring oss syskon emellan. Vår fråga är om det är möjligt att skriva ett sådant avtal och vad vi i så fall behöver ha med i avtalet för att det ska vara giltigt.
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Vill du följa med i lagrummen medans du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet. Utgångspunkterna för arvFör att ge en kort bakgrund till hur situationen ser ut kan det vara bra att ha koll på utgångspunkterna för arv om ni redan har koll på utgångspunkterna kan ni bortse från detta avsnitt. Alla barn till den som lämnar arv efter sig kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att alla bröstarvingar får en lika stor del av arvet. De här andelarna kallas för arvslotter. Huvudregeln kan dock undvikas om det skrivs i testamentet att alla bröstarvingar inte ska få lika mycket (vilket ni befarar är en risk). Gränsen för hur mycket man kan förfördela arvingarna går vid hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att ni fyra syskon som egentligen får 25% av arvet var kan kräva att ni åtminstone får 12,5% av arvet ifall fördelningen ser annorlunda ut i testamentet. Alltså kan inte någon av era föräldrar göra någon bröstarvinge arvlös, och det finns dessutom en gräns för hur testatorn får fördela arvet mellan er. Att skriva avtal om framtida arv med sina syskonSå som jag förstår det så vill ni skriva vad man kallar för ett arvsavtal er syskon emellan, utan att era föräldrar deltar i avtalet. Ett arvsavtal är nämligen just att träffa avtal om framtida arv med andra personer än den som lämnar arvet efter sig. Detta regleras i 17 kap. 1 § ärvdabalken. Rättsligt sett innebär paragrafen att arvsavtal är ogiltiga om någon bestrider avtalet. Det betyder tyvärr att avtalet kommer vila på samma förtroende som en vanlig överenskommelse er syskon emellan eftersom avtalet kommer ogiltigförklaras om någon bestrider avtalets giltighet. SammanfattningDet finns alltså en viss gräns till hur långt era föräldrar kan förfördela er. Skulle ni skriva ett arvsavtal är det tyvärr ändå väldigt enkelt att ogiltigförklara avtalet om någon av er skulle ångra att de ingick i avtalet senare. För att få ett starkare juridiskt skydd skulle jag rekommendera att övertala arvlåtaren att skriva ett testamente där alla får lika mycket arv. Skulle ni behöva hjälp med att skriva ett testamente kan jag rekommendera att använda vår avtalsrobot (https://lawline.avtalsrobot.se/) eller att ni vänder er till juristbyrån! Med vänliga hälsningar,

Två testamenten. Vilket gäller?

2020-02-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |En man o en kvinna är gifta, kvinnan avlider. De har inga gemensamma barn. Båda har två vuxna barn var. De har ett testamente, deras barn skall få ut sin del när den andra av makarna avlider. Då ska arvet delas lika mellan dem 4:a.Nu 23 år senare avlider maken. Han har skrivit ett testamente att hans 2 barn ska ärva honom med hälften var.Vad händer med det första skrivna testamentet? Där arvet skulle delas mellan dem 4 efter att även den andra avlidit.Ärver de andra två barnen?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på vilket testamente som är giltigt när mannen dör och vilka av de fyra barnen som har rätt till mannens arv. Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Testamente formkrav:I 10 kap 1 § ÄB anges testamentes formkrav.Testamentet måste:- Vara skriftligt - Med två vittnen- Testatorn (alltså den som utfärdar testamentet) måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande- Vittnena ska skriva under- Vittnena ska känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte känna till innehålletUppfylls inte samtliga dessa krav är testamentet ogiltigtTolkning av testamente:Om testatorn har skrivit två testamenten i enlighet med formkraven måste vi göra en fortsatt bedömning. Frågan om ett testamentes giltighet när ett nytt testamente upprättats har behandlats i praxis. I hovrättens dom RH 1994:67 så behandlas denna fråga och enligt domstolen kan upprättandet av ett nytt testamente ses som ett återkallande av det gamla. Det avgörande är dock vad som kan utläsas om testatorns avsikt, alltså om testatorn haft som avsikt att ersätta det äldre testamentet med det nya (11 kap 1 § ÄB). Det är enbart individuell, verklig vilja hos testator som beaktas. Något utrymme för hypotetisk vilja finns inte. Denna subjektiva tolkning måste dock ha sin utgångspunkt i testamentets ordalydelse. För att underlätta tolkningen av otydliga testamenten finns det fler hjälpregler i 11 kap ÄB. Din fråga:I ditt fall har mannen testamenterat bort sin kvarlåtenskap. Han har dock två testamenten, testamente 1, som säger att alla fyra barnen ska ärva honom, och testamente 2, som säger att hans biologiska barn (bröstarvingar) ska ärva. Om det bara är de två bröstarvingarna eller alla fyra barn som ärver beror på vilket av testamentena som är giltiga. Om det är så att testamente 2 är det senast upprättade testamentet och om det uppfyller alla formkrav så bör det gälla om det inte, genom tolkning av testamentena, går att utläsa att testatorn verkliga vilja var att testamente 1 skulle gälla. Om det på något vis går att bevisa att testatorns verkliga var att låta testamente 1 gälla så är det som ska tillämpas och alla fyra barn ärver honom. Hur du kan gå vidare med din fråga:Att tolka otydliga testamenten kan vara en komplicerad sak som oftast kräver juridisk kompetens. Om det är så att något av testamentena i ditt fall är svårtolkat, och om din fråga inte endast är hypotetisk, skulle jag rekommendera dig att kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp (info@lawline.se). Med vänliga hälsningar